Nr 4, 2008 1 2008 Skräp är det vi kastar på marken: fimpar, tuggummi, papper, påsar, burkar. Skräp är också det vi kastar i vattnet: i havet, i sjöar, i våra vattendrag. Som lastpallar, plasthinkar, bildäck, fiskelådor, förutom allt här ovanför som också kastas på land. Skräp är givetvis också allt som ett fåtal människor med berått mod lämnar efter sig för dig och oss andra att ta hand om. Eller åtminstone betala dyrt för omhändertagandet: skrotbilar, uttjänta kylskåp och spisar och annat som varje normalbegåvat barn förstår inte får kastas var som helst. Men vilka drabbas av nedskräpningen? Och vilka är skyldiga till den?
2 3 Givetvis drabbas vi alla. Vi bidrar alla via skatterna till att betala för kostnaderna. Åtminstone de av oss som bor i större städer offrar dessutom en hel del av vår trivsel och trygghet. Men det verkar vi nästan ha accepterat. Beror det på att vi inte har tänkt på konsekvenserna? Här följer några exempel på offer för nedskräpningen som du kanske inte har tänkt på: Våra sjöfåglar Man har uppskattat att det varje år kastas över 20 000 ton sopor i Nordsjön. Till största delen handlar det om plast. För 20 år sedan kom hälften av plasten från industrin. Nu har den bättrat sig åtskilligt. Idag svarar nedskräpande konsumenter för 90 procent av plastskräpet. Den holländske marinbiologen Jan van Franeker forskar i nedskräpningens följder för fågellivet, genom att undersöka maginnehållet hos döda stormfåglar. I en intervju i Svenska Dagbladet i februari 2008 berättar han att 95 procent av de undersökta fåglarna har plast i magen; i genomsnitt 40 plastbitar, men en fågel hade svalt hela 1 600 bitar. Fåglarna tror att plastbitarna är mat, äter dem och matar sina ungar med dem. De som inte dör omedelbart svälter långsamt ihjäl. Vår strandmiljö 1992 genomförde Arbetsmarknadsdepartementet tillsammans med kommunerna längs Bohuskusten ett projekt, där 200 personer under sex månader städade hela kusten mellan Göteborg och norska gränsen. Resultatet blev 85 000 säckar med skräp utöver all bråte som inte fick plats i säckarna. Projektet upprepades med halv arbetsstyrka varje år t.o.m. 2005. År 2006 upphörde de statliga anslagen till städningen och enligt en artikel i Göteborgs-Tidningen i februari, kommer Jan Andries van Franeker, marinbiolog vid Wageningen IMARES, Nederländerna Seabirds are dummies! In most species, plastics have been found in stomachs. Litter is often mistaken for food. The examples are pretty horrible. In the North Sea, about 95 % of Northern Fulmars has plastic in the stomach, with an average of about 40 bits per bird. A change in attitude towards waste disposal is badly needed. strandstädningen troligen att upphöra helt från i år, om inte staten ger nya bidrag. Miljöminister Andreas Carlgren har sagt att strandstädning är en kommunal angelägenhet, trots att skräpet ofta har drivit lång väg. 2006 plockades över 1 000 fiskelådor upp längs Bohuskusten. 20 procent var brittiska, 15 procent var svenska. Vår boskap Roland Olin, naturvårdare på Västkuststiftelsen, berättar i Göteborgs-Tidningen att en effekt av nedskräpningen på stränderna är att många bönder vägrar släppa ut sina betesdjur på strandnära ängar, eftersom djur skadas och dödas av plast och annat avfall. Lantbrukarnas Riksförbund räknar med att ungefär 2 000 kor varje år dör av vassa föremål. Det innebär att matstrupar eller magar skärs upp av något vasst. Vasst betyder i många fall skräp som inte hamnat i kornas foder av sig själv utan för att vi människor bara lämnat det bokstavligen vind för våg. Vår sanitära miljö Många, i synnerhet i våra storstäder, upplever att råttorna har blivit fler på senare år. Enligt Stockholms Så här ser det ut längs Sveriges kuster när en