1
Lokala planer i Sjuhärad Redovisning av projektet en helhetsbild På Länsbygderådet Sjuhärads hemsida www.helasverige.se/sjuharad/om-sjuhaerad/lokala-planer finns 26 lokala planer Denna projektrapport Mallen för arbetet Annat inspirationsmaterial från andra delar av landet Denna rapports innehåll 1 Överblick och analys sid 2 2 Sammanställning av planer för större orter sid 9 3 Sammanställning av planer för kyrkbyar sid 16 4 Sammanställning av planer för småbygder sid 24 1. Överblick och analys Vad är lokala planer? Traditionen av lokala bygemenskaper är stark på den svenska landsbygden. Många av dem lever starkt vidare idag, bland annat i etablerade kyrkbyar och tidigare kommuncentra. En del har fått ny kraft genom inflyttning, inte minst från städerna. De lokala gemenskaperna knyts samman av gemensamma intressen. De utgör en stabil grund och en lagom nivå för att samlas kring framtidsplanering i olika utvecklingsgrupper. Projektet Lokala planer syftar till att öka den lokala demokratin och arbeta fram en modell för verkningsfulla lokala utvecklingsplaner. Projektet genomförs av Länsbygderådet Sjuhärad och delfinansieras av Leader Sjuhärad, Coompanion Sjuhärad, Vuxenskolan i Västra Götaland samt Hela Sverige ska leva. I projektet har modellen prövats och ett stort antal bygder har fått en nyskapad eller revitaliserad, kvalitetssäkrad lokal utvecklingsplan efter satsningens genomförande, samtidigt som metoden har prövats i stor skala. Projektets målgrupp är primärt lokala utvecklingsgrupper i Sjuhärad i synnerhet de 47 utvecklingsgrupper som under förstudien har lämnat en avsiktsförklaring för deltagandet. För att stödja dem i sin lokala planprocess utgör den sekundära målgruppen engagerade i kommunbygderåd och länsbygderåd, landsbygdsutvecklare, samordnare, kommunföreträdare m fl. Arbetsgång Av de 47 grupper som anmält sitt intresse har 26 genomfört arbetet med sin lokala plan. Ett viktigt syfte har varit att ta fram en plan för samhället eller orten, och inte begränsa det till en enskild plan för en grupp. På de flesta orter finns det ett etablerat byalag,en samhällsförening eller en bygdegårdsförening som har fungerat som utvecklingsgrupp och utarbetat planen, oftast i samarbete med andra föreningar på orten. Arbetet med projektet påbörjades 2008. Projektet har i stort sett genomförts som är angiven i projektplanen. Upplägget var uppdelat i 4 olika faser: 1. Information, mobilisering Här genomfördes i samverkan med Coompanion och Vuxenskolan uppstarten av projektet med två gemensamma möten med de deltagande grupperna. Första mötet var upplagt som en workshop där vi jobbade fram och introducerade olika arbetssätt kring hur man kan jobba i grupp samt hur man kan engagera 2
deltagare i processen. Syftet med mötet var också att visa och förtydliga arbetssättet i partnerskap och samverkan. Nästa gemensamma stormöte handlade om att informera om Leader och Landsbygdsprogrammet samt att gemensamt jobba fram och utarbeta mallen för lokala planer. Även detta gjordes som en workshop där grupperna själva fick jobba fram vad en plan bör innehålla. 2. Genomförandeperioden Under genomförandeperioden arbetade grupperna först själva i sina byar med att ta fram underlag för den lokala planen. Projektledaren åkte runt bland grupperna för att coacha de och hjälpa till med att driva processen framåt. Till genomförandefasen kopplades utifrån de önskemål som kom från grupperna ett antal utbildningsinsatser. 3. Utbildning/kompetensutveckling Två gemensamma insatser genomfördes under projekttiden. En utbildning i hur man kan använda sociala medier i kommunikations- och informationssyfte, samt en utbildning kring omställningsarbetet. Fortsättningskursen för omställningsarbetet var vi tvungen att ställa in på grund av för få anmälda. Ett nära samarbete med Växaprojektet i Svenljunga med ett antal möten hölls kring framtidsvisioner för byarna i Svenljunga. 4. Sammanställning, utvärdering och slutrapport Sammanställning av resultaten finns dels på projektets hemsida samt i en sammanfattande rapport av alla deltagande grupper. Arbetet med de lokala planerna har följt en mall som utarbetats av projektledaren i Sjuhärad, Sassi Wemmer, i samverkan med de deltagande grupperna. Mallen har inspirerats av bl.a. andra projekt som pågår i Sverige kring lokala planer, samt tidigare framtagna utvecklingsplaner. De olika grupperna har följt mallen väl, vilket gör det lätt att ta del av de olika planerna och hämta fakta och inspiration i olika avsnitt. Mallen Mallens avsnitt 1 Syfte med den lokala planen 2 Vem har tagit fram planen och hur 3 Beskrivning av samhället i korta drag 4 Vad är det bästa med byn xyz - i tre punkter 5 Slogan för byn xyz 6 Trender i samhället (allmänna förändringar) 7 Naturområden (befintliga, skyddsvärda etc) 8 Fritids och rekreationsområden 9 Turism platser, sevärdheter, kvalitet, entreprenörer, 9.1 Turistboende 10 Föreningar/ intressegrupper 10.1 Lokaler och mötesplatser 11 Näringslivet 12 Kultur och nöjen 13 Boende och bostäder 13.1 Grannsamverkan 13.2 Nyinflyttning 14 Kommunikationer trafik, telefon, bredband 15 Handel och service 16 Kommunal verksamhet (även brist på sådan) 17 Framtidsvision på 5 års sikt - en kortsiktig vision för att fixa till akuta önskemål 18 Framtidsvision på 20 års sikt - en långsiktig vision som även erbjuder kommande generationer bra förutsättningar. 3
