Cirkulärnr: 1997:117 Diarienr: 1997/1895 Handläggare: Rogert Leckström Sektion/Enhet: Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Datum:

Relevanta dokument
Innehåll. Ds 2000:14 1. Sammanfattning Uppdraget... 9

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Bräcke kommun

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Energiplan för Botkyrka kommun

Svensk författningssamling

Ds 2001:60 Effektivare energianvändning. Förslag till marknadsbaserade åtgärder

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Regeringens proposition 2005/06:32

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energiplan för Vänersborg År

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

framtider Energisystemet 2020

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Cirkulärnr: 1996:103 Diarienr: 1996/1882 P-cirknr: :29 Arbetsmarknadspolitik, Lönebidrag

Fastigheter Miljöskydd/Naturvård Planfrågor, Stadsbyggnad, Bygglov Ekonomisk-politiska åtgärder inom bostads- och miljöområdena

Arbetsmarknads- & Näringslivsutveckling

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Energi. Förslag till statsbudget för år Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Regeringens proposition 2005/06:127

Cirkulärnr: 1996:188 Diarienr: 1996/3449. Datum:

Effektivare energianvändning i byggnader

Beskrivning av ärendet

Tema 1: Lokala klimatomställning

Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Lokala energistrategier

Resultatredovisning. kort sikt för hela programperioden ER 2005:25

Datum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola

Personalfrågor. Ny förordning om statligt stöd till arbetsgivare som bekostar utbildning av anställda

Cirkulärnr: 1995:151 Diarienr: 1995/2338. Datum:

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Mats Söderberg. Finanssektionen, sektionen för Skola o Barnomsorg

M2005/99/E. Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109)

Marcus Holmberg Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Finanssektionen Datum:

Energi. Förslag till statsbudget för Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut...7

Cirkulärnr: 1999:5 Diarienr: 1999/0035 P-cirknr: :2 Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Handikappåtgärder,

KOMMENTARER AVSEENDE UTGIFTSPROGNOS 5 FÖR 2016

Åtgärder för effektiv energianvändning inom 2002 års energipolitiska program. Utvärdering avseende åren

Naturvårdsverkets författningssamling

Cirkulärnr: 1995:142 Diarienr: 1995/2048 P-cirknr: :35 Arbetsmarknadspolitik Beredskapsarbete

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Cirkulärnr: 2000:38 Diarienr: 2000/0923 Handläggare: Håkan Hellstrand Sektion/Enhet: Tillväxt & Regional utveckling Datum: Mottagare:

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Jenny Norén. Avd för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet

Sverigedemokraterna 2011

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

CAMP 2050 Nässjö Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

Energiläget En översikt

M2005/4020/E

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Regeringens proposition 2001/02:143

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

För en bred energipolitik

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Utgiftsområde 21 Energi

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Innehåll. Lagar och förordningar. Förord...3 Läsanvisning...5 Litteratur och webbplatser...15 Sakordsregister...21

Kommunledningsförvaltningen, Stadshuset Ronneby

Tillväxt och samhällsbyggnad Lokal och regional utveckling

KOMMENTARER AVSEENDE UTGIFTSPROGNOS 1 FÖR 2017

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Svensk författningssamling

Personal Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda

Sysselsättningseffekter

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Finansiering, lån och statliga bidrag

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

in ENERGI Nkti, FÖRETAGEN Remiss av promemoria Ytterligare utvidgning av skattebefrielsen för egenproducerad el

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

Antagandehandling

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum:

ett nytt steg i energiforskningen

Cirkulärnr: 1997:138 Diarienr: 2215 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Ekonomiadministrativa sektionen Datum: Mottagare:

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Energiläget 2018 En översikt

Transkript:

Cirkulärnr: 1997:117 Diarienr: 1997/1895 Handläggare: Rogert Leckström Sektion/Enhet: Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Datum: 1997-07-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Energiverksstyrelsen Rubrik: Energipolitik

