Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen

Bilaga 1 Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen Nuläget i förhållande till Miljömålen. Nedan redovisas nuläget i förhållande till de regionala delmål som vi enats om i länet beträffande klimatpåverkan och energihushållning. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 1 Osäker bedömning År 2010 ska utsläppen av de sex växthusgaserna i Örebro län ha minskat med 5 % från 2000 års nivå. Målet ställer högre krav på reducering av utsläpp än det nationella. För koldioxid motsvarar det regionala målet en minskning med 13 procent från år 1990. År 2000 beräknas länets utsläpp till 2050 kton koldioxidekvivalenter enligt rapporten Luftutsläpp i Örebro län 2000. Koldioxid står för 86 procent av de klimatpåverkane utsläppen i länet Utsläppen av koldioxid har under de senaste 15 åren legat på en relativt stabil nivå och bedöms ligga kvar eller eventuellt öka något jämfört med 2000 års nivå. Målet bedöms därför vara mycket svårt att nå. Några trender är att användning av fossila bränslen minskar inom industrin och hushåll. Vägtrafiken ökar dock och framförallt gäller det de tunga godstransporterna, vilket för med sig att utsläppen av koldioxid från transporter ökar för varje år. Cirka 40 % av koldioxidutsläppen i länet kommer från transportsektorn. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har tagit fram en prognos för utsläpp av växthusgaser i Sverige. Enligt den hamnar utsläppen 2010 drygt en procent under 1990 års utsläppsnivå, men ökar sedan till 2020. Ökningen beror på ökade utsläpp från transportsektorn, el- och värmeproduktion, samt från vissa industribranscher. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 2 säker bedömning Andelen tillförd förnyelsebar energi till Örebro län ska år 2010 överstiga 50 % av den totalt tillförda energin Eget regionalt mål. År 2000 och 2001 var andelen tillförd förnybar energi ca 47 procent enligt SCB:s statistik. Till förnybar energi räknas biomassabränsle (inte torv), 75 procent av avfall beräknas som förnyelsebart, till länet importerad el bedöms bestå av svensk

2(13) elmix dvs. ca 50 procent icke förnyelsebar energi i form av kärnkraftsel eller fossil-el, av den i länet tillverkade elen baseras beräkningen på SCB:s kommunala energibalanser. Andelen förnyelsebara energikällor sol, vind och biobränsle ökar medan icke förnyelsebara energikällor såsom olja kol och torv minskar. Målet är lågt satt och statistiken visar att målet troligtvis redan är uppnått. Förnyelsebara energikällor har med statliga stöd och andra regleringar blivit ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Detta börjar nu slå igenom och konverteringen till alternativa energikällor går allt snabbare. Användningen av förnybara energikällor har ökat under 90-talet och början av 2000-talet. År 2004 stod de förnyelsebara energikällorna för nästan 50 procent av den tillförda energin enligt statistik från SCB, figur 1. Vi bedömer att trenden fortsatt efter 2004 och att delmålet därför redan kan vara uppnått. Den icke förnyelsebara energin utgörs främst av kärnkraftsel och oljeprodukter men även torv. Andel förnyelsebar tillförd energi Andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Miljömål andel förnyelsebart 1990 2000 2002 2004 År Figur 1. Andel tillförd förnybar energi till Örebro län 1990, 1995 och 2000-2004. Källa: SCB (kommunala energibalanser) och Länsstyrelsens beräkningar.

3(13) Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 3 säker bedömning Utsläppen från transportsektorn ska år 2010 ha stabiliserats på 2000 års nivå och därefter minska med 20 procent fram till 2020. Eget regionalt mål som fram till år 2010 ställer lägre krav på utsläppsreducering än transportsektorns nationella mål att nå ner till 1990 års nivå.. Målet innebär en minskning av utsläppen med ca 5 procent mellan åren 2004 och 2010. Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ökade med nästan 10 procent mellan 2000 och 2004, figur 2. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Miljömål 2010 2000 2001 2002 2003 2004 Figur 2. Utsläpp av koldioxid från transportsektorn under åren 2000-2004. Källa: SCB, kommunala energibalanser och Länsstyrelsens beräkningar. Utsläppen har därefter inte ökat. Prognoser som tagits fram visar på en fortsatt ökning under kommande år. Orsaken är att antalet person- godstransporter på väg tilltar. För att målet ska uppnås krävs politiska beslut på alla nivåer. Personbilen är det helt dominerande persontransportmedlet och bedöms behålla sin särställning under de närmaste femton åren. Samtidigt bedöms transporterna av gods på väg att fortsätta öka. Örebro läns bilpark blir allt tyngre och törstigare och följer trenden i Sverige. Drivmedlen består vidare huvudsakligen av bensin och diesel vilket medför att fler transporter leder till ökade koldioxidutsläpp. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en stor potential för att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn genom en övergång till alternativa drivmedel och transportsätt som är mer energieffektiva.

