Naturvärdesinventering på fastigheten Tullinge 16:121 i Botkyrka kommun
Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av FB Bostad Naturvärdesinventering på fastigheten Tullinge 16:121, Botkyrka kommun Utredningen har genomförts under tiden oktober 2017 till september 2018. Följande personer har medverkat i inventeringen: Caspar Ström - naturvärdesinventering, bedömningar och rapport. Biolog och erfaren naturvärdesinventerare. Sofia Lund - kvalitetsgranskning. Biolog och senior konsult med expertis inom naturvärde, arter och artskydd. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Tullinge Strand Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R50171088_160001. 2
Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 Om projektet... 4 Syfte med naturvärdesinventeringen... 4 Metodik... 4 2 Naturmiljö och naturvärde... 7 Översiktlig beskrivning...7 Naturvärde... 8 Generellt biotopskydd... 8 Värdeelement... 8 3 Arter...9 Artskyddsförordningen... 9 Andra naturvårdsintressanta arter... 9 Invasiva främmande arter...10 4 Samlad bedömning... 11 Webbsidor...11 Bilaga 1 Naturvärdesobjekt...12 Naturvärdesobjekt... 12 Bilaga 2 Kartor...17 3
11 Inledning Om projektet FB Bostad avser utveckla fastigheten Tullinge 16:121 (Ulfsbergsgården) i Tullinge, Botkyrka kommun. På fastigheten ska radhus och flerbostadshus anläggas och en ny detaljplan behöver tas fram. Under planarbetet utreds vilken omfattning och utformning av ny bebyggelse som kan bli aktuell. Viktiga frågor är bland annat strandskyddet på 100 meter och områdets förhållande till Stockholms gröna kilar. I samband med detta har Enetjärn Natur under hösten 2017 utfört en naturvärdesinventering av fastigheten. Syfte med naturvärdesinventeringen Syftet med inventeringen är att kartlägga biologiskt värdefulla och/eller skyddade naturmiljöer, strukturer och artförekomster. Underlaget ska användas för att anpassa detaljplanen till de naturvärden som upptäcks. Naturvärde Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. Metodik Naturvärdesinventering Inventeringen har gjorts enligt svensk standard SS 199000:2014. Inventeringen gjordes med ambitionsnivån NVI på fältnivå medel, med tilläggen naturvärdesklass 4, generellt biotopskydd, värdeelement och detaljerad redovisning av artförekomst. Dessutom registrerades fynd av invasiva främmande arter. Detaljeringsgrad medel innebär att inventeringen har varit så noggrann så att alla naturvärdesobjekt större än 0,1 ha har kunnat identifieras. Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet. Området besöktes i fält 18 oktober 2017. En kompletterande inventering av naturvårdsarter, i första hand kärlväxter, gjordes den 30 augusti 2018. Naturvärdet har bedömts i fyra naturvärdesklasser (1, 2, 3 och 4): Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde viss positiv betydelse för biologisk mångfald Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. Kunskap om området har inhämtats från Skogsstyrelsen (Skogsdataportalen), Miljödataportalen och Artportalen. 4
Naturvärdesbedömningen utgår från två bedömningsgrunder: art och biotop, som vägs samman enligt fig 1. Denna inventering utfördes sent på säsongen under en tid som inte är optimal för att hitta naturvårdsarter. En säker bedömning av artvärdet kunde därför inte göras för delar av fastigheten. En viktig artgrupp för att bedöma artvärdet i den aktuella naturtypen är skalbaggar som normalt inventeras under sommaren. För de flesta objekt har istället biotopvärdet ensamt använts som grund för naturvärdesklassningen och bedömningen har angetts som preliminär tills dess att en kompletterande artinventering görs. En eventuell kompletterande artinventering kan endast justera upp, och inte ner, naturvärdet (se figur 1). 1 1 Bedömning av naturvärde enligt SIS standard görs genom att väga samman artvärdet och biotopvärdet. 5