19 SWOT-analys - för vidare analys av mer övergripande art och hur vi ska göra för att behålla och förbättra dem Svagheter och hur vi ska göra för att minimera/eliminera dem och hur vi ska göra för att ta tillvara dem /hot och hur vi ska göra för att förebygga och neutralisera dem Vilka frågor ska vi prioritera? 20 Prioriteringar utifrån nulägesbeskrivningen och SWOT-analysen. Redovisa också hur ni har kommit fram till de och varför. Bilaga: Åtgärdsplan Typer av orter och planer Planer som byggs upp från bygdens egna organisationer och omfattar mindre område än en kommun. Områdenas storlek och karaktär växlar rejält från f.d. egna kommuner med flera tusen invånare (Horred) till skogsbyar med ett 100-tal invånare (Petaredsbacken). Vi har sorterat planerna efter fyra huvudtyper: Större orter (ofta industrisamhällen eller f d stationssamhällen)med större orter menar vi de orter som är eller har centrala funktioner som ett utvecklat näringsliv, skola e d. En del av dem har varit kommuncentra. Invånarantalet är ofta omkring 500, men en del har upp till 2 600 invånare. Kyrkbyar mindre bygdecentra Med kyrkbyar menar vi orter på 100-600 invånare som vuxit upp och fortfarande har sin identitet i en by kring kyrkan en klassisk svensk ortstyp. Småbygder byar. Med småbygder menar vi byar på upp till 200 invånare, som inte ens är en egen församling. Det är en speciell styrka i att organisera sig på denna nivån, som helt bygger på gamla och nya ideella organisationer. Ballasjön är en annorlunda typ av plan som utgår från ett naturområde. Planernas omfattning och inriktning skiljer sig därför mycket. Likheten finns i det lokala intresset för att utveckla orten eller bygden. Skillnaden mellan orternas karaktär och storlek kan göra det intressant att göra en jämförelse på grundval av ortstyper. I vår sammanställning har vi i första hand sammanfört och jämfört planer ortstypsvis. Denna sammanställning kan vara ett stöd för olika nätverk där man kan utbyta erfarenheter på olika nivå: mellan småbygderna mellan småbygder och större orter mellan större orter inbördes Antalet inlämnade planer skiljer sig mycket mellan olika kommuner, med störst antal i Herrljunga, Tranemo och Bollebygd. 4
5
6
Sammanfattning av arbetet och viktiga frågeställningar Det är en minst sagt brokig skara av orter i Sjuhärdsbygden som har lämnat in sina lokala planer. Den minsta orten är Petaredbacken i Bollebygd, en liten skogsbygd med 120 invånare och den största Horredsbygden i Mark, en f.d. kommun med Ekelunds rikskända linneväveri och över 2 500 invånare. Planerna följer den gemensamma mallen men ger ändå rättvisa åt varje bygds karaktär. Man har använt bilder och hittat olika grepp på texter och faktaurval som verkligen speglar bygden. Några få orter har gjort SWOT-analyser upplagda på annat sätt, men har sammanfattats i rapporten efter samma mall, för att gör det lättare att jämföra. Olika ortstyper likartade frågeställningar Uppdelningen på tre ortstyper har gjorts för att lättare kunna göra övergripande jämförelser med jämbördiga utvecklingsgrupper och hitta planer att detaljstudera som handlar om orter där man känner igen sin egen. I övrigt innehåller planernas arbetsformer, inriktningar, styrkor, svagheter och åtgärdspaket likartade upplägg och frågeställningar oavsett ortstyp. Mallen har visat sig användbar i orter av skiftande karaktär. Vi går nu igenom några av de gemensamma dragen i planerna. Arbetets organisation Arbetet med planerna drivs av ett byalag, en samhällsförening eller en bygdegårdsförening som har som syfte att verka för bygdens sammanhållning och utveckling. I olika grad och på olika sätt involverar denna centralförening ortens invånare eller andra föreningar som ingår i ett arbetande nätverk. Invånarna kan delta direkt på temadagar, stormöten eller i arbetsgrupper. Planernas syfte Syftet med planerna uttrycks på olika sätt, som alla är viktiga och stöder varandra. Här är några formuleringar som visar mångsidigheten: Direkt offensiva Att med lokal påverkan vända avveckling till utveckling Att få våra ungdomar och nya medborgare att bosätta sig här Att behålla sammanhållningen och utveckla byn med ökad befolkning Att höja livskvaliteten och stärka samarbetet mellan bygden och kommunen En nystart som skall bygga på det man är stolt över Demokratiska Att ge invånarna mer inflytande över utvecklingen Att ha en samsyn på vår utveckling och ett underlag i dialogen med lokalbefolkningen och kommunen. Metodinriktade Att hitta och utveckla idéer som ger en tryggare framtid för bygden Att skapa ett levande dokument som gör ett avstamp i nuet och ger en vision om ett attraktivare samhälle, samt en möjlig väg dit. Att fungera som styrinstrument för byalagets och föreningarnas verksamhet och underlag vid kontakt med kommunen och andra myndigheter. Att visa på behov och utvecklingsmöjligheter Beskrivningen av bygderna Det är spännande och njutbart att läsa de omfattande och ofta rikt illustrerade beskrivningarna. De bildar ett slags glesbygdens geografibok,. Samtidigt är de en kärleksfull propaganda för att få folk att vilja flytta in eller komma på besök för rekreation och upplevelser. 7
De starka sidorna Många av bygderna räknar upp en rad starka sidor andra tar upp enstaka pärlor. De starka sidorna är en lovsång till glesbygden, där den vackra naturen och det aktiva föreningslivet återkommer rikligt, ofta i kombination med olika mötesplatser för befolkningen. Flera av bygderna visar på stora kulturvärden. Naturen och kulturen kopplas till att bygden är intressant för turister. Andra betonar den levande landsbygden. Några är livaktiga jordbruksbygder, andra har en lokal företagsamhet, en tredje grupp ligger på bekvämt avstånd för pendling till arbeten. En kvalitet som några, men inte alla, framhåller är en ökande inflyttning och en ung befolkning De svaga sidorna Det är många problem som återkommer hos de flesta av bygderna. Det är bristande samhällsservice, dålig kollektivtrafik, dåliga vägar, problem med bredband och svårigheter att få igång bostadsbyggande eller i övrigt få fram lämpliga bostäder. I några bygder saknar man arbetstillfällen. På ett fåtal platser är det svårt med engagemanget i föreningar eller med kontakten med kommunen. na för ökad turism i olika former uttrycks av de allra flesta. Många hoppas också på ökat bostadsbyggande, med olika bostadstyper både för äldre och för inflyttning av unga familjer. Bättre förbindelser i kollektivtrafik, nya vägdragningar och bredbandsnät är viktiga för många. På några orter är det viktigt att rusta upp centrum och göra det mer attraktivt. Intressanta satsningar på hållbara energisystem so vindkraft och vattenkraft nämns på några ställen. na De nedläggningar av företag och samhällsservice som alltid är ett hot på landsbygden