storm drivit i land skräp som flyter omkring i havet. miljöförvaltning är antalet egentligen tämligen konstant. Det är spridningen som har ökat. Storstadsråttorna är ute och springer mer än förr, eftersom det har blivit så lätt för dem att hitta föda bland allt avfall vi tappar och slänger omkring oss. En stor del av det skräpet härrör från uteserveringar, korvkiosker och liknande. Under uteserveringarnas trätrall har råttorna ofta ett veritabelt matförråd. Människor som i all välmening kastar brödbitar till fåglar, bidrar också till råttornas uppehälle. Våra finanser Om vi slängde allt skräp där det ska kastas i stället för på marken, skulle vi inte bara ha det mycket trivsammare i vår omgivning. Vi skulle också slippa de kostnader som nedskräpningen ger upphov till. Och det är inte lite: Ungefär 110 miljoner kronor om året i Stockholm, 70 miljoner i Göteborg och 39 miljoner i Malmö. Det blir 219 miljoner bara i våra tre största städer; en kvarts miljard skattekronor, som skulle räcka till att avlöna mer än 300 sjuksköterskor och lika många lärare. Landshövding, Västra Götaland Lars Bäckström För att vår västkust skall fortsätta vara ett positivt värde måste vi alla hjälpas åt att vårda den, och strandstädningen är en nödvändig del av den omsorg som vår västkust förtjänar.
4 Vår närmiljö Sjöfågel Våra finanser Dödsorsak: sophantering Dödsorsak: skräp * f. 1905 * f. 1922 Vi är nästan alla nedskräpare i Dödsorsak: plastbit Abborre Dödsorsak: plastbit * f. 2006 95 procent av de undersökta fåglarna har plast i magen; i genomsnitt 40 plastbitar, men en fågel hade svalt hela 1 600 bitar. Fåglarna tror att plastbitarna är mat, äter dem och matar sina ungar med dem. De som inte dör omedelbart svälter långsamt ihjäl. Gädda Dödsorsak: plastpåse * f. 2005 Talgoxe Gräsand Boskap Dödsorsak: tuggummi * f. 2004 Dödsorsak: plastpåse * f. 2004 Dödsorsak: vasst skräp Vår närmiljö Dödsorsak: full papperskorg * f. 2008 5 Kossa LRF räknar med att ungefär 2 000 kor varje år dör av att matstrupar eller magar skärs upp av vassa föremål. Det är vi människor som mördar kossan Rosa, genom att inte ta hand om vårt eget skräp. Dödsorsak: glasbit * f. 2007 större eller mindre utsträckning. Enligt en SIFO-undersökning, som genomfördes på Stiftelsen Håll Sverige Rents uppdrag 2004 och redovisades i den första 2005, är de enda undantagen kvinnor över 65 år i mindre städer. Allra värst är unga manliga rökare, 15 29 år, i storstäderna. Någonstans på skalan mellan dem befinner vi andra oss. Och visst ligger skulden för nedskräpningen i huvudsak på oss individer, men det finns några andra som bidrar. Hundar till exempel Visst är det hundägarna som bär skulden, men hundbajs tillhör i alla fall den nedskräpning som skapar störst otrivsel, åtminstone i stadsmiljö. Andra europeiska storstäder, t.ex. Paris, har haft god framgång med att minska den nedskräpningen, av allt att döma med hjälp av höga böter. I Stockholm är mångas intryck att hundbajset på trottoarerna snarare ökat de senaste åren. Ett intressant fenomen är de hundägare som plockar upp hundbajset i den därför avsedda plastpåsen, knyter den och sedan släpper den på gatan eller trottoaren. De har tillfört nedskräpningen en plastpåse. Det finns visserligen nedbrytbara hundbajspåsar vilket förvisso är bättre än icke nedbrytbara. Men ett särskilt vettigt beteende är det inte. Andra djur Främst fåglar, men även rävar, grävlingar och andra djur letar upp de hushållssopor som slängts i städernas papperskorgar och sprider ut dem på marken. De egentliga bovarna är självklart de människor som inte inser det förkastliga i att lägga hushållssopor i en papperskorg. Tidningsförlagen Gratistidningar och reklambilagorna i de övriga dagstidningarna