Datum 2012-11-01 1(13) Lars Ingemarson lars.ingemarson@skogsstyrelsen.se Tfn 013-32 97 37 Förtydligande och observandum för arbetet med Landsbygdsprogrammet - att Bevara och utveckla Skogens mångfald Innehållsförteckning Handlingar att bifoga vid upprättande av ansökan... 2 Förtydliganden och kombinationer av arealstöd och schablonersättning i Skogens mångfald... 4 Definitioner av element i schablonersättning inom LBP Skogens mångfald... 9 Foto Michael Ekstrand http://intra1sks/upload/verksamhet/internt/projekt/lbp kompetensprojekten/skogens mångfald 2/Styrande dokument/förtydligande och observandum 2012-11-01.docx
Skogsstyrelsen 2009-06-22 2(13) Handlingar att bifoga vid upprättande av ansökan I samband med rådgivningen är det viktigt att upplysa den blivande sökanden att det kan behöva bifogas vissa dokument, eller att det finns andra företeelser som behöver uppmärksammas. Kolla mot karta: berörs nyckelbiotop, biotopskydd, naturvårdsavtal, Ekopark, Natura 2000, fornminnen, kulturmiljö? I så fall se nedan vad som behövs. Nyckelbiotop: Natura 2000: Biotopskydd, Skogsstyrelsen: Naturvårdsavtal: Biotopskydd generella, Länsstyrelsen: Samråd enligt Miljöbalken 12 6 kap. från Skogsstyrelsen Natura-råd eller tjänsteanteckning från Skogsstyrelsen. DC-beslut om utförande av naturvårdande åtgärder i biotopskyddsområde. Godkända (externa) rådgivare kan inte upprätta skötselplaner i skyddade områden. Naturvårdsavtal. Handläggaren ska jämföra skötselförslaget i kvittot med avtalet. Alternativt kan områdesskyddshandläggare göra en tjänsteanteckning som styrker att åtgärden är ok. Godkända (externa) rådgivare kan inte upprätta skötselplaner i skyddade områden. Generella biotopskydd på jordbruksmark t. ex. Åkerholmar < 0,5 ha. Alléer, källmiljöer i jordbruksmark, småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Kontrollera alltid med Länsstyrelsen att åtgärden är OK, bifoga tjänsteanteckning eller utlåtande från Länsstyrelsen. Kontrollera också att de inte har stöd på annat sätt. Fornminnen: Kulturmiljö: Ekopark: Samråd eller utlåtande från Länsstyrelsen krävs. Samråd kan krävas. Vid tveksamhet kontakta distriktets arkelog/kulturansvarig alternativt Länsstyrelsen. Se naturvårdsavtal ovan. Kompletteras med årlig samrådshandling/minnesanteckning upprättad av områdesskyddshandläggare och Sveaskog.
Skogsstyrelsen 2009-06-22 3(13) Beskogning av jordbruksmark: Detaljplanlagd mark: Notera på kvittot att tillstånd från Länsstyrelsen krävs. Markägaren ska skicka in detta beslut. Hör med kommunen vad som gäller. Mindre flottleder: Samråd eller utlåtande från Länsstyrelsen krävs. Åtgärder Handläggningen underlättas om följande saker är kontrollerade och vid behov uppfyllda: Naturvårdsbränning: Oftast krävs undantag från SVL 10. I områden med naturvårdsavtal eller i ekoparker kräver inte undantag från 10. Handläggaren ska jämföra skötselförslaget i kvittot med avtalet. Alternativt kan områdesskyddshandläggare göra en tjänsteanteckning som styrker att åtgärden är ok. För ekopark bifoga istället det årliga samrådet som beskriver den specifika åtgärden. Även naturvårdsbränning är en åtgärd som kräver samråd eller utlåtande från Länsstyrelsen om fornminnen finns inom området. Stigar: Räkna bort de delar som inte behöver röjas (endast märkas). Är det svårt att bedöma vid lång stig, så räkna bort ett procenttal. Notera vilken koppling stigen har till natur- eller kulturvärden. Stödet kan inte endast gynna sociala värden. Arealer där stöd inte utgår Betade områden: Kontrollera med markägaren/länsstyrelsen om marken har betesmarksstöd. OBS! Jordbruksarrendator kan ha stöd. Observera att stenmurar mot betesmarker omfattas av betesmarksstödet. De är då inte stödberättigande inom Skogens Mångfald. Naturreservat: Natura 2000: Stöd utgår inte till statliga naturreservat (huvudregel) Stöd utgår inte om andra statliga medel finns för skötselåtgärder.