nämns ofta liksom allmänna konjunkturnedgångar. Åldrande befolkning och bristande engagemang hotar på några ställen. Några bygder vid stora vägar lider av olycksrisker i trafiken. Åtgärdsplanerna Åtgärdsplanerna är mycket innehållsrika och svåra att göra rättvisa på ett översiktligt sätt. De innehåller bostadsbyggande, ett brett spektrum av turismsatsningar, önskemål om skolor, förbättrad service och bättre kommunikationer i allmänhet. Flera av åtgärdsplanerna innehåller mycket noggranna beskrivningar med klar eller tänkbar finansiering. Några vill också betona att arbetssättet etableras och förs vidare. Åter till ortstyperna och Sjuhärad Det är intressant att bilderna av utveckling kan peka åt samma håll i de olika typerna av orter. En reflektion är dock att många av de satsningar som föreslås skulle vara lättare att genomföra om man kunde utveckla systematiska kontakter mellan de olika orterna. Då kunde gemensamma frågor om vägupprustningar, samordnad service, bostadstyper och inte minst satsningar på turism få en större kraft för de olika bygderna. Detta bör vara en intressant fråga att driva strategiskt på Sjuhäradsnivå, nu när det finns ett så gediget underlag i de lokala planerna. Projektet bör också inspirera flera bygder att arbeta med lokala planer efter denna eller en lätt modifierad modell. Planerna Här följer nu sammanfattningen av de 26 planerna, som vi hoppas skall inspirera till närmre studier av hela planerna som ligger på hemsidan och till fortsatt arbete i samma anda. 8
2. Sammanställning av lokala planer för större orter. Med större orter menar vi de orter som är eller har centrala funktioner som ett utvecklat näringsliv, skola e d. En del av dem har varit kommuncentra. Invånarantalet är ofta omkring 500, men en del har upp till 2 600 invånare. 10 större orter har lämnat in lokala planer: Hultafors (Bollebygd) Björketorp (Mark) Horredsbygden (Horred Istorp Öxnevalla) Hillared (Svenljunga) Ambjörnarp (Tranemo) Dalstorp (Tranemo) Grimsås (Tranemo) Limmared (Tranemo) Länghem (Tranemo) Sjötofta (Tranemo) Hultafors (Bollebygds kommun) Hultafors är ett stationssamhälle som vuxit upp kring sanatorium och industrier från sekelskiftet 1900. Här bor c:a 300 personer (2009). Den lokala planen är framtagen av styrelsen för Hultafors bygdegård, vilka representerar olika delar av samhället Hultafors. Man har bland annat brainstormat fram framtidsvisionerna och alla har fått varit med och ta bilder som använts i planen. Syftet med att aktualisera utvecklingsplanen är att få en bättre helhetsbild av samhället Hultafors och knyta an dagens Hultafors med historiken i samhället. Utvecklingsplanen är även en del av hela kommunens ambition att skapa förutsättningar för nyetablering, nyinflyttning och ekonomisk tillväxt. Med sin slogan Hultafors- inte en meter längre anknyter man till de världskända tumstockarna och visar att man vill stanna kvar här för den fantastiska utsikten och naturen. Hultafors har ett naturskönt läge med utsikter och sjöar. Läget är strategiskt, på landet men nära städer. Tumstocksfariken är en stabil arbetsplats. Samhället är lagom stort för att ge en bra sammanhållning. Hultafors Intresse- och Bygdegårdsförening har fått den gamla järnvägsstationen upprustad och byggnadsminnesmärkt och den har blivit en samlingsplats. Det saknas butiker och annan service, närmaste butiks- och serviceort, Sandared ligger 3 km bort. Vägen genom samhället(gamla riksväg 40) är starkt trafikerad av pendlande bilister, samtidigt som bussförbindelserna är dåliga. Trafiksituationen längs vägen är farlig och gång- och cykelvägar saknas i samhället. Den smala dalgången gör utveckling komplicerad. Bredbandet är dåligt. na är stora när det gäller att utveckla turismen i naturen med bl.a. fiske och naturstigar. Badplatserna kan förbättras. Det finns också utvecklingsmöjligheter för f.d. hälsocentret och en utveckling av vägstråket längs sjöarna med bättre miljö och nya attraktiva bostäder vid sjöarna. na ligger i att låta allt vara som förut längs den farliga vägen, att se Hultafors som en utkant som det inte är värt att satsa på med stagnation som följd. Upprustning av trafikmiljön, cykelvägar m m Goda möjligheter för ny bebyggelse 9
Lekplats och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar Bättre utrustade badplatser Vandrarhem, hotell Fungerande äldreomsorg Björketorp (Marks kommun) Björketorp är ett stationssamhälle i Viskadalen med med såväl jordbruk som småföretag. Befolkningen har stabiliserats kring 1000 invånare. Planen har tagits fram av byalaget, i öppen dialog med invånare direkt och på möten. Syftet med planen är att visa på en idé om lokal utveckling och bryta den trend som rått med försämringar för landsbygdsorterna. Som slogan använder man tills vidare kommunens: Läge för det goda livet. Orten har mycket bra kommunikationsläge i Viskadalen. De natursköna dalgångarna kring Surtan och Viskan har mycket stora värden liksom skogsbygderna. Det finns ett rikt urval av bostadstyper för familjer och äldre. Ett omfattande föreningsliv, liksom svenska kyrkan. Det är gott om samlingslokaler hos såväl föreningar, kommun och restauranger. Samhällsservicen har försvagats efter hand. Utom i bykärnan är befolkningen utspridd. Det saknas nybyggda bostäder. Omläggning av väg 41 kan ge stora fördelar för samhället. Det finns bra utrymme för såväl nya arbetsplatser som bostäder. Turismen har stor potential i området. Ytterligare minskning av samhällsservicen Nedläggning av järnvägsstationen Speciellt är att man byggt upp en beredskap för trafikolyckor som är en stor risk i samhället. I första hand vill man etablera det lokalt baserade arbetssättet med planen och sprida information vidare. Viktigt är också träffar som stärker det lokala nätverket Horred (Marks kommun) Horredsbygden består av tre orter i Viskadalen Horred, Istorp och Öxnevalla, med tillsammans 2 600 invånare. Det är en gammal gränsbygd till Danmark, tidigare förläggarbygd som har kallats Porten till tygriket. Orten är rik på företag och är stationssamhälle vid Viskadalsbanan. Den sköna och hälsosamma naturen lade grunden för Helsjöns kuranstalt, en av Nordens största. Den lokala planen är framtagen av Horredsbygdens byalag i samråd med flera föreningar, bl.a. genom en öppet-hus-dag för alla invånare. Syfte med planen är att höja livskvaliteten och stärka samarbetet mellan bygden och kommunen. Samverkan uttrycks i slogan: Vi bygger broar. Gott om arbetsplatser i en rad branscher och god kommunal service Ett centralt läge i Viskadalen och mycket natursköna omgivningar Intressanta turistmål som Seatons kulle och Skogens hus konferens i elfri miljö Mycket rikt föreningsliv inom bygdeföreningar, idrott, ungdom, politik mm Många mötesplatser i föreningsregi En stabil befolkningsförändring med unga inslag 10
