ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

Relevanta dokument
ÄBIN Västerbotten 2012

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

AGENDA. Ny älgförvaltning from Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesinventeringen 2010 i Gävleborg.

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn

Älgbetesinventeringen 2009 i Gävleborg.

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

Äbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0

Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen

Vad ska vi ha den Svenska skogen till?

Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde

Älghultsmetoden. Manual för spillningsinventering kombinerad med betestrycksmätning. Utläggning av provytor

Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo

Älgskadeinventering inom Uppsala och Stockholms län 2011 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo

Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen

Spillning, viltbete och foderproduktion

Resultat från 4 st.äfo i Uppsala och Stockholms län (Östervåla Äfo, Österbybruks Äfo, Almunge Äfo,

Älgbetesskador i tallungskog

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Beslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018.

Sammanställning över fastigheten

Röjning. en fördjupning.

Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur

Skador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland

Mål för skog och klövvilt

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

Instruktion för Älgbetesinventering 2015

Instruktion för Älgbetesinventering 2016

Information om Samråd. Arbrå Östra VVO Flästa

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Institutionen för skoglig resurshushållning NRS Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten

Skog & vilt i balans. Christer Kalén

ÄFO- grupper Rapportering ÄFO-vis: Arbetet med Förvaltningsplanerna Avskjutningen under perioden Genomförda inventeringar

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en

Transkript:

ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon

ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning ÄBIN visar andelen älgskadade träd i 1-4 m hög ungskog ÄBIN mäter - Färska älgskador på alla tallstammar - Färska och gamla älgskador på tallhuvudstammar - Älgskador på huvudstammar av andra trädslag - Förutsättningar för återväxt av biologiskt värdefulla lövträd: Rönn, asp, söderut också sälg, ek

ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Objekt Provyta ÄFO 100 ha Ungskog 3,5 m radie Ungskogar 1-4m Provytor i Provyta: 55 km-rutor Max 4 objekt inven- förband - skador, färska/gamla lottas ut teras (lottning) (1 15 st) - huvudstammar - trädbildn. rönn, asp Urval och lottningar gjorda med statistiskt säkerställda metoder

VAD INVENTERAS? Krav på inventerad ungskog - Medelhöjd för huvudstammar 1-4 m - Areal större än 0,5 ha - Minst 1/10 tall eller björk - Max 30% andra lövträd än björk, efter en tänkt röjning Huvudstam - Träd som sparas vid röjning och är avsett för virkesproduktion

Vad klassas som älgskador? Endast stamskador som säkert orsakats av älg Toppskottsbetning Stambrott Barkgnag Fjolårets toppskott Stammen bruten nedanför Barken avgnagd så ovan översta grenvarvet översta grenvarvet att veden syns

Skadebedömning Färsk och gammal älgskada (återbetning) Bedömningen görs säkrast tidigt på våren

Utbildade inventerare

Älgbetning ger tillväxtförlust och olämpliga trädslag i ungskogen

Huvudstammar förloras

Stamskador ger virkesfel

Skadorna är ojämnt fördelade Två bestånd i samma inventeringsområde Svårt skadat Nästan oskadat

ÄBIN Norrbotten 2012 Älgförvaltn.områden ÄBIN-områden 11 Piteå 13 Luleå 14 Boden 15 Råneå 16 Kalix 17 Överkalix 20 Pajala 21 Arvidsjaur Syd 21 Nord

Färska skador alla tallstammar Norrbotten ( ± medelfel) 12 11 10 9 8 7 Procent 6 5 4 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Norrbotten 12 11 10 9 8 7 Procent 6 5 4 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i inventeringsområdet Norrbotten 2012 (Piteå, Luleå, Boden, Råneå, Kalix, Överkalix, Pajala och Arvidsjaur) 1800 1600 1400 Antal stammar 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

20 Färska skador alla tallstammar Piteå ( ± medelfel ) 18 16 14 12 Procent 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Piteå 12,0 10,0 8,0 Procent 6,0 4,0 2,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i Piteå 2012 1800 1600 1400 Antal stammar 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

20 Färska skador alla tallstammar Luleå ( ± medelfel ) 18 16 14 12 Procent 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Luleå 12,0 10,0 8,0 Procent 6,0 4,0 2,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i Luleå 2012 1800 1600 1400 Antal stammar 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

20 Färska skador alla tallstammar Boden ( ± medelfel ) 18 16 14 12 Procent 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Boden 12,0 10,0 8,0 Procent 6,0 4,0 2,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i Boden 2012 1800 1600 1400 Antal stammar 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

22 20 18 16 14 Färska skador alla tallstammar Råneå ( ± medelfel ) (24) Procent 12 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Råneå 14,0 12,0 10,0 Procent 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i Råneå 2012 1800 1600 1400 Antal stammar 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