är i huvudsak ett storstadsproblem, men för den skull inte bagatellartat. Den omedelbara kostnaden som den nedskräpningen orsakar drabbar lokaltrafikbolagen och givetvis deras resenärer. Enligt branschtidningen Resumé i höstas kostar städningen av bortkastade gratistidningar och reklamblad Storstockholms Lokaltrafik 30 miljoner kronor om året, vilket motsvarade nästan 50 000 månadskort. I Stockholm är det lätt att tro att det är ett tunnelbaneproblem, men i tunnelbanan hamnar åtminstone en stor del av tidningarna i Metros tidningscontainrar på stationerna. I bussarna hamnar de ofta på golv och säten och måste plockas upp en och en. Ett stort problem, helt utanför SLs ansvar, är att många resenärer slänger sina tidningar och/eller bilagor, när de lämnat tunnelbanestationen eller bussen, och vill göra det i den närmaste papperskorgen. Det dröjer inte lång stund innan den är full. Då uppstår det problem som blev tydligt i den SIFOundersökning som gjordes 2004: 40 procent av dem som slänger skräp på marken, uppger att de gör det för att det inte finns någon papperskorg. Det betyder en papperskorg med plats för det jag behöver kasta. En papperskorg som redan är full av Den genomsnittlige nedskräparen; Man, 15 29 år. Rökande storstadsbo. Det här skulle pengarna kunna räcka till istället: De 377 miljoner kronor som nedskräpningen kostar kommuner och Vägverket skulle räcka till en årslön för 1 405 grundskolelärare. Källa: Undersökning gjord av Håll Sverige Rent 2004 2005 samt information från SCB. Se topplistan på de vanligaste bortförklaringarna
6 7 gratistidningar och tidningsbilagor är ingen papperskorg alls och sannolikheten för att deras avfall tidningar, bilagor eller annat ska hamna på gatan ökar drastiskt. Konsumentvaruföretagen Det är vår nya urbana livsstil att äta och dricka på gator och torg som i stor utsträckning är orsaken till den ökande nedskräpningen i städerna. Vi köper godis, glass, snabbmat och drycker som aldrig förr. Producenter och handel inklusive snabbmatskedjorna tjänar på den utvecklingen. Företagen måste ta ett större ansvar för att erbjuda sina kunder möjligheter att bli av med skräp, exempelvis papperskorgar i anslutning till försäljningsstället. Men det räcker inte. De måste också bidra till att öka sina kunders kunskaper om nedskräpning och förändra deras attityder och beteenden. En stor del av skräpet härrör från uteserveringar, korvkiosker och liknande. Företagen använder varje yta det går att trycka på kvitton, förpackningar, kassar och tevemonitorer i butikerna till reklam för sina produkter och erbjudanden. En del av det utrymmet borde användas åt att informera kunderna om problemen med nedskräpning och hur de på ett ansvarsfullt sätt ska göra sig av med avfallet: Producenternas, handelns och konsumenternas gemensamma skräp. Topplistan över förklaringarna: Fanns ingen papperskorg, 40 % Slöhet, 18 % Visste inte vad jag skulle göra av skräpet, 12 % Slänger enbart komposterbart 9 % Slängde skräp eftersom ingen såg dem, 1 % 1 Sifo-undersökningen omfattade 1 000 personer över 15 år och genomfördes mellan den 13 och 16 september 2004. Mikael Söderlund, Stadsbyggnads- och Trafikborgarråd, Stockholm Staden planerar att sätta upp till exempel 5 000 nya papperskorgar för att göra det enklare att slänga skräp men det är var och ens eget ansvar att använda papperskorgarna och inte slänga saker på marken. Om vi hjälps åt att hålla staden ren kan vi minska kostnaderna för städning och det tjänar vi alla på. Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund Det här är en mycket viktig djuromsorgsfråga. Det är helt oacceptabelt att hundratals djur varje år plågas och dör till följd av den ökade nedskräpningen. Liksom under de två föregående åren plockade Håll Sverige Rent under sju månader 2007 skräp på 60 platser runt om i Stockholm. På varje plats plockades 100 skräp som sedan sorterades och räknades för att se vilka varumärken som är våra vanligast förekommande skräpleverantörer. Sammantaget leder godis- och glassförpackningarna skräpligan med bred marginal. De utgör drygt 40 procent av skräpet. Därefter kommer tobaks- och snusförpackningar med 30 procent och drycker med 16 procent. Snabbmat, affär/kiosk och övrigt svarar för drygt 13 procent. Det skräp som samlades in inkluderade 71 trasiga dryckesburkar/pet-flaskor. 84 procent av dem var returförpackningar som borde ha pantats. Tio i topp-listan är sig i stort sett lik från tidigare år med Marlboros cigarrettpaket i stor ledning och oförändrat på de följande tre platserna. Först i mitten av listan har Coca-Cola minskat sin andel något och krupit under McDonalds. Wrigley s på nionde plats har den tvivelaktiga äran att vara nykomling på listan, medan Prince har lyckats lämna den. Topplistan 2007 12 10 8 6 4 2 0 Philip Morris (Marlboro) GB Glace Swedish Match Cloetta/Fazer Cigarrett-jätten leder ligan McDonalds Samtidigt visar flera branscher och företag att de inser att de också kan varar en del av lösningen. Philip Morris, 7-eleven och Håll Sverige Rent samarbetar för att minska antalet fimpar på marken. McDonalds städar inte bara inne på sina restauranger och på sina uteserveringar, de hämtar också skräp i närliggande parker, gator och torg. Topplistan i siffror och föregående års placering Coca-Cola Plats 11 15: Prince, L&M, Leaf; Carlsberg, Camel. 1. Philip Morris (Marlboro) 11,7 (1) Masterfoods 2. GB Glace 6,9 (2) 3. Swedish Match 6,4 (3) 4. Cloetta/Fazer 6,3 (4) 5. McDonalds 6,0 (6) 6. Coca-Cola 4,9 (5) 7. Masterfoods 4,1 (7) 8. Wrigley s 3,6 (-) Wrigley s 9. 7Eleven 3,4 (9) 10. Marabou/Kraft 3,0 (10) 7Eleven Marabou/Kraft
8 HÅLL SVERIGE RENT har en vision Sverige ska bli världens renaste land. Det vi ser är dock en motsatt utveckling i våra städer och större tätorter. De undersökningar Håll Sverige Rent har gjort, visar att det kostar skattebetalarna nära en halv miljard kronor varje år att hålla rent från gatuskräp som fimpar, godispapper och snabbmatsförpackningar. Kommande generationer Vi är övertygade om att alla är överens om att vi ska överlämna ett rent Sverige till kommande generationer. Håll Sverige Rent delar ut miljöutmärkelser, driver nationella och internationella projekt samt utbildar pedagoger och anställda på företag. Vi engagerar tusentals människor både inom och utanför Sverige. Håll Sverige Rent arbetar med opinionsbildning, vi påverkar attityder för att få alla att sluta slänga skräp. Det gör vi på många olika sätt, tillsammans med ett antal olika partners. Hur stort är problemet Nedskräpningen i Sveriges städer antas ha ökat, men någon riktigt vetenskaplig metod att mäta detta har hittills inte funnits. 2007 utvecklade Stiftelsen Håll Sverige Rent i samarbete med Statistiska Centralbyrån en metod för att genomföra skräpmätningar. Denna nationella standard för att mäta nedskräpning kommer att erbjudas ett tjugotal av våra större städer och kommuner under 2008 med en förhoppning om att vi snart ska kunna ha en klar bild över hur stort problemet med skräpet är. Det kostar skattebetalarna nära en halv miljard kronor varje år att hålla gatorna rena från skräp www.hsr.se/skraprapporten Nr 4 är skyddad av upphovsrättslagen. Mindre delar av innehållet får gärna citeras förutsatt att källan (Håll Sverige Rent) anges. Om materialet används i större omfattning ska Håll Sverige Rent ge sitt godkännande innan publicering. Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155 102 64 Stockholm 08 505 263 00 info@hsr.se