Kollektivtrafiken har brister Dialogen med kommunen är tunn Det finns rivalitet mellan orterna i Mark Svårt att engagera folk i föreningarnas styrelser Nya grupper flyttar in barnfamiljer, och nypensionerade från Göteborg Stärkt sammanhållning i civilsamhälle och föreningsliv Ökat inflytande över kommunala beslut Nedläggning av företag, butik eller kommunal service Flyttning av riksvägen utanför samhället Satsningar på bad och camping för turister Försköning av samhällets centrum Utveckling av den kommunala dialogen och ett allt starkare civilsamhälle Hillared (Svenljunga kommun) Hillared är ett f.d stationssamhälle vid Ätran, som varit egen kommun fram till 1971. Här finns gott om småföretag och befolkningen har stabiliserats kring 900 invånare. Planen har tagits fram av Hillareds byalag. Syftet är att med lokal påverkan förändra avveckling till utveckling. Som slogan har man valt: Hillared Sjuhärads mittpunkt Naturen är vacker, kring Ätrans dalgång, den stora sjön Såken och en rad mindre sjöar. Här finns möjligheter till en utvecklad fisketurism, bad, paddling och vandringar. Föreningslivet är mycket väl utvecklat, med hembygdsgård, kyrkolokaler och idrottshall so samlingspunkter. Det nya industriområdet Lockryd med knutpunkt för busslinjer kan gynna utvecklingen i Hillareds samhälle. Platsbrist på skola och förskola och ingen butik Bostadsbyggandet är svårt att få igång Stort hopp knyts till ökat invånarantal när Lockryd växer Bostadsbyggandet är en akilleshäl Visionerna skall utvecklas i starkt samarbete med kommunen och andra myndigheter Utbyggd förskola och ordnade lekplatser Central badplats, lekande fisk och fiskecamp Fibernät för bredband Ambjörnarp (Tranemo kommun) Ambjörnarp är en församling och ett stationssamhälle som varit egen kommun fram till 1952. Församlingen har c:a 510 invånare (2009) och orten 320. 11
Planen har tagits fram av byalaget, som bl.a. ordnat möten med företagare, föreningar och allmänheten som lockade c:a 80 deltagare totalt. Syftet med planen är att ge Ambjörnarp en nystart, som skall bygga på det man är stolt över. Man har en etablerad slogan: Ambjörnarp de 40 sjöarnas samhälle, som man anser väl speglar bygdens kvaliteter. Ambjörnarp är en etablerad tätort nära Tranemo centralort. Här finns skola och förskola och en bykrog som är mötesplats och turistcentrum, bl.a. för dressinuthyrning. I bygden finns såväl jordbruk som tillverkningsindustri och man menar att det finns en företagssamverkan av Gnosjötyp som resurs för utveckling av samhället. Byalag och bygdegårdsförening fungerar bra och har varit drivkrafter i turismutvecklingen, som gynnas av den vackra naturen. Byalaget satsar vidare på en vandringsled och ett vandrarhem planeras. Telefon och bredband fungerar tillfredsställande. Det saknas butiker och annan service, samtidigt som bussförbindelserna är dåliga. Trots de stora nätverken är det inte lätt att rekrytera folk till utvecklingsprojekt. Bilden av centrumområdet är inte bra, på grund av tomma hus m.m. na är stora när det gäller att utveckla turismen. Man arbetar också med att förbättra centrumbilden och skapa fler mötesplatser. Att förbättra handel och service är ett starkt önskemål. na ser man både i en yttre utveckling som försvårar liv på landet. Att allt för många hus säljs som sommarhus är också ett hot. Det finns också risker för nedläggningar av lokala företag och serviceinrättningar. De lokala resurserna måste därför stödas på alla sätt! Camping, vandrarhem, fisketurism Kartor, turistbroschyr, informationsskylt, hemsida Ny centrumbild Bostäder i centrum Dalstorp (Tranemo kommun) Dalstorp är en kyrkby och ett industrisamhälle med c:a 1200 invånare vid en stranden av en sjö. Planen har tagits fram av Dalstorps samhällsförening. Syftet med planen är att ge Dalstorp livskvalitet, vilket handlar om att bli fler för att kunna behålla servicen och utöka näringslivet. Man har tävlat fram en slogan: Dalstorp bäst mellan öst och väst Dalstorp ligger mycket naturskönt vid sjön, i ett landskap med flera vandringsleder. Orten har ett starkt näringsliv med flera industrier. Bostadsbeståndet är varierat med såväl egnahem som lägenheter. Bland träffpunkterna märks idrottshall, församlingshem, restaurang och bygdegård med biograf. Mer än småorterna lockar storstaden med myller, mångfald och kultur De som lämnar Dalstorp för att utbilda sig på högskolenivå kommer sällan tillbaka. Vägnätet är dåligt och gör inte Dalstorp attraktivt för pendlare. Med det starka näringslivet finns det möjligheter att öka befolkningen. Det finns också goda möjligheter att utveckla turismen, med fiske i sjön och vandringsleder. 12