Skogsstyrelsen 2009-06-22 4(13) Förtydliganden och kombinationer av arealstöd och schablonersättning i Skogens mångfald Om någon ska agera ombud för en markägare måste det skickas med en fullmakt i original till ansökan. Ombudet kan aldrig stå som sökande. Vid utbetalning sker utbetalningen till den sökande = markägare. Mur och stig Mur Stig Rensning av stig och mur som löper parallellt och ligger inom 5 m från varandra berättigar enbart till ett stöd på 9,75 kr/ m. Mur Stig Rensning av stig och mur som korsar varandra berättigar till två stöd på 9,75 kr/m vardera. Stig/led mellan två stenmurar <10 m 60 m Om objekten ligger på skogsmark kan schablonstöd sökas för rensning av två stenmurar (2 x 60 m) men inte samtidigt för rensning av stig/led. I åtgärdsbeskrivningen ska stå att leden ska rensas från träd och ris. För att även stöd till rensning av stig/led ska kunna sökas måste avståndet mellan stenmurarna vara minst 10 meter. A Stenmur 100 meter i gränsen mellan två fastigheter 40 m B 60 m Kulturmiljö = cirkel med 30 m radie Stöd lämnas endast om båda sidor av muren röjs och rensas så att full effekt uppnås. Vid rådgivning bör båda markägarna vara med och upplysas om att båda sidor måste rensas. Följande alternativ finns. Alternativ 1. Ägare A och ägare B söker stöd för halva längden (50 m) var. Måste ha med fullmakter Alternativ 2. Ägare A söker stöd för hela längden (100 m) och får fullmakt från ägare B att han får utföra åtgärden på fastighet B. OBS! Var uppmärksam om stenmuren gränsar till betesmark eller åkermark om markägaren har Betesmarksstöd eller Kulturstöd från Lst.
Skogsstyrelsen 2009-06-22 5(13) Jordkällare 30 m Ödetorp En kulturmiljö omfattar en yta med radien 30 m. Stöd med 1 100 kr utgår i exemplet för rensning av ödetorpet och jordkällaren så att de framhävs och synliggörs, t.ex. bortagning av ris och träd på/intill själva lämningarna samt friställning av bärande träd som tillhör miljön etc. Om ödetorpet också ska restaureras med ett tak så kan ett stöd på 3 700 kr tillkomma. Naturvärdesträd/ Hamlingsträd Ödetorp 30 m Om stöd söks för rensning av kulturmiljön (1 100 kr) kan inte stöd utgå till frihuggning av naturvärdesträd (310 kr/träd) inom ytan. Har naturvärdesträdet tidigare hamlats och nu ska återhamlas kan ett stöd för hamling på 310 kr/träd tillkomma. Träd som nyhamlas är inte naturvärdesträd. Kombination av arealstöd och schablon Arealstöd 6,3 ha i avd. 17 av Naturvärdesträd 150 m Rensning av stig/mur inom samma yta där arealstöd utgår berättigar inte till schablonersättning, dvs. i exemplet måste 150 m räknas bort av stigens längd. Inte heller frihuggning, hamling, skapa död ved, dikespropp, utsikt inom den yta som får arealstöd berättigar till schablonersättning. (Ett viktigt syfte med dikesproppen är att skapa en försumpning som successivt dödar i första hand gran och ev. även en del lövträd. Att först hugga bort granen och sedan dämma ger inte bästa naturvårdseffekt, bl.a. beroende på mängden död ved. Man får välja antingen arealstödet eller schablonen). Vattendrag, 10 m 150 m Arealstöd 6,3 ha i avd. 17 Sikthuggning av 40 m Stig Arealstöd har beviljats för avdelning 17. Om schablonersättning ska utgå till återställning efter tidigare flottning (21 kr/m) så måste arealstödet i exemplet minskas med 0,15 ha, (10 m * 150 m = 1 500 m 2 ). Schablonersättning för rensning av stig/led (9,75 kr/m) och för att skapa en utsikt (780 kr) utmed stigen kräver att den sträcka av stigen som berörs av sikthuggningen räknas bort, i exemplet 40 m.
