Kulturvanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016
Starkt fokus I den kulturpolitiska diskussionen finns ett starkt fokus på kulturvanor, bland annat eftersom de ses som ett mått på kulturpolitikens grad av framgång/ måluppfyllelse alternativt misslyckande och är underlag för en diskussion om behovet av förändringar av de kulturpolitiska insatserna.
Delaktighetsmålen i kulturpolitiken 1974: Kulturpolitiken skall ge människor möjlighet till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor. Kulturpolitiken skall i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.
Delaktighetsmålen i kulturpolitiken 1996: Kulturpolitiken skall verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. 2009: Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
Delaktighetsbegreppet Delaktighetsbegreppet tar sin utgångspunkt i människorna, i deras kulturella identiteter, traditioner och vardagliga sammanhang. Kulturens innehåll och former har samband med deras liv, intressen och traditioner. Delaktighet innebär möjlighet till egna kulturella uttryck, men också tillgång till det konsten och konstnärerna skapar. Därför är tillgänglighet en förutsättning för delaktighet. Likaså är delaktighet och mångfald nära förbundna med varandra. Delaktighetsbegreppet har också en nära beröring med allmänna demokratisträvanden, att människor ska kunna påverka sina liv och det samhälle de lever i. (Kulturrådets omvärldsanalys 2002, s. 23f.)
Mätning av kulturvanor SCB:s mätningar SOM-institutet Nordicom Publikundersökningar Ej jämförbara: Olika frågor Olika sätt att ställa frågorna Olika urval
Faktorer som påverkar våra kulturvanor Kön. Utbildningsnivå. Social bakgrund. Ålder. Bostadsort.
Faktorer som påverkar våra kulturvanor det är inte bara tekniska framsteg som påverkar våra kulturvanor. Mötet med andra människor, hälsa, ålder samt våra behov av att definiera oss och markera vår identitet är också aspekter som bidrar till att forma på vilket sätt vi är delaktiga i kulturlivet. Hur vi deltar i kulturlivet är således inte enbart en fråga om vad vi tycker om att göra på vår fritid. Det handlar om mer övergripande frågor om hur vi vill uppfattas, hur vi identifierar oss och i vilken mån vi deltar i eller tar del av det demokratiska samtalet som äger rum i och genom kulturella och konstnärliga uttryck. (Myndigheten för kulturanalys, min kursivering)
Andelen av befolkningen som deltagit i olika aktiviteter den senaste månaden, kvartalet och året (2014) Motionerat /tränat 81 85 91 Varit i naturen/friluftsliv 63 84 96 Gått på restaurang, pub etc. kvällstid 37 59 83 Besökt idrottsevenemang 20 32 57 Dansat 14 22 43 Spelat dator-/tv-spel 22 26 37 Sysslat med handarbete/hantverk 28 34 50 Spelat musikinstrument, sjungit i kör 12 14 19 Spelat teater, deltagit i lajv etc. 0 0 4
Andelen av befolkningen som deltagit i olika aktiviteter den senaste månaden, kvartalet och året (2014) Läst någon bok 58 69 86 Besökt bibliotek 22 32 55 Gått på bio 10 28 66 Gått på teater 4 12 43 Gått på konsert 5 14 50 Gått på klassisk konsert, opera 1 4 18 Gått på rockkonsert/popkonsert 1 6 34 Gått på balett/dansföreställning 1 2 14 Gått på museum (2011) 5 15 47 Gått på konstutställning 4 11 44
Andelen av befolkningen som deltagit i olika aktiviteter det senaste året utveckling 1989-2011 Bio viss ökning Teater minskning Klassisk konsert/opera svag ökning (från 2007) Rock-/popkonsert ökning (från 1999) Eget kulturutövande i stort sett oförändrat (från 2007) Bokläsning minskning Biblioteksbesök minskning Besök på museum svag ökning (från 2007) Besök på konstutställning oförändrat (från 2007)
Kulturvanor sedan 1970-talet helhetsbilden Intresset för att ta del av kultur har ökat. Mediekonsumtionen har ökat kraftigt och därmed också kulturkonsumtionen via medier. Skillnaderna mellan åldersgrupperna har minskat. Kvinnor är fortsatt väsentligt mer aktiva än män, och i vissa fall ökar skillnaderna. Utbildningsbakgrunden skiljer mindre - men det finns fortfarande betydande skillnader. Socioekonomiska faktorer skiljer mindre - men det finns fortfarande betydande skillnader. Förändringarna är relativt små och mönstret ändras långsamt. Kulturvanor blir alltmer kopplade till livsstil.
