Jordbrukarstödsavdelningen BESLUT Dnr 3.4.20-02371/2018 2018-08-07 KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2018 Version 2 1
1 Så här hanterar du tvärvillkor vid Torkan 2018... 17 Överträdelser vid tvärvillkorskontrollen som beror på torkan... 17 Hantering vid fältkontrollen... 17 Registrering i Atlas:... 17 Exempel på fall där det kan vara aktuellt med en bedömning om överträdelsen beror på torkan eller värmen... 17 De kontroller som redan är utförda... 18 2 Nyheter 2018... 18 3 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer... 21 4 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen... 22 Ta ställning till om du är jävig... 22 Tänk på sekretessen... 22 Förhindra smittspridning... 22 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till... 22 Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll... 22 Force majeure-liknande händelse... 23 5 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen... 24 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller... 24 Kontroller som du kan föranmäla... 24 5.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg... 24 5.2.2 Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg... 25 5.2.3 Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg... 25 Kontroller som du inte får föranmäla... 25 5.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris... 25 5.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder... 26 5.3.3 Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten... 26 5.3.4 Arealbaserade kontroller... 26 5.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna... 26 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla... 27 Informera lantbrukaren vid föranmälan... 27 Om du inte kan genomföra kontrollen... 27 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll... 27 Regelverk om föranmälan... 27 6 Dokumentation av kontrollen... 28 Krav som ställs på dokumentationen... 28 6.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning... 28 6.1.2 Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag... 28 6.1.3 Dokumentationen ska vara hållbar över tiden... 28 6.1.4 Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande... 28 2
6.1.5 Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning... 28 Viktigt att tänka på när du dokumenterar... 29 6.2.1 Dokumentera noggrant... 29 6.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser... 29 6.2.3 Dokumentation av vilka dokument du granskar... 29 6.2.4 Skriv utförliga kommentarer... 29 6.2.5 Mer att tänka på när du dokumenterar... 29 6.2.6 Fotografier kompletterar dokumentationen... 30 7 Nyckelbegrepp... 31 8 Tvärvillkor och djur... 32 Företag med betesmark... 32 Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren... 32 8.2.1 Växtnäring... 32 8.2.2 Foder:... 32 8.2.3 Livsmedel... 33 8.2.4 Förtydligande om ansvar... 33 8.2.5 Djurskydd... 33 8.2.6 Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd... 34 8.2.7 Djurmärkning... 34 8.2.8 Mindre överträdelse vid sen rapportering till CDB... 34 8.2.9 Kontroll av tomma djurutrymmen... 35 Företag med enbart åkermark... 35 9 Tvärvillkor och foder... 36 Vem är foderföretagare?... 36 Vad är en foderanläggning?... 36 9.2.1 Undantag... 36 9.2.2 Krav på dokumentation och journalföring... 37 9.2.3 Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet... 38 9.2.4 Kontroll av foderanläggningar... 38 10 Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista... 40 Så här fyller du i kontrollprotokollet:... 40 10.1.1 A. Kontrollobjekt... 40 10.1.2 Specifikt för protokoll livsmedel... 40 10.1.3 B. Kontrollmyndighet... 41 10.1.4 C. Kontroll - allmänt... 41 10.1.5 D. Resultat... 41 10.1.6 E. Övriga kommentarer... 42 10.1.7 F. Underskrift... 42 10.1.8 G. Bedömning av överträdelse nr... 42 Avsiktlighet bör utredas... 42 10.2.1 Mindre överträdelse enligt varningssystemet... 43 Specifikt för checklista djurskydd... 43 10.3.1 Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om... 43 Specifikt för checklista livsmedel... 44 10.4.1 Uppföljning av avvikelser och rapportering av genomförd kontroll... 44 11 Fågel (SMR 2)... 45 3
SMR 2... 45 Fågel 1... 45 11.2.1 Instruktion... 45 11.2.2 Kommentar... 45 Fågel 2... 47 11.3.1 Instruktion... 47 11.3.2 Kommentar... 48 Fågel 3... 49 11.4.1 Instruktion... 49 11.4.2 Kommentar... 49 12 Habitat (SMR 3)... 51 SMR 3... 51 Habitat 1... 51 12.2.1 Instruktion... 51 12.2.2 Kommentar... 51 Habitat 2... 53 12.3.1 Instruktion... 53 12.3.2 Kommentar... 53 13 Kontrollpunkter utarbetade efter nitratdirektivet (SMR 1)... 55 Vnäring 1... 55 Vnäring 2... 55 Vnäring 3... 55 Vnäring 4... 55 13.4.1 Instruktion... 56 13.4.2 Kommentar... 56 13.4.3 Bedömningsvägledning... 56 Vnäring 5... 56 Vnäring 6... 56 Vnäring 7... 56 13.7.1 Instruktion... 56 13.7.2 Kommentar... 57 13.7.3 Bedömningsvägledning... 57 Vnäring 8... 57 Vnäring 9... 57 13.9.1 Instruktion... 57 13.9.2 Kommentar... 57 13.9.3 Bedömningsvägledning... 58 Vnäring10... 58 Vnäring11... 58 Vnäring12... 58 13.12.1 Instruktion... 58 13.12.2 Kommentar... 58 13.12.3 Bedömningsvägledning... 59 Vnäring 13... 59 4