20 Färska skador alla tallstammar Kalix ( ± medelfel ) 18 16 14 12 Procent 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Kalix 12,0 10,0 8,0 Procent 6,0 4,0 2,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i Kalix 2012 1800 1600 1400 Antal stammar 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

22 20 Färska skador alla tallstammar Överkalix ( ± medelfel ) 18 16 14 Procent 12 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Överkalix 16,0 14,0 12,0 10,0 Procent 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i Överkalix 2012 1800 1600 1400 Antal stammar 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

20 Färska skador alla tallstammar Pajala ( ± medelfel ) 18 16 14 12 Procent 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Pajala 12 10 8 Procent 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i Pajala 2012 Antal stammar 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

20 18 16 14 12 Färska skador alla tallstammar Arvidsjaur ( ± medelfel ) Arvidsjaur S Arvidsjaur N Procent 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Färska skador tall huvudstammar Arvidsjaur 12 Arvidsjaur S Arvidsjaur N 10 8 Procent 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År

Utökad ÄBIN i Arvidsjaur 2012 Nord Syd

2200 2000 Huvudstammar vid ÄBIN i Arvidsjaur 2012 1800 1600 1400 Antal stammar 1200 1000 800 600 400 200 0 T G L C Tot Oskadade Skadade

25,0 Färska skador tall, alla stammar (± medelfel) 20,0 15,0 Procent 10,0 5,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

25,0 Färska skador tall, huvudstammar 20,0 15,0 Procent 10,0 5,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

50 Ackumulerade skador Älgskador (färska + gamla) tall huvudstammar ÄBIN Norrbotten 2012 40 Procent 30 20 10 0 ÄBIN-område

Biologiskt värdefulla lövträd Rönn och asp är viktiga för den biologiska mångfalden

Biologiskt värdefulla lövträd Älgbetning hindrar återväxt av trädbildande asp och rönn i ungskog På en av 2000 provytor är högsta rönnen - oskadad, - minst 2 m - med i konkurrensen med omgivande träd ÄBIN Norrbotten 2012

Biologiskt värdefulla lövträd Indikator: Höjd och älgskada hos högsta rönnen och aspen på varje provyta. Högsta individ på provytan: Frekvens provytor (%) Rönn Asp Höjd > 3 dm 13,3 11,4 Höjd > 3 dm, oskadad 1,5 1,20 Oskadad, med gynnsam konkurrensstatus *) 0,41 0,75 Oskadad, gynnsam konkurrensstatus och höjd min 2 m 0,05 0,24 *) Höjd minst 50% av medelhöjden hos ytans två högsta barrträd (Antal provytor i Norrbotten: 4118)

ÄBIN-resultat http://www.skogsstyrelsen.se > Myndigheten > Skog och miljö > Tillståndet i skogen Älgförvaltning http://www.skogsstyrelsen.se > Myndigheten >Skog-och-miljo >Skog, jakt och vilt http://www.skogochklovvilt.se/

Slutsatser ÄBIN 2012 visar att frekvensen nytillkomna (färska) skador på tall fortfarande generellt ligger på en för hög nivå relativt skogsbrukets mål, men att skadorna varierar kraftigt mellan områden Inom länets inventerade områden har skadorna i snitt minskat något jämfört med rekordvintern 2010/2011. En ökad avskjutning 2011 kan ha bromsat skadeökningen. Andra faktorer kan också ha inverkat. Alarmerande hög andel färska skador finns i Råneå och Överkalix (17% av alla tallstammar, 10-15% av tallhuvudstammarna) Så höga skador under längre tid leder till kraftiga tillväxt- och värdeförluster under skogens omloppstid. Var tredje huvudstam av tall har där en älgskada på stammen I kustlandskapet (Piteå, Luleå, Kalix) är skadefrekvensen lägre. Särskilt i Piteå har älgbetningen på tall senaste vintern minskat till knappt 2 %

Slutsatser Rönn och asp som kan bilda vuxna träd är sällsynta i ungskogarna Älgskador medför stora produktionsförluster under lång tid, som drabbar markägarna, förädlingsindustrin och samhället Älgskadorna begränsar markägarens möjligheter till god skogsvård Tillgången på viltfoder i landskapet har betydelse för skaderisken och bör beaktas i älgförvaltningen

ÄBIN-resultat http://www.skogsstyrelsen.se > Myndigheten > Skog och miljö > Tillståndet i skogen Älgförvaltning http://www.skogsstyrelsen.se > Myndigheten > Skog-och-miljö > Skog, jakt och vilt http://www.skogochklovvilt.se/