Skogsstyrelsen 2009-06-22 6(13) Frihuggning av naturvärdesträd Naturvärdesträd Kronprojektion + 1 meter Frihuggning av naturvärdesträd (310 kr/träd) ska göras så kronan blir fri från konkurrens, minst 1 m utanför kronans markprojektion. Stöd för att t.ex. skapa död ved utgår inte inom denna yta. Tänk på att: trädet måste vara ett naturvärdesträd. Som hjälp att definiera naturvärdesträd kan definitionen för frivilliga avsättningar användas. (Det går inte att göra om ett arealstöd och ta med >50 träd /ha). Stängsel för att gynna lövföryngring Stängsel Avdelningsgräns Om i en avdelning med N-mål arealstöd utgår för t.ex. borthuggning av gran i syfte att gynna lövträd/uppslag av löv, så kan schablonersättning utgå för stängsling av området (68 kr/m). Stöd kan lämnas till plantor som ökar naturvårdseffekten (materialkostnad). Stigar Vid handläggning av allt längre stigar behöver vi tydligare information för att kunna handlägga smidigt och rättvist. Att tänka på när det gäller stigar: 1. Bifoga en bra och tydlig karta där markanvändning och vägar framgår (med inritad stig). Skala 1:5 000-20 000. Vid längre stigar (>2mil) kan det gå bra med en skala ner till 1:30 000. Markera in övriga åtgärder längs med stigen som är stödberättigade. 2. Bifoga en lista över fastigheter som berörs av stigen. 3. Räkna bort och rita bort vägar som ej är stödberättigade. 4. Notera hur du har tänkt med sträckor som ej behöver rensas/röjas. Exempel: Stigen är totalt 25 500 m lång. Vid inventering av stigen bedöms 15 % av stigen ej vara i behov av att rensas/röjas och utmed
Skogsstyrelsen 2009-06-22 7(13) en stäcka om 750 m går stigen längs en väg. 25 500 - (25 500m*0,15) 750 m = 20 925 m av stigen är stödberättigad. Om mer än 20 % av stigen bara behöver märkas upp (ej rensas) ska avdrag göras för den sträcka som inte behöver rensas från träd och buskar (röd del). Vid längre stigar (>2 mil) ska alla delar som ej behöver röjas räknas bort. Rådgivaren gör en bedömning och notering hur avdraget har räknats ut. Stig som berör flera fastigheter A C 250 m 300 m 200 m 100 m B D Alternativ 1. Respektive ägare till fastighet A, B, C och D söker stöd för sin del av stigen. Alternativ 2. Markägare B vill röja och rensa fram stigen som går över alla fastigheterna. Ingen av de andra ägarna vill stå som sökande. Ägare B kan då söka stöd för alla 850 m om han får fullmakt från de andra fastighetsägarna (A, C och D) som visar att B får utföra åtgärderna på deras mark. På rådgivningskvitto kan anges hur många meter stig som ska rensas på respektive fastighet. Notera: Målklassning krävs på alla fastigheter (om över 40 ha) i alt. 1 och på fastighet B i alt. 2. I alt. 1 måste koppling till höga natur- eller kulturmiljövärden finnas på samtliga fastigheter, i alt. 2 endast på någon av fastigheterna.
Skogsstyrelsen 2009-06-22 8(13) Naturvårdsbränning som berör flera delområden Vid naturvårdsbränning av flera delområden, t ex bränning av öar eller myrholmar så räknas de delområden som ligger inom 100 meter från varandra till samma område i stödansökan. Om ett delområde ligger med större avstånd än 100 meter ska det betraktas som ett nytt stödobjekt. Exempel 1, tre delområden som sammanräknas till en avdelning delområdena kan vara mindre än 1 hektar, kravet är att summan av delområdena är 1 hektar eller mer En avdelning < 100 m Exempel 2, tre delområden där avståndet mellan områdena är större än 100 meter räknas som tre avdelningar där varje delområde måste vara 1 hektar eller mer för att vara stödberättigande. >100 meter Tre avdelningar >100 meter Exempel 3, tre delområden där avståndet mellan två st är mindre än 100 meter och mer än 100 meter till det tredje räknas som två avdelningar där varje stödansökan måste vara större än 1 hektar Två avdelningar < 100 m >100 meter
Skogsstyrelsen 2009-06-22 9(13) Definitioner av elementen i schablonersättning inom LBP Skogens mångfald Som hjälp och ledning i samband med rådgivning och extern information om avsikten och innehållet med schablonersättningarna i Skogens mångfald ska följande grunder för prioritering av stöd användas. Text med kursiv stil är föreskrifter (SKSFS 2010:3). Linjeelement 1. Röjning, rensning och utmärkning av stig eller vandringsled, STIG Avlägsnande av träd, buskar, sly och ris så att stig eller vandringsled som har eller kan få ett allmänt intresse blir framkomlig till fots. Naturvärdesträd bör dock inte huggas eller röjas bort. Stigen eller leden ska märkas upp på ett stadigvarande sätt, t.ex. med färgmarkeringar, plast- eller plåtbrickor. Stigen eller leden ska vara allemansrättsligt tillgänglig. Stöd prioriteras till åtgärder som syftar till att göra en ny stig/vandringsled eller göra en befintlig stig/vandringsled tillgänglig i områden för rekreation, friluftsliv och turism. Passerar stigen/leden sanka partier kan ibland spång eller annan förstärkning krävas för att den ska bli framkomlig. Utmärkning bör anpassas efter stigens syfte, användare och upplevelsevärde och kan t.ex. göras med färgmarkering, plast- eller plåtbrickor. Utmärkning kan även göras med skyltar som syftar till att öka tillgängligheten och orienterbarheten. 2. Röjning och rensning av äldre stenmur MUR Avlägsnande av träd, buskar, sly och ris på och intill som kan skada stenmur i skogsmark. Naturvärdesträd bör dock inte huggas eller röjas bort. Vegetationen ska tas bort från muren så att denna blir synlig. Stöd prioriteras till murar längre än 30 meter och som på minst hälften av sin längd är sammanhängande och ovan mark huvudsakligen består av minst två lager upplagd sten. Murens ålder bör vara minst ca 50 år gammal. Vid behov ska samråd ske med länsstyrelsen. 3. Uppsättning av stängsel för att gynna lövskogsmiljöer STÄNG Uppsättning av nätstängsel av metall med en höjd av minst två meter runt områden med lövskog som gärna betas av hjortdjur. Huvudstammarna av lövträden ska ha en medelhöjd på högst 1,5 meter. Stöd får även lämnas för uppsättning av stängsel där avsikten är att plantera lövskog som gärna betas av hjortdjur. Det inhägnade området ska ha en areal om minst en hektar och ersättning beviljas för högst 500 meter stängsel per hektar. Stöd prioriteras till stängsling av biotopskyddsområden, naturvårdsavtal, nyckelbiotoper och objekt med naturvärden samt avdelningar med målklass NO och NS i syfte att skapa lövskog. Stöd för stängsel kan också prioriteras för att skydda lövskog i avdelningar med målklass PF(K) och PG som direkt gränsar till ett skyddat område eller en nyckelbiotop med naturvärden kopplade till lövträd. I sådana PF(K)- och PG-bestånd bör det finnas minst 2000 lövhuvudplantor/ha med en medelhöjd av högst 1,5 m
Skogsstyrelsen 2009-06-22 10(13) Stöd till stängsel prioriteras även till avdelningar som ligger i en trakt eller ett område som pekats ut i följande åtgärdsprogram för hotad art beroende av lövskog; vitryggig hackspett, björklevande vedskalbaggar, brandinsekter. 4. Återställande av mindre flottled FLOTT Återföring av stenar, lekgrus och död ved för att återskapa ekologiska förhållanden i mindre vattendrag som tidigare rensats eller dikats. Stöd prioriteras till flottleder som i normalfallet har en vattenspegel som vid normalvattenföring är högst 10 m bred i genomsnitt per 100 m strömfåra. Tidigare flottning ska vara dokumenterad, t.ex. i flottningsföreningars skrifter. För att inte riskera skada kulturhistoriska värden med en återställning ska samråd alltid ske med länsstyrelsen. Tillstånd krävs dessutom av länsstyrelsen om flottleden är klassad som fornlämning. Information om vattendragets status inhämtas av berörd Vattenmyndighet. Punktobjekt 5. Hamling HAML Hamling av tidigare hamlade lövträd (restaureringshamling) och hamling av tidigare icke hamlade lövträd (nyhamling). Träd som nyhamlas ska ha en diameter om 8-15 centimeter 1,3 meter över marken. Stöd prioriteras till hamling av samma trädslag som historiskt har hamlats på platsen. 6. Frihuggning av naturvärdesträd FRIHU Borttagande av träd, buskar, sly och ris så att ett fritt utrymme som motsvarar en cirkel med minst en meters större radie än radien för trädkronans markprojektion blir fri från konkurrerande vegetation, andra naturvärdesträd undantagna. Om det är lämpligt, kan även ringbarkning användas som metod för att befria ett naturvärdesträd från konkurrerande vegetation. Stöd prioriteras till naturvärdesträd med rödlistade arter och träd grövre än 50 cm i brösthöjd. Naturvärdesträd är definierade i 3 föreskrifterna (SKSFS 2010:3). Lövträd som konkurrerar med naturvärdesträd kan i stället för att huggas bort ringbarkas eller kapas till en minst 3 m hög stubbe. Som ett stöd i bedömningen av definitionen av naturvärdesträd utöver vad som anges i ovanstående angivna föreskrifter kan nedanstående kriterier och tabell vara ett stöd: Till naturvärdesträd räknas: - särskilt grova eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig eller platt krona - grova, tidigare frivuxna, sk hagmarksgranar - grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd - trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd - ädla lövträd i det boreala skogslandskapet
Skogsstyrelsen 2009-06-22 11(13) - grova enar - träd med påtagliga brandljud - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår - Alla grova aspar och alar och trädformiga bärande träd tas med även om de förekommer rikligt i beståndet. - Träd med tydlig senvuxenhet (tillägg utöver FSC:s definition) - Träd med angrepp av törskate (tillägg utöver FSC:s definition) - Träd med avvikande grov barkstruktur (tillägg utöver FSC:s definition) Vad som betecknas som grovt träd beror bl.a. på trädslag och var i landet man befinner sig. I tabellen ges riktvärden i cm för några av de viktigaste trädslagen. Observera: dessa värden är riktvärden som bör bedömas med hänsyn till bonitet och andra lokala förhållanden. Landsdel Tall Gran Asp Al En N Norrland 50 cm 50 cm 40 cm 20 cm 10 cm S Norrland 50 cm 50 cm 40 cm 30 cm 10 cm Svealand 60 cm 60 cm 50 cm 40 cm 15 cm Götaland 60 cm 60 cm 50 cm 45 cm 15 cm 7. Skapande av död ved DÖDVED Aktivt dödande av träd genom till exempel ringbarkning, barkflängning eller kapning av stammen på minst tre meters höjd. Träd som ringbarkas eller högkapas ska minst vara 20 cm grova 1,3 meter över marken. Toppen efter högkapning ska lämnas kvar. Stöd prioriteras till skapande av död ved av sådana trädslag som knyter an till skogshistoriken och naturvärdena på platsen. Finns t.ex. naturvärden med koppling till asp skapas främst död ved av asp. Dispens krävs av Skogsstyrelsen om åtgärden strider mot 29 skogsvårdslagen. 8. Igentäppning av dike SVÄM Igentäppning av grävt dike på skogsmark. Igentäppning ska göras med beständigt material, t.ex. fiberduk eller jord, som leder till en ökad försumpning på en yta om minst 0,2 hektar omgivande skogsmark. Dikets funktion ska upphöra så att avvattning förhindras. Stöd prioriteras till dikesproppar som försumpar skogsmark med minst 30- procentig krontäckning. Stöd lämnas endast till igensättning av en gång grävda diken, inte till naturliga vattendrag eller diken som är rätade vattendrag. För att få en uppfattning om vilken yta som kan bli försumpad kan det på flacka marker vara nödvändigt att göra en avvägning. Tillstånd krävs av länsstyrelsen om åtgärden strider mot eventuell vattendom och av Skogsstyrelsen om ett eventuellt dikesföretag påverkas. Dispens krävs av Skogsstyrelsen om åtgärden strider mot 29 skogsvårdslagen.
Skogsstyrelsen 2009-06-22 12(13) 9. Frihugga och rensa kulturmiljö från träd och ris KULT Avlägsnande av träd, buskar, sly och ris så att kulturmiljön blir synliggjord. Åtgärden ska utföras på sådant sätt att skador undviks. Vårdträd, hamlade träd, hävdpräglade träd samt i lämplig utsträckning bärande träd och buskar ska lämnas. Frihuggning och rensning kan vara aktuellt för t.ex. övergivna torpställen med förvildade trädgårdar, fäbodvallar, igenvuxna hagmarker och lövängar som varit trädbevuxna under flera trädgenerationer, kvarnar, sågar och anordningar för flottning vid vattendrag, kolbottnar, tjärframställningsplatser, renvallar och samevisten. Stöd prioriteras till åtgärder som frihugger och rensar kulturmiljöer på skogsmark. Vid framhuggning av större lämningar som gravfält eller andra mer yttäckande lämningar bör samråd ske med länsstyrelsen. 10. Restaurera skoglig kulturmiljöbyggnad REST Ett helt eller delvis återskapande av skoglig kulturmiljöbyggnad, t.ex. kvarn, såg eller annan anordning för flottning vid vattendrag, tjärdal, kolarkoja eller byggnad med koppling till jakt och fiske. Lämningarna bör vara minst femtio år gamla. Med skoglig kulturmiljöbyggnad avses här minst 50 år gamla byggnader i skogsmark. Stöd prioriteras till restaurering av kulturmiljöbyggnader med koppling till tidigare skogsbruk (t.ex. sågverksamhet, flottning, kolning, tjärframställning) eller bosättning i skog (torp, fäbod, samevisten). Tillstånd krävs av länsstyrelsen om kulturmiljöbyggnaden är klassad som fornlämning. 11. Skapande av utblick (sikthuggning) SIKT Utglesning av skog på en plats eller längs en stig av allmänt intresse som ger utsikt mot t.ex. en sjö eller ett landskap. Åtgärden ska omfatta en yta om minst 0,1 hektar. Åtgärder prioriteras som skapar en utblick eller utsikt över omgivningen eller landskapet omkring, t.ex. högt belägna eller möjliga utsiktsplatser, väl valda punkter längs en stig eller vid en rastplats/målpunkt. Ris efter utförda åtgärder bör transporteras bort. Dispens krävs av Skogsstyrelsen om åtgärden strider mot 10 skogsvårdslagen.
Skogsstyrelsen 2009-06-22 13(13) Yttäckande störning 12. Naturvårdsbränning NVBRA Naturvårdsbränning där kvarlämnade träd avseende trädslag, antal och dimension efter branden ger förutsättningar för god naturvårdseffekt. Högst 50 % av virkesförrådet får tas bort före bränningen. I tallpräglade skogstyper ska i huvudsak tall och de lövträd som eventuellt finns lämnas kvar. I avdelningar med målklass NS får virkesuttag endast göras av naturvårdsskäl. Bränningen ska göras så att förutsättningar finns att mer än hälften av de kvarställda tallarna överlever branden. Brända områden med en yta upp till och med tre hektar ersätts med högst 14 400 kr per hektar. Minst ett hektar ska brännas. I vissa fall kan det av biologiska skäl finnas motiv för att ta bort träd inför bränningen. Hur stort virkesuttag som i så fall ska göras ska utgå från naturvårdsnyttan och bör därför normalt inte uppgå till maximalt tillåtna 50 %. Även ett antal grova träd av varje förekommande trädslag i avdelningen måste alltid lämnas. Bränningen bör planeras så att brandintensitet och bränningsdjup får avsedd effekt. Vid virkesuttag kan det därför ofta bli aktuellt även med GROT-uttag. Naturvårdsbränningar där högst 50 % av virkesvolymen huggits och tagits tillvara prioriteras. En naturvårdsbränning är inte riskfri. Markägaren bör upplysas om behovet av att anlita personal med tillräcklig kompetens. Dispens krävs av Skogsstyrelsen om åtgärden strider mot 10 skogsvårdslagen.