Vnäring 14... 59 13.14.1 Instruktion... 59 13.14.2 Kommentar... 59 13.14.3 Bedömningsvägledning... 60 Vnäring 15... 60 Vnäring 16... 60 13.16.1 Instruktion... 60 13.16.2 Kommentar... 60 13.16.3 Bedömningsvägledning... 61 Vnäring 17... 61 13.17.1 Instruktion... 61 13.17.2 Bedömningsvägledning... 61 Vnäring 18... 62 Vnäring 19... 62 13.19.1 Instruktion... 62 13.19.2 Kommentar... 62 13.19.3 Bedömningsvägledning... 62 Vnäring 20... 63 Vnäring 21... 63 Vnäring 22... 63 13.22.1 Instruktion... 63 13.22.2 Kommentar... 63 13.22.3 Bedömningsvägledning... 63 Vnäring 23... 63 Vnäring 24... 64 13.24.1 Instruktion... 64 13.24.2 Kommentar... 64 13.24.3 Bedömningsvägledning... 64 Vnäring 25... 64 Vnäring 26... 64 13.26.1 Instruktion... 64 13.26.2 Kommentar... 64 13.26.3 Bedömningsvägledning... 65 Vnäring 27... 65 Vnäring 28... 65 Vnäring 29... 65 13.29.1 Instruktion... 65 13.29.2 Kommentar... 65 13.29.3 Bedömningsvägledning... 66 Vnäring 30... 66 Vnäring 31... 66 13.31.1 Instruktion... 66 13.31.2 Kommentar... 66 13.31.3 Bedömningsvägledning... 66 Vnäring 32... 67 Vnäring 33... 67 5
Vnäring 34... 67 13.34.1 Instruktion... 67 13.34.2 Kommentar... 67 13.34.3 Bedömningsvägledning... 67 Vnäring 35... 68 13.35.1 Instruktioner... 68 13.35.2 Kommentarer... 68 13.35.3 Bedömningsvägledning... 69 Vnäring 36... 69 13.36.1 Instruktioner... 69 13.36.2 Kommentar... 69 13.36.3 Bedömningsvägledning... 69 Vnäring 37... 70 13.37.1 Instruktioner... 70 13.37.2 Kommentarer... 70 13.37.3 Bedömningsvägledning... 70 Vnäring 38... 70 13.38.1 Instruktioner... 71 13.38.2 Kommentar... 71 13.38.3 Bedömningsvägledning... 71 Vnäring 39... 71 13.39.1 Instruktioner... 71 13.39.2 Kommentar... 71 13.39.3 Bedömningsvägledning... 72 Vnäring 40... 72 Vnäring 41... 72 13.41.1 Instruktioner... 72 13.41.2 Kommentar... 73 13.41.3 Bedömningsvägledning... 73 Vnäring 42... 74 13.42.1 Instruktion... 74 13.42.2 Kommentar... 74 13.42.3 Bedömningsvägledning... 75 14 Växtskydd (SMR 10)... 76 Vskydd 1... 76 Vskydd 2... 76 14.2.1 Instruktion... 76 14.2.2 Kommentar... 76 14.2.3 Bedömningsvägledning... 76 Vskydd 3... 77 14.3.1 Instruktion... 77 14.3.2 Kommentar, allmänt om etiketter och villkor... 77 14.3.3 Bedömningsvägledning... 78 Vskydd 4... 78 14.4.1 Instruktion... 78 14.4.2 Kommentar... 78 14.4.3 Bedömningsvägledning... 78 Vskydd 5... 79 14.5.1 Instruktion... 79 6
14.5.2 Kommentar... 79 14.5.3 Bedömningsvägledning... 79 Vskydd 6... 80 14.6.1 Instruktion... 80 14.6.2 Kommentar... 80 14.6.3 Bedömningsvägledning... 80 Vskydd 7... 80 14.7.1 Instruktion... 80 14.7.2 Kommentar... 80 14.7.3 Bedömningsvägledning... 81 Vskydd 8... 81 14.8.1 Instruktion... 81 14.8.2 Kommentar... 81 14.8.3 Bedömningsvägledning... 82 Vskydd 9... 82 14.9.1 Kommentar... 82 14.9.2 Bedömningsvägledning... 82 Vskydd 10... 82 14.10.1 Instruktion... 82 14.10.2 Kommentar... 82 14.10.3 Bedömningsvägledning... 83 Vskydd 11... 83 14.11.1 Instruktion... 83 14.11.2 Kommentar... 83 14.11.3 Bedömningsvägledning... 83 Vskydd 12... 83 14.12.1 Instruktion... 83 14.12.2 Kommentar... 83 15 Hormoner (SMR 5)... 85 15.1.1 Hormon 1... 85 15.1.2 Instruktion... 85 15.1.3 Vilka djurslag?... 85 15.1.4 Finns det tecken på att hormoner används?... 85 15.1.5 Endast hormoner i visst syfte... 85 15.1.6 Endast godkända preparat... 85 15.1.7 Kontrollera dokumentation... 86 15.1.8 Bedömningsvägledning journalföring Hormon 5,11,16, 20... 86 15.1.9 Kontrollera om tecken på avyttrande av hormonbehandlade djur... 86 15.1.10 Kontroll i medicinskåp... 86 15.1.11 Brunstsynkronisering... 86 15.1.12 Slaktdjur... 87 15.1.13 Kontrollera att karensregler följs... 87 15.1.14 Bedömningsvägledning karenstider Hormon 21... 87 15.1.15 Bedömning... 88 16 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur (SMR 9)... 89 TSE 1... 89 TSE 2 se instruktion Foder 33 (kapitel 16)... 89 16.2.1 Instruktion... 89 TSE 3... 89 7
TSE 4... 89 16.4.1 Instruktion... 89 16.4.2 Kommentar... 89 16.4.3 Bedömningsvägledning... 90 TSE 5... 90 16.5.1 Instruktion... 90 16.5.2 Bedömningsvägledning... 91 TSE 6... 92 TSE 7... 92 TSE 8... 92 16.8.1 Instruktion... 92 16.8.2 Bedömningsvägledning... 93 TSE 9... 93 TSE 10... 93 16.10.1 Instruktion... 93 16.10.2 Bedömningsvägledning... 94 TSE 11... 94 TSE 12... 94 16.12.1 Instruktion... 94 16.12.2 Bedömningsvägledning... 95 TSE 13... 95 TSE 14... 95 16.14.1 Instruktion... 95 16.14.2 Bedömningsvägledning... 95 TSE 15... 96 16.15.1 Instruktion... 96 16.15.2 Bedömningsvägledning... 96 TSE 16... 97 16.16.1 Kommentar... 97 16.16.2 Bedömningsvägledning... 97 TSE 17... 97 TSE 18... 98 TSE 19... 98 16.19.1 Instruktion... 98 16.19.2 Kommentar... 98 16.19.3 Bedömningsvägledning... 98 TSE 20... 98 TSE 21... 98 16.21.1 Instruktion... 99 16.21.2 Kommentar... 99 16.21.3 Bedömningsvägledning... 99 TSE 22... 99 TSE 23... 99 16.23.1 Instruktion... 99 16.23.2 Kommentar... 100 16.23.3 Bedömningsvägledning... 100 8
