Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete med extra anpassningar vid Mariebergsskolan i Skara kommun

Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av skolans arbete med extra anpassningar vid Mariebergsskolan i Skara kommun

Verksamhetsrapport 1(17) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Mariebergsskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.' Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges 1 Skollagen (2010:800) 1 kap. 4

2(17) stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen i normal fallet.2 Stöd för arbetet med extra anpassningar återfinns förutom i skollagen främst i Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolans arbete med extra anpassningar under hösten 2015 och våren 2016 med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Granskningen vid Mariebergsskolan i Skara kommun ingår i detta projekt. Mariebergsskolan besöktes den 8 10 december 2015. Ansvarig inspektör från Skolinspektionen har varit undervisningsrådet Bo Jersenius. Från SPSM har rådgivaren AnnBrith Labraaten deltagit. I denna rapport redovisas iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av skolans arbete med extra anpassningar genomförs i ytterligare 14 kommunala skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Mariebergsskolan Mariebergsskolans verksamhet omfattar förskoleklassen och årskurserna 1 6. Vid skolan går cirka 310 elever. Skolan, som ligger i Skara tätort, är till stora delar nybyggd 2008 och tillbyggd under senare år. Skolan leds av en rektor. Det finns två klasser i årskurs 4 med vardera drygt 20 elever. Till de båda klasserna finns fre lärare knutna. Lärarna ansvarar gemensamt för undervisningen i flertalet aktuella ämnen. Lärarna arbetar flexibelt med båda klasserna och utifrån de behov lärarna identifierar kan de vara en eller flera lärare och elevgruppen delas in på olika sätt i undervisningen. Under lektionerna medverkar ofta två lärare i en av grupperna, den ena med huvudansvar för genomförandet och den andra som stöd för eleverna i arbetet med uppgifter. Till klasserna finns ytterligare en lärare knuten som framförallt har undervisning för enskilda elever och mindre grupper under vissa lektioner. 2 Skollagen (2010:800) 3 kap. 5a

Veirrejj:s Ei'a E,r,D 3(17) Elevhälsan vid skolan består av en specialpedagog, kurator samt skolsköterska. De har delar av sin tjänstgöring förlagd till ytterligare en skola, förutom på Mariebergsskolan, samt förvaltningsövergripande uppdrag. Det finns två skolpsykologer på förvaltningsnivå. Läsåret 2014/15 gick det 13,1 elever per lärare (heltid) vid Mariebergsskolan enligt offentlig statistik, vilket kan jämföras med rikets 12,1 och Skara kommun 12,4. De två elever som Skolinspektionen följt i denna granskning går i årskurs 4. Elevnamnen "Elin" och "Jasmine" som används i denna rapport är fiktiva och används för att underlätta läsningen. Skolinspektionen har inför granskningen begärt att få ta del av den dokumentation som finns kring eleverna i form av skriftliga individuella utvecklingsplaner, utredningar inför beslut om särskilt stöd, dokumentation av extra anpassningar kring eleven samt annan beskrivning av skolans arbete för att identifiera elever som kan vara i behov av extra anpassningar. Skolan har som svar på begäran redovisat "Framåtsyftande planering" (motsvarar skriftlig individuell utvecklingsplan) samt åtgärdsprogram och utredningar kring respektive elev. För närmare beskrivning av granskningens genomförande, se avsnitt nedan Syfte och frågeställningar samt Metod och materialfrågor i slutet av rapporten. Resultat 1 Genomför skolan extra anpassningar för eeven och görs de extra anpassningarna i ett tidigt skede? Här granskas att lärare och anrian skolpersonal har och har haft ett ändamålsenligt arbete kring eleven för att tidigt identifiera elevens behov av extra anpassningar. Dessutom granskas att extra anpassningar skyndsamt satts in, att de dokumenteras samt om dessa följs upp för att säkerställa att de har avsedd effekt och annars korrigeras. 1.1 Har lärare och annan skolpersonal nu och tidigare ett ändamålsenllgt arbete kring eleven för att tidigt uppmärksamma och identifiera elevens behov av extra anpassningar? I intervjun med undervisande lärare framkommer att lärarna tillsammans i arbetslaget planerar undervisningen och vilka anpassningar de behöver göra i olika undervisningssituationer. Lärarna träffas en gång per vecka för att diskutera elevernas kunskapsutveckling och för att stämma av eventuella behov hos eleverna. Arbetslaget är basen för lärarnas diskussioner och lärarna säger att de