4(13) Av de fordon som såldes 2006 i Örebro län kan 8,4% (9% i Sverige) drivas med etanol, 1,3% (1,3%) kan drivas med fordonsgas. 1% (1%)var elhybrider. 3,8% (4,8%) var särskilt bränsleslukande (över 250 gram/km). 0,90 0,85 Bensin- respektive dieselförbrukning per medelbil och mil l/mill 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 Riket Bensin Örebro län Bensin Riket Diesel Örebro län Diesel 0,50 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 år Figur 3 Bensin- respektive dieselförbrukning per medelbil och mil. Källa SCB som beräknat bensin- och dieselförbrukning baserat på körsträckor inom varje kommun enligt Körsträckedatabasen.. Källor: SIKA rapport 2005:6, samt Naturvårdsverket, Vägverket och Konsumentverket Begränsad klimatpåverkan Delmål nr 4 säker bedömning År 2010 baseras fjärrvärmeproduktionen på högst 5 procent fossila bränslen och andelen torv bör inte ha ökat. Eget regionalt mål. Andelen fossila bränslen som tillförs fjärrvärmeverken har minskat stadigt de senaste 15 åren och är nu ca 9 procent, figur 4. De senaste åren har minskningen planat ut. Vi bedömer att andelen fossila bränslen kommer att fortsätta minska. Det är därför troligt att det uppsatta målet om högst 5 procent tillförda fossila bränslen till fjärrvärmen 2010 kommer att uppnås.

5(13) 2 500 GWh 2 000 1 500 1 000 500 Övrigt El Spillvärme Värmepump Hetvatten Avfall Träbränsle Torv Gasol Olja Kol 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2 002 2003 2004 Figur 4. Tillförd energi för produktion av fjärrvärme (exkl. bränslen för elproduktion) i Örebro län 1989-2004 fördelat på bränsleslag. Källa: Svensk Fjärrvärme AB. Kompletterad och bearbetad av Energikontoret Örebro län Sedan 1989 har stora förändringar skett i bränslemixen för länets fjärrvärmeanläggningar. De fossila bränslenas andel (kol, olja, gasol) har minskat från ca 45 procent av den tillförda energimängden till ca 9 procent 2004. Samtidigt har andelen trädbränslen ökat från i stort sett noll till 33 procent 2005. Torvens andel har i stort varit lika under åren. Den minskade energitillförseln under 2003 och 2004 beror på att rökgaskondensering installerats vid kraftvärmeverket i Örebro. Installationen innebär effektivisering av energiproduktionen i anläggningen. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 5. säker bedömning År 2015 bör vindkraften i länet stå för en produktion av minst 19 GWh/år. Eget regionalt mål. Målet överensstämmer med den länsvisa fördelningen av det nationella planeringsmålet på 10 TWh 2015 som tagits fram av energimyndigheten under 2003. Under 2000-talet utvecklingen mot större och högre vindkraftverk tagit fart och elproduktionen från vindkraft ökar nu snabbt i länet, figur 5. Ökningen sker från en blygsam andel av länets totala eltillförsel. Nuvarande ökningstakt av produktionen är tillräcklig för att delmålet om 19 GWh elproduktion 2015 ska nås.