TSE 24... 100 TSE 25... 100 16.25.1 Instruktion... 100 16.25.2 Kommentar... 101 16.25.3 Bedömningsvägledning... 101 TSE 26... 101 TSE 27... 101 TSE 28... 101 16.28.1 Instruktion... 102 16.28.2 Kommentar... 102 16.28.3 Bedömningsvägledning... 102 TSE 29... 102 TSE 30... 102 16.30.1 Instruktion... 102 16.30.2 Kommentar... 103 16.30.3 Bedömningsvägledning... 103 TSE 31... 103 TSE 32... 103 16.32.1 Instruktion... 103 16.32.2 Kommentar... 103 16.32.3 Bedömningsvägledning... 104 16.33 TSE 33... 104 16.34 TSE 34... 104 16.34.1 Instruktion... 104 16.34.2 Kommentar... 104 16.34.3 Bedömningsvägledning... 105 17 Livsmedel (SMR 4)... 106 LVäxt 1... 108 17.1.1 Instruktion... 108 17.1.2 Kommentar... 109 LVäxt 2... 109 17.2.1 Instruktion... 109 17.2.2 Kommentar... 110 LVäxt 3... 110 17.3.1 Instruktion för växtskyddsmedel och biocider... 110 17.3.2 Kommentar... 111 LVäxt 4... 112 17.4.1 Instruktion... 112 17.4.2 Kommentar... 113 LVäxt 5... 114 17.5.1 Instruktion... 114 17.5.2 Kommentar... 114 LVäxt 6... 115 17.6.1 Instruktion... 115 17.6.2 Kommentar... 116 LVäxt 7... 118 17.7.1 Instruktion... 118 9
17.7.2 Kommentar... 118 LVäxt 8... 119 17.8.1 Instruktion... 119 17.8.2 Kommentar... 119 LAnimal 1... 119 17.9.1 Instruktion... 120 17.9.2 Kommentar... 120 LAnimal 2... 121 17.10.1 Instruktion... 121 17.10.2 Kommentar... 121 LAnimal 3... 121 17.11.1 Instruktion... 122 17.11.2 Kommentar... 123 LAnimal 5... 124 17.12.1 Instruktion... 124 17.12.2 Kommentar... 126 LAnimal 6... 128 17.13.1 Instruktion... 128 17.13.2 Kommentar... 128 LAnimal 7... 130 17.14.1 Instruktion... 130 17.14.2 Kommentar... 130 LAnimal 8... 130 17.15.1 Instruktion... 131 16.15.2 Kommentar... 132 LAnimal 9... 132 17.16.1 Instruktion... 132 17.16.2 Kommentar... 133 LAnimal 10... 133 17.17.1 Instruktion... 133 17.17.2 Kommentar... 134 LMjölk 1... 134 17.18.1 Instruktion... 134 17.18.2 Kommentar... 134 LMjölk 2... 135 17.19.1 Instruktion... 135 17.19.2 Kommentar... 135 LMjölk 3... 135 17.20.1 Instruktion... 135 17.20.2 Kommentar... 136 LMjölk 4... 136 17.21.1 Instruktion... 136 17.21.2 Kommentar... 137 LMjölk 5... 137 17.22.1 Instruktion... 137 17.22.2 Kommentar... 137 LMjölk 6... 138 17.23.1 Instruktion... 138 17.23.2 Kommentar... 138 10
LMjölk 7... 138 17.24.1 Instruktion... 138 LMjölk 8... 139 17.25.1 Instruktion... 139 17.25.2 Kommentar... 139 LMjölk 9... 140 17.26.1 Instruktion... 140 17.26.2 Kommentar... 140 LMjölk 10... 141 17.27.1 Instruktion... 141 17.27.2 Kommentar... 142 LÄgg 1... 142 17.28.1 Instruktion... 142 17.28.2 Kommentar... 142 Smittskydd... 143 17.29.1 Instruktion... 143 17.29.2 Kommentar... 144 17.29.3 Kommentar... 144 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel... 144 18 Foder (SMR 4)... 147 SMR 4... 147 Foder 1... 147 18.2.1 Instruktion... 147 Foder 2... 147 18.3.1 Instruktion... 147 18.3.2 Kommentar... 148 18.3.3 Bedömningsvägledning... 149 Foder 3... 150 Foder 4... 150 18.5.1 Instruktion... 150 18.5.2 Kommentar... 150 18.5.3 Bedömningsvägledning... 151 Foder 5... 152 18.6.1 Instruktion... 152 Foder 6... 152 18.7.1 Instruktion... 152 18.7.2 Kommentar... 152 18.7.3 Bedömningsvägledning... 153 Foder 7... 153 18.8.1 Instruktion... 153 18.8.2 Kommentar... 154 18.8.3 Bedömningsvägledning... 154 Foder 8... 155 18.9.1 Instruktion... 155 18.9.2 Kommentar... 155 18.9.3 Bedömningsvägledning... 156 Foder 9... 156 11
18.10.1 Instruktion... 156 Foder 10... 157 18.11.1 Instruktion... 157 18.11.2 Kommentar... 157 18.11.3 Bedömningsvägledning... 157 Foder 11... 158 18.12.1 Instruktion... 158 Foder 12... 158 18.13.1 Instruktion... 158 18.13.2 Kommentar... 159 18.13.3 Bedömningsvägledning... 159 Foder 13... 159 18.14.1 Instruktion... 159 Foder 14... 160 18.15.1 Instruktion... 160 18.15.2 Kommentar... 160 18.15.3 Bedömningsvägledning... 160 Foder 15... 160 18.16.1 Instruktion... 160 Foder 16... 161 Foder 17... 161 18.18.1 Instruktion... 161 18.18.2 Kommentar... 161 18.18.3 Bedömningsvägledning... 161 Foder 18... 162 18.19.1 Instruktion... 162 Foder 19... 162 18.20.1 Instruktion... 162 18.20.2 Kommentar... 162 18.20.3 Bedömningsvägledning... 165 Foder 20... 165 18.21.1 Instruktion... 165 Foder 21... 165 18.22.1 Instruktion... 166 18.22.2 Bedömningsvägledning... 166 Foder 22... 167 18.23.1 Instruktion... 167 18.23.2 Kommentar... 167 18.23.3 Bedömningsvägledning... 167 Foder 23... 168 18.24.1 Instruktion... 168 18.24.2 Kommentar... 168 18.24.3 Bedömningsvägledning... 169 Foder 24... 169 18.25.1 Instruktion... 169 Foder 25... 169 18.26.1 Instruktion... 169 18.26.2 Kommentar... 170 18.26.3 Bedömningsvägledning... 170 12