Hoten finns framför allt i en långvarig konjunkturnedgång, som drabbar näringslivet på orten. Bättre vägar, för bl a tung trafik Satsning på bredbandskabel som leder till en utveckling av näringslivet Satsningar på ett fritidsområde, campingplats, stugby och större konferensmöjligheter Bostäder med sjöutsikt och äldreboende Grimsås (Tranemo kommun) Grimsås är ett industrisamhälle med c:a 730 invånare. Orten har traditioner inom torv- och textilindustri och ett välkänt fotbollslag. Idag domineras orten av IKO Kabel med 500 anställda. Planen har tagits fram av samhällsföreningen, som också samverkat med en rad andra föreningar. Syftet med planen är att visa på behov och utvecklingsmöjligheter. Planen avses användas aktivt och revideras regelbundet. Med slogan: Grimsås orten på G.., syftar man på mängden av fritids- och friskvårdsaktiviteter i Grimsås. IKO Fritids område är stort med bl.a skidspår och tennisbana. Kommunen har byggt en stor utomhusbassäng och det finns idrottshall, bygdegård m m. Skogs-och odlingsbygden med torvbrytningshistoria och små fina vägar ger stora möjligheter till rekreation och naturturism. Många arbetstillfällen 147 registrerade företag. Ett rikt föreningsliv med många slags mötesplatser. Befolkningstrenden är nedåtgående Ingen butik eller fikamöjlighet Starkt beroende av ett stort företag Utvecklad turism med nya satsningar. Fler busslinjer och fibernät för bredband Inflyttning av barnfamiler Största företaget och skolan flyttar Centralisering av service till Tranemo. Utvecklade fritidsområden med nya vägar Att unga engagerar sig i samhällets utveckling och stannar kvar. Servicebutik och bed&breakfast. Fler bostäder. Tåget stannar vid stationen igen. Limmared (Tranemo kommun) Limmared är en gammal bruksort med c:a 1800 invånare, med glasbruk, glasmuseum, resecentrum vid järnvägen, värdshus och omfattande kommunal service. Planen har tagits fram av Limmareds byalag, med användning av material från projektet Limmared 2015, som engagerade många.. 13
Syftet med planen är att skapa ett levande dokument som gör ett avstamp i nuet och ger en vision om ett attraktivare samhälle att besöka, bo, leva och verka i, samt en möjlig väg dit. Man använder den vedertagna slogan: Limmared Glasklart! Billiga bostäder Openstens borgruin och naturreservatet Skårtebo Glasmuseum med konsthall Centralt läge bland cykelleder på banvall Bed & Breakfast Rikt föreningsliv med bl a byalag, hembygdsförening, Folkets Hus drivet av PRO förändringsvilja Brist på lägenheter lämpade för äldre husen blir inte lediga för barnfamiljer Brist på ungdomsaktiviteter Brist på engagemang generellt Ett livskraftigt centrum saknas Trygg uppväxtmiljö så att barnen flyttar tillbaka Samarbete mellan föreningar Bred satsning på ett attraktivare samhälle Distansutbildning Nedläggning av glasbruket och affären Att unga flyttar och inga nya flyttar in Byggande av lägenheter för att frigöra boende för nya generationer Bättre gång- och cykelvägar Projekt Glasmuseum Uppfräschat stationsområde och på sikt mer levande centrum Turistbyrå Länghem (Tranemo kommun) Länghem är ett samhälle med c:a 1500 invånare med många småföretag och ett vackert läge nära Åsunden och Torpasjön.. Planen har tagits fram av invånarna, under ledning av byalaget. Syftet med planen är att utveckla Länghem på ett sätt som får våra ungdomar och nya medborgare att bosätta sig här. Slogan: Länghem en framtidsby i utveckling Orten har god samhällsservice och butiker av olika slag Många småföretag inom en rad branscher. Området runt Hofsnäs Herrgård och Torpa Stenhus lockar många turister. Många yngre återvänder och bosätter sig med familj bl a vid nya gator som förberetts av kommunen Aktivt föreningsliv och träffpunkter, inte minst i Prästgården SWOT-analysen är under arbete 14
Bättre förbindelser med öppnad järnvägsstation och nya cykelvägar. Samlingsplatser för ungdomar och bra äldrevård. SWOT-analysen är under arbete. Förbättrade kommunikationer Park- och grillområden Ny bygdegård Sjötofta (Tranemo kommun) Sjötofta är ett fd stationssamhälle med c:a 425 invånare i en centralort med spridd kringbebyggelse. Planen har tagits fram av en arbetsgrupp med åtta föreningar som också hållit ett stormöte. Syftet med planen är att undre strukturerade former utveckla en strategi för framtiden, som möter nedläggningshoten. Man har valt slogan: Bo naturskönt i Sjötofta. Inflyttningen är stadig och många yngre stannar och bildar familj. Även tyskar har bosatt sig året runt, danskar har sommarboende. I planen visas flera smultronställen bland de många turistmålen. Naturområden som badplatsen, fiskesjöarna och påskliljorna i Fagerås. Kultur som Ölkestorps kvarnar, domarringar och hantverksmarknaden. Dressinerna på den nedlagda järnvägen. Många föreningar. Få samlingsplatser, ingen affär Få arbetstillfällen på orten Vägarna är undermåliga och man pekar på systemfel i underhållet Ingen kommunikation över smålandsgränsen att bygga ut turismen Billig mark kan gynna företag och bostadsbyggande För många hus blir enbart sommarbostäder Sämre service och dåliga vägar som ger utflyttning Värna skolan Öka trivseln för de boende mer belysning bl a Öka inflyttningen Fler mötesplatser inne och ute 15
3. Sammanställning av lokala planer för kyrkbyar. Med kyrkbyar menar vi orter på 100-600 invånare som vuxit upp och fortfarande har sin identitet i en by kring kyrkan en klassisk svensk ortstyp. 11 kyrkbyar har lämnat in lokala planer: Bråttensby (Herrljunga) Seglora (Borås) Eggvena (Herrljunga) Fölene (Herrljunga) Hudene (Herrljunga) Od-Alboga-Hjerttorp (Herrljunga) Skölvene (Herrljunga) Kalv (Svenljunga) Månstad (Tranemo) Grönahög (Ulricehamn) Kölingared (Ulricehamn) Lagmansholm (Vårgårda) Seglora (Borås kommun) Seglora är en socken med c:a 625 invånare vid Viskan, mest känd för sin gamla kyrka som flyttats till Skansen i Stockholm 1916. Bygden är rik på värdefulla natur- och kulturmiljöer. Den lokala planen är framtagen av byalaget, som fungerar som paraplyorganisation för flera föreningar. I arbetet har ortsbefolkningen involverats. Syftet är att gå vidare i traditionen av att invånarna i Seglora skall ha inflytande över bygdens utveckling. Som slogan har man valt: Mitt i naturen och nära till allt. I Seglora finns över 100 aktiva företag och inflyttningstrenden är positiv. Det är nära till Landvetter, Kinna och Borås. Bygden är mycket naturskön med särpräglade naturområden med rikt fågelliv, branta dalar och vida utsikter. Stora Hålsjön har fina stränder och rikt fiskliv. De tre långa stenvalvsbroarna har ett högt kulturvärde. Flera leder för vandring, cykling och paddling passerar bygden. Viskadalens folkhögskola finns här och är engagerade i turistprojektet Destination Viskan inom LEADER-programmet, liksom byalaget. Aktiva föreningar som disponerar bra mötesplatser är bygdegårdsföreningen, hembygdsföreningen, LRF och kyrkan. Det är få barn och unga i bygden. Ingen handel finns i området. Vägnätet är dåligt utvecklat och dåligt skyltat. Även bredbandet har brister. na ligger främst i att de olika föreningarna kan agera samordnat för lägenheter för unga, för bättre infrastruktur och allmänt i bättre marknadsföring som kan leda till beredare engagemang för bygden. De hot och rikser man upplever ligger i allmänna försämringar för landsbygden med minskade satsningar på t.ex. kollektivtrafik, vägbelysning, nedlagt äldreboende, minskad djurhållning. Fler turistsatsningar inkl. bättre information som nya broschyrer, bättre skyltar. Påtryckningar för bättre vägar, bättre busstrafik och utbyggt bredband. 16