6(13) Vindkraftproduktion (GWh) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Miljömål 2015 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Figur 5. Elproduktion från större vindkraftverk i Örebro län 2000-2006. Uppgifterna för 2006 är en prognos baserat på befintliga kraftverk och kraftverk som är under uppförande. Statistiken bygger på de verk som rapporterar till Vindforsk. Uppskattningsvis är elproduktionen ca 1 GWh högre. Källa: Vindforsk Trenden kommer sannolikt att hålla i sig ytterliggare några år tills de bästa vindlägena är utbyggda. En grundläggande orsak till att det byggs relativt många nya vindkraftverk är att dessa erbjuder miljömässigt attraktiv energi till jämförelsevis låga priser. Elprisets utveckling tillsammans med elcertifikatsystemet har förbättrat lönsamheten för ny och befintlig vindkraft. Länsstyrelsen tog 2005 fram en vindkraftpolicy för att underlätta etableringen av vindkraft i länet. Den nya vindkartering som gjorts av Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten kan också innebära att nya vindlägen i länet kommer att uppmärksammas och exploateras. Förverkligandet av någon av planerna på vindkraftsparker i länet skulle i ett slag innebära att det uppsatta delmålet skulle uppnås. Delmål 6 - Solvärmen ökar inte tillräckligt - säker bedömning År 2010 bör produktionen av solvärme i länet stå för minst 8 GWh/år Eget regionalt mål som baseras på rapporten Energi i Örebro län. 2002 stod solvärmen för ca 2 GWh/år och bör kunna öka till 77 GWh fram till 2025. Den nationella prognosen är en fördubbling av installerad solfångaryta fram till år 2010. Målet inom EU är en ökning med faktor 10 fram till år 2025. Delmålet är mycket svårt att nå inom utsatt tid. En kraftfull informationskampanj skulle kunna öka installationen av solfångare ytterligare, men troligen inte tillräckligt för att uppnå delmålet. År 2005 stod solvärmen för ca 2,8 GWh. De stigande priserna på olja och el gör det allt mer intressant för villaägare att installera solvärme. Solfångare är också ett bekvämt komplement till ved- och pelletseldning. Det finns statliga stöd till installation av solvärme i villor, flerbostadshus och byggnader med offentlig verksamhet.

7(13) Solvärme i villor har de senaste fem åren ökat stadigt med 10-15 procent per år och står nu för knappt hälften av den totala solvärmeproduktionen. Priserna på olja, el och även pellets kommer troligtvis att fortsätta att stiga. Ökningstakten av antalet villasolfångare kommer därför troligtvis att stegras ytterligare. När det gäller stora anläggningar väntas inte samma ökning. För att uppfylla målet krävs att den totala solvärmeproduktionen ökar med ca 25 procent per år fram till år 2010 vilket totalt motsvarar ca 1 100 nya villasolfångare. Solvärme är en av de mest miljövänliga uppvärmningsformerna, helt utan utsläpp och med mycket låg elåtgång. Där solvärme ersätter oljeeldning eller eluppvärmning bidrar den till att minska utsläppen av koldioxid och därmed begränsa växthuseffekten. Solenergiproduktion GWh/år 10 8 6 4 2 0 2000 2002 2004 2006 Miljömål Prognos 2008 2010 Villasolfångare Stora anläggningar Figur 6. Värmeproduktion från solfångare i Örebro län 2000-2005. Solfångare på fritidshus finns inte med i statistiken. I prognosen antas att värmeproduktionen från villasolfångare ökar med 12-20 procent per år och från stora anläggningar med 5 procent per år. Källa: ÖNET, Energikontoret Örebro län Källor: Länsstyrelsen i Örebro län Regionförbundet Örebro län, ÖNET Delmål 7 Jord- och skogsbruket producerar mer biobränslen Säker bedömning Jord och skogsbruket bör utvecklas som energiproducent av förnybar energi. År 2010 tillförs 2500 GWh i form av förnyelsebara bränslen och drivmedel från jord och skogsbruk. Eget regionalt mål. År 2000 tillfördes ca 1700 GWh. Enligt rapporten energi i Örebro län. Målet innebär en ökning av bränsleproduktionen med ca 50 procent Vi bedömer att delmålet kommer att nås till 2010. Jord- och skogsbrukets produktion av biobränslen har ökat något under 2000-talet, figur 7. Nuvarande ökningstakt är tillräcklig för att delmålet ska nås och biobränsleproduktionen kommer sannolikt att fortsätta öka de närmaste åren.

8(13) Trädbränsletillförsel (GWh) 2500 2000 1500 1000 500 0 Miljömål 2010 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Figur 7.. Bruttotillförsel (GWh) av trädbränslen i Örebro län 1990, 1995 och 2000-2004. Källa: Statistiska centralbyrån, SCB (Kommunala energibalanser) Prisutvecklingen på fossila bränslen och statliga styrmedel och skatter medför att efterfrågan ökar på biobränslen. Totalt tillfördes 2266 GWh biobränslen 2003 för kraft- och värmeproduktion inom samtliga samhällssektorer i Örebro län. Hur stor del av detta som producerats inom länet är svårt att bedöma. Det oförädlade bränslet (exempelvis spån och flis) som är den största delen hämtas inom närområdet medan förädlade bränslen (exempelvis pellets och etanol) både importeras och exporteras till och från länet. Förädlade biobränslen produceras storskaligt i länet sedan sommaren 2004 med en volym på ca 350 GWh per år. Jordbrukets andel av produktionen är blygsam, tabell 1. Tabell 1 Uppskattad mängd energiråvara (GWh) från jordbruket i Örebro län 2004 och 2005. Källa: ÖNET, Energikontoret i Örebro län Gröda 2003 2004 2005 2006 Spannmål (värme) 0 0,6 1,2 Spannmål (fordonsbränsle) 0 49 68 Salix 38 18 24