Foder 26... 170 18.27.1 Instruktion... 170 Foder 27... 171 18.28.1 Instruktion... 171 18.28.2 Bedömningsvägledning... 171 Foder 28... 172 18.29.1 Instruktion... 172 18.29.2 Bedömningsvägledning... 172 Foder 29... 173 18.30.1 Instruktion... 173 Foder 30... 173 18.31.1 Instruktion... 173 18.31.2 Kommentar... 173 18.31.3 Bedömningsvägledning... 174 Foder 31... 174 18.32.1 Instruktion... 174 18.32.2 Kommentar... 175 18.32.3 Bedömningsvägledning... 175 Foder 32... 176 18.33.1 Instruktion... 176 Foder 33... 176 18.34.1 Instruktion... 176 18.34.2 Kommentar... 176 18.34.3 Bedömningsvägledning... 176 19 Djurskydd (SMR 11-13)... 178 SMR 13. Rådets direktiv 98/58/EG Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur... 179 Personal... 179 19.1.1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet 179 Kontroll 180 19.1.2 Daglig tillsyn sker normalt av alla djur... 180 19.1.3 Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme... 181 19.1.4 Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter... 182 Dokumentation... 183 19.1.5 Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen... 183 Rörelsefrihet... 185 19.1.6 Utrymmen för djur är enligt gällande måttföreskrifter. Kravet på rörelsefrihet är uppfyllt... 185 19.1.7 Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda... 186 19.1.8 Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen 187 19.1.9 Kravet på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllt... 188 19.1.10 Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda... 188 Automatisk eller mekanisk utrustning... 189 19.1.11 Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn... 189 19.1.12 Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation... 190 19.1.13 Foder, vatten och andra ämnen... 192 19.1.14 Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt... 193 Stympning... 194 13
19.1.15 Kraven kring avhorning är uppfyllda. Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt.... 194 Avelsförfarande... 195 19.1.16 Kravet på att avel inte innebär förlossningssvårigheter eller annat lidande är uppfyllt.... 195 SMR 11. Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar... 196 Kontroll 196 19.2.1 Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda... 196 19.2.2 Sjuka/skadade kalvar ges nödvändig vård. Kalvar som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme... 197 Rörelsefrihet... 197 19.2.3 Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena... 197 19.2.4 Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter... 198 19.2.5 Kraven för hållande av kalvar individuellt och i grupp är uppfyllda... 198 19.2.6 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta... 199 19.2.7 Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa... 199 19.2.8 Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda... 200 19.2.9 För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera uppfyllt... 200 19.2.10 Stall för kalvar har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen.... 201 19.2.11 Utfodrings- och vattensystem för kalvar är utformade, konstruerade, placerade och underhålls så att risken för förorening av foder och vatten minimeras.... 201 Minimikrav på belysning... 202 19.2.12 Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och övriga krav på belysning och dagsljusinsläpp är uppfyllda... 202 Automatisk eller mekanisk utrustning... 202 19.2.13 Automatiska system och anordningar hos kalvar ges daglig tillsyn... 202 19.2.14 Mekaniskt ventilerade stallar med kalvar har nödventilation och är utrustade med en fungerande larmanordning... 203 Foder, vatten och andra ämnen... 204 19.2.15 Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag... 204 19.2.16 Nyfödda kalvar får råmjölk... 204 19.2.17 Kraven på kalvars tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda.... 204 Hemoglobinhalt... 205 19.2.18 Kalvar ges foder med tillräckligt järninnehåll.... 205 Fiberhaltigt foder... 205 19.2.19 Kalvar har senast från 2 veckors ålder fri tillgång till grovfoder.... 205 SMR 12. Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar... 206 Kontroll 206 19.3.1 Daglig tillsyn sker av alla grisar.... 206 19.3.2 Kraven för att avvänja smågrisar tidigare än vid 28 dagars ålder är uppfyllda... 207 19.3.3 Grisar som är aggressiva eller har angripits av andra grisar hålls och sköts på lämpligt sätt.... 207 Rörelsefrihet... 208 19.3.4 Ej avvanda grisar har tillgång till utrymmen som uppfyller gällande föreskrifter samt har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan... 208 19.3.5 Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas... 209 Utrymmeskrav... 210 19.3.6 Utrymmen för grisar uppfyller gällande måttföreskrifter... 210 19.3.7 Grisarna hålls normalt i par eller grupp... 211 Byggnader och andra utrymmen... 212 19.3.8 Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda... 212 19.3.9 Buller i stallet har godtagbar nivå och frekvens. Uppmätt värde... 212 19.3.10 Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat... 213 Minimikrav på belysning... 213 19.3.11 Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda.... 213 Golvytor... 214 19.3.12 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta... 214 14