Bråttensby (Herrljunga kommun) Bråttensby är en liten kyrkby med jordbruk och skogsbruk. Befolkningsantalet har sjunkit och ligger nu stabilt kring 100 (2010 ). Den lokala planen är framtagen av bygdegårdsföreningen Vi i Bråttensby. Syftet är att framhäva och belysa byns attraktionskraft samt att skapa samhörighet och god boendemiljö. Den enkla slogan är: Vi i Bråttensby. Alla är medlemmar i byagemenskapen kring bygdegården som är en bra samlingsplats. Det finns ett tiotal föreningar och tjugo företag i byn. Tidningen Vi i Bråttensby kommer ut fyra gånger om året och det finns en hemsida för byn. Fin natur med fågelliv skogar, berg och hagar. Cykelleden Västgötaleden går genom byn. En del hus är tomma Få barnfamiljer Bra bredband en förening för fiberkommunikation har bildats med grannbyarna. Det finns mark att bygga på Flera bra initiativ tas - noggrann åtgärdsplan finns Kraven på jordbruket är hårda Jordbruksmark växer igen Bidragsberoende och konkurrens med andra bygder Ett öppet jordbrukslandskap Bredband till alla Nybyggnad och fler hushåll även äldreboende Cykelbana Upprätthållande av traditioner Eggvena (Herrljunga kommun) Eggvena är en jordbruksby med 240 invånare, kyrka, grundskola och nära till järnvägsstationen i Herrljunga. Den lokala planen är framtagen i samverkan mellan utvecklingsgruppen och en rad föreningar. Syftet är att hitta och utveckla idéer som ger en tryggare framtid för hela bygden. Utvecklingsarbete har drivits sedan 2005. Kvaliteter och läge uttrycks i slogan: Bo på landet med närhet till storstan. Lokaler av hög klass bygdegård, skola, missionskyrka och sommarhemmet Jämnesjön Stort engagemang hos bybor 54 företag som motor i en levande landsbygd Vattendraget Nossan ett av norra Europas artrikaste Rikligt med fornlämningar i ett väl betat kulturlandskap till bad, fisketurism, övernattning Tidsbrist Inga allmänna kommunikationer 17
Bygga hyreslägenheter och parhus Locka fler barnfamiljer Ont om skolbarn, ungdomar, pensionärer Ont om arbetstillfällen Ont om bostäder Bibehållen skola Inflyttning av barnfamiljer och nybyggnad Hållbar energiförsörjning till 50% Fiberförening för bättre kommunikation Fågelskådningsplats Fölene (Herrljunga kommun) Fölene är en klassisk jordbruksby med gott om fornminnen- och en stabil befolkning på 200 invånare. Den lokala planen är framtagen av Fölene Navets styrelse och engagerade bybor i stormöten. Syftet är att gagna gemenskapen, utveckla bygden och främja en aktiv näringsgemenskap. Närheten till Nossan kommer till uttryck i slogan: Fölene bygden med flyt. En rik kulturbygd Ån Nossan som ger möjligheter till fiske, båtfärder och bevattning Stort gravfält, cykelled, ekskogsreservat, naturstig m fl attraktioner Bra mötesplatser kvarnen, Fölenegården,kyrkan, modellflygklubben Inget äldreboende och liten ungdomsverksamhet Brist på erfarenhet i att utveckla turism Nossans turismmöjligheter Tomma lokaler (ladugårdar lämpliga för verksamheter) Kulturbygdens sevärdheter Dålig kollektivtrafik Ungdomar har svårt att bo kvar Kyrkornas sammanslagning hotar engagemanget Nybyggnader för boende och verksamheter Aktivt och hållbart lantbruk Naturstigar längs Nossan och Hålvägen Vattenenergi ur Nossan Handel i Fölene kvarn Samarbete över sockengränserna i hemtjänsten 18
Hudene (Herrljunga kommun) Hudene är en f.d jordbruksby som har utvecklats till ett större samhälle kring kyrka och skola med c:a 700 invånare. Den lokala planen är framtagen genom föreningssamverkan i Hudene med åtta föreningar. Syftet med planen är att göra Hudene attraktivt för invånarna men också för inflyttning och turism. Med utvecklingsmöjligheterna som grund valde man slogan: Hudene kommunens pärla. Hembygdspark, vandringsleder, restauranger, idrottsplats, golfklubb, och segelflygfält Lilliputtland med modeller av berömda hus Många byggklara tomter för villor och bostadsrätter Utvecklad föreningssamverkan (som bl a ordnar Hudenedagarna årligen) och gott om mötesplatser Dålig internetanslutning på många håll Trögt att få igång bostadsbyggandet Aktiv föreningssamverkan Möjligt bostadsbyggande Bidrag från Landsbygdsprogrammet Avfolkning Företagsnedläggningar Bostadsbyggande och seniorboende Förbättrade kommunikationer Utbyggnad av skidbacke camping m m Servicebutik Ekonomiskt stöd för utvecklingsplanerna lättare att påverka kommunal byggplanering Od-Alboga-Hjerttorp (Herrljunga kommun) Området är upptagningsområde för Ods skola vilket omfattar Ods och Alboga socknar samt Hjärttorps by i Öra socken med tillsammans c:a 600 invånare (2009). Den gamla jordbruksbygden har omvandlats till pendlar- och småföretagarbygd. Den lokala planen är framtagen under ledning av Od-Alboga byalags styrelse i en arbetsgrupp med representanter från olika föreningar liksom en ungdomsgrupp. Syftet är att innehålla uppsatta mål för bygdens utveckling på kort och lång sikt. Slogan: En kulturbygd med framåtanda (Alternativt: Landsbygd 2.0 Tradition och innovation. Naturen öppet landskap och rekreationsområden Bra kontaktnät, sammanhållning, trygghet Levande och kreativ bygd med ett omfattande föreningsliv Engagemang för skolan och barnomsorgen Centralt läge i Västra Götaland Utvecklad turism med turistinformation, bad, vandringar, cykling, fiske Företagssamverkan med hemsida 19