9(13) Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 8 osäker bedömning Användningen av eldningsolja inom industri och byggverksamhet bör fram till år 2010 ha minskat med minst 10 procent från 2000 års nivå. Eget regionalt mål. År 2000 var enligt statistik från SCB oljeanvändningen inom länets industri och byggverksamhet ca 366 GWh. Användningen av eldningsolja inom industrin i länet har minskat mellan 1990 och 2000 och fortsatt att minska i något långsammare takt fram till 2003. Vår bedömning är att oljeanvändningen troligtvis fortsatt kommer att fortsätta minska eftersom oljepriset bedöms ligga kvar på en nivå som gör andra energikällor intressanta. Under 2004 ökade dock oljeanvändningen inom industrin. Under 2005 och 2006 har oljeanvändningen nationellt inte minskat utan snarare fortsatt att öka något. Ökningen kan förklaras av en ökad produktion samt att industrin ställer av elpannor p.g.a. ökade elpriser. Källor: Kommunala energibalanser SCB 1990-2003. GWh/år 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 GWh Miljömål År Figur 8. Användningen av eldningsolja inom industri och byggverksamhet i Örebro län 1990, 1995 och 2000-2004 Källa: SCB, kommunala energibalanser Frisk luft delmål nr 5 osäker bedömning År 2010 sker minst 75 procent av den småskaliga vedeldningen i länet i miljögodkända pannor med ackumulatortank Eget regionalt mål. År 2000 var andelen vedpannor som både var miljögodkända och försedda med accumulatortank ca 35 procent.

10(13) Utdrag ur God bebyggd miljö delmål nr 1 säker bedömning Miljö- och folkhälsomålen ska utgöra underlag för nya planer och program i länets samhällsplanering. Kommunerna ska i översiktsplanerna senast år 2010 tagit ställning till: (a) hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras (f) hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Målet överensstämmer med det nationella men har kompletterats så att alla relevanta miljö- och folkhälsomål ska beaktas i samhällsplaneringen. Formuleringen program och strategier i det nationella målet har konkretiserats till kommunernas översiktsplaner Delmål 1a har kompletterats med fritidsaktiviteter Det strategiska planeringsarbetet fungerar sämre i länet jämfört med Sverige generellt. Resurserna för planeringsarbetet på regional och särskilt lokal nivå behöver förstärkas. Vid uppföljningen 2007 har bara någon enstaka kommun program för miljöanpassade transporter och minskat transportbehov men arbete pågår i flera kommuner. I länet finns en vilja att vara ledande inom logistik och transporter i Sverige. Det är viktigt att uttrycken för denna vilja får en ekologiskt hållbar inriktning. Ett nätverk för Hållbara transporter har bildats för att arbeta med åtgärder för att minska trafikens miljöpåverkan. Ca 40 procent av kommunerna anger att de har en aktuell kommuntäckande energiplan. Arbete pågår med en ny plan i några kommuner. God bebyggd miljö delmål nr 8 och 9 osäker bedömning Senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från länets hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Målet överensstämmer med det nationella Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från länets livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Målet överensstämmer med det nationella Hårdare lagkrav och införsel av deponiskatt har inneburit att mängden matavfall i länet som återvinns genom biologisk behandling har ökat. Vi bedömer dock att ökningstakten är otillräcklig och ytterliggare insatser krävs för att delmål 8 och 9 ska nås till 2010.År 2004 behandlades ungefär 20 procent av länets matavfall biologiskt (exklusive hemkompostering).