19.3.13 Kraven på utformningen av dränerande golv är uppfyllda.... 214 19.3.14 Utrymmen för galtar uppfyller gällande föreskrifter... 215 Material att sysselsätta sig med... 216 19.3.15 Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda.... 216 19.3.16 Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning.... 216 Foder, vatten och andra ämnen... 217 19.3.17 Foder, vatten och andra ämnen... 217 19.3.18 Kraven på tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda.... 217 Fiberhaltigt foder... 218 19.3.19 Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel... 218 Stympning... 218 19.3.20 Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda. Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt... 218 Avelsförfarande... 219 19.3.21 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder... 219 20 Normer (1-7.1)... 222 Norm 1 Buffertremsor... 222 Norm 1. Uppfylls kravet på en 2 m bred gödslingsfri zon intill vattendrag och sjö?... 222 20.2.1 Instruktion... 222 Norm 2 Bevattningsvatten... 223 Norm 2. Uppfylls kraven gällande uttag av bevattningsvatten?... 223 20.4.1 Instruktion... 223 Norm 3 Grundvatten... 227 Norm 3. Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet?... 227 20.6.1 Instruktion... 227 20.6.2 Kommentar... 228 Norm 4 Marktäckning... 230 Norm 4. Uppfylls krav på höst och vinterbevuxen mark?... 230 20.8.1 Instruktion... 230 Markanvändning erosion... 231 Norm 5. Uppfylls kraven på bevuxen sluttande åkermark?... 231 20.10.1 Instruktion... 231 Norm 6 Organiskt material... 232 Norm 6. Uppfylls kravet på bibehållande av markens organiska material... 232 20.12.1 Instruktion... 232 Norm 7 Landskapselement... 233 Norm 7. Uppfylls kravet på bibehållande av tvärvillkorselement?... 234 20.14.1 Instruktion... 234 20.14.2 Norm 7.1 Solitärträd... 235 20.14.3 Har lantbrukaren beskurit eller klippt solitärträd inom området med tvärvillkorselement under vilda fåglars häckningstid?... 236 21 Regelverk... 238 Fågel/habitat... 238 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område. 238 Växtskydd... 238 15
Hormoner... 238 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur... 238 Livsmedel... 239 Foder... 239 Djurskydd... 240 Normer... 240 22 Bemyndiganden att utföra kontroller... 241 Direktstöd... 241 Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder... 241 Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9... 242 Bilaga 2 Avdragsvägledningen... 243 16
1 Så här hanterar du tvärvillkor vid Torkan 2018 Överträdelser vid tvärvillkorskontrollen som beror på torkan På grund av den svåra vädersituationen 13 juni till och med 31 december 2018 ska stödmottagare undantas från tvärvillkorsavdrag om överträdelsen beror på torkan eller värmen, efter en bedömning i varje enskilt fall. Detta har sin grund i att Jordbruksverket undantagsvis har beslutat att betrakta torkan som force majeure. Beslutet är specifikt avgränsat till torkan 13 juni - 31 december 2018. Hantering vid fältkontrollen Kontrollanten ska göra en bedömning om tvärvillkorsöverträdelsen kan kopplas till torkan eller värmen genom att göra följande: - Beskriv tvärvillkorsöverträdelsen (som vanligt). - Bedöm tvärvillkorsöverträdelsens Allvar, Omfattning och Varaktighet (som vanligt). - Beskriv på vilket sätt överträdelsen har en koppling till torkan eller värmen i fritextfältet i protokollet. - Fråga stödmottagaren om konstaterade överträdelser beror på torkan eller värmen, samt dokumentera detta i fritextfältet i protokollet. Registrering i Atlas: - Kontrollanten ska registrera tvärvillkorsöverträdelserna i Atlas som vanligt. Det är viktigt att beskrivningen av avvikelsen som du noterat i fritextfältet på protokollet också skrivs in i it- systemet vid registrering. - Notera på en lista vid sidan av it- systemet vilka kontrollföretag som har överträdelser som beror på torkan. - Avvakta med beslut om tvärvillkorsavdrag tills dess att funktionen för att hantera force majeure i it- systemet i Jorden är byggt. Vilka kontrollföretag som har överträdelser som beror på torkan håller du reda på genom listan som du har vid sidan av it- systemet. Exempel på fall där det kan vara aktuellt med en bedömning om överträdelsen beror på torkan eller värmen Situationen för lantbrukarna under 2018 är ovanlig och du kommer kanske att stöta på saker vid fältkontrollen som du inte har stött på tidigare. Nedan nämner vi några exempel på överträdelser som kan bero på torkan. 17
- Tillfällig överbeläggning i stallar till följd av slaktköer. - Gödselspridning vid felaktiga datum. - Överträdelser till följd av halm- och grovfoderbrist. - Grödan på höst- och vinterbevuxen mark har inte etablerat sig. De kontroller som redan är utförda För de tvärvillkorskontroller som redan är gjorda och kontrollanten har konstaterat överträdelser som beror på torkan ska en bedömning av force majeure göras om överträdelsen fanns från och med 13 juni eller senare. 18
2 Nyheter 2018 Kapitel 7 - Tvärvillkor och djur Nytt avsnitt under punkten 7.2.9 om kontroll av tomma djurstallar. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 8 - Tvärvillkor och foder Punkterna 8.2.2 om krav på dokumentation och journalföring och 8.2.3 om godkännande av vissa verksamheter har uppdaterats. Uppdateringen har även gjorts i punkten 8.2.4 om Kontroll av foderanläggning. I 8.2.4 anges om hur kontrollerna av foder ska registreras i IT-systemen samt om rapporteringen av foderkontrollerna. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 9 - Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista I kapitlet har punkterna 9.1.2 Kvalitetssäkringssystem, 9.2 - Avsiktlighet bör utredas och 9.4 - Specifikt checklista livsmedel uppdaterats. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 12 -Växtnäring Vnäring 14 uppdaterats, att tvärvillkoret gödslingsfri zon även gäller som norm (kontrollpunkt Norm 1) i hela landet. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 13 Växtskydd För Vskydd 3 har avsnittet 13.3.2 - Kommentar, allmänt om etiketter och villkor uppdaterats avseende information om dispenser i bekämpningsmedelsregistret. För Vskydd 8 har 13.8.1 - instruktionen uppdaterats. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 14 Hormoner Instruktionen för Hormon 2 har förtydligats. Kapitel 15 TSE Instruktionen för TSE 5 har uppdaterats. Kapitel 16 Livsmedel Instruktionen för biocider -16.3.1 har uppdaterats om nya krav för användning av rodenticider. Smittskyddsavsnittet 16.29 har även uppdaterats. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 17 Foder Kontrollpunkten 17.3- Foder 2 har förtydligats. Bedömningsvägledning för kontrollpunkterna Foder 8,12 och 17 har uppdateras. Bedömning av mindre överträdelse utgått från bedömningsmatriserna och exemplen på mindre överträdelse lagts in i text under bedömningsvägledningen. För Foder 2,7,10,21 och 33 har instruktions- och/ eller kommentarstexterna uppdaterats. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 18 Djurskydd I kapitlet har uppdateringar gjorts inom främst SMR 13 (animalieproduktionens djur) och SMR 12 (gris) av kontrollpunkter och instruktioner för anpassning till de omarbetade 19
djurslagsspecifika författningarna för lantbrukets djur (gäller från 1 dec 2017). Instruktionen för SMR 12 har uppdaterats för punkterna 18.3.2 - Avvänjningskrav för smågrisar med en ny kontrollpunkt (gris 49) och för 18.3.21- Avelsförfarande (gris 49). För SMR 13 under punkten 18.1.6 Rörelsefrihet har ytterligare tre kontrollpunkter lagts till som gäller för djurslagen nöt, gris och får. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 19 Normer Instruktionen för 19.12.1 - Norm 6 har uppdaterats avseende undantaget från förbudet när det gäller bränning som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter. Från och med 2018 gäller inte detta undantag längre. Se vidare kantstrecksmarkeringar. 20
3 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer Den här instruktionen riktar sig till dig som är kontrollant på länsstyrelsen. Detta dokument behandlar kortfattat några nyckelbegrepp om tvärvillkor. Mer information om till exempel begrepp och beräkningsprinciper om tvärvillkor finns via Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. Där finns även gällande versioner av kontrollprotokoll och kontrollinstruktion för utskrift. Tvärvillkoren infördes i och med CAP-reformen 2003 och har tillämpats sedan 2005. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven anges utifrån ett antal artiklar i EU-direktiv och EU-förordningar. Normer (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Dessa krav och normer gäller oavsett om någon får EU-stöd eller inte eftersom det är lagefterlevnaden som kontrolleras. Genom att följa tvärvillkoren ska det bidra till att bevara jordbruksmarken i gott skick, förbättra den yttre miljön för människor och djur, minska smittspridning och få säkrare livsmedel. De flesta tvärvillkoren är inga nya regler, utan de fanns redan i svensk lagstiftning genom implementerade EU-direktiv eller genom EU-förordningar. Ett direktiv ska, med avseende på det resultat som ska uppnås, vara bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat. Det är dock upp till medlemsstaten att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Det innebär att ett direktiv återfinns efter implementering i den nationella lagstiftningen. Inom vissa verksamhetsområden går den nationella lagstiftningen längre än vad direktivet kräver men kontrollen av tvärvillkoren ska genomföras enbart utifrån vad som är tillräckligt för att uppnå syftet och ändamålet med de utpekade artiklarna i respektive direktiv. 21
4 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Det är heller inte lämpligt att du gör kontrollen, om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan, åtgärdsplan med mera. I sådana situationer ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som i sin tur lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och skoskydd, när du går in i stallar och andra djurutrymmen. Om det krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska också tillgodose lantbrukarens önskemål som handlar om smittskydd. Det ska göras så långt det är möjligt utan att kontrollkvaliteten blir sämre. Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du inleder kontrollen på gården ska du informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till, det gäller även om du har informerat lantbrukaren när du föranmälde kontrollen. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan det bli avslag på ansökan eller så kan Jordbruksverket besluta om avdrag på stöden. Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om länsstyrelsen kommer att tillämpa några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella sanktioner ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Du ska inte gå in i några stallar eller andra djurutrymmen, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en kontroll av stalljournal och 22