1Generellt biotopskydd Områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordning om områdesskydd identifierades och ritades in på karta. Värdeelement Värdeelement är element som har särskild betydelse för ett områdes naturvärde. De behöver inte ligga inom ett naturvärdesobjekt. Eftersom denna naturvärdesinventering inkluderar naturvärdesklass 4 och utförs inom ett bebyggt område har begreppet värdeelement tillämpats generöst. De flesta medelålders och äldre ekar av medelgrova eller grövre dimensioner har registrerats som värdeelement liksom död ved grövre än 20 cm i diameter. Dessutom registrerades träd med stamhåligheter, större sälgar, äldre hasselbuketter med grova stammar samt gamla eller grova tallar. Träden registrerades som punktobjekt med en noggrannhet på ca 10 meter. Invasiva främmande arter Fynd av invasiva främmande arter noterades med koordinat eller som ytobjekt vid större bestånd. Se Naturvårdsverket (2017) för definition och artlista. 6
2 Naturmiljö och naturvärde Översiktlig beskrivning 2 Ulfsbergsgården med omgivande trädgårdsmiljö upptar drygt halva fastigheten. Denna del ligger ca 30 m över Tullingesjön och består av gräsmattor med spridda träd samt några hus. I sluttningen ner mot sjön växer ekskog. Sluttningen är bitvis brant och svårtillgänglig med små rasbranter och berg i dagen. Här finns flera grova och gamla ekar som är inventerade sedan tidigare i samband med länsstyrelsens kartläggning av skyddsvärda träd. Området ingår också i ett av de sammanhängande trädbestånd som identifierades vid samma kartläggning (se Bilaga 2, figur 2). 2 Karta med ortofoto över fastigheten Tullinge 16:121. 7
2Naturvärde Vid inventeringen identifierades 6 naturvärdesobjekt med en sammanlagd areal på ca 2,5 hektar, vilket omfattar större delen av fastigheten. Endast en gräsmatta utan träd och ett mer påverkat avsnitt i väster bedömdes sakna naturvärden. De högsta naturvärdena finns i ekskogen i sluttningen ner mot Tullingesjön där större delen bedömdes ha minst högt naturvärde. En mer utförlig inventering av arter skulle eventuellt kunna höja naturvärdet (till naturvärdesklass 1) inom delar av området. Stora delar av trädgårdsmiljön runt Ulfsbergsgården bedömdes ha påtagligt naturvärde på grund av förekomsten av äldre träd varav många har håligheter eller döda stamdelar vilket gynnar mångfald av bland annat insekter och svampar. De enskilda naturvärdesobjekten beskrivs i detalj i Bilaga 1 och redvisas på karta i Bilaga 2, figur 1. Generellt biotopskydd Två alléer finns i det inventerade området (se karta i Bilaga 2, figur 1): den ena (1) står längs Ulvsbergsvägen och består av en rad med flera olika sorters lövträd, bland annat asp, sälg och lönn. Den andra (2) består uteslutande av lönn och står på båda sidor om uppfarten i det nordöstra hörnet av fastigheten. Flera av lönnarna har håligheter och hyser potentiellt rödlistade arter. Värdeelement Vid inventeringen registrerades 120 värdeelement, främst medelålders till äldre ekar, medelålders lönnar och äldre tallar. Andra typer av värdeelement som påträffades var sälgar, äldre hasselbuketter, äldre fruktträd, m.m. Värdeelementen redovisas på karta i Bilaga 2, figur 3. 3 Flera äldre hasselbuskar med biologiska värden står kring Ulfsbergsgården 8
3 Arter Artskyddsförordningen 3 Två arter som omfattas av ett lagligt skydd enligt artskyddsförordningen hittades inom området: blåsippa och liljekonvalj. Båda förekommer i ek-hassellundarna ner mot Tullingesjön. Det är arter som är relativt vanligt förekommande i lite rikare skogar i regionen. Kungsfågel VU observerades vid båda inventeringstillfällena. Den är rödlistad och därför en prioriterad art enligt artskyddsförordningen. Observationerna gjordes efter 4 Oxtungssvamp, en rödlistad art (NT) häckningssäsong och det går därför inte att dra några slutssatser om arten häckar i området eller inte. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Fåglar Artskyddsförordningen omfattar alla vilda fåglar. Här har dock endast de arter som markerats med B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta är i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2015. Rödlistan innebär i sig inget juridiskt skydd. Däremot är listan ett viktigt hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, i arbetet med att nå Sveriges miljömål, däribland Ett rikt växt och djurliv. 9