Ojämn tillgång till bredband Inga nya bostäder byggs Dålig kollektivtrafik Jantelag och föreningsmaffia Goda möjligheter för starta eget Näthandel Utvecklingsmöjligheter i turismen Väg 182 bra väg som behöver underhåll Lediga bostäder genom avflyttning Avfolkning Minskade arbetstillfällen och strukturförändringar Försämrat vägnät För dyrt att bo på landet Nya bostäder senior- och ungdomsboende (Ny detaljplan) Nya vandringsleder Förbättrad bredbandskapacitet Bygdens många kvaliteter och höga servicenivå lockar inflyttare Skölvene (Herrljunga kommun) Skölvene är en liten kyrkby med jordbruk som huvudnäring. Den lokala planen är framtagen av byalaget. Syftet är att skapa ett styrande dokument att arbeta fram verksamheter kring. Slogan är: Som att bo mitt i ett sommarlov. Glesbygdens fördelar: fin natur med skog och öppna landskap kring Vimleån och fiske i Sämsjön. Sämsholms ridhus och konferensanläggning Flera intressanta kulturminnen, bl.a. Hembygdsbacken Många lokala föreningar som möts i bygdegård och utomhus i Häljarps hage. Bra kommunikationer järnväg och bredband Obebodda hus glesbygdens nackdelar. Attraktiva platser för vindkraft och vattenkraft Dåligt engagemang i bygden. Risk för nedläggning av fasta telefonnätet och bensinstationen. Varg, vildsvin och björn hotar tamboskapen. Ökat engagemang med nya arbetsformer för bygdegårdsföreningen. Sprid kunskap om lediga fastigheter i sociala medier. 20
Kalv (Svenljunga kommun) Kalv är en by med skogsbruk och landsbygd vid vackra sjöar. Den lokala planen är framtagen av byalaget och antagen på ett stormöte för alla Kalv-bor. Syftet med planen är att behålla sammanhållningen och utveckla byn med ökad befolkning. Kalv ligger mycket naturskönt med stor möjligheter att vidareutveckla turism paddling, fiske, sommarboende kring Kalvsjön och i Fegenområdet. Kalvfestivalen är känd. Det livaktiga föreningslivet är basen för ett ideellt engagemang, som dock kostar på för dem som är aktiva. Dålig kollektivtrafik och vägnät med brister. Turistinfrastrukturen bör utvecklas med entréer till Fegenområdet Fler bostäder kan byggas på attraktiva platser. Samarbete kan inledas med Västkuststiftelsen. Återkommande översvämningar Fler medelålders och unga invånare. Reservera mark för bostadsbyggande. Kalv skall vara Svenljungas huvudsatsning för turist och friluftsliv. Månstad (Tranemo kommun) Månstad är ett samhälle med 387 invånare (2009). Det är i första hand en jord- och skogsbruksbygd. Planen har ställts samman av byalaget efter en stor enkät 2010 där 53% av ortsborna svarade. Fem arbetsgrupper har arbetat med planen som delats upp i avsnitten: Befolkning Boende Service Trivsel Företagande Kommunikation och infrastruktur Syftet med planen är att veta vad Månstadsborna vill som en grund för vidare utvecklingsarbete. Slogan: Full gas i Månstad. Ett mycket aktivt samhälle med blomstrande föreningsliv och stark sammanhållning (Månstaandan) Mycket tomtmark som kan utnyttjas. Bra samlingslokaler och sammanhållning Banvallen en resurs för turism mm Dålig kollektivtrafik och vägstandard Brist på prisvärda bostäder. Svagt befolkningsunderlag svårt att få till stånd bostadsbyggande på orten. Studera andras planer och använd idéer Samordna aktiviteter Långa listor på idéer att utveckla, inte minst för företagsamheten 21
Samarbete med byalag runtomkring Bearbeta kommunen när det gäller kommunikationer av alla slag Iordningställande av Oxabanan (gammal järnväg) Grönahög (Ulricehamns kommun) Grönahög är en bygd präglad av jordbruk och småföretag. Ett dussintal byar ingår med tillsammans c:a 360 invånare. Den lokala planen är framtagen av en utvecklingsgrupp där alla har haft möjlighet att delta sammankallad av Grönahögs samhällsförening. Syftet med planen är att ha en samsyn på vår utveckling och ett underlag i dialogen med lokalbefolkningen och kommunen. Bygdens slogan är: Mellan mossar och kullar hittar ni vackra Grönahög. På vintern snörika vidder och på sommaren en grönskande idyll Komosse är ett känt naturområde med spångad led. God sammanhållning, med föreningar som Bygdegårdsföreningen, hembygdsföreningen och idrottsföreningen. Förskolan finns kvar. Dåligt med lediga bostäder. Få arbetstillfällen inom bygden. Naturområden som kan marknadsföras för ökad turism. Mer föreningssamverkan. Kommunen glömmer landsbygden vilket minskar möjligheterna att fler vill bo här Folk tröttnar på att allt skall ske ideellt och nästan utan hjälp och bidrag från kommunen Avfolkning sker och ungdomar flyttar från bygden Hus säljs som sommarboende och inte åretruntboende Hemsida och karta över Grönahög Träffpunkt för ungdomar Utveckling av förskolan Öka inflyttningen Trafikförbättringar Kölingared (Ulricehamns kommun) Kölingared är ett utpräglat glesbygdsområde med jord- och skogsbruk med 130 invånare. Den lokala planen är framtagen i samverkan mellan byalaget, bygdens föreningar och befolkningen. Syftet är att planen skall fungera som styrinstrument för byalagets och föreningarnas verksamhet och underlag vid kontakt med kommunen och andra myndigheter. Slogan: Aktiv bygd med framtidsdrag. Flera unga familjer har flyttat in. Bra pendlingsavstånd till arbetsplatser. Socknen är ett enda rekreationsområde med vandringsleder och fisketurism Bygdegårdsföreningens Årås kvarn, med kafé, möteslokaler och vandrarhem Orglar av hög kvalitet i kyrkan(1700-tal) 22
Dåligt vägnät Inget fungerande bredband Låg aktivitet kvällar och vintertid Barnens fritidsaktiviteter kräver mycket skjutsande Goda förutsättningar för ökad turism Billigt att köpa hus. Nya ridleder och bra miljö kan locka hästintresserade. Vindkraft kan ge ekonomiskt tillskott Nedläggningar av jordbruk och postlinjer Åldrande befolkning Satsningar på vägar och bredband uteblir Vägförbättringar och vägbelysning Fler tomter för nybyggnad av bostäder Öka uttag av bioenergi, uppför vindkraftverk och omstarta små vattenkraftverk Utveckla Årås kvarn Öppna biblioteket Turistsatsningar cykeluthyrning, camping, ny ridled, handikappanpassning av kvarnen Turistinfo på tyska och engelska Lagmansholm (Vårgårda kommun) Lagmansholm är en tätort i en levande landsbygd som omfattar fyra socknar med totalt 225 invånare. Den lokala planen är framtagen av byalaget. Syftet är att kartlägga bygdens starka och svaga sidor och möjligheter som finns att utveckla bygden. Levande landsbygd rik på småföretag Bra IT och gynnsamma vägplaner Naturnära boende med bra pendlingsmöjligheter Ung befolkning Många föreningar och aktiva kyrkor Flera historiskt intressanta platser Dålig kollektivtrafik Få lokala arbetsplatser Ingen förskola eller skola i området Inga idrottsföreningar Tipsa om bra tomter, verka för fler hyresrätter Pendelparkeringar och cykelvägar, förbättrat vägunderhåll Planera för ridvägar Aktivera fiskevårdsområdet Bevaka IT-utvecklingen Stötta initiativ som ökar handeln och arbetstillfällena 23