annan dokumentation. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle. Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla villkoren för stöd beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeureliknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att Jordbruksverket ändå betalar ut stöd. Om du stöter på problem som kan kopplas till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig på din länsstyrelse. 23
5 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Urvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid innan som du kan föranmäla kontrollen beror på vilken typ av kontroll det är. Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorkontroll för märkning och journalföring av djur får du anmäla max 48 timmar i förväg. Tvärvillkorskontroller av foder och djur (ej märkning och journalföring) får du föranmäla max 24 timmar i förväg. Kontroll av arealbaserade stöd och arealbaserade tvärvillkor får du föranmäla max 14 dagar i förväg. När du samordnar kontroller är det den kontroll med kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. Det gäller även om du föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld. Kontroller som du kan föranmäla Du kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 4.3 finns en uppräkning av vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras. Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans. 5.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Följande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar i förväg. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. Gårdstödskontroll Kontroll av miljöersättningar (areal) Kontroll av kompensationsbidrag (areal) Tvärvillkorkontroll av skötselvillkor Tvärvillkorkontroll av växtskydd Tvärvillkorskontroll av växtnäring Tvärvillkorskontroll av grundvatten 24
5.2.2 Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. kontroll av miljöersättningar (djur) kontroll av kompensationsbidrag (djur) kontroll av extra djuromsorg för suggor registerkontroll av nöt registerkontroller av får och get registerkontroller av gris tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska du notera klockslaget på pappersprotokollet eller under övriga upplysningar i handdatorn. 5.2.3 Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. Tvärvillkorskontroll för djurskydd Tvärvillkorskontroll för foder Tvärvillkorskontroll för hormoner Tvärvillkorskontroll för TSE Tvärvillkorskontroll för andra smittsamma sjukdomar Kontroller som du inte får föranmäla Kontroller som har blivit uttagna till kontroll på grund av tips ska du inte föranmäla. För att urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden övrigt urval får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till exempel vara deltidslantbrukare som bor i avlägsna områden. 5.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl 25
Urvalskod 551, initierad av regel-och förvaltningsenheten Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.3.3 Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen Urvalskod 431, fågel och habitat, tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.3.4 Arealbaserade kontroller Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 5.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen 26
Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Vid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll. Informera lantbrukaren vid föranmälan När du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska gå till, till exempel vad du ska kontrollera och vilken hjälp du behöver ha från lantbrukaren. Om du inte kan genomföra kontrollen Om det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan genomföra kontrollen ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren eller annan ansvarig person inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra kontrollen. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. Regelverk om föranmälan Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Detta framgår av 25 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. 27
6 Dokumentation av kontrollen Krav som ställs på dokumentationen 6.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort. 6.1.2 Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Både beslutsfattandet och den fortsatta kontakten med lantbrukaren blir enklare om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället. 6.1.3 Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning. 6.1.4 Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Om beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning. 6.1.5 Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Dessutom kan kontrollarbetet granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan utföras av Jordbruksverkets internkontrollenhet eller enhet för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också bli granskade av EU-kommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer hittar brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till avdrag för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 28