3Andra naturvårdsintressanta arter De rödlistade arterna ostticka VU, oxtungssvamp NT och svartöra NT påträffades inom det inventerade området. Flera av skogliga signalarter hittades också: rostticka, mindre märgborre (gnagspår), hasselticka, myskmadra svart trolldruva. Artfynd redovisas på karta i Bilaga 2, figur 4. Invasiva främmande arter Ett stort bestånd av parkslide växer i det sydöstra hörnet av fastigheten (se Bilaga 2, figur 4). Parkslide hör hemma i Asien och tränger ut inhemska arter genom att lägga beslag på allt solljus där den växer. Rötterna kan tränga igenom asfalt och betong och kan orsaka stora skador. Den sprider sig snabbt och är svår att bekämpa. 10
4 Områdets huvudsakliga naturvärden är knutna till ek-hasselskogen i sluttningen ner mot Tullingesjön; 4 Samlad bedömning speciellt de branta, mer orörda delarna. Större delen av detta område har högt och eventuellt mycket högt naturvärde. Ekskogen ingår i ett större landskapssammanhang där det finns möjligheter för eklevande arter att sprida sig mellan liknande miljöer. Den sydöstra delen (objekt D) är igenväxande med sly och beroende av fortsatt skötsel. Ekarnas naturvärden skulle kunna gynnas om denna del omvandlades till en mer parklik miljö. Huvuddelen av ekskogen bör dock lämnas för fri utveckling i första hand. Trädgårdsmiljön kring Ulfsbergsgården består till stor del av gräsmattor och naturvärdet är lägre. Träden här är också något yngre. Naturvärdena i denna del av fastigheten är främst knutna till enskilda värdeelement som grövre ekar, sälgar, bärande träd- och buskar, m.m. För att göra en säker bedömning av artvärdet i delarna som innehåller ek- och tallskog (sluttningen nedanför Ulfsbergsgården) krävs en inventering av vedinsekter. Källor Webbsidor Naturvårdsverket, 2017. Invasiva främmande arter artfakta. http://www.naturvardsverket.se/sa-marmiljon/vaxter-och-djur/frammande-arter/invasiva-frammande-arter/ Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från http://www.skogsstyrelsen.se Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från http://www.artportalen.se Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från http://www.artdatabanken.slu.se/rodlista Uppgifter om Natura 2000-områden och områdesskydd har inhämtats från Miljödataportalen http:// mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/ Litteratur Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Komplement till SS 199000. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014 11
Bilaga 1 Naturvärdesobjekt I denna bilaga beskrivs de objekt som vid naturvärdesinventeringen bedömdes ha ett högre naturvärde. Objekten redovisas på karta i Bilaga 2, figur 1. Naturvärdesobjekt A Ek-hassellund Beskrivning: Ek-hassellund med medelålders ekar. Det finns enstaka äldre ekar varav två stycken är påtagligt grova. Andra förekommande trädslag är gran, sälg, lönn, m.m. Fältskiktet är glest med enstaka förekomst av rostticka, blåsippa och trolldruva som är signalarter för lundartad skog. Här växer också liljekonvalj, som är fridlyst. Det förekommer bärande buskar, bland annat måbär. Det finns hasselbuketter med självgallring och gott om klen död ved. Vid inventeringen observerades kungsfågel VU. Naturvärdesklass, preliminär bedömning: 3 Påtagligt naturvärde Natura 2000-naturtyp(er): 9160 Näringsrik ekskog Motivering: Skogen utgörs av nyckelarter som ek, hassel och sälg. Tillsammans med förekomsten av värdeelement som död ved och hålträd ger detta ett påtagligt biotopvärde. Artvärdet har inte bedömts. B Brantskog av ädellövrik typ Beskrivning: Bergbrant med lundartad ekskog och hällmarker med krattek. Delar av biotopen har troligen varit orörda under lång tid på grund av den oländiga terrängen. Här finns flera gamla träd, framförallt ekar men också enstaka tall och gran. På en senvuxen ek hittades oxtungssvamp NT. I norra delen finns en mycket gammal och grov granlåga. På lågan växer vedsvampen ostticka VU som är mycket sällsynt i denna del av landet. Det förekommer lundväxter som myskmadra, trolldruva och blåsippa (signalarter) samt