Arkeologisk utredning och KMKB inför en planerad vindpark vid Hjuleberg

Arkeologisk utredning och KMKB inför en planerad vindpark vid Hjuleberg Eva Klotz & Britta Wennstedt Edvinger 2009:05

Arkeologisk utredning och KMKB inför en planerad vindpark vid Hjuleberg, Vessige och Abild socknar, Falkenbergs kommun, Hallands län Eva Klotz & Britta Wennstedt Edvinger 2009 Rapport från Arkeologicentrum 2009:05

Länsstyrelsens dnr: - Arkeologicentrums projektnr: P2008:60 N Län: Hallands Landskap: Halland Kommun: Falkenberg Socknar: Vessige och Abild Trakt: Hjuleberg Ek. kartblad: 5C3c Abild, 5C3d Årnared, 5C4c Sjönevad, 5C4d Björsered Tillfälligt arb.id: AC6001-AC6060 RAÄ-nr: Abild 1, 16, 21, 22, 26, 27,28, 29,31,32, 33, 34, 35, 64, 65, 81, 91, 101, 103, 104, 105, 108, 115, 150, 152, 153, 154 Vessige 137, 173, 216, 219 Rapport från Arkeologicentrum 2009:05 www.arkeologicentrum.se Arkeologisk utredning och KMKB inför en planerad vindpark vid Hjuleberg, Vessige och Abilds socknar, Halland, Falkenbergs kommun, Hallands län Eva Klotz & Britta Wennstedt Edvinger år 2009, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, och Vattenfall Power Consultant AB, Göteborg. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle. Medgivande I 2008/1310. Omslagsbild: Vattendelare och fint huggen ränna ner till anläggning i bäcken nedom Spräckatorpet, Vessige 173. Foto Leif Jonsson, 2008-12-17, AC2008-60-N- 0201. ISSN 1654-7896

Innehållsförteckning Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte... 1 Ambitionsnivå... 1 Målsättning... 2 Antikvariska bedömningar... 3 Antikvarisk status... 3 Principer för kulturvärdesbedömning... 3 Utredningsområde... 5 Genomförande... 5 Byråinventering... 5 Fältinventering... 5 Dokumentation... 5 Kulturmiljöer vid Hjuleberg... 7 Områdesbeskrivning... 7 Tidigare antikvarisk verksamhet... 7 Markanvändning under äldre tid... 9 Ortnamn... 10 Bebyggelse och byggnadsminnen... 11 En kulturmiljö av riksintresse... 12 Fornfynd... 13 Kulturhistoriska ar resultat av arkeologisk utredning... 15 Utredningsområdets karaktär... 24 Kulturvärdesbedömning... 25 Sårbarhetsanalys... 29 Fasta fornar... 29 Övriga kulturhistoriska ar... 29 Sankt Johannes kyrka... 30 Riksintresseområdet Ätradalen... 30 Kulturmiljöpåverkan... 31 Kulturmiljöer i utredningsområdet... 31 Kulturmiljöer i vindparkens övriga influensområde... 32 Åtgärdsförslag... 33 Skyddsområden... 33 Hänsyn... 33 Utredningsgrävning... 34 För- och slutundersökning... 34 Fortsatta antikvariska åtgärder... 34 Referenser... 39 Bilagor... 45 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Fotoförteckning Bilaga 3 Beskrivningar Bilaga 4 Fotografier

