Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 21
Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 21 visar att halterna generellt var något lägre än 29. Redovisningen av luftföroreningshalterna i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under hela 21. Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urbanmätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i separat rapport från IVL, men vissa data omnämns för jämförelse med DOAS-mätningarna. En kort sammanfattning av uppmätta halter under 21 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormerna och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 3-55 % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var däremot förhöjda, och direktiven för skydd av hälsa överskreds 4 gånger under 21. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvalitetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna var betydligt lägre än IMMs lågrisknivå. Under 21 låg årsmedeltemperaturen under den normala med.8 C och vintermånaderna januari och december var skärskilt kalla, medan juli var något varmare. Nederbördsmängderna var normala om än ojämnt fördelade över månaderna. 1
Mätstationer Stationära mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förutom DOAS-mätningarna görs mätningar inom Urban-nätverket på två platser markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) och den andra mätplasten är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset). Där mäts bl.a. partiklar (PM 1 ), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), sot, VOC och ozon (O 3 ). Dessa mätningar presenteras årligen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och redovisas endast som en jämförelse i denna rapport. DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre stycken mätsträckor. Tyvärr har även under detta år sträcka tre varit ur funktion. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna. Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. 2 62 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. 3 15 m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak. * för mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, http://www.opsis.se/m%c3%a4tteknik/tabid/13/language/sv-se/default.aspx 2
Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-1 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade var mellan nästan och 1 µg/m³ under året. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med ca 6-7 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. 12 1 µg/m³ 8 6 4 2 jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 Figur 1. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 21 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 3
14 12 µg/m 3 1 8 6 4 2 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Figur 2. Årsmedelvärden av svaveldioxidhalten (µg/m³) sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 21 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** 2 3 2 * Dygnsmedelvärde, 1 7 6 * 98-percentil Timmedelvärde, 2 11 8 * 98-percentil Antal timobersvationer*** 8634 8588 * Maxvärde (tim) - 4 29 * * Ur funktion ** gäller egentligen utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 876 under 21 4
Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 21 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 3-55 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 21 var halterna ca 6-7 % av de halter som uppmättes för 2 år sedan. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. I figuren med genomsnittlig veckoprofil för mätsträckorna syns det tydligt hur trafiken påverkar halterna under morgonen/förmiddagen och eftermiddagen/kvällen under veckodagarna. 8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m³ Miljökvalitetsnorm - dygn jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 Figur 3. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 21 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. 5
6 5 µg/m³ 4 Miljökvalitetsnorm 3 2 1 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Figur 4. Årsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 21 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde 4 12 13 * Dygnsmedelvärde, 98-6 33 34 * percentil Timmedelvärde, 9 45 47 * 98-percentil Antal timobersvationer** 8587 8625 * Maxvärde (tim) - 14 14 * * Ur funktion ** Max antal timmar var 876under 21 25 2 µg/m³ 15 1 5 måndag måndag tisdag tisdag onsdag onsdagtorsdag torsdagfredag fredaglördag lördag söndag söndag måndag Figur 5. Genomsnittlig veckoprofil (dygnsmedelvärden) under 21 för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. 6
Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken under hela året har varit ur drift. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 21 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 21 i nivå med föregående 15 år. Halterna är trots detta förhöjda jämförda med hur det borde sett ut i en ostörd atmosfär. Under året är halterna som högst under sommaren i juli månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 4 gånger under året. Om man undantar de första åren på 9-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrad. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. 12 1 µg/m³ 8 6 4 2 jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 Figur 6. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 21 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 7
8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m 3 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Figur 7. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 21. EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) 6 59 Maxvärde (tim) 153 151 Minvärde (tim) 11 5 Antal tim observationer ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, skall vara mindre än 12 µg/m³ Varning till allmänheten vid halter större än 18 µg/m³ 8622 8532 4 ggr 3 ggr ggr ggr Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter större än 24 µg/m³ AOT4 * summan av alla ozonvärden över 8 µg/m³ (4 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6 µg/m³- timmar * avser värden mellan kl 8 till kl 2 ** Max antal timmar var 876 under 21 ggr ggr 3 µg/m³- timmar 39 µg/m³- timmar 8
Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 21 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion 9
Bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd Med DOAS-utrustningen registreras halterna av bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Bensen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5, µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/imm) tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då uppmätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Under säsongen har uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen varit under miljökvalitetsnormen. En av tre komponenter i ämnet xylen är p-xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre komponenter (xylen) som det finns en angiven lågrisknivå. De uppmätta halterna av toluen- och p-xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i µg/m³ under 21. Bensen Lågrisknivå/miljökvalitetsnorm Uppmätt Sträcka 1 sträcka 2 Medelvärde 1,3/5, 3 3 Timmedelvärde, 98-percentil - 9 8 Antal tim observationer 6943 892 Toluen Medelvärde 37 4 3 Timmedelvärde, 98-percentil - 12 9 Antal tim observationer 7721 7835 p-xylen Medelvärde 43* 1 1 Timmedelvärde, 98-percentil - 4 4 Antal tim observationer 8459 8334 Formaldehyd Medelvärde - 5 4 Timmedelvärde, 98-percentil - 1 8 Antal tim observationer 8582 8528 *) avser lågrisknivån för xylen. p-xylen är endast en komponent i kolväteblandningen xylen. Jämförs dessa värden med IVLs mätningar på Eriksgatan så ligger DOAS-mätningarna något högre, vilket sannolikt beror på mätmetodens stora osäkerhet vid de låga koncentrationer som uppmätts. 1
Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 1 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. En hög andel kraftiga vindar från öster jämfört med normalåret visade sig bland annat i något förhöjda halter av partiklar intransporterade från kontinenten under oktober månad. 9 8 µg/m 3 7 6 5 4 3 2 1 jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 Figur 8. Dygnsmedelhalten av PM 1 i gaturummet på Eriksgatan under 21 i µg/m³. Mätdata erhållna från IVL. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 1 µm (PM1) under 21 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 8. Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Årsmedelvärde 4 14 Dygnsmedelvärde, 5 48 9-percentil Antal observationer* - 357 * Not: Fyra mätvärden ur mätserien exkluderade då dessa med stor sannolikhet var oriktiga (noll eller mer än 1 gånger högre än i tiden närliggande värden). 11
Meteorologiska mätresultat Under 21 låg årsmedeltemperaturen under den normala med.8 C och vintermånaderna januari och december var skärskilt kalla, medan juli var något varmare. Halterna av luftföroreningar under 21 var generellt något lägre än 29. Figur 8 visar tydligt att januari och december månad hade lägre temperatur än normalt och det är under dessa månader som flest fall med inversion inträffade. En hög andel kraftiga vindar från öster jämfört med normalåret visade sig bland annat i något förhöjda halter av partiklar intransporterade från kontinenten under oktober månad. 25 2 15 1 C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur (1961-9) Differens 5-5 -1 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 9. Månadsmedeltemperaturen under 21 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. 14 12 1 8 6 4 2 mm Månadsnederbörd Normal månads-nederbörd (1961-9) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsnederbörden under 21 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. 12
Nordväst Väst % m/s Norr 5 4 3 2 1 Nordost Ost 1995-27 21 Nordväst Väst Norr 1 8 6 4 2 Nordost Ost 1995-27 21 Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Figur 11. Vindriktningens fördelning under 21 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-27. Syd Figur 12. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 21, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-27. Tabell 9. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns- 1961-9 ( C) 29 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Landskrona - 7,7 29,9-15,6 25,9-9,9 SMHI (Helsingborg) 7,6 6,8 i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. = ingen uppgift 13
EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. 1998 beslutades att nya miljökvalitetsnormer skall gälla för svaveldioxid, kvävedioxid och bly, grundat på direktiv från EU. Miljökvalitetsnormerna ersatte tidigare gränsvärden och började gälla fr.o.m. 1999-1-1 för svaveldioxid och bly. För kvävedioxid gäller miljökvalitetsnormen fr.o.m. 26-1-1. Under 21 infördes en förordning avseende partiklar (SFS 21:527) som gäller från och med 25. Under 23 kompletterades förordningen med miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Förordningen uppdaterades allmänt, dessutom med mer information om utvärderingströsklar och toleransnivåer. EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon via direktiv (22/3/EG), vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/imm) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europarådets och EU-parlamentets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa. Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) ersätter den ovan nämnda Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Den nya förordningen innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2,5 ) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel). Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 211 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: http://www.itm.su.se/reflab/index.html (gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 µg/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). µg/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 µg/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 215-1-1 och bör eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m. 21-7-1). 14
Värde Övrigt µg/m 3 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. (gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt (gäller fr.o.m. 26-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Kvävedioxid Kolmonoxid mg/m 3 1 år 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsvärde under kalenderåret. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon µg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år. Det långsiktiga målet (22) är att värdet inte får överskridas något år. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen µg/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen µg/m 3-43 avser livstidsexponering 15
Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Källor till luftutsläpp Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. 16