liljekonvalj (fridlyst). Det finns också bärande träd och buskar som hassel, fågelbär och måbär. Den kuperade miljön med solexponerade ekar och hålträd gör att det sannolikt finns ett stort antal rödlistade insekter. Dessa kräver dock en inventeringsinsats tidigare under säsongen för att kunna påvisas. Naturvärdesklass, preliminär bedömning: 2 Högt naturvärde Natura 2000-naturtyp(er): 9160 Näringsrik ekskog, 9190 Näringsfattig ekskog Motivering: Här finns nyckelarterna ek och hassel och ett stort antal biotopkvalitéer och värdeelement som olikåldrighet, hålträd, död ved, m.m. som tillsammans ger ett högt biotopvärde. Artvärdet har inte bedömts. 12
5 Objekt A, ek-hassellund. 6 Objekt B, brantskog med ek. 13
7 Objekt C, ekskog med inslag av tall 8 Objekt D, gallrad ekskog med tät underväxt av sly. 14
C Ekskog med inslag av tall Beskrivning: Medelålders ekskog av ris-grästyp med en del äldre tall. Längst i öster står två påtagligt grova, äldre ekar varav den ena är död. Här finns också äldre hasselbuskar. På flera döda hasselstammar växer signalarten hasselticka. I norra delen av objektet finns ett stort stenblock med ett gryt under. Skogstypen med solbelysta stammar av ek och tall hyser vanligtvis rödlistade insekter, de kräver dock en inventeringsinsats tidigare under säsongen för att kunna påvisas. Naturvärdesklass, preliminär bedömning: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Skogen utgörs av nyckelarter som ek och hassel som i sig utgör förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Det finns också naturvärdeselement som gamla träd, hålträd och död ved vilket motiverar ett påtagligt biotopvärde. Artvärdet har inte bedömts. D Gallrad ekskog Beskrivning: Större delen av objektet utgörs av ett bestånd med medelålders till äldre ekar varav flera är påtagligt grova. Två av de grövsta ekarna är döda eller döende. Ekarna hyser sannolikt rödlistade insekter, de kräver dock en inventeringsinsats tidigare under säsongen för att kunna påvisas. Det förekommer också storväxta träd av flera andra trädslag, bland annat sälg, ask och klibbal. Denna del av fastigheten är tidigare röjd/gallrad (för ca 10 år sedan) och nu växer här tätt med lövsly. Det finns därför inga större naturvärden utöver träden. Naturvärdesklass, preliminär bedömning: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Förekomsten av grova, äldre ekar och död ved av ek ger ett högt biotopvärde. Artvärdet har inte bedömts. E Trädgårdsmiljö (Ulfsbergsgården) Beskrivning: Äldre trädgård med en del ekar och fruktträd. I nordost finns flera rader med träd, främst lönn. Flera av träden har håligheter och blottad stamved. Det finns en del bärande och blommande småträd och buskar, bland annat hassel, hagtorn och gullregn. På ett äppelträd växte den rödlistade svampen svartöra NT. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde 9 Ett gammalt päronträd längs uppfarten till Ulfsbergsgården. Denna typ av träd med blottad ved och håligheter har en stor betydelse för den biologiska mångfalden i området. 15
Motivering: I området finns äldre ekar, hålträd och bärande träd vilket ger ett påtagligt biotopvärde. Utöver träden finns inga större naturvärden. Förekomst av en rödlistad art ger ett visst artvärde. F Trädridå längs Ulvsbergsvägen Beskrivning: En rad av medelålders träd av flera olika trädslag, bland annat asp/ poppel, sälg och lönn, som står längs Ulvsbergsvägen och en bit in på uppfarten. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Tidigt blommande träd som sälg utgör nyckelarter och träden bidrar med variation åt området. Objektet har därmed ett visst biotopvärde. Artvärdet är obetydligt. 10 Objekt F, trädridå längs Ulvsbergsvägen. Biotopskyddad som allé. 16
Bilaga 2 Kartor 1 Karta över naturvärdesobjekt och biotopskydd som identifierades vid inventeringen. 17
2 Karta över tidigare kända naturvärden på fastigheten. 18
3 Karta över värdeelement (främst träd) som identifierades vid inventeringen. 19
Teckenförklaring Utbredning av parkslide 4 Fynd av naturvårdsarter och invasiva främmande arter som gjordes vid inventeringen. 20