Sammanfattning Inför planer på en vindpark vid Hjuleberg i Falkenbergs kommun, Hallands län, har Vattenfall Power Consultant AB i Göteborg låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning som underlag för tillståndsprövningen. Arkeologicentrum AB genomförde utredningen i början av december år 2008 med en komplettering i mars år 2009. Utredningen omfattade byrå- och fältinventering. Utredningsområdet är ett höglänt utmarksområde som ligger på gränsen mellan Abilds och Vessige socknar mitt i Halland. I utredningsområdet, som är 1 157 hektar stort, fanns före utredning 28 kulturhistoriska ar registrerade. Sex ar har tillkommit genom andras antikvariska aktiviteter. Under fältinventeringen registrerades ett sextiotal tidigare inte registrerade kulturhistoriska ar och uppgifter om ar. Därutöver har några tidigare registrerade ar efter förnyad bedömning fått utgå. De flesta utgör torpar och fossila åkrar i form av röjningsröseområden. Västra delen ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården på grund av ålderdomligt odlingslandskap och dess rikedom på fornminnen, vilket också avspeglar sig i dessa utredningsresultat. I utredningsområdet finns både fornsmiljöer, torpmiljöer och andra miljöer av kulturhistoriskt intresse. Fornsmiljöerna omfattar främst fossil åker, men också två gränsmärken och en rest sten, d.v.s. förhistorisk grav. De senare bedöms kunna kvarligga inom vindparken under förutsättning att en marginal i form av ett skyddsområde lämnas till närmaste anläggning, vindkraftverk, väg, transformatorstation etc. Syftet med skyddsområdet är att tillgodose behovet av ett s.k. fornsområde för att upprätthålla arnas preparatsvärde men också i någon mån deras upplevelsevärde. De övriga kulturhistoriska arna bedöms ha höga upplevelsevärden och föreslås behandlas på samma sätt som fornarna, d.v.s. kvarligga utan ingrepp och med en omgivande marginal till närmaste vindkraftsanläggning. Under förutsättning att hänsyn tas till kulturminnena enligt åtgärdsförslaget bedöms den planerade vindparkens kulturmiljöpåverkan såsom ringa. Om det blir aktuellt med markingrepp i eller nära fasta fornar föreslås de förundersökas för att fastställa art, utbredning, karaktär, komplexitet etc. enligt gällande föreskrifter. Behovet av eventuell utredningsgrävning kan överblickas först när de planerade anläggningarnas lokalisering inom utredningsområdet har fastställts.

Bakgrund Inför en planerad vindpark inom Hjulebergs ägor (tidigare inom trakterna Väby, Perstorp och Sjönevad) i Abilds och Vessige socknar, Falkenbergs kommun, Hallands län, har Arkeologicentrum AB genomfört en arkeologisk utredning. Fältarbetet utfördes i december månad år 2008 med en komplettering i början av mars år 2009. Beställare var Vattenfall Power Consultant AB, Göteborg. Utredningen har föregåtts av en preliminär bedömning av kulturmiljöpåverkan (Wennstedt Edvinger 2008). Utredningsområdet ligger på gränsen mellan Vessige och Abilds socknar i centrala Halland, men huvudsakligen inom Abild (figur 1-2). Det gränsar till en annan planerad vindpark i Väby, Abilds socken, vilken även den har utretts av Arkeologicentrum, men för en annan uppdragsgivares räkning (Wennstedt Edvinger 2009). Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornar berörs av ett arbetsföretag (jfr lagen om kulturminnen m.m., KML, 2 kap. 11, SFS 1988:950). Denna utredning har syftat till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornar i KML:s mening, men också s.k. övriga kulturhistoriska ar och annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärde samt för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Ambitionsnivå En frivillig utredning kan godkännas av länsstyrelsen som ersättning för en särskild arkeologisk utredning enligt KML 2 kap. 11 endast om den i sitt utförande motsvarar en särskild arkeologisk utredning. Ambitionsnivån för denna utredning har varit att återfinna kulturhistoriska ar med synlig begränsning ovan jord samt att lokalisera ytor och terränglägen som kan antas rymma ar utan synlig begränsning ovan jord. Denna ambitionsnivå brukar benämnas steg 1. Figur 1. Utredningsområdet i centrala Halland OBS Bytt bild!! Figur 1. Utredningsområdet i Halland. 1

I utredningen görs vidare en bedömning av behovet av fortsatta antikvariska åtgärder enligt de krav som ställs av Riksantikvarieämbetet (RAÄ 1998). Därutöver bedöms de planerade vindkraftverkens påverkan på kulturmiljöer och kulturminnen i och utanför utredningsområdet. Vi har i det avseendet arbetat med utgångspunkt i Nordiska ministerrådets och RAÄ:s anvisningar rörande värdering av kulturmiljöer i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (NM 2000, RAÄ 2008). Målsättning Målsättning för uppdraget har varit att utifrån den valda ambitionsnivån (1) lokalisera och registrera kulturhistoriska ar med och utan fornsstatus i utredningsområdet, (2) ombesiktiga tidigare registrerade kulturhistoriska ar för eventuell revision, (3) i förekommande fall dokumentera kulturhistoriskt intressant bebyggelse och kulturmiljöer i utredningsområdet, (4) upprätta en beskrivning av utredningsområdets kulturhistoriska karaktär, (5) bedöma kulturmiljöernas kulturvärde, (6) upprätta en sårbarhetsanalys inför en vindkraftsutbyggnad, (7) bedöma arbetsföretagets kulturmiljöpåverkan, (8) föreslå en strategi för minimerad kulturmiljöpåverkan, samt (9) föreslå eventuella fortsatta antikvariska åtgärder. Figur 2. Vindparken planeras till ett område på gränsen mellan Vessige och Abilds socknar i Falkenbergs kommun i Hallands län. Underlag: utsnitt ur terrängkartan, Lantmäteriet, Gävle 2008. Medgivande I 2008/1310. Kartskala 1:40 000 förminskad till 50%. 2