4. Sammanställning av lokala planer för småbygder. Med småbygder menar vi byar på upp till 200 invånare, som inte ens är en egen församling. Det är en speciell styrka i att organisera sig på denna nivån, som helt bygger på gamla och nya ideella organisationer. Fyra småbygder har lämnat in lokala planer, alla i Bollebygds kommun Gesebol Morjhult Petaredbacken Ballasjön utgår från en sjö, snarare ett natur och rekreationsområde än en bygd. Gesebol (Bollebygds kommun) Gesebol är en klassisk jordbruks- och hantverksby som utvecklats till pendlarsamhälle med en relativt stabil befolkning på 200 invånare. Den lokala planen är framtagen av Gesebols Byalag och Bygdegårdsförening (GBB) genom en följd av möten. Syftet är att överskådligt beskriva vad invånarna vill med sin by och dess positiva utvecklingsmöjligheter, men också uppmärksamma hinder och svårigheter. Stoltheten över byn kommer till uttryck i slogan: Vill du vara cool bo i Gesebol! Gesebol erbjuder ett lugnt byaliv i god gemenskap nära naturen, med många sjöar. Det är en by med en hel del nyinflyttade barnfamiljer. GBB är en livaktig förening med många träffar och aktiviteter. Naturstigarna med kartor är väl utnyttjade och fisket i sjön livaktigt med en lokal fiskeguide. Det saknas butiker och annan service. Vägunderhållet är dåligt och allmänna kommunikationer så gott som saknas. na för utveckling bygger på en god sammanhållning och att många vill tillbaka till byn. Detta ger en grund för att söka nya lösningar på glesbygdsproblem. Dessa ligger t.ex i web-baserade transporter, fler typer av bostäder och fler samlande verksamheter i byn också sådana som ger inkomster, som teater. na ligger framför allt i att strandskyddsområdena i den sjörika byn går ihop så att det är svårt att hitta någon byggmark vilket gör att såväl äldre som yngre måste flytta från byn. Förbättrade kommunikationer En lekplats Morjhult (Bollebygds kommun) Morjhults rote är en skogsbygd, med odlingsmarker i själva Morjhults by. Morjhult har en relativt stabil befolkning på 200 invånare. Den lokala planen är framtagen av styrelsen i Morjhults Byalag med bl.a. workshops. Syfte är att visa upp och utveckla bygden. Som slogan har man valt: Morjhult inte störst men trevligast. Morjhult erbjuder goda möjligheter till friluftsliv med många sjöar och rikt växt- och djurliv. I byn är det blandade åldrar med en stor andel barnfamiljer. Sammanhållningen är stark liksom viljan till ideellt arbete. Den nedlagda skolan fungerar som samlingsplats. 24
Byn är i stort sett ett bostadsområde med långt till service, inga arbetsplatser, och därför mycket bilkörning. Det finns inget att göra för ungdomar. na ligger i att bevara byn som attraktivt pendlarboende med ett generationsskifte som bäddar för inflyttning. Om byalaget kan köpa skolan kan många verksamheter utvecklas. na ligger framför allt i försämrade kommunikationer, höjda bensinpriser och utökade restriktioner mot nybyggnad. Petaredbacken (Bollebygds kommun) Petaredbacken är en liten bygd med gårdar, torp och villor med totalt 120 invånare. Den lokala planen är framtagen av en arbetsgrupp i Petaredbackens byalag. Syftet med planen är att öka livskvaliteten i området, att ta tillvara engagemang och skapa mötesplatser samt att underlätta dialog med kommunen. Kvaliteterna sammanfattas i en poetisk slogan: Läget efter vägen, uppemot byn. Skogar och ängar, en underbar syn. I Petaredbacken understryker man lugnet och tystnaden i närheten till naturen. Det finns gott om möjligheter till bad, fiske och skridskoåkning. De många promenadstigarna anknyter till den längre Knalleleden som gå genom området. Ett antal företag finns i området och inflyttning har ökat invånarantalet. Planen uttrycker en stark tillit till den egna kraften hos invånarna. Brist på tid och samlingsplats framhålls. Brist på gång- och cykelvägar na ligger i att bygga på invånarnas erfarenheter och engagemang. Man har fått stöd av Sparbanksstiftelsen till en grillkåta. na ligger i nedskräpning av den vackra naturen. Cykelbana till centralorten Bollebygd Samling Att bli ett viktigt avsnitt av Knalleleden En plan som utgår från ett naturområde, en sjö Ballasjön (Bollebygds kommun) Ballasjön är en sjö som ligger centralt i Bollebygds kommun och därför populär för bad, fiske och skridskoåkning. Syftet med att göra en lokal plan för sjön är att i samverkan med olika parter göra sjöområdet till ett attraktivt och tillgängligt fritidsområde, genom bättre information och olika upprustningsåtgärder. Detta har man uttryckt i en slogan: Ballaste sjön Ballasjön! Planen är framtagen av Ballasjöns utvecklingsgrupp i samverkan med de närboende och kommunens tjänsteman. Sjön är en stor rekreationsresurs för Bollebygds samhälle. Om den utvecklas vidare kan den bli en resurs för marknadsföring av kommunen. Det finns en aktiv och motiverad styrelse med positivt stöd av kommunen. 25
Eftersatt underhåll har skapt en viss uppgivenhet bland kringboende. Det saknas medel till en del kostsamma åtgärder. Sponsringen av grillplatsen är ett första positivt steg. Ökad nedskräpning och bristande ansvar Åtgärdsprogram för badplatsen utrustning, tillgänglighet och miljö Toalett- och avfallsfrågan löses Gemensamhetsdagar för åtgärdsplanering Nedklippning av vassen för att minska tillväxten God information om sjöns kvaliteter Cykelväg från centrum 26