1997:117 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet 1997-07-07 Rogert Leckström Kommunstyrelsen Energiverksstyrelsen Energipolitik De energipolitiska riktlinjerna Riksdagen beslutade den 10 juni 1997 om riktlinjerna för den framtida energipolitiken (prop. 1996/97:84, betänkande 1996/97:NU12). Stängningen av de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck är den fråga som uppmärksammats mest. Förhandlingar har inletts om stängning av en första reaktor före den 1 juli 1998 och en andra reaktor före den 1 juli 2001. År 2010 ska inte längre gälla som slutår för kärnkraftsavvecklingen. För att kompensera bortfallet av el anges följande åtgärder: effektivare energianvändning konvertering från elvärme hushållning med el tillförsel av el från andra energikällor Programmet ska med stöd av statliga anslag på sammanlagt 3,1 miljarder kronor genomföras under en femårsperiod. Därutöver satsas under en sjuårsperiod 5,6 miljarder kronor på forskning och utveckling. Sammanfattande tabell över anslagen redovisas i bilaga till detta cirkulär. En särskild delegation för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige ska tillsättas. En ny central energimyndighet ska inrättas den 1 januari 1998. I dagsläget svarar Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) för en stor del av myndighetsuppgifterna inom energiområdet.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-07-07 2 I riksdagsbeslutet ingår även frågan om en strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn; 350 MSEK anvisas för energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser respektive 210 MSEK satsas på utveckling av etanolproduktion från skogsråvara. Beträffande energibeskattningen, påbörjades under år 1997 i Regerings kansliet en översyn av energiskattesystemet. Förutsättningarna för att främja användningen av biobränslen, särskilt biobränslebaserad kraftvärme, kommer att behandlas. Förslag beräknas, enligt propositionen, kunna lämnas till riksdagen under år 1998. Ett nytt energiskattesystem kan träda i kraft tidigast den 1 januari 1999. Konsekvenser för kommunerna Utgångspunkter Regeringen skriver i sin proposition 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning att kommunerna kommer att ha en viktig roll i genomförandet av de insatser som leder till ekologisk uthållighet. De flesta investeringsbesluten kräver en god lokal förankring. Åtgärderna för minskad elanvändning, ny elproduktion och ökad energihushållning möjliggör för kommunerna att förstärka sina insatser genom att kombinera investeringar inom energiområdet med andra investeringar. På lokal nivå kan intresset för att hushålla med energi och andra naturresurser stimuleras och förstärkas via ett aktivt Agenda 21-arbete. Information, rådgivning och stöd till kompetensuppbyggnad är viktiga insatser. De statliga insatserna för information, provning, teknikupphandling, kommunal energirådgivning m.m. kommer, enligt propositionen, att utgöra ett betydelsefullt stöd för de lokala och regionala satsningarna för ekologisk uthållighet. Åtgärder för att minska elanvändningen Kommunernas aktiva medverkan kommer, enligt propositionen, att ha stor betydelse för genomförandet av åtgärderna för minskad elanvändning. Kommunerna ges möjlighet att ta ett visst administrativt ansvar för de åtgärder som särskilt avser lokalbeståndet. Regeringen aviserar i sitt förslag till hösten 1997 om åtgärder för att minska användningen av s.k. avkopplingsbara elpannor i fjärrvärmesystemet. Näringsutskottet har redovisat sin syn i denna fråga konstaterar att olika avvägningar kan bli nödvändiga vid utformningen av åtgärderna. Från Kommunförbundets sida har vi i olika sammanhang framfört att utnyttjandet av elpannor i fjärrvärmesystemet bör anpassas till den aktuella tillgången på el, t.ex. med en anpassning säsongsvis. Statligt bidrag kommer att ges för anslutning av eluppvärmt hus till fjärrvärme. Mot den bakgrunden avser regeringen att uppdra åt NUTEK att