Viktigt att tänka på när du dokumenterar 6.2.1 Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen eller protokollet. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du ser brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan ändras efter det att kontrollen genomförts. Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas. 6.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser Det som du måste dokumentera är fakta som är riktig och som har betydelse för stödvillkoren. Det kan även vara bra att dokumentera sådana saker du ser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren. Men som kan ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen. 6.2.3 Dokumentation av vilka dokument du granskar När du granskar lantbrukarens dokumentation ska du anteckna vilka dokument som granskats. Signera och datera alla dokument som du har granskat. 6.2.4 Skriv utförliga kommentarer Dokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: Lantbrukaren har ingen fullständig växtodlingsplan. I den plan som lantbrukaren upprättat fanns endast uppgifter om skiftesidentitet och gröda. Övrig information saknas. En sådan här beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren växtodlingsplan saknas saknar beskrivning om varför växtodlingsplanen inte kan godkännas. 6.2.5 Mer att tänka på när du dokumenterar Tänk också på följande: Skriv tydligt tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar. Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts. Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du har kontrollerat. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. 29
Använd det material som finns tillgängligt i form av kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, ska du använda ett vanligt A4-papper. 6.2.6 Fotografier kompletterar dokumentationen Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för handläggningen. Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med lantbrukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen. 30
7 Nyckelbegrepp Bedömningsvärde - 1, 2 eller 3 med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. 1 motsvarar 1 procent avdrag, 2 motsvarar 3 procent och 3 motsvarar 5 procent. Rättsakt aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. Område det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är: 1. miljö, klimatförändring och god jordbrukshävd 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, Allvar en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. Omfattning en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, till exempel antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. Varaktighet en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. Mindre överträdelse enligt varningssystemet en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens stödbelopp nödvändigtvis behöver, under förutsättning att lantbrukaren inom viss tid åtgärdar överträdelsen. Detta efter att lantbrukaren blivit varnad om konsekvenserna av att överträdelsen inte åtgärdas. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. Mindre överträdelser ska dokumenteras. 31
8 Tvärvillkor och djur I de fall det finns någon typ av djurhållning på gården måste du ta ställning till vilka djur som hör till jordbruksverksamheten och som därmed ska omfattas av de olika tvärvillkoren. Det finns olika regler för olika tvärvillkor, vilket innebär att djuren som finns på företaget som söker stöd exempelvis kan ingå i tvärvillkoren för växtnäring, men inte nödvändigtvis för djurskydd. Företag med betesmark Om det finns betesmarker i företaget så finns från och med 2015 inga tvärvillkor som anger att dessa marker ska betas. Detta krav utgör istället stödvillkor för exempelvis gårdsstödet. För att markerna ska kunna betas måste det dock finnas djur och huvudprincipen är därför att alla djur omfattas av tvärvillkoren, även om betningskravet i sig alltså inte utgör tvärvillkor. Undantagen räknas upp i tvärvillkorsdirektiven, se avsnitt 7.2. Det innebär att om man tar in betesdjur så berörs man av tvärvillkoren oavsett om man äger djuren eller inte, enda undantaget är de flesta hästar. Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren Vid granskning av de olika direktiven kan vi se vilka djur som ska ingå i tvärvillkoren och vilka som inte ska vara med. Det finns alltså några djurkategorier som ska sorteras bort efter att vi har tillämpat huvudprincipen. Det innebär att följande resonemang ska tillämpas för respektive direktiv: 8.2.1 Växtnäring (Rådets direktiv 91/676 EEG) Djur som ingår: Alla djur oavsett djurslag inklusive hobby- eller sällskapsdjur. Djur som inte ingår: Inte aktuellt 8.2.2 Foder: (Rådets förordning (EG) 183/2005) Djur som ingår: Djur som ska bli livsmedel för den öppna marknaden. Djur som inte ingår: Djur som hålls för livsmedelsproduktion för eget bruk, till exempel hushållsgris, några höns eller kalkoner, två kalvar etcetera. Familjens husdjur till exempel något får, get, kanin och gris. 32