Kulturvanor sedan 1970-talet helhetsbilden Det leder till frågor som: Hur ser kopplingen mellan kulturutbud och kulturvanor ut? Vad betyder det för kulturpolitikens legitimitet inom bredare grupper av befolkningen? Är det möjligt att demokratisera kulturen? Vad är det som gör att människor deltar respektive inte deltar i kulturlivet?
Hinder för deltagande i kulturlivet Tidsbrist 52 procent (FI 41, DK 40) För dyrt 21 procent (FI 30, DK 25) Ointresse 23 procent (FI 32, DK 30) Begränsat utbud 19 procent (FI 13, DK 12) Brist på information 11 procent (DK 13, FI 8) Brist på kunskap eller kulturell bakgrund 5 procent (DK 12, FI 8) Andra 3 procent Inga 8 procent (DK 15, SE 9) (Källa: Eurobarometer 2007)
Harald Swedner om barriären mot finkulturen q q q Finkulturen användes av Swedner som beteckning för de kulturaktiviteter, som enligt honom hade sin hemvist i den bildade överklassen. Swedner pekade på att klassgränser, ekonomiska förutsättningar och utbildningsnivå starkt präglade människors kulturvanor. 1965 lanserade han 14 teser om barriären mot finkulturen.
Några av Swedners teser Vi lever i ett samhälle där ståndscirkulationen är mycket mindre än vi i allmänhet tror. Reklamen för finkulturen är ofta selektiv, inriktad på just dem som har råd och har högre utbildning. Finkulturen säljs i stark konkurrens med en billigare och mera effektivt distribuerad masskultur. Det finns av mycket att döma inom arbetargrupperna i större industristäder som Malmö på många håll fortfarande en stark vi-känsla inom arbetargrupperna. Vi tror oss veta att kunskaper om och positiva attityder till sådant som upplevs så personligt som konst, teater och musik, lättare sprids genom privata kontakter än genom reklam i massmedia.
Några av Swedners teser Det finns en hel del som tyder på att det i stora arbetargrupper (och i landsbygdsmiljön) finns en vagt artikulerad men ändå märkbar motvilja mot den publicitet och det insidesprat, som omger finkulturen. Många av dem som ställer sig avvisande till finkulturens yttringar kan säkert också ofta konstatera att mycket finkulturaktivitet är en formell aktivitet, ett passivt upplevande av något som inte engagerar och griper tag i dem som ägnar sig åt dessa aktiviteter.
2009 års kulturutredning Fortfarande finns många av dessa barriärer kvar. (Kulturutredningen, Grundanalys s. 287)
Kulturanalys Kulturanalys tog 2015 fram en rapport om ungas och äldres kulturvanor där man hade fokus på två frågeställningar: Vilka samhällstrender kan tänkas påverka kulturkonsumtion och kulturutövande i åldersgrupperna 16 25 år respektive 65 år och uppåt? Vilka konsekvenser för kulturpolitikens kunskapsbehov i allmänhet och genomförandet av en nationell kulturvaneundersökning i synnerhet kan dessa trender få?
Fem trender Samhället utvecklas mot att bli alltmer heterogent genom urbanisering, ökade inkomstklyftor, ökade skillnader i hälsa mellan olika grupper, en ökande andel äldre i befolkningen, migrationsströmmar med mera. Det heterogena samhället ger olika förutsättningar för kulturvanor. Vi verkar gå mot en mer deltagarstyrd kultur. Digitaliseringen har gjort det lättare för människor att själva skapa och vara med och forma kultur. Samtidigt som många kulturvanor är kopplade till internet ser vi dock ett uppsving för det unika kulturarrangemanget som kan upplevas på en fysisk plats tillsammans med andra.
Fem trender Kommunikation via bilder blir sannolikt allt viktigare. Vi lever i ett bildsamhälle där förmågan att tolka bilder har blivit en del av den kompetens som krävs för att kunna delta i de demokratiska processerna. Stora datamängder om människors vanor används för att anpassa (i dagsläget den kommersiella) kulturen till efterfrågan, vilket skulle kunna leda till likriktning och brist på nyskapande kultur. Kulturutbudet på internet individanpassas i allt högre utsträckning med hjälp av algoritmer, vilket riskerar att leda till att människor fastnar i så kallade filterbubblor.
Slutsatser Slutsatserna i rapporten pekar på framtida utvecklingsområden där ett samarbete mellan olika politikområden kan bidra till både det kulturpolitiska områdets och andra områdens utveckling.
Slutsatser Identifiera och förebygg vita fläckar på kulturkartan. För att kunna synliggöra och motverka en möjlig utveckling av vita fläckar på Sverigekartan där ett kulturutbud saknas eller kulturutbudet minskar behövs att en nationell lägesbeskrivning av kulturutbudet och kulturvanorna genomförs regelbundet. Verka för allas tillgång till den digitala infrastrukturen. Ett digitalt tillgängligt kulturarv och information om exempelvis olika typer av hantverk via webb, bloggar och sociala medier skapar förutsättningar för människor att ta del av och själva skapa kultur oberoende av var de befinner sig i landet.
Slutsatser Synliggör och motverka filterbubblors negativa effekter. Individanpassningen av (kultur)utbudet på internet riskerar att leda till att människor fastnar i filterbubblor, det vill säga slutna informationsekosystem där de serveras mer av det som bekräftar deras världsbild. Denna risk kan tänkas öka i de fall där stora datamängder används för att anpassa utbudet av (i dagsläget) kommersiell kultur till efterfrågan. Den offentligt finansierade kulturen blir ett ännu viktigare komplement till det kommersiella kulturutbudet om det senare framöver skulle likriktas och/eller upphöra att ifrågasätta etablerade perspektiv på människan och samhället.
Slutsatser Medie- och informationskunnighet. För att kunna förhålla sig kritiskt till de bilder och texter som sprids krävs det som kallas medie- och informationskunnighet. Förutsättningarna att tillägna sig medie- och informationskunnighet varierar med socioekonomisk bakgrund och därför kan skolan fylla en viktig funktion i sammanhanget genom att jämna ut villkoren för olika grupper. Den här utmaningen behöver således hanteras av kulturpolitiken, utbildningspolitiken och mediepolitiken i samverkan.
Slutsatser Skapa förutsättningar för kulturell mångfald. Nya kulturvanor uppstår inte sällan genom att människor sätter ihop element från olika kulturuttryck på ett nytt sätt. Det kan handla om både genre- och kulturområdesöverskridande sammanblandningar och om möten mellan ett kulturuttryck och ny teknik. Mot bakgrund av att samhället blir alltmer heterogent och att inte minst många unga människor rör sig mellan olika sammanhang ser vi framför oss att nya kulturvanor i allt högre utsträckning kan komma att uppstå som blandformer som omfattar element från olika kulturuttryck och ny teknik.
Slutsatser Ett tydligare mångfaldsbegrepp. På senare tid har mångfaldsbegreppet i stor utsträckning kommit att användas för att belysa representationen av personer med utländsk bakgrund i kultursektorn. Arbetet med att riva hindren för allas möjlighet att delta i kulturlivet har möjligen vägletts av tydligare mål och riktlinjer vad gäller jämställdhet och tillgänglighet än på mångfaldsområdet. En bidragande orsak till att personer med utländsk bakgrund fortfarande är relativt lågt representerade i kultursektorn skulle eventuellt kunna handla om mångfaldsbegreppets mångtydighet.
Slutsatser Undersök möjligheterna för människor inom äldrevården att delta i kulturlivet. Alla människor oavsett ålder ska ha möjlighet till kulturupplevelser, bildning och utveckling av den egna skaparkraften. Forskning pekar också på att kulturupplevelser är viktiga för vårt välbefinnande och vår hälsa. En del äldre kan emellertid av olika skäl både ha svårt att ta del av det kulturutbud som finns och att själva skapa kultur i synnerhet om de är i behov av vård eller äldreomsorg. Därmed blir frågan om kulturvanor även angelägen för äldreomsorgen.