Antikvariska bedömningar Antikvarisk status Fasta fornar och bevakningsobjekt. Vad som räknas som fast forn definieras i KML, 2 kap. 1. Fasta fornar är vissa ar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Fornsbegreppet har beskrivits som elastiskt p.g.a. sin föränderlighet över tid (Jensen 2006:13). Ingrepp i fasta fornar eller dessas närområden kräver tillståndsprövning enligt KML. Till fasta fornar hör enligt samma lag också ett fornsområde, d.v.s. ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Det är länsstyrelsen som fastställer gränserna för ett fornsområde. Termen bevakningsobjekt används då det vid en okulär besiktning inte går att avgöra om en utgör en fast forn eller inte. För fastställande av antikvarisk status kan då behövas en arkeologisk förundersökning. Sådana görs endast efter länsstyrelsebeslut. Övriga kulturhistoriska ar m.m. Övriga kulturhistoriska ar har en svagare antikvarisk ställning. I vissa fall kan de ändå bedömas som särskilt intressanta och/eller bevarandevärda, och särskilda villkor formuleras av länsstyrelsen. Ytterligare andra spår efter människors verksamhet registreras inte (ännu) vid konventionella, kulturhistoriska inventeringar eller arkeologiska utredningar. Det rör sig ofta om ar som i dag bedöms helt sakna vetenskapligt värde eller som inte uppfyller exempelvis övergivenhetskriteriet (jfr ovan). På senare år har det antikvariska intresset för det något yngre och modernare kulturarvet ökat markant. Det förhållandet har beskrivits som en kulturpolitisk omnavigering (Jensen 2006:12). Principer för kulturvärdesbedömning Vid bedömning av påträffade ars kulturhistoriska värde (kulturvärdesbedömning) utgår vi från KML 2 kap. och från de principer som tillämpas i FMIS (RAÄ 2002). De viktigaste kriterierna för värdering är ars preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och pietets- eller upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdet är överordnat upplevelsevärdet. Ytterligare värderingskriterier som vi beaktar är förekomst eller frekvens är en vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor eller fotografier som förändrar ens värde som kunskapskälla samt miljön som helhet hur förhåller sig en till andra ar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera ar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. 3

Figur 3. En lutande rest sten på ett kraftigt gräsbeväxt och icke vårdat förhistoriskt gravfält, Abild 22. Foto AC2008-60-N-0256. Figur 4. En välbyggd jordkällare på Spräckatorpet (Vessige 173). Foto AC2008-60-N-0168. 4

Utredningsområde Utredningsområdet utgörs av en sammanhängande men oregelbunden yta om 1 157 hektar (figur 2). Före utredning var 28 kulturhistoriska ar registrerade i utredningsområdet. Fornspotentialen bedömdes före utredning såsom tämligen god, med anledning av läget nära nuvarande odlingsmark och förekomst av förhistoriska gravar och gravfält i och nära utredningsområdet (Wennstedt Edvinger 2009). Genomförande Utredningen har bestått av byråinventering och fältinventering. Byråinventering Följande materialkategorier har gåtts igenom, dels som ett led i förberedelserna för fältinventeringen, dels för att samla material rörande bedömning av utredningsområdets karaktär och närmiljö: registrerade kulturhistoriska ar i RAÄ:s fornminnesinformationssystem (FMIS), kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR), äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen i Institutet för språk och folkminnen (SOFI), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas (SHM), hembygdslitteratur och antikvariska rapporter (LIBRIS, VITALIS), allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i lantmäteriets karttjänster på Internet (LMV), länsstyrelsens i Hallands län presentationer av värdefulla kulturmiljöer (RIKMV). Fältinventering Fältinventeringen skedde mellan 2008-12-03 och 2008-12-19. En komplettering i fält gjordes 2009-03-02 2009-03-04. Fältinventeringen omfattade systematisk terrängrekognoscering, kompletterad med användande av jordsond där ar utan synlig begränsning bedömts kunna förekomma. Dokumentation Påträffade ar har dokumenterats med kartinprickning och skriftlig beskrivning enligt FMIS:s anvisningar. Inmätning gjordes med gps och noggrannheten uppskattas till ± 10 m men kan vara lägre. I vissa fall har orienteringsuppgifter noterats. Lämningarna har rapporterats till RAÄ för att införas i FMIS och därmed erhålla RAