Inledning till Valen till Europaparlamentet Valet till Europaparlamentet / Statistiska centralbyrån, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet = European Parliament Election in... / Statistics Sweden. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1997-. (Sveriges officiella statistik) o 1995. Resultat från valet till Europaparlamentet 1995 och uppgifter om valdeltagandet i detta val har tidigare redovisats i Statistiska meddelanden, Be 66 SM 9601 respektive Be 69 SM 9601 o 1999. Resultat från valet till Europaparlamentet 1999 och uppgifter i detta val har tidigare redovisats i Statistiska meddelanden, Me 15 SM 9901 respektive Me 69 SM 0001 Valet till Europaparlamentet 1999 = European Parlament election in 1999. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen-e-199901
Valet till Europa parlamentet 1999 Statistiska centralbyrån Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån 2001
European Parliament election in 1999 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2001 Tidigare publicering Resultat från valet till Europaparlamentet 1999 och uppgifter i detta val har tidigare redovisats i Statistiska meddelanden, Me 15 SM 9901 och ME 69 SM 0001. Previous publications Producent Producer Results of the European Parliament election in 1999 have been published in Statistical Reports Me 15 SM 9901. Participation in the election has been shown in Statistical Reports ME 69 SM 0001. Statistiska centralbyrån, BV/KOM Box 24300 SE-104 51 STOCKHOLM Omslag: Bodil Hedlund, SCB 2001, Statistiska centralbyrån ISSN 1404-2517 ISBN 91-618-1003-7 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2001.02
3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed den tredje redogörelsen för valet till Europaparlamentet 1999. Den omfattar uppgifter om poströster, en valdeltagandeundersökning rörande valdeltagandet bland röstberättigade, en redogörelse för valundersökningen 1999 samt definitiva totala valresultat. De två första kapitlen i föreliggande rapport har framställts av Pernilla Ekblad, Lars Nordin och Olle Johansson. Rapporten avseende valundersökningen 1999, kapitel 3 i denna publikation, har utarbetats av Sören Holmberg vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Olle Johansson och Ingrid Fekkes har ansvarat för datainsamlingen vid Statistiska centralbyrån och Bodil Hedlund har svarat för redigering och layout. Bilagan med totala valresultat har framställts av Olle Johansson, Gunnel Sundgren och Kjell Tambour. Statistiska centralbyrån i februari 2001 Svante Öberg Birgitta Melin Skeppstedt
4 Innehåll Contents sida/page 4 Rapportens innehåll 4 Outline of the report 5 Bakgrund 6 Valsystemet 7 Varifrån hämtar SCB uppgifterna? 7 Partibeteckningar 8 Teckenförklaring 8 Tabellförteckning 10 Svensk-engelsk ordlista Kapitel 11 1 Väljare som röstat på postkontor 13 2 Valdeltagande vid valet till Europaparlamentet 1999 45 3 Sveriges andra Europaparlamentsval Intervjuundersökning Bilaga 1 73 Valet till Europaparlamentet 1999 Totala uppgifter Contents of report Background The election plan The source of figures Party names Explanation of symbols List of tables Glossary Chapter 1 Postal votes 2 Participation in the European Parliament election 1999 3 Sweden's second European Parliament election Interview sample survey Appendix 1 European Parliament election in 1999. Total numbers Rapportens innehåll Rapporten Valet till Europaparlamentet 1999, är indelad i tre kapitel och en bilaga. De tre kapitlen omfattar specialundersökningar utförda vid Statistiska centralbyrån (SCB), Programmet för konsumtion, opinion och medborgarinflytande. Det tredje kapitlet har utarbetats i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Bilaga 1 redovisar definitiva och totala uppgifter om valresultat. Varje kapitel inleds med text där källor m.m. redovisas. Det första kapitlet behandlar länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor vid valet till Europaparlamentet 1999. Det andra kapitlet handlar om valdeltagandet i olika befolkningsgrupper, redovisat efter kön, ålder, yrke, utbildning m.m. Det tredje kapitlet är en sammanfattning av resultaten från 1999 års valundersökning som är en riksomfattande intervjuundersökning rörande EU-valet. Undersökningen var ett samarbete mellan ett forskningsprojekt vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och SCB. För innehållet i kapitlet ansvarar professor Sören Holmberg. Bilaga 1 redovisar definitiva uppgifter om antalet röstande, antalet personröster och de giltiga rösternas fördelning mellan olika partier fördelat på län och kommun. Outline of the report This report is divided into three chapters and Appendix 1, each chapter consisting of a short description, sources etc. The first chapter provides information about postal votes. Participation of different population groups in the election is shown in the second chapter. The third chapter, written by professor Sören Holmberg at the University of Gothenburg, contains a description of an Election Study which has been carried out in cooperation with Statistics Sweden. Finally Appendix 1 gives information about the total number of persons entitled to vote, votes cast for a certain candidate, the number of votes cast and their distribution by political parties, shown by county and municipality.
5 Bakgrund Genom Parisfördragets undertecknande i april 1951 inrättades Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), som var en föregångare till Europeiska unionen. 1957 undertecknade de sex länder som grundat gemenskapen - Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, och Tyskland - Romfördragen. Dessa fördrag inrättade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euroatom). Under perioden 1973-1986 utvidgades Gemenskapen successivt från sex till tolv medlemsstater. Som ett steg i riktning mot inrättandet av Europeiska unionen undertecknande regeringarna 1986 Europeiska enhetsakten som innebar att de tolv medlemsstaterna förband sig att skapa en enad marknad med fri rörlighet för personer, kapital, varor och tjänster. I december 1991 beslutade statscheferna/regeringarna att inrätta Europeiska unionen. I februari 1992 undertecknades fördraget om Europeiska unionen i Maastricht som trädde i kraft i november 1993. I januari 1995 blev Finland, Sverige och Österrike medlemmar i Europeiska unionen. EKSG hade förfogat över en parlamentarisk församling bestående av ledamöter från de nationella parlamenten. 1979 ersattes denna församling av ett parlament valt genom direkta demokratiska allmänna val. Sedan dess har parlamentsval ägt rum vid fyra olika tillfällen: 1984, 1989, 1994 och nu 1999 (13 juni i Sverige). Det första svenska valet till Europaparlamentet genomfördes den 17 september 1995, medan Finland och Österrike arrangerade val under hösten 1996. Vid EEG:s inrättande 1957 var Europaparlamentet sammansatt av 142 ledamöter från de nationella parlamenten. 1979 var de direktvalda ledamöterna 410 stycken för att successivt öka till 626 ledamöter. Fördelningen av de 626 platserna i Europaparlamentet baseras huvudsakligen på medlemsstaternas folkmängd, och antalet platser varierar mellan 6 (Luxemburg) och 99 platser (Tyskland). Vid 1999 års svenska parlamentsval valdes 22 ledamöter till Europaparlamentet. Ledamöterna i Europaparlamentet är grupperade efter partitillhörighet och inte efter medborgarskap. Partigrupperna i Europaparlamentet och de svenska ledamöternas grupptillhörighet framgår av tablåerna nedan. Se tablå 1,2 och 3. Tablå 1 Antal platser i Europaparlamentet Number of seats in the European Parliament Tablå 2 Partigrupper i Europaparlamentet Political groups in the European Parliament
6 Tablå 3 Fördelning av mandat över partigrupper och medlemsländer i Europaparlamentet 1999-2004 Tablå 4 Valdeltagande i olika medlemsstater vid valen till Europaparlamentet 1979-1999. Procent Voters in per cent in different member states at the European Parliament election in 1979-1999 Valsystemet Vem får rösta? För att vara röstberättigad vid valet till Europaparlamentet måste man vara upptagen i röstlängd. Röstlängd upprättas inför varje val av Riksskatteverket och skattemyndigheterna. Svenska medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, tas upp i röstlängden för det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen. Svenska medborgare bosatta i utlandet tas med i röstlängden om de varit folkbokförda i Sverige någon gång och utvandrat under de senaste tio åren eller 30 dagar före valdagen anmält att de vill tas upp i röstlängden. Vid tidigare val, före 1998, har särskild röstlängd upprättats för utlandssvenskarna. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, kan senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäla till skattemyndigheten sin önskan att tas upp i röstlängd om de samtidigt försäkrar att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat. När äger valet rum? Val till Europaparlamentet hålls vart femte år. Valet genomförs under samma vecka i samtliga länder, någon gång mellan torsdag och söndag en viss överenskommen vecka i juni. Var kan man rösta? Röstning kan äga rum på olika ställen inom och utom Sverige: i vallokal, på postkontor, på tillfälliga postkon-
7 tor eller röstmottagningsställen, på utlandsmyndigheter, på fartyg, genom bud eller per brev. Det sista alternativet går endast i Tyskland och Schweiz. Vilka ska väljas? Det är de 22 svenska platserna i Europaparlamentet som ska tillsättas genom valet. Vid valet av företrädare till Europaparlamentet utgör hela landet en valkrets. Valbar är den som har rösträtt i valet. Vissa ämbeten och sysslor, t.ex. regeringsledamot, är dock oförenliga med uppdrag som företrädare i EU-parlamentet. Mandatfördelning Rösterna för varje parti summeras för hela landet. De partier som har fått minst 4 procent av antalet röster i hela landet deltar i fördelningen. Vid mandatfördelningen tillämpas den s.k. uddatalsmetoden. När mandatfördelningen är klar fastställs vilken eller vilka kandidater, som ska besätta mandaten. Först kontrolleras om mandaten kan besättas med personliga röster. Finns det en eller flera kandidater, som har klarat 5- procentspärren, tillsätts de i fallande skala efter antalet personröster. 5-procentsspärren innebär att en kandidat måste få minst 5 procent av partiets totala antal röster i hela landet för att bli invald på personligt röstetal. Om inte alla kandidater kan väljas in på personröster ska de ordinarie sammanräkningsreglerna i vallagen användas för att besätta de återstående mandaten, dvs. efter den ordning de står på valsedeln. Varifrån hämtar SCB uppgifterna? Med anledning av källornas skiftande karaktär anges i början av varje kapitel varifrån uppgifterna har hämtats. Kvalitet på redovisade uppgifter Valdeltagandeundersökningen (Kapitel 2) är grundad på uppgifter från ett urval av de röstberättigade. Detta medför att de tal som anges i tabellerna i kapitel 2 är behäftade med slumpfel. I anslutning till varje tabellvärde anges därför ett konfidensintervall (eller felmarginal) inom vilket det verkliga värdet med stor sannolikhet (95 procents sannolikhet) finns. Bortfallet av uppgift om valdeltagande uppgår till någon enstaka person, som ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. 1999 års valundersökning (Kapitel 3) genomfördes i form av besöksintervjuer med ett urval bland de röstberättigade och är därför behäftad med en viss osäkerhet. De i Bilaga 1 redovisade definitiva uppgifterna om antalet röstande, antalet personröster och de giltiga rösternas fördelning på olika röstningsalternativ över-ensstämmer med länsstyrelsernas sammanräknings-protokoll. De redovisade uppgifterna bygger på en total räkning. Antalet röstberättigade har justerats för ändringar enligt skattemyndigheternas beslut om rättelse i röstlängd. I antalet röstberättigade ingår även personer som avlidit eller flyttat utomlands sedan röstlängderna upprättades. Det faktiska antalet röstberättigade är därför något lägre. Partibeteckningar Party names m c fp kd mp s v övr Moderata Samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet De Gröna Socialdemokratiska Arbetarpartiet Vänsterpartiet Övriga partier The Conservative Party The Centre Party The Liberal Party The Christian Democrats The Green Party The Social Democratic party The Left Party Other parties
8 Teckenförklaring Intet finns att redovisa...uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker att anges ( ) Inom parantes anges dubbla standardavvikelser för skattningar Key to symbols Not applicable...data not available or unreliable ( ) The double standard deviation of an estimate is put in paranthesis Tabellförteckning List of tables Sida/ page Tabell Table 11 1 Väljare som röstat på postkontor 12 1.1 Valet till Europaparlamentet 1999. Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor jämfört med 1995 1 Postal votes 1.1 European Parliament election in 1999. Postal voters shown by county, compared to 1995 13 2 Valdeltagande vid valet till Europaparlamentet 18 2.1 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 19 2.2 Val till Europaparlamentet 1999 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön 20 2.3 Val till Europaparlamentet 1999 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 25 2.4 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 26 2.5 Val till Europaparlamentet 1999 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd 29 2.6 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder, 18-74 år 30 2.7 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd, 18-74 år 31 2.8 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning, 18-74 år 33 2.9 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder, 18-74 år 2 Participation in the European Parliament election 2.1 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex and age 2.2 European Parliament election in 1999 by county. Voting rates by sex 2.3 European Parliament election in 1999 by county. Voting rates by sex and age 2.4 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, marital status and age 2.5 European Parliament election in 1999 by county. Voting rates by sex and marital status 2.6 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, employment and age. Age 18-74 2.7 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, employment and marital status. Age 18-74 2.8 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, industry and occupational status. Age 18-74 2.9 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, industry and age. Age 18-74
9 35 2.10 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön och yrke, 18-74 år 37 2.11 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder, 18-74 år 39 2.12 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder, 18-74 år 41 2.13 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön och ålder, för utländska medborgare som blivit svenska medborgare (naturaliserade svenska medborgare) 42 2.14 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden för utländska medborgare som blivit svenska medborgare, efter kön och årtal för svenskt medborgarskap (naturaliserade svenskar) 43 2.15 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, ålder och facktillhörighet (LO; TCO; SACO), 18-64 år 44 2.16 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, ålder och utbildningsnivå, 18-74 år 2.10 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex and occupation. Age 18-74 2.11 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, occupation and age. Age 18-74 2.12 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, income and age. Age 18-74 2.13 European Parliament election in 1999. Swedish citizens of foreign origin (naturalized Swedes). Voting rates by sex and age 2.14 European Parliament election in 1999. Swedish citizens of foreign origin (naturalized Swedes). Voting rates by sex and year of citizenship 2.15 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, age and union membership. Age 18-64 2.16 European Parliament election in 1999. Voting rates by sex, age and level of education. Age 18-74 45 3 Sveriges andra Europaparlamentsval. Intervjuundersökning Se s. 45-72 3 Sweden's second European Parliament election. Interview sample survey See pp 45-72 Bilaga 1 73 Valet till Europaparlamentet 1999. Totala uppgifter Appendix 1 European Parliament election in 1999. Total numbers 80 B1 Valet till Europaparlamentet 1999 kommunvis. Procentuell fördelning av giltiga valsedlar efter partier B1 European Parliament election in 1999 by municipality. Percentage distribution of valid ballot papers by party
10 List of terms annat kontorsarbete anställda arbetar i eget hushåll arbete arbete utan krav på särskild yrkesutbildning arbetslös banker och försäkringsinstitut biologi, hälso- och sjukvård byggnadsindustri civilstånd detaljhandel other office work employees housekeeping work elementary occupations unemployed financial intermediation life science and health construction marital status retail trade län lärararbete vid universitet maskinoperatör medelstora medhjälpande metallhantverk mindre myndigheter män näringsgren offentlig förvaltning ogifta Confederation county university teaching professionals machine operators medium-sized contributing metal moulders less public authorities men activity public administration unmarried eftergymnasial ej angiven näringsgren ej i arbetskraften ej identifierbar ej registrerad el- gas- värme och vattenverk elektroarbete facktillhörighet familjemedlemmar fastighetsförvaltning finmekaniskt hantverk fiske födda företag företagare förgymnasial förstagångsväljare försäljningsarbete gifta gruv- och mineralbrott gymnasial hantverksarbete hela riket hälso- och sjukvård i arbetskraften ingenjör inkomst inkomst ej registrerad jordbruk- skogsbruk, jakt och fiske post-secondary activity not specified not in the labour force not identified not registered electricity, gas, steam and water works electrical work union membership family members property management precision workers fishing born enterprises self-employed compulsory minimum first-time voters sales work married mining and quarrying upper secondary school craft work the whole country health work and nursing in the labour force engineer income income not registered agriculture, forestry, hunting and fishing post- och televerk process- och maskinoperatörsarbete restaurang- och hotellrörelse röstande röstberättigade SACO samfärdsel samtliga service- omsorgs- och säkerhetsarbete special i stkompetens studerande summa sysselsatta sysselsättningsstatus TCO teknik och datavetenskap tekniskt, natur- och samhällsvetenskapligt arbete teoretisk specialistkompetens tillverkning tillverkningsarbete tjänster transport- och maskinförararbete uppdragsverksamhet utbildningsnivå varuhandel post and telecommunications machine operators and assemblers restaurants and hotels voters entitled to vote Swedish Confederation of Professional Associations transport and communication total personal and protective services professional competence students total occupied, employed employment status The Swedish Confederation of Professional Employees engineering and computer science technical, scientific and social scientific work professional competence manufacturing manufacturing work services drivers and mobile-plant operators consultancy educational level wholesale and retail trade kod kontorsarbete kortare högskoleutbildning kräver kundservicearbete kvinnor code clerical work associate professionals requires customer service clerks women yrke yrkesställning övriga occupation occupational status other ledningsarbete LO work by senior officials The Swedish Trade Union
11 1 Väljare som röstat på postkontor Postal votes Poströster I detta kapitel ges statistik rörande poströstningen. Av de drygt 2,6 miljoner röstberättigade som deltog i valet till Europaparlamentet den 13 juni 1999 röstade drygt 839 000 (32 procent) på postkontor. I Europaparlamentsvalet 1995 var det ungefär 623 000 personer eller 23 procent av de röstande som poströstade. Huvudsakligen röstade väljarna på permanenta postkontor, endast ett fåtal tillfälliga postkontor (lokaler såsom ålderdomshem och sjukvårdsinrättningar) upprättades i samband med valet. Mer än 60 procent av poströsterna lämnades veckan före valet. Summary 2,6 million Swedes participated in the European Parliament election on June 13 th in 1999, of whom about 839 000 were postal voters (32 percent). Mainly, they cast their votes at permanent post-offices. More then 60 percent of the postal voters voted the week before the election. Procentuell fördelning av poströster.
12 Tabell 1:1 Valet till Europaparlamentet 1999. Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor jämfört med 1995 European parliament election in 1999. Postal voters shown by county, compared to 1995
13 2 Valdeltagande vid valet till Europaparlamentet 1999 Participation in the European Parliament election in 1999 Sammanfattning Valdeltagandet var rekordlågt - endast 38,8 procent deltog i Europaparlamentsvalet. Det är en minskning med 2,8 procentenheter jämfört med valet 1995. Valdeltagandet bland före detta utländska medborgare ökade däremot med 8 procentenheter, till 36,5 procent Äldre röstade i större utsträckning än yngre. Ungefär 50 procent av de äldre men endast 30 procent av de unga deltog. Stora skillnader mellan olika inkomstklasser - 58 procent av dem som tjänade 300 000 eller mer deltog i valet jämfört med 19 procent av dem som ej haft någon registrerad inkomst. Högutbildade uppvisar ett högre valdeltagande än de med gymnasial eller förgymnasial utbildning. Den gifta delen av befolkningen var flitigare att rösta än den ogifta. Inledning För att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper genomför SCB valdeltagandeundersökningar i samband med allmänna val. I detta kapitel redovisas röstningsförhållanden d.v.s. antal röstberättigade, antal och andel röstande efter kön, ålder, civilstånd, sysselsättning, yrke, inkomst, facklig tillhörighet samt utbildning. På länsnivå visas röstningsförhållanden efter kön, ålder och civilstånd. De siffror som redovisas i materialet är skattningar grundade på en urvalsundersökning och därför behäftade med ett visst slumpfel. För ytterligare information om detta se avsnittet "Fakta om Statistiken". Uppgifterna i detta kapitel har tidigare redovisats i Statistiska meddelanden ME 69 SM 0001, Deltagandet i valet till Europaparlamentet 1999. Deltagandet i Europaparlamentsvalet har tidigare delvis redovisats i Statistiskt meddelande (SM) Me 15 SM 9901. Där är det enbart möjligt att redovisa valdeltagandet på olika regionala nivåer Resultatet Kön, ålder & län Totalt deltog 38,8 procent av de röstberättigade svenskarna i valet till Europaparlamentet i juni 1999, vilket är en minskning med 2,8 procentenheter jämfört med valet 1995 (Me 15 SM 9901). Lägst var deltagandet bland de yngre. I åldersgruppen 22-24 år deltog cirka 27 procent i valet. Av männen i åldersgruppen 18-29 i Väster-norrlands län deltog endast 13 procent i valet. Röstbenägenheten var som högst bland dem i åldern 55-74 år - i åldersgruppen 70-74 år var andelen röstande 57 procent. Andelen deltagande i Europaparlamentsvalet var lika låg bland män som bland kvinnor. Det finns dock en tendens i materialet som visar på att kvinnor i ål - dern 22-54 år var något mer röstbenägna än männen i samma ålder men att förhållandet är det omvända i åldersgrupperna 65 år och äldre (tabell 1). I undersökningen om valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 1995 visas liknande tendenser (Be 69 SM 9601). Gifta och ogifta Precis som vid Europaparlamentsvalet 1995 var den gifta delen av befolkningen den mest röstbenägna. Av de gifta begav sig 45 procent till valurnorna, jämfört med 31 procent av de ogifta. Flitigast att rösta var de gifta männen. Av dem röstade 46 procent. De äldre gifta röstade i större utsträckning än de yngre gifta. I gruppen ogifta män verkar dock åldern inte ha så stor betydelse för huruvida man har röstat eller ej (tabell 4 och 5). I eller utanför arbetskraften De personer i befolkningen (18-74 år) som yrkesarbetar eller är arbetssökande räknas till arbetskraften. Övriga står utanför densamma (se definitioner). Andelen som deltog i Europaparlamentsvalet var något större för dem som ingick i arbetskraften jämfört med dem som ej var i arbetskraften, 38 respektive 36 procent. Bland dem som ingår i arbetskraften fanns en stor skillnad mellan de arbetslösa och de sysselsatta. Bland de arbetslösa var andelen röstande 30 procent. Mest obenägna att rösta var de ogifta arbetslösa - bland dem röstade endast 24 procent. Av de sysselsatta röstade 38 procent och även här fanns en skillnad mellan gifta och ogifta på ungefär 13 procentenheter (tabell 6 och 7).
14 Olika näringsgrenar och yrkesgrupper Grupperna "offentlig förvaltning och andra tjänster" och "samfärdsel, post och televerk" är de två näringsgrenar som uppvisade det högsta valdeltagandet. Ungefär 47 respektive 45 procent av de arbetande inom dessa områden deltog i Europaparlamentsvalet. Inom grenen "byggnadsindustri" däremot röstade endast 30 procent. Även här, där valdeltagandet är indelat efter olika näringsgrenar, syns samma mönster vad gäller ålder och kön. Det är inga större skillnader mellan män och kvinnor, och de äldres röstningsbenägenhet är större än de ungas. Kategorin "varuhandel, restaurang- och hotellrörelse" utgör dock ett undantag. Där var valdeltagandet bland kvinnor i åldern 30-64 mer än 10 procentenheter högre än för männen i samma grupp. Valdeltagandet var högst inom de yrken som kräver längre högskoleutbildning, d.v.s. teoretisk specialistkompetens - där gick närmare 58 procent och röstade. Även yrkesgrupper med "militärt arbete", "ledningsarbete" och grupper med kortare högskolestudier bakom sig uppvisar ett högt valdeltagande. I yrken som innebär "process- och transportarbete m.m." och arbeten "utan krav på särskild utbildning" var valdeltagandet betydligt lägre, runt 27 procent (tabell 8-11). Inkomst Det finns stora skillnader i valdeltagande mellan olika inkomstgrupper. Av dem som haft en registrerad inkomst har gruppen "1-99 999 kr" det lägsta valdeltagandet, ungefär 34 procent. Valdeltagandet ökar sedan gradvis med årsinkomsten. I gruppen "300 000 kr och uppåt" har cirka 58 procent deltagit i Europaparlamentsvalet. I gruppen utan inkomst var valdeltagandet endast 19 procent (tabell 12). Naturaliserade svenska medborgare Av de röstberättigade före detta utländska medborgarna röstade drygt 36 procent vilket är en ökning med ungefär 8 procentenheter jämfört med Europaparlamentsvalet 1995. Personer som blivit svenska medborgare efter 1980 röstade i mindre utsträckning än de som varit svenska medborgare mer än 20 år (tabell 13 och 14). Facklig tillhörighet Det var stor skillnad på röstbenägenheten mellan personer tillhörande olika fackliga organisationer. Av dem som tillhörde LO röstade 28 procent, av TCO:s medlemmar röstade 44 procent och av SACO:s medlemmar röstade 61 procent. De kvinnliga medlemmarna i LO röstade i något större utsträckning än sina manliga kollegor (tabell 15). Utbildning Bland lågutbildade var andelen röstande i valet påtagligt lägre än bland högutbildade. Andelen röstande var dock högre bland dem med enbart förgymnasial utbildning än i gruppen med gymnasial utbildning. Om de olika åldersgrupperna jämförs är resultatet det omvända, d.v.s. de med gymnasial utbildning har röstat i större utsträckning än de personer som enbart har förgymnasial utbildning. I gruppen med gymnasial utbildning röstade 33 procent. Motsvarande siffra för dem med eftergymnasial utbildning var 53 procent. Lägst bland alla grupper var valdeltagandet bland män i åldern 30-44 med enbart förgymnasial utbildning. Av dem röstade endast 15 procent (tabell 16). Fakta om Statistiken Uppläggning och genomförande I 1999 års valdeltagandeundersökning ingår ett urval individer i åldersgruppen 18-64 år från arbetskrafts undersökningen (AKU) i mars och april 1999 samt en äldregrupp (65-74 år) i april-juni. Det nämnda AKU-urvalet omfattar personer i åldern 16-74 år. Utanför AKU-urvalet kompletteras valdel-tagand eundersökningens urval med ca 1000 personer i åldern 75 år och äldre. Urvalet drogs ur SCB:s register över total-befolkningen (RTB). För valdeltagandeundersökningens ändamål sortera-des icke röstberättigade vid Europaparlamentsvalet bort från AKU-urvalet d.v.s. personer födda senare än 1981-06-13 samt utländska medborgare. Det slutliga urvalet kom att bestå av 32 661 personer. För mer information om AKU och dess metoder hänvisas till AM 11 SM 9602 samt "De svenska arbetskraftsundersökningarna 1996:2" ur Bakgrunds-fakta till Arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken. Om urvalets kvalitet se vidare under rubriken "Kvalitet". Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna har lämnat uppgifter om valdeltagandet genom att på blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej. Uppgifter om kön, ålder, sysselsättning, yrkesområde, facklig tillhörighet samt utbildning erhölls från AKU-undersökningen medan uppgifter om inkomst hämtades från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Använt inkomst-begrepp är summerad förvärvs- och kapitalinkomst (se definitioner). Populationsbegränsningar Två röstberättigade grupper ingår ej i undersökningen. Den ena begränsningen är svenska medborgare bosatta utomlands och upptagna i röstlängden. De ingår ej i urvalet, eftersom sådana personer ej finns med i AKUurvalet. Den andra begränsningen är att medlemmar i övriga medlemsstater i EU, vilka har rösträtt (se sid. 2, Bakgrund), ej finns representerade i denna valdeltagarstudie. Det är en mycket marginell grupp och det finns inga praktiska möjligheter att få ett riktigt urval från dessa.
15 Tolkning av tabeller Valdeltagandeundersökningen är grundad på uppgifter från ett urval av de röstberättigade (se Kvalitet). Detta medför att de tal som anges i tabellerna är behäftade med slumpfel. I anslutning till varje tabellvärde, kallad punktskattning, anges därför ett konfidensintervall (eller felmarginal) som täcker det verkliga värdet med stor sannolikhet (95 procents sannolikhet). I de fall bastalet för en skattning av andelen röstande i en redovisningsgrupp understiger 40 observationer har procenttalet ersatts med två punkter (..) på grund av skattningens osäkerhet. Kvalitet Uppräkning av urvalet till befolkningstotaler sker på grundval av månadsvisa antalsuppgifter ur RTB om totalbefolkningen - i åldern 18-74 år fördelad efter länsgrupp, kön och ålder i 5-årsklasser. Skattningsförfarandet överensstämmer med det som användes inom AKU t.o.m. 1992. Detta har här använts för att få största möjliga jämförbarhet med valdeltagandestudierna från tidigare val. Det innebär å andra sidan att tabellresultaten ej är konsistenta med tabellskattningarna i nuvarande AKU-publikationer. Viktberäkningar Då undersökningen baseras på ett urval måste en uppräkning göras till totalnivå för valmanskåren. Vid denna uppräkning har hänsyn tagits till bortfallet i AKU (11-13 procent). Vi har utnyttjat informationen om valdeltagandet även för den del som är bortfall i AKU. Därvid har vi för ett stort antal strata - uppdelade på kön, ålder och region - räknat fram andelen röstande respektive icke röstande både för svarsandelen och bortfallsandelen i AKU. Genom detta får vi en vikttalsjustering för varje sådant stratum. Denna justering används vid skattningar utan direkt anknytning till AKU-variabler. Bortfallet av valdeltagandeuppgift uppgår till några enstaka personer, vilka ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. Orsaken härtill kan vara flyttning alternativt dödsfall. Det rör sig om så få personer att det inte spelar någon roll för skattningen av valdeltagandet. Test av skillnader För att bedöma om skillnaden mellan två procentskattningar är statistiskt säkerställd måste man utgå från osäkerhetstalet för skillnaden. Om skillnaden mellan skattningarna är större än osäkerhetstalet så är den säkerställd, signifikant. Ett signifikanstest för skillnaden kan göras med hjälp av de osäkerhetstal som redovisas i tabellerna. Då användes följande resonemang: Låt a och b beteckna två redovisningsgrupper som inte har några gemensamma individer. Låt P a och P b beteckna respektive andelsskattningar (procenttalen i respektive grupp) samt K a och K b osäkerhetstalen för punktskattningarna i respektive grupp. Man kan då beräkna Om Pa - Pb är större än Ka-b är skillnaden signifikant.
16 Summary Elections to the European Parliament took place on 13 June 1999. All Swedish citizens aged 18 or more on the day of the election, and whose name were entered in the electoral register, were entitled to vote. Foreign nationals from other Member States of the European Union residing in Sweden were also permitted to vote on application, provided that they pledged not to vote in the European Parliamentary election in any other Member State. Swedes residing abroad were permitted to vote on application if they had been residents in Sweden at any time and otherwise satisfied the requirements for voting. To obtain a picture of participation in the election by various sections of the population, a study was made of a representative sample of 32 661 persons entitled to vote. The sample used consisted of participants in the Labour Force Survey in the spring of 1999. The Labour Force Survey provides information on sex, age, marital status, employment, occupation, union membership and level of education. Lists of persons included in the sample were sent to the relevant County Administrations. The County Administrations were asked to check whether the persons had or had not voted and return the list including this information. Results Participation by men and women The participation rate in the election was 38.8 per cent. Participation was low for both women and men and there was no major difference between them in terms of participation rates. When it comes to age, differences can be seen. Younger people had a much lower participation rate than the elderly part of the population (see table 1). Marital status A significantly higher percentage of married people than unmarried people participated in the election. This is most obvious among men (see tables 4 and 5). Employment Employed people had a higher participation rate in the election than unemployed people. 38.5 per cent of the employed voted but only 30 per cent of the unemployed (see tables 6 and 7). Occupation There are clear differences in participation between different occupational groups. Among those who work in technical professions or other fields that require specialist competence almost 58 per cent voted in the election, while the rate among machine operators and assemblers was only about 25 per cent (see tables 8-11). Income Participation in the election was lowest among people with low income. It gradually increased with higher income. Among those in the group with the highest income 58 per cent voted (see table 12). Swedish citizens of non-swedish origin 36 per cent of this group voted in the election. It was mainly people of non-swedish origin who had become Swedish citizens before 1980 that voted (see tables 13 and 14). Union membership There are obvious differences in participation among the three biggest unions. Members of the Swedish Confederation of Professional Associations (SACO) had the highest participation rate - 61 per cent - while members of the Swedish Trade Union Confederation (LO) had the lowest - 28 per cent (see table 15). Education There are differences in participation in terms of educational level. Participation was highest among those who had post-secondary education (see table 16).
17 Definitioner Sysselsatta omfattar följande grupper: - personer som under mätveckan utförde något arbete (minst en timme) antingen som avlönade arbetstagare eller egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) samt oavlönade medhjälpare i företag tillhörande maka/make eller annan familjemedlem som han/hon bor tillsammans med (= sysselsatta, i arbete) - personer som inte utförde något arbete enligt ovan men som hade anställning eller arbete som medhjälpande familjemedlem eller egen företagare (inklusive fria utövare) och var tillfälligt frånva-rande (hela mätveckan). Orsak till frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet (t. ex. för vård av barn eller för studier), värnplikts-tjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning, oavsett om frånvaron varit betald eller inte (= sysselsatta, frånvarande från arbetet) Fast anställda omfattar tillsvidareanställda personer. Tidsbegränsat anställda omfattar personer med vikariat, beredskaps- eller säsongarbete, provanställning, praktiktjänstgöring och objekts-/projektanställning samt övriga former av tillfälliga arbeten. Undersysselsatta omfattar personer som arbetar mindre än de skulle vilja av arbetsmarknadsskäl. Arbetslösa omfattar följande grupper: - personer som inte var sysselsatta under mätveckan men ville och kunde arbeta och även sökt arbete (skulle ha sökt arbete men var tillfälligt förhindrad att söka) under de senaste 4 veckorna (inklusive mätveckan) - personer som avvaktade nytt arbete med början inom 4 veckor Arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa. Ej i arbetskraften omfattar personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Personer som saknar arbete och som deltar i arbetsmarknadsutbildning räknas som studerande och tillhör gruppen "ej i arbetskraften" Näringsgren: Kodningen är anpassad till Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 92) och har som bas EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Generale des Activités Economique dans les Communautes Européennes). SNI 92 infördes i AKU 1995 och skattningarna är fr. o. m. 1987 justerade med hänsyn tagen till den nya standarden. Näringsgren bestäms för personer i arbetskraften med utgångspunkt från det enskilda företagets huvudsakliga verksamhet vid det arbetsställe där urvalspersonen är - eller senast varit - sysselsatt. Yrke: Kodas fr. o. m. 1997 enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK), dvs. den svenska versionen av den i EU gällande klassificeringen av yrken, ISCO 88 COM. Utbildning: Hämtas från SCB:s register Befolkningens utbildning, där utbildningarna är klassificerade enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Åldersgränser. Som 18-20-åringar räknas de personer som är födda 1978-06-14-1981-06-13. För övriga personer räknas åldern i det antal år man uppnått 1999-12-31. Detta innebär att åldersgrupperna 21-29 år och 21-24 år inte innehåller de personer som uppnådde 21 år mellan 1999-06-14 och 1999-12-31. Dessa är enbart redovisade under gruppen 18-20-åringar. Inkomst utgörs av summerad förvärvs- och kapitalinkomst inkl ev. sjöinkomst för inkomståret 1997 enligt taxeringen 1998. Detta omfattar summan av olika inkomstslag - inkomst av tjänst, kapital, rörelse m.m. - liksom sjuk - och föräldrapenning, bidrag och ersättningar av olika slag. Det är inkomsten före avdrag och skatt som anges. Teckenförklaring Key to symbols - Intet finns att redovisa.. Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker att anges () Inom parantes anges dubbla standardavvikelser för skattningar - Not applicable.. Data not available or unreliable () The double standard deviation of an estimate is put in paranthesis
Tabell 2.1 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön och ålder European Parliment election in 1999. Voting rates by sex and age 18 Förstagångsväljare födda 1980-09-21 1981-06-13
Tabell 2.2 Val till Europaparlamentet 1999 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön European Parliment election in 1999 by county. Voting rates by sex 19
Tabell 2.3 Val till Europaparlamentet 1999 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder European Parliment election in 1999 by county. Voting rates by sex and age 20
Tabell 2.3 (forts) 21
Tabell 2.3 (forts) 22
Tabell 2.3 (forts) 23
Tabell 2.3 (forts) 24
Tabell 2.4 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, marital status and age 25
Tabell 2.5 Val till Europaparlamentet 1999 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd European Parliment election in 1999 by county. Voting rates by sex and marital status 26
Tabell 2.5 (forts) 27
Tabell 2.5 (forts) 28
Tabell 2.6 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder, 18-74 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, employment and age. Age 18-74 29
Tabell 2.7 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd, 18-74 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, employment and marital status. Age 18-74 30
Tabell 2.8 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning, 18-74 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, industry and occupational status. Age 18-74 31
Tabell 2.8 (forts) 32
Tabell 2.9 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder, 18-74 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, industry and age. Age 18-74 33
Tabell 2.9 (forts) 34
Tabell 2.10 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön och yrke, 18-74 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex and occupation. Age 18-74 35
Tabell 2.10 (forts) 36
Tabell 2.11 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder, 18-74 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, occupation and age. Age 18-74 37
Tabell 2.11 (forts) 38
Tabell 2.12 Val till Europaparlamentet 1999. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder, 18-74 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, income and age. Age 18-74 39
Tabell 2.12 (forts) 40
Tabell 2.13 Val till Europaparlamentet 1999. Röstnings-förhållanden efter kön och ålder, för utländska medborgare som blivit svenska medborgare (naturaliserade svenska medborgare) European Parliment election in 1999. Swedish citizens of foreign origin (naturalized Swedes). Voting rates by sex and age 41
Tabell 2.14 Val till Europaparlamentet 1999. Röstnings-förhållanden för utländska medborgare som blivit svenska medborgare, efter kön och årtal för svenskt medborgarskap (naturaliserade svenskar) European Parliment election in 1999. Swedish citizens of foreign origin (naturalized Swedes). Voting rates by sex and year of citizenship 42 Anm. 1967 startade ragistraringan av utländska madborgara son blivit svonska nadborgara. Föra detta årtal finns ingan uppdelning på årtal.
Tabell 2.15 Val till Europaparlamentet 1999. Röstnings-förhållanden efter kön, ålder och facktillhörighet (LO; TCO; SACO), 18-64 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, age and union membership. Age 18-64 43
Tabell 2.16 Val till Europaparlamentet 1999. Röstnings-förhållanden efter kön, ålder och utbildningsnivå, 18-74 år European Parliment election in 1999. Voting rates by sex, age and level of education. Age 18-74 44
45 3 Sveriges andra Europaparlamentsval Sweden's second European Parliament election Redogörelse för Göteborgs universitets, Statsvetenskapliga institutionens och Statistiska centralbyråns intervjuundersökning vid EUP-valet 1999 Av Sören Holmberg Innehåll Sida 46 Valundersökning 1999 46 Undersökningsmaterialet 48 Socioekonomisk gruppröstning 48 Kön och ålder 49 Landsbygd - storstad 50 Yrke 51 Kyrkogång 51 Den sociologiska modellen fungerar också i Europaparlamentsvalen 52 Lättflyktiga väljare 52 Partibyten 54 EU-åsikter bakom partibyten 56 Subjektiva röstningsskäl 57 EUP-röstning i ett komparativt perspektiv 58 Vänster-högerideologi och EU-åsikt 61 Personröstning 63 Väljarnas förklaringar 64 Kännedom och popularitet 66 Kandidateffekter på partivalet 67 Vilka personkryssar? 70 EU-åsikt och kandidatval 72 Referenser
46 Valundersökning 1999 Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg och Statistiska centralbyrån har tillsammans under snart femtio år genomfört väljarundersökningar i samband med val och folkomröstningar i Sverige. Vad som skulle kunna kallas generalrepetitionen inträffade 1954. Då genomfördes en mindre provstudie i Göteborg och i några landsbygdskretsar utanför Borås. Den riktiga premiären skedde 1956 då den första landsomfattande studien gjordes (Westerståhl och Särlvik 1955,1957). Sedan dess har valundersökningar genomförts vid samtliga ordinarie riksdagsval, vid folkomröstningarna 1957, 1980 och 1994 samt vid Europaparlamentsvalen 1995 och 1999. Det är resultaten från den sistnämnda studien som skall avrapporteras i detta sammanhang. Huvudansvarig för valundersökningen 1999 har Sören Holmberg varit. Per Hedberg har som forskningsassistent ansvarat för kodning, filbyggande och databearbetningar. Anna-Gun Andersson var fram till sin bortgång i juli 2000 valundersökningens sekreterare med ansvar för administration och utskrifter. Därefter har Kerstin Gidsäter hjälpt till med utskrifter och redigering. Kodningen av de 2022 intervjuformulären verkställdes av Birgitta Burgen och Amanda Gerrett. Statistiska centralbyråns intervjuare har genomfört utfrågningarna av de slumpvis utvalda undersökningspersonerna. Inom Statistiska centralbyrån har Olle Johansson i Stockholm och Ingrid Flekkes i Örebro lett arbetet. Valundersökningens huvudfrågeställning gäller 1999, precis som vid förra Europaparlamentsvalet 1995, vilken karaktär valet hade i Sverige. Var det ett val som bland väljarna handlade om EU-frågor och EUs framtid eller var det ett val som i huvudsak handlade om svensk inrikespolitik och regeringens mandat. Forskningen i övriga EU-länder, med Danmark som undantag, har visat att hittillsvarande EUPval i allt väsentligt varit val där inrikesfrågor snarare än EU-frågor stått i centrum (Reif and Schmitt 1980, van der Eijk and Franklin 1996, Blondel, Sinnott and Svensson 1998). Väljarna har röstat utifrån andra bevekelsegrunder än de som valen formellt gällt. I valet 1995 spelade EU-frågor dock en central roll för svenska väljares partival (Gilljam och Holmberg 1998). Frågan är hur det såg ut 1999. Röstade svenska väljare även 1999 utifrån sina åsikter i EU-frågor? Framställningen kommer att koncentreras till fyra teman: (1) kopplingen mellan väljarnas socio-ekonomiska grupptillhörighet och val av parti, (2) rörligheten i valmanskåren, (3) sambandet mellan EUåsikter och partival och (4) personröstningen. Andelen väljare som personkryssade var relativt stor redan i valet 1995 (47 procent); i valet 1999 blev andelen personröstare än högre, hela 66 procent (Holmberg och Möller 1999). Det låga valdeltagandet i EUP-valen studeras på annan plats i denna skrift. Dessutom har valdeltagandet i EUP-valet 1999 redan analyserats med utgångspunkt från valundersökningens data i en speciell skrift av Martin Bennulf, Per Hedberg och Henrik Oscarsson (SOU 2000:81). Vi koncentrerar oss alltså på partivalet och personvalet. Undersökningsmaterialet Valundersökningen 1999 genomfördes precis som sina föregångare i form av besöksintervjuer. Cirka hälften av intervjuerna gjordes omedelbart efter EUPvalet i juni och början av juli 1999. Andra hälften genomfördes efter industrisemestern i augusti och september. Populationen omfattade röstberättigade svenska medborgare boende i Sverige i åldrarna 18-80 år. Undersökningspersonerna drogs från befolkningsregistret i form av ett obundet slumpmässigt urval (OSU). Urvalet omfattade totalt 2678 personer (nettourval). Sammanlagt kom 2022 personer att bli intervjuade. Svarsbortfallet blev alltså enbart 656 personer (24,5 procent); ett mycket bra resultat med tanke på att valet hölls under sommaren och att valdeltagandet var extremt lågt (Hedberg 2000). De flesta intervjuer gjordes som besöksintervjuer, oftast i undersökningspersonernas hem. Ett antal upptagna eller svåranträffade personer utfrågades dock via telefon och då vanligen med hjälp av ett något nedbantat frågeformulär. Sammanlagt genomfördes 742 förkortade intervjuer, varav 528 var starkt förkortade. Intervjuarbetet och den efterföljande kodningen av svaren underlättades av att Statistiska centralbyråns intervjuare utnyttjade persondatorer vid utfrågningarna (DABI, DataAssisterade Besöksintervjuer). Bortfallet består till cirka tre fjärdedelar av personer som inte ville eller kunde medverka. Några större skillnader mellan olika befolkningsgrupper finns inte. Bortfallet är förhållandevis jämnt spritt i alla åldersgrupper och bland män och kvinnor. En grupp som dock utmärks av ett klart högre bortfall än genomsnittet är väljare som inte deltog i valet. Bortfallet var endast 15 procent bland röstare mot 31 procent bland icke-röstare. Människor som inte vill delta i val har en tendens att inte heller vilja delta i valundersökningar. Men observera dock att vi lyckats få en majoritet av icke-röstarna 1999 att ställa upp i valundersökningen. Deltagandet i valundersökningen är alltså klart högre än deltagandet i EUP-valet.
47 Tabell 3.1 Partifördelningen i EU-parlamentsvalet 1999 och i valundersökningen samma år (procent) var mest underrepresenterat och miljöpartiet som var mest överrepresenterat, -1,7 respektive +2,5 procentenheter. Tabell 3.2 Konfidensintervall för procenttal (95 procents säkerhetsnivå) Kommentar: Antalet intervjupersoner i 1999 års valundersökning som röstade EUP-valet var 932. Av dem uppgav 62 (6,7 procent) inte vilket parti de röstade på medan 26 (2,8 procent) angav att de röstat blankt. Andelen blankröstare i EUP-valet 1999 var 2,3 procent enligt det officiella valresultatet. Undersökningspersonernas valdeltagande har kontrollerats mot de officiella röstlängderna. Partiernas valresultat i valundersökningen överensstämmer relativt väl med de verkliga resultaten i valet. De flesta partier är i allt väsentligt lika stora eller lika små i valundersökningens data som i det officiella valresultatet. Den genomsnittliga procentavvikelsen mellan partiernas röstandelar i valundersökningen och i det verkliga valresultatet är 1,10 procentenheter. Det är en något större genomsnittlig avvikelse än motsvarande resultat från valundersökningarna vid riksdagsvalen 1994 och 1998. Då var genomsnittsavvikelsen 0,62 respektive 0,45 procentenheter. Vid Europaparlamentsvalet 1995 var genomsnittsavvikelsen 1,00 procentenheter, alltså ungefär samma resultat som 1999. Det tycks med andra ord vara något svårare att träffa rätt i EUP-val än i riksdagsval. Men en genomsnittlig avvikelse på 1,10 procentenheter som i valundersökningen 1999 är naturligtvis fullt acceptabelt. Vänsterpartiet är det parti som är mest underrepre - senterat i det intervjuade urvalet (-2,4 procentenheter) medan kristdemokraterna är mest överrepresenterat (+1,4 procentenheter). I valunder-sökningen i förra Europaparlamentsvalet 1995 var det moderaterna som Resultat från urvalsundersökningar är alltid behäftade med en viss statistisk osäkerhet. Plusminustalen i tabell 3.2 visar hur stor osäkerheten är beroende på antalet intervjupersoner och vilket procenttal som skall skattas. Ju färre intervjupersoner och ju närmare 50 procent desto större osäkerhet, dvs desto större konfidensintervall. Siffrorna gäller med 95 procents säkerhet (.05-nivån). Den statistiska säkerheten hos många av de resultat som kommer att presenteras i det följande är dock ofta större än de osäkerhetsmarginaler som redovisas i tabellen. Konfidensintervallen gäller för resultat från enstaka mätningar. Men många av de resultat som kommer att presenteras har återfunnits i tidigare valundersökningar eller passar väl in i någon form av trend. Och då blir säkerheten större. Statistiska slumpfel är ett problem i alla urvalsundersökningar. Men de tillhör oftast inte de mest allvarliga problemen. De kan inte elimineras, men de kan beräknas. Och det är centralt. Därigenom kan vi ta hänsyn till hur osäkra resultaten är vid slutsatsdragning och analys. Vi befinner oss på sämre kartlagd mark när det gäller många andra felkällor. Hur intervjufrågor utformas, hur olika mått konstrueras och hur analysresultat tolkas är ofta mer svårbemästrade felkällor vid opinionsmätningar. Det är på den senare typen av felmöjligheter som en läsare bör vara mest uppmärksam (Holmberg och Petersson 1980, Holmberg 1981).