11(13) God bebyggd miljö delmål nr 10 säker bedömning Industrin bör fram till år 2010 effektivisera den totala energianvändningen, relaterat till produktionen, med 15 % jämfört med år 2000. Eget regionalt mål. Industrin står för den största andelen av energianvändningen i länet, potentialen för effektivisering bedöms som mycket stor. År 2000 var energianvändningen 5147 GWh enligt rapporten Energi i Örebro län Högre takt i energieffektiviseringen behövs. Möjligheterna att effektivisera energianvändningen inom industrisektorn är stora. Det är fullt möjligt att nå delmålet men fler insatser krävs för att få industrin att prioritera effektiviseringsarbetet. Intresset för energieffektivisering bör öka med stigande energipriser och ökad kunskap om vinsterna. Påtryckningar i form av ökad tillsyn enligt miljölagstiftningen, rådgivning och höjda skatter kan påskynda arbetet. Energianvändningen inom industrin i Örebro län har de senaste åren legat på en ganska stabil nivå, figur 9. Detsamma gäller energiåtgången per förädlingsvärde* som är vårt uppföljningsmått för delmålet. Ändå sker en del effektiviseringsåtgärder inom industrin men än så länge slår inte dessa aktiviteter igenom i statistiken. Istället speglas struktur och processförändringar i uppföljningsmåttet. Insatser bedrivs för att visa på energibesparingspotentialen inom industrin. Bland annat har det regionala energikontoret ÖNET genomfört ett projekt under 2006-2007 för att visa på besparingspotentialer inom industrin. GWh 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 1998 2001 2002 2003 2004 kwh/förädlin gskrona 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 Miljömål (kwh per förädlingskrona) 2010 Energianvändning kwh/förädlingskrona Figur 9. Normalårskorrigerad energianvändning och energiåtgång per förädlingsvärde inom industrin (SNI-kod 10-37) i Örebro län 1998 och 2001-2004. Beräknat förädlingsvärde är rensat från inflation och örädlingsvärdet är produktionsvärde minus insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Källa: Statistiska centralbyrån, SCB och Länsstyrelsens beräkningar Orsakerna till att arbetet med energieffektivisering inte bedrivs intensivare kan vara att industrin i många fall har brist på tid och otillräcklig kunskap om de möjligheter som finns.

12(13) *Förädlingsvärde är produktionsvärde minus insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Källa: Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier- Jörgen Persson, Department of Energy and Environment, Heat and Power Technology ; Patrik Rohdin, (Non Chalmers) ; Patrik Thollander, (Non Chalmers) ISSN 1403-8307 God bebyggd miljö Delmål nr 11 Osäker bedömning Bostads och servicelokalers energianvändning per kvadratmeter bör fram till år 2010 effektiviseras med 10 procent jämfört med 2000. Eget regionalt mål. Målet har samma innebörd som byggsektorns miljöprogram 2003. Med "energi" menas den uppmätta energi som under ett år i genomsnitt, per kvm (BRA), måste tillföras byggnaden och dess installationer för uppvärmning, tappvarmvatten, kylning, driftsel, verksamhetsel och hushållsel - t.ex. den el som avläses från mätare, mängden olja som går åt, mängden fjärrvärme som växlas i byggnaden, mängden bioenergi som förbrukas. Det finns en svag tendens till minskad energianvändning för uppvärmning per bostadsyta under perioden 2001-2004, figur 10. Samtidigt har användningen av el för annat än uppvärmning ökat under de senaste 20 åren. Detta har medfört att den totala energianvändningen per kvadratmeter har varit relativt oförändrad. Sammantaget bedömer vi att förutsättningarna är goda för att energieffektiviseringen inom bostäder och servicelokaler tar fart under kommande år. Delmålet bör därför kunna nås. Energianvändning per kvadratmeter (kwh/m2) 200 180 160 140 120 2001 2002 2003 2004 kwh/m2 sammanvägt bostäder och lokaler och småhus kwh/m2 inom lokaler kwh/m2 inom flerbostadshus Figur 10. Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter inom småhus, flerbostadshus och lokaler samt sammanvägt för bostäder och lokaler mellan åren 2001-2004 i Örebro län.källa: Statistiska centralbyrån, SCB Priset på energi stiger och bedöms fortsätta att stiga. Intresset för att effektivisera energianvändningen inom bostadssektorn har vaknat. Insatserna stimuleras bland annat av statliga bidrag. Ett EG-direktiv om energideklarering av byggnader trädde i kraft 2006 vilket kan innebära att betydande energieffektiviserande åtgärder genomförs under de kommande åren.

13(13) Bostadssektorn stod år 2000 för drygt 30 procent av den totala energianvändningen i Örebro län och vi bedömer att potentialen för energieffektivisering inom sektorn är ca 25 procent under en 20-årsperiod. Flera fastighetsägare, offentliga såväl som privata, har utfört eller kommer att utföra större investeringar för att göra energibesparingar under de kommande åren. Bland annat har Örebro kommun beslutat att genomföra en stor investering under 2006 för att spara ca 20 procent av energikostnaderna i sina fastigheter. Källa: Energiindikatorer 2005 uppföljning av Sveriges energipolitiska mål, Energiläget i Örebro län 2000 publ.nr. 2003:24. Energideklarering av byggnader För effektivare energianvändning- Betänkande av utredningen om byggnaders energiprestanda SOU 2004:109.