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-07-07 3 genomföra en inventering och sammanställning av kommunernas planer för fjärrvärmeanslutning, s.k. värmeförsörsörjningsplaner eller värmeplaner. I detta sammanhang tas även kommunallagens lokaliseringsprincip upp. En kommun som bedriver värmeproduktion får i princip leverera värme endast inom den egna kommunen. Då bestämmelsen kan leda till att effektiva värmeförsörjningslösningar förhindras i områden nära kommungränsen, avser regeringen att inom kort låta se över kommunallagens bestämmelse i detta avseende. Åtgärder för att öka tillförseln av el Utöver att många kommunalt ägda energiföretag berörs av åtgärderna för att öka tillförseln av el berörs även här kommunerna i övrigt inom främst det organisatoriska och administrativa området. Ett exempel på detta är samråd vid lokalisering och etablering av vindkraft. Åtgärder för effektivare energianvändning De lokala energisystemen skall utnyttjas effektivt. I bebyggelsen ska lämpliga avvägningar kunna göras mellan tillförsel av energi och åtgärder för att reducera energianvändningen. En helhetssyn på energisystemet bör vara vägledande för informationsinsatserna. Kommunen har denna helhetssyn och spelar därför en central roll för att information och kunskapsspridning kring den lokal energiförsörjningen baseras på ett korrekt underlag. I propositionen konstateras sålunda att det finns ett stort behöv av stöd för utbildning och spridning av informationsoch rådgivningsmaterial. Kommunal energirådgivning Kommunerna bör, enligt propositionen, ha kompetens för en specialiserad rådgivning på energiområdet. Den kommunala rådgivningen kompletterar den som ges av el- och bränsleleverantörerna. För kommunal energirådgivning anvisas 250 miljoner kronor under en femårsperiod. Medlen föreslås utbetalas som dels ett grundbidrag, dels ett invånarrelaterat bidrag. Flera former för uppläggning av energirådgivningsverksamheten är möjliga; rådgivare i enbart den egna kommunen, delfinansiering av energirådgivning för flera kommuner eller rådgivning på regional basis. Ytterligare ett alternativ, vilket dock icke tas upp i propositionen, bör vara att utnyttja de energikontor som delvis finansieras och etableras med stöd av EU och som nu inrättats i allt fler län i landet. Frågan om olika tänkbara former för den kommunala energirådgivningen är fortfarande under diskussion. Kommunförbundet avser att återkomma med ytterligare information och bl.a. redovisa praktiska exempel på lösningar i olika kommuner, län eller regioner.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-07-07 4 Några kommande förordningar och myndighetspublikationer Regeringen publicerar i dagarna förordningar som reglerar villkor och former för bidrag m.m. och som behandlar följande områden (uppgift om SFS nummer saknas i skrivande stund): - statligt bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler - statligt bidrag till investeringar för ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme. Ansökan om bidrag lämnas in till länsstyrelsen i det län där den fastighet som avses med ansökan är belägen. Länsstyrelsen prövar ärenden om bidrag. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter och den utredning som myndighet (Boverket respektive NUTEK) bestämmer. Vidare kommer Boverket att inom någon vecka och i samarbete med NUTEK ge ut ett nyhetsbrev angående reglerna för energibidrag. Kommunförbundet kommer att medverka i distributionen av detta brev till kommunerna. Övrigt med koppling till energisystemet Regeringen tillsatte i början av året en delegation för en ekologiskt hållbar utveckling. I delegationen ingår statsråden Anna Lindh, ordförande, Ylva Johansson, Ulrika Messing, Annika Åhnberg och Thomas Östros. Delegationen har under rubriken Kommunerna som motor i den ekologiska omställningen av samhället lämnat förslag (1997-06-18) om utformning av stöd till lokala investeringsprogram. Ett par av skälen till att statliga pengar kanaliseras via kommunerna, istället för att sökas direkt av enskilda investerare, är behovet av helhetsperspektiv respektive att kreativiteten hos de lokala aktörerna stimuleras. Kommunerna ska, enligt förslaget, ges stor frihet i utformningen av sina program. Bland kriterierna för bedömning av investeringsprogrammens ekologiska hållbarhet ingår insatser som ökar effektiviteten i användning av energi. Regering och riksdag har således avsatt 5,4 miljarder kronor för de tre kommande åren (1998-2000) som stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Delegationen föreslår att kommunerna senast den 15 oktober 1997 till regeringen (Miljödepartementet) lämnar en intresseanmälan. Därefter sker samråd mellan kommunerna och delegationen. Senast den 1 februari 1998 lämnas därefter ansökan om statligt stöd för genomförande av investeringsprogrammet till regeringen. För kommande år föreslås att intresseanmälan lämnas senast den 1 juni och slutlig ansökan senast den 31 december. Inom Kommunförbundet handläggs denna fråga hos Plan- och miljösektionen, vilken via regionala konferenser (20/8 i Jönköping, 21/8 i Stockholm, 3/9 i Umeå) m.m. kommer att ge kommunerna aktuell information. Se särskilda utskick.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-07-07 5 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Harald Ljung

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-07-07 6 Bilaga Anslag och bidrag (prop. 1996/97:84) MSEK 6.2 El- och värmeförsörjningen i Sydsverige delegation tillkallas 400 7.2 Åtgärder för att minska elanvändningen 1 650 Sm: FV anslutning Sm: installation av effektvakt och kompletterande värmeanläggning som medför minskat eleffektuttag Byte till vattenburet värmesystem Anordning för värmeackumulering avvakta pilotprojekten 10 000 kr per Sm 30 % av skäliga kostnader 7.3 Åtgärder för att öka tillförseln av el Biobränslebaserad kraftvärme Vindkraftverk, minst 200 kw el 3 000 kr per kw el dock högst 25 % av invest. 15 % av invest. Driftstödet (miljöbonusen) höjs till 13,8 öre per kwh 450 300 Småskalig vattenkraft, mindre än 1 500 kw 15 % av invest. 150 Upphandling av ny teknik för elproduktion med förnybara energislag 100 7.4 åtgärder för effektivare energianvändning Information, utbildning m.m. 60 Teknikupphandling av energieffektiv teknik 100 Provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning m.m. 40 Kommunal energirådgivning 250 7.5 Utveckling av ny teknik för framtidens energisystem Energiforskning 2 310 Forskning om energisystemet; metoder för datainsamling, analys, prognoser, utvärdering m.m. 210 Forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen 70 Förstärkning av Energiteknikfonden 870 Introduktion av ny energiteknik; Energiteknikbidrag högst 50 % av invest. 1 610 11.4 Energipolitiska insatser på klimatområdet Åtgärder i internationellt samarbete 350 Etanolproduktion från skogsråvara 210 SUMMA 9 130

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-07-07 7

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-07-07 8