Verksamhetsra737..),:,7:: 4(17) "har bra koll och bollar tankar mellan oss." Lärarna menar att elevernas behov också blir tydligt i den dagliga undervisningen och att det ibland kan innebära att "gå fram till eleven och ställa frågor för att se om eleven är med. Vi löser en del i stunden." Lärarna säger också att den lärare som undervisar eleverna enskilt och i mindre grupper regelbundet träffar skolans specialpedagog och rektor för elevavstämningar. Enligt lärarna får alla lärare reda på om något är på gång kring någon elev, till exempel en ny kartläggning eller liknande. Eleverna har bytt lärare inför årskurs 4. Både den tidigare huvudansvarige läraren och de nuvarande lärarna beskriver att en överlämning sker mellan årskurs 3 och 4 och att de nuvarande insatserna delvis är en fortsättning på tidigare gjorda insatser. Kartläggningen av elevernas kunskapsnivå och utveckling sker vid skolan genom nationella, kommungemensamma och skolans egna tester och prov framförallt i ämnena matematik och svenska. Flertalet av testerna genomförs av samtliga elever vid skolan enligt en fastlagd struktur och används för att identifiera elever som är i behov av anpassningar och stöd i undervisningen. Enligt dokumentation från skolan följer man löpande elevernas utveckling bland annat genom klassgenomgångar, samråd med elevhälsan, EG-möten (elevgenomgångar) cirka tre gånger per termin med alla pedagoger runt en årskurs samt i det systematiska kvalitetsarbetet Skolans rektor uppger i intervju att lärarna håller henne väl informerad om vilka elever de känner oro för. I intervjun med elevhälsans företrädare menar de att de uppfattar att skolan upptäcker elever som har behov av extra anpassningar genom de system man har för upptäckt. De menar också att det finns en tydlig arbetsordning inom skolan när det gäller arbetet med att kartlägga elevernas behov. Specialpedagogen får uppdrag av rektorn att delta i kartläggningar och utredningar av elevers behov. Elevhälsan är dock sällan engagerad i val av insatser för att möta enskilda elevers behov av extra anpassningar. Elevhälsans, och framförallt specialpedagogens roll, är i dessa sammanhang att ge råd och handledning på generell nivå. De intervjuade lärarna uppger att de efterlyser ett närmre samarbete med elevhälsan kring vilka extra anpassningar som kan vara aktuella för enskilda elever. Företrädarna för elevhälsan beskriver att lärarna är bra på att lyssna på eleverna. Ett exempel på detta är att skolan infört en ny modell för att genomföra

Verksamhetsrapport 5(17) utvecklingssamtal där eleven är den som leder samtalet och att detta medfört att elevernas syn på sin skolsituation tas till vara bättre. Elin Vad gäller Elin som Skolinspektionen följt så beskriver lärarna att de noterade att hon hade läs- och skrivsvårigheter redan i årskurs 1. Svårigheterna upptäcktes dels i det löpande arbetet och dels genom de prov och tester som genomförs. Läraren i årskurs 1 till 3 har haft löpande kontakt med vårdnadshavarna om elevens situation. Enligt vårdnadshavarna informerade skolan dem i ett tidigt skede om att Elin hade läs- och skrivsvårigheter. Vårdnadshavarna känner sig informerade och delaktiga i arbetet. Vid de möten som varit har man diskuterat utifrån det som varit bestämt vid tidigare möte och diskuterat vad som kan vara lämpliga insatser framöver. Elin har under delar av skolgången också haft åtgärdsprogram. Jasmine Även när det gäller Jasmine upptäckte skolan tidigt att det fanns behov av någon form av insatser. De behov som skolan identifierade gällde läs- och skrivsvårigheter samt inlärningsproblematik. Även hennes svårigheter i matematik och andra ämnen har uppmärksammats i samband med utredningar och upprättande av åtgärdsprogram. Enligt intervjuad vårdnadshavare informerade skolan vid ett utvecklingssamtal i årskurs 2 om de svårigheter för eleven som identifierats. Vårdnadshavaren menar att skolan fortsatt att informera om elevens behov och de insatser som görs, men att vårdnadshavarna inte varit så delaktiga i planeringen av de insatser som vidtas. Vårdnadshavaren tycker inte att eleven har fått tillräckligt stöd under alla skeden av skolgången. Jasmine har under delar av sin skolgång haft åtgärdsprogram. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att lärare och annan skolpersonal nu och tidigare i hög grad har ett ändamålsenligt arbete kring eleven för att tidigt uppmärksamma och identifiera elevens behov av extra anpassningar. Skolan använder på ett rutinmässigt sätt metoder/verktyg för att identifiera elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen negativt. Lärarna samverkar

Verksamhets7,1T2p,z7Til: 6(17) för att identifiera elevens behov av extra anpassningar. Eleven och elevens vårdnadshavare får information om elevens behov och möjlighet till samverkan kring elevens kunskapsutveckling. Elevhälsans kompetens tas dock inte tillvara i tillräcklig utsträckning för att ge eleverna extra anpassningar. 1.2 Sätter skolan in extra anpassningar skyndsamt? Under intervjuer med lärarna framkommer att utifrån de kartläggningar som görs av elevens behov finns olika kommuncentralt "rekommenderade pedagogiska insatser" som anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar. Lärarna är huvudansvariga för ta fram verktyg gällande träning av färdigheter samt för att ta fram kompenserande hjälpmedel, även om lärarna i någon mån får stöd i arbetet av kommungemensamma resurser. Lärarna menar vidare att om behov av förtydliganden eller ytterligare anpassningar upptäcks i den löpande undervisningen ges detta direkt av någon av de undervisande lärarna. I elevernas individuella utvecklingsplaner finns elevens kunskapsutveckling väl dokumenterad och det framgår också vilka extra anpassningar som skolan avser att arbeta med. Elin och Jasmine Lärarna beskriver att de tidigt upptäckte att eleverna hade svårigheter. Enligt samstämmiga uppgifter från eleverna, lärare och vårdnadshavarna sattes extra anpassningar skyndsamt in för respektive elev. De extra anpassningar som skolan använt sig av finns förtecknade i respektive elevs individuella utvecklingsplan. Om förändringar av de extra anpassningarna sker mellan utvecklingssamtalen är det dock inte alltid som lärarna går in och ändrar i utvecklingsplanen utan då kan dokumentationen vara oförändrad till nästa utvecklingssamtal. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan sätter in extra anpassningar skyndsamt. Lärarna påbörjar arbetet med extra anpassningar i anslutning till att de identifierat elevernas behov av extra anpassningar. I elevens individuella utvecklingsplan finns omdömen om elevens kunskapsutveckling och en sammanfattning av vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven, även om sammanfattningen inte alltid är uppdaterad.

Verksamhetsrapport 7(17) 1.3 Följer skolan kontinuerligt upp extra anpassningar för att säkerställa att de har avsedd effekt för eleven och annars korrigeras? Lärarna som Skolinspektionen intervjuat och rektorn anger att lärarna kontinuerligt följer upp de extra anpassningar som görs för de aktuella eleverna i sina regelbundna träffar. Under träffarna görs avstämning av nuläget och överenskommelser för framtiden. I första hand handlar det om hur man gemensamt ska arbeta runt en elev i ett relativt kort perspektiv. Metoden/verktyget för att rutinmässigt identifiera effekten är i första hand de samtal som förs i gruppen, eventuellt kompletterat med något screeningverktyg. Eleven och vårdnadshavare involveras i första hand i samband med utvecklingssamtal, men det kan även ske vid andra tillfällen enligt lärare, elev och vårdnadshavare. Lärarnas arbetssätt att vara flera vuxna gör att de har möjlighet att ge extra anpassningar till eleven "under resans gång". Det gör lärarna genom att i situationen i klassrummet förenkla och sekvensera uppgifterna som ges till övriga elever på ett sätt som gör att de aktuella eleverna tar sig igenom uppgiften. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan kontinuerligt förjer upp extra anpassningar för att säkerställa att de har avsedd effekt för eleven och annars korrigeras. Skolan använder rutinmässigt metoder/verktyg för att att identifiera effekten av elevernas extra anpassningar. Lärarna har avsatt tid för att enskilt värdera och gemensamt diskutera elevernas utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar. Lärarna förändrar också elevernas extra anpassningar när behov finns. Skolan har rutiner för att involvera eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen av elevens extra anpassningar. 2 Görs en tillräcklig analys av elevens förutsättningar och bel.v för att kunna ge eleven relevanta extra anpassningar? Här granskas om skolans bild av elevens behov avviker väsentligt från det konstaterande av elevens behov som SPSM tillsammans med Skolinspektionen gör. Granskningen ska visa om läraren har en tydlig bild av elevens behov. Inför granskningen har Skolinspektionen begärt in de aktuella elevernas skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP) med omdömen om elevens kunskapsutveckling och framåtsyftande sammanfattning om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt.

VerksamhetsrElppo-: 8(17) Skolan har efter begäran lämnat in omdömen om elevernas utveckling och en framåtsyftande planering för årskurserna två till fyra. Från och med höstterminen 2014 finns elevens extra anpassningar förtecknade i respektive elevs framåtsyftande planering. Båda eleverna har periodvis haft åtgärdsprogram och skolan har lämnat in utredningar och beslut om åtgärdsprogram för eleverna. Elin Av Elins omdöme från årskurs 3 framgår att eleven inte nått kunskapskraven i svenska. Inför årskurs 4 har eleven bytt lärare. I den framåtsyftande planeringen för eleven framgår lärarnas bedömning av elevens nuvarande kunskapsnivå, elevens mål samt hur skolan ska arbeta för att eleven ska nå kunskapskraven. Det framgår också att man bedömer att det behövs insatser som avser ämnet matematik, även om eleven enligt omdömet från årskurs 3 klarat kunskapskraven. De extra anpassningar som anges för Elin är lästräning tre tillfällen i veckan, dator som läs- och skrivstöd, möjlighet att få texter och uppgifter upplästa, placering långt fram i klassrummet, individuella instruktioner vid behov, anpassning av läxor och uppgifter vid behov och läxhjälp ett tillfälle i veckan. Vid intervju med Elin så beskriver hon att det är bra i skolan och att "jag lär mig mycket", men också att "det kan vara svårt att koncentrera sig" och "jag får mycket hjälp". Eleven tycker att hon lär sig bäst när hon är placerad långt fram i klassrummet för det underlättar koncentrationen. Det är också bra med bilder som stöd. Eleven tycker också att hon är hjälpt av att använda dator för att skriva, samtidigt som det tar längre tid att skriva på datorn än för hand. När eleven läser kan det vara svårt med långa ord. Eleven menar att hon får den hjälp hon behöver i klassrummet, även om hon tycker att det ibland kan ta lång tid innan läraren/lärarna har tid att komma. Att gå ifrån klassrummet upplever eleven som "jobbigt" eftersom hon missar våd de ska göra i klassrummet. Vid intervju med Elins vårdnadshavare säger dessa att hon "älskar skolan", men att det blir fel när hon till exempel ska läsa instruktioner. Tidigare har Elin haft stora problem med läsningen, men vårdnadshavarna upplever att det har börjat lossna nu. Vårdnadshavarna menar att problemen med läsningen fått effekter i alla ämnen, exempelvis i matematiken där uppgifter som beskrivs i löpande text kan vara svåra att förstå. Hjälp med att strukturera arbetet är också ett behov eleven har, liksom anpassade uppgifter. Vårdnadshavarna menar att de haft en god kontakt med skolan under elevens skolgång och att de har möjlighet att vara delaktiga i den framåtsyftande planeringen.

Verksam hetsre, p pcd:72 9(17) Undervisande lärare menar att Elin har problem med hör- och läsförståelsen, framförallt med läsförståelsen. Elevens uppmärksamhet är också i vissa sammanhang bristande enligt lärarna. Elin behöver också enligt lärarna ge sig själv mer tid för att förstå en uppgift och vad denna går ut på innan hon sätter igång att lösa den. Elin vill enligt lärarna arbeta och bli klar snabbt och de försöker få henne att förstå vikten av att försäkra sig om att hon har förstått uppgiften och tänka ut en strategi som är användbar för att lösa den. Annat som lärarna nämner är att eleven behöver korta arbetscykler där framsteg blir tydliga och att Elin är hjälpt av att få redovisa muntligt. Överlag gör Elin samma uppgifter som övriga elever men behöver mer vuxenstöd i klassrummet, säger lärarna. Elin har också behov av undervisning enskilt eller i mindre grupp några gånger per vecka. Enligt lärarna är det dock inte alltid eleven vill gå ifrån övriga eller på annat sätt skilja sig från sina klasskamrater. Vid genomförda lektionsobservationer får Skolinspektionen och SPSM sammantaget bilden av att Elin har behov av Förenklade eller alternativa uppgifter Tydliga mål och struktur i arbetsuppgifter Att träna läsning och möjlighet att diskutera ord och begrepp Datorstöd för att skriva och läsa Mycket uppmärksamhet, uppmuntran och återkoppling Stöd för att behålla koncentrationen Vid de tillfällen då elevgruppen arbetar gemensamt har alla elever samma uppgift att lösa. I de flesta observationer är fler än en lärare närvarande. En av lärarna har huvudansvaret och är den som håller i genomgången. Lektionerna består av en muntlig genomgång som varar mellan en tredjedel och hälften av lektionen. Den/de lärare som inte ansvarar för genomgången hjälper elever som har behov av det att följa med i genomgången. Efter genomgångarna cirkulerar alla lärarna och hjälper elever enskilt att lösa uppgiften. Elin blir under genomgångarna ofta rastlös och får svårt att vara koncentrerad. När hon sedan enskilt eller tillsammans med kamrat/kamrater ska genomföra uppgiften är den på en för avancerad nivå för att hon ska kunna lösa den enskilt. Elin söker mycket stöd av lärarna bland annat för att få hjälp att förstå hur uppgiften ska lösas, vad den syftar till och för att bedöma när en uppgift är löst enligt förutsättningarna. Det tyder enligt Skolinspektionens bedömning på att eleven har behov av att få instruktionerna uppdelade och att uppgifter kan behöva förenklas.

Verksamhets r:17,3.2yr 10(17) Ett exempel på detta är när elevgruppen arbetar med måttskala utifrån en kartbild. Eleverna ska, efter en längre sammanhängande inledning, mäta hur långt det är mellan Malmö och Lund på kartbladet och omvandla det till verkligt avstånd. Under det egna arbetet där eleverna arbetar i par får Elin mycket stöd av lärare för att dela upp uppgiften och för att lösa de olika momenten. När ingen lärare är på plats slutar hon att arbeta. Elin har behov av att få träna sin läsförmåga och öka ord- och begreppsförståelsen. Generellt är de uppgifter som elevgruppen arbetar med för svåra för Elin. Under en lektion i svenska har eleverna i uppgift att arbeta med argumenterande text. Elin tappar efter en kort stund koncentrationen och reser sig, vässar pennan och borstar bort smulor från bänken. Enligt Skolinspektionens bedömning hade Elin inför denna lektion varit hjälpt av att träna de aktuella begreppen för att få en förförståelse inför uppgiften. Elin har behov av datorstöd i de situationer då hon ska läsa och förstå en text (uppläsning) samt som skrivhjälpmedel. Vissa av de uppgifter som eleverna gör med papper och penna skulle för Elin underlättas av datorstöd. Ett exempel är när eleverna ska markera strukturen i en argumenterande text, genom att till exempel markera förstärkningsord i en text. En placering långt fram i klassrummet underlättar för Elin att behålla koncentrationen, framförallt under gemensamma genomgångar. För att behålla koncentrationen på genomförandet av en uppgift behöver Elin uppmärksamhet, uppmuntran och återkoppling från sina lärare. Vid de tillfällen då lärarna inte uppmärksammar henne tappar hon ofta koncentrationen och sysselsätter sig med annat. Det kan vara att under genomgången till exempel arbeta med något annat och under tiden för att lösa en uppgift med att färglägga eller rita på ett papper eller annat som inte tillhör uppgiften. Jasmine Av elevens omdöme från årskurs 3 framgår att eleven inte nått kunskapskraven i flera ämnen, bland annat matematik och svenska som andraspråk. Inför årskurs 4 har eleven bytt lärare. I den framåtsyftande planeringen för eleven framgår lärarnas omdöme av elevens nuvarande kunskapsnivå, elevens mål samt hur skolan ska arbeta för att eleven ska nå kunskapskraven. I elevens framåtsyftande planering finns en förteckning över de extra anpassningar som bedöms nödvändiga. De extra anpassningar som anges i den framåtsyftande planeringen är svenska som andraspråk i mindre grupp, placering långt fram i klassrummet, individuella instruktioner vid behov, matematik med egen pedagog ett par gånger i veckan, anpassning av uppgifter vid behov, möjlighet att få texter och uppgifter upplåsta och förklarade samt läxhjälp ett tillfälle i veckan.

Verksamhetsrapport 11(17) Vid intervju med Jasmine säger hon att hon har fått hjälp i skolan sedan förskoleklassen eller årskurs 1. Från början var det i svenska som andra språk som hon fick hjälp. Jasmine tycker att bild, engelska och matematik är de bästa ämnena. Hon tycker att det underlättar förståelsen när läraren använder bilder som stöd vid genomgångar och förklaringar. Det är enligt Jasmine inte svårt att förstå vad läraren säger men "jag glömmer snabbt så ibland kan jag ha glömt det när jag ska plocka upp saker. Jag ser på de andra eller på tavlan och förstår vad jag ska plocka upp [ur bänken]." Det hjälper också att ha tallinjen uppklistrad på bänken som stöd när hon ska räkna. Eleven berättar också att hon tycker det är jobbigt med alla ljud i klassrummet. De tillfällen då eleven får enskild undervisning av en lärarna tycker eleven fungerar bra, men inte alltid. Vad det är som avgör om det är bra eller ej, kan eleven inte uppge. Jasmine har tidigare använt dator som hjälpmedel i undervisningen, men numer anser hon att hon bara behöver den för att skriva på. Vid intervju med vårdnadshavare så beskriver denna att lärarna har pratat om att de oroliga för att koncentrationen brister, något som också vårdnadshavaren upptäckt. De intervjuade lärarna säger att de anmält till rektorn att en fördjupad utredning behövs för att bättre förstå elevens förutsättningar och behov och därmed kunna ge ett effektivare stöd till henne. Rektorn bekräftar att lärarna anmält behovet och en utredning har också startats. De behov hos eleven som lärarna lyfter under intervjuerna är framförallt de som finns förtecknade i elevens framåtsyftande planering. Lärarna beskriver också att eleven generellt behöver mycket vuxenstöd för att kunna delta i undervisningen i klassen. Eleven behöver ges en förf örståelse inför vissa aktiviteter klassen ska göra eller uppgifter klassen kommer att arbeta med. Andra behov hos eleven är att arbeta med förenklade eller alternativa uppgifter och uppföljning av de uppgifter som klassen arbetat med. Eleven behöver också mycket uppmuntran, stöd och bekräftelse för att vara motiverad. Vid genomförda lektionsobservationer får Skolinspektionen och SPSM sammantaget bilden av att Jasmine har behov av Stöd för att behålla koncentrationen Tydliga individuella instruktioner Att utmanas på rätt nivå En förenklad arbetsprocess och förenklade uppgifter Utökad tid för att genomföra uppgifter Stöd och bekräftelse under arbetets gång

Verksamhetsrapport 12(17) Att använda flera sinnen för att underlätta förståelsen Att träna läsning och möjlighet att diskutera ord- och begrepp För att hon ska kunna behålla koncentrationen är Jasmine placerad långt fram i klassrummet. På det sättet, menar lärarna att de har möjlighet att snabbt uppfatta om hon tappar fokus vid genomgångar. De genomgångar lärarna har under flertalet av de observerade lektionerna är relativt omfattande i tid och innehåller instruktioner i flera steg. För att förstå och kunna genomföra uppgifterna behöver Jasmine få innehåll och instruktioner förklarade för sig individuellt. De genomgångar som observeras är på en nivå som ligger över Jasmines nuvarande förmåga och hon tenderar då att bli ointresserad och ha fokus på något annat än det läraren går igenom. Jasmine behöver ges möjlighet till förenklade arbetsuppgifter och en förenklad arbetsprocess med utmaningar på rätt nivå. Arbetsuppgifter behöver delas upp i mindre sekvenser som var och en har ett tydligt mål och struktur. Under observationerna är eleven vid ett flertal tillfällen kvar i en tidigare uppgift och följer inte med i det arbetstempo som läraren planerat för. Vid dessa tillfällen stänger Jasmine tills synes av det som sker i klassrummet och arbetar med något annat, ofta en tidigare uppgift som hon inte fullföljt. Vid andra tillfällen ställer uppgift och instruktion krav på att eleverna skriver av eller dokumenterar, även om det inte är huvudsyftet med uppgiften. Vid sådana tillfällen är Jasmine i behov av att arbetsprocessen underlättas, till exempel genom att få stöd med att dokumentera eller att få texter upplästa. Vid några observationer visar eleven att ett bildstöd är hjälpsamt för att minnas och använda begrepp i ett relevant sammanhang. Det gäller framförallt inom matematiken när eleven arbetar med geometriska figurer. Att använda flera sinnen som stöd för inlärning tycks alltså vara ett sätt att ge en variation och förstärkning av de extra anpassningarna. Jasmine har behov av att lärarna uppmärksammar henne och ger uppmuntran. Vid flera observationer tappar hon fokus när lärarna inte uppmärksammar henne för att sedan fortsätta arbetet när någon av lärarna stannar till vid bänken för att se hur arbetet fortskrider och ge uppmuntran. Återkoppling från läraren är också väsentligt för att eleven ska lita till sin förmåga och arbeta vidare. Jasmine har behov av att få träna sin läsförmåga och öka ord- och begreppsförståelsen. Generellt är de uppgifter som elevgruppen arbetar med för svåra för Jasmine. Under en lektion i svenska har eleverna i uppgift att arbeta med argumenterande text. Jasmine tappar efter en kort stund intresset och ägnar sig åt

Verksamhetsrapp37 13(17) att rita på sitt arbetsblad. Enligt Skolinspektionens bedömning hade jasmine inför denna lektion behövt förberedas på de aktuella begreppen för att lektionen ska ha relevans för henne. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan till stora delar gör en analys av elevernas förutsättningar och behov för att kunna ge eleven relevanta extra anpassningar. Skolan gör dock inte en tillräcklig analys av elevernas behov av förberedelse inför olika inslag i undervisningen och elevernas behov av strategier som hjälper dem att kunna arbeta mer självständigt. 3 Ges extra anpassningar i nuläget utifrån elevens förutsättningar och behov så att eleven kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling? Här granskas om de extra anpassningar eleven får matchar elevens verkliga behov i de enskilda fallen. Det kan avse olika dimensioner av extra anpassningar, exempelvis anpassning av arbetsformer, stöd för att organisera sitt arbete eller stöd för att hantera sociala aspekter av utbildningen. Som tidigare beskrivits i denna rapport förtecknas elevernas extra anpassningar i respektive elevs individuella utvecklingsplan. Skolinspektionen har i det följande utgått från de förtecknade anpassningarna, lärarnas utsagor och genomförda observationer. Mariebergsskolan har en organisation som innebär att tre lärare har ansvar för en elevgrupp om 48 elever i årskurs 4. Till elevgruppen finns ytterligare en lärare knuten som har undervisning för enskilda elever och mindre elevgrupper under några lektioner i veckan. Lärarna har möjlighet att utifrån sin bedömning av behoven under den aktuella undervisningen välja att vara flera lärare i samma elevgrupp. Lärarna har också möjlighet att dela upp elevgruppen på det sätt som de anser bäst gynnar inlärningen för eleverna. Det innebär att lärarna kan planera genomförandet av undervisningen relativt flexibelt, vilket lärarna också kontinuerligt gör. Lärarna har utifrån vilka ämnen de är legitimerade i huvudansvar för några ämnen var. Det dominerande arbetssättet under de observerade lektionerna innebär att läraren med huvudansvar håller en genomgång inför att eleverna ska arbeta självständigt, i par eller grupp med en uppgift. Efter genomgången börjar eleverna arbeta och lärarna cirkulerar i klassrummet och hjälper eleverna. Alla elever arbetar med samma uppgifter i den grupp som observerats. Avvikelser kan

Verksarn irp 14 (17) sedan göras för enstaka elever när det gäller kraven på vilken nivå och hur uppgiften löses i de samtal som lärare och elev för enskilt när eleverna arbetar. I de enskilda samtalen får eleverna uppmärksamhet och uppmuntran av läraren och också återkoppling på ett sätt som gör att eleven kan komma vidare med den aktuella uppgiften. De ovanstående generella åtgärder som lärarna vidtar tillgodser en del av de behov som de aktuella eleverna har när det gäller extra anpassningar. Både Elin och Jasmine ges därutöver i den undervisning som sker enskilt eller i mindre grupp möjlighet att arbeta med tidigare givna uppgifter som de inte fullföljt, att färdighetsträna eller att få en förförståelse inför kommande arbetsområden. Lärarna menar att de har möjlighet att öka andelen enskild undervisning för eleverna, men är tveksamma till om utökade extra anpassningar i form av enskild undervisning ger eleverna bäst förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Lärarna anser att det är viktigt att eleverna tar intryck av och deltar i det som övriga klassen gör. Vid lektionsobservationerna noterar Skolinspektionen och SPSM att följande insatser förekommer, vilka pekas ut som extra anpassningar av skolan. Båda eleverna är under de observerade lektionerna placerade långt fram i klassrummet. Lärarna ger dem mycket uppmärksamhet och uppmuntran, återför dem till uppgiften och hjälper dem att hålla fokus. I sina samtal med eleverna hjälper lärarna också dem med att sekvensera uppgifter genom att till exempel säga "nu gör du hit också så kommer jag tillbaka sen". Elin har med sig dator vid ett par av de observerade lektionerna, men använder den sparsamt. Jasmine arbetar i huvudsak med samma uppgifter som övriga elever, men får vid något tillfälle en i förväg planerad förenklad arbetsuppgift med en förenklad arbetsprocess. Elin I elevens framåtsyftande planering från höstterminen 2015 finns en förteckning över de extra anpassningar som bedöms nödvändiga. De extra anpassningar som anges är lästräning tre tillfällen i veckan, dator som läs- och skrivstöd, möjlighet att få texter och uppgifter upplästa, placering långt fram i klassrummet, individuella instruktioner vid behov, anpassning av läxor och uppgifter vid behov och läxhjälp ett tillfälle i veckan. Vid intervju med de undervisande lärarna beskriver de att de för Elin genomför de extra anpassningar de identifierat i första hand inom ramen för den ordinarie undervisningen. Lärarna förtydligar uppgifter individuellt för eleven i samband med att eleven genomför dem. Lärarna menar att de på det sättet också

Verksam hetsre 15(17) ger eleven uppmärksamhet och uppmuntran under arbetet. Eleven har också generellt möjlighet att använda dator när det är skrivuppgifter. Lärarna refererar också till enskilda samtal de haft med eleven för att motivera henne och ge henne strategier för att lösa en uppgift. Lärarna menar att om de upptäcker att eleven inte förstår eller hänger med i klassundervisningen så får eleven enskild genomgång vid ett senare tillfälle. I första hand går eleven ifrån klassen för att träna läsning samt ord- och begreppsförståelse. Skolinspektionens bedömning av Elins behov av extra anpassningar utgår från det konstaterande av elevens behov som gjorts under avsnitt 2 ovan. Skolinspektionen konstaterar att ett flertal exempel på insatser som går att hänföra till identifierade behov finns representerade i den observerade undervisningen. Det gäller placering långt fram i klassrummet; uppmärksamhet, uppmuntran och återkoppling; enskild lästräning; tydligt mål och struktur i arbetsuppgifter samt datorstöd. I förhållande till Skolinspektionens bedömning av elevens behov saknas i stor utsträckning extra anpassningar i form av förenklade eller alternativa uppgifter samt datorstöd. Jasmine I Jasmines framåtsyftande planering från höstterminen 2015 finns en förteckning över de extra anpassningar som bedöms nödvändiga. De extra anpassningar som anges är svenska som andraspråk i mindre grupp, placering långt fram i klassrummet, individuella instruktioner vid behov, matematik med egen pedagog ett par gånger i veckan, anpassning av uppgifter vid behov, möjlighet att få texter och uppgifter upplästa och förklarade samt läxhjälp ett tillfälle i veckan. Vid intervju med de undervisande lärarna beskriver de att de för Jasmine genomför de extra anpassningar de identifierat i första hand inom ramen för den undervisning övriga klassen har. Lärarna förtydligar uppgifter individuellt för henne i samband med att hon genomför dem. På det sättet menar de att de också ger Jasmine uppmärksamhet och uppmuntran under arbetet. Lärarna säger att om de upptäcker att hon inte förstår eller hänger med i klassundervisningen så får hon enskild genomgång vid ett senare tillfälle. Enligt lärarna är det en balansgång att avgöra hur mycket eleven ska vara närvarande i klassen och hur mycket undervisning som ska ske enskilt. Inför vissa uppgifter ger en av lärarna Jasmine en särskild förberedelse och märker då att hon "är med på ett bättre sätt" under lektionen. I första hand går eleven ifrån klassen för att träna och repetera matematik och träna läsförmåga samt ord- och begreppsförståelse.

Ve rj.ks. he,:"lts. F-J'a pc) --ri. 16 (17) Skolinspektionens bedömning av Jasmines behov av extra anpassningar utgår från det konstaterande av elevens behov som gjorts under avsnitt 2 ovan. Skolinspektionen konstaterar att ett flertal exempel på insatser som går att hänföra till identifierade behov finns representerade i den observerade undervisningen. Det gäller placering långt fram i klassrummet; uppmärksamhet, uppmuntran och återkoppling; enskild matematik- och lästräning samt tydligt mål och struktur i arbetsuppgifter. Vid några tillfällen ges också exempel på extra anpassningar i form av förenklade eller alternativa uppgifter samt utökad tid för att genomföra en uppgift. I förhållande till Skolinspektionens bedömning av elevens behov saknas i stor utsträckning extra anpassningar som gör det möjligt för eleven att använda flera sinnen för att lösa uppgifter, till exempel konkret material och digitala verktyg. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans extra anpassningar inte är tillräckliga för att möta elevernas förutsättningar och behov. De insatser som skolan sätter in är relevanta men eleverna har behov av fler anpassningar i förhållande till den undervisning som genomförs. Eleverna ges i låg grad anpassade uppgifter, exempelvis i form av sekvenserade uppgifter. De ges inte heller tillräckliga möjligheter till förförståelse inför kommande uppgifter. Syfte och frågeställningar Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om elever som inte når eller riskerar att inte nå kunskapskraven och som inte får särskilt stöd får extra anpassningar i undervisningen som utgår från deras förutsättningar och behov så att de kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Följande frågeställning är aktuell: Får elever i behov av extra anpassningar en undervisning som möter deras förutsättningar och behov, så att de kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling? För att besvara denna huvudfrågeställning ställs följande delfrågor i granskningen. 1. Genomför skolan extra anpassningar för eleven och görs de extra anpassningarna i ett tidigt skede?

Verksamhetsrapport 17 (17) 1.1. Har lärare och annan skolpersonal nu och tidigare ett ändamålsenligt arbete kring eleven för att tidigt uppmärksamma och identifiera elevens behov av extra anpassningar? 1.2. Sätter skolan in extra anpassningar skyndsamt? 1.3. Följer skolan kontinuerligt upp extra anpassningar för att säkerställa att de har avsedd effekt för eleven och annars korrigeras? 2. Görs en tillräcklig analys av elevens förutsättningar och behov för att kunna ge eleven relevanta extra anpassningar? 3. Ges extra anpassningar i nuläget utifrån elevens förutsättningar och behov så att eleven kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling? Metod och material Kvalitetsgranskningen har en fallstudiedesign. Granskningen avgränsas till skolformen grundskolor och årskurs 4 och genomförs i två steg genom att först ta reda på elevernas behov för att i steg två granska hur skolan möter dessa i ett tidigt skede. Skolinspektionen har tagit del av elevernas skriftliga individuella utvecklingsplaner från årskurs 1-4 och andra dokument som skolan har avseende de berörda eleverna inför intervjuer och observationer. Lektionsobservationer genomförts i ett urval av ämnen som eleven har samt specifikt i det ämne (svenska och/eller matematik) där eleven inte når eller riskerar att inte nå kunskapskraven. Intervjuer med elever, vårdnadshavare, lärare, elevhälsa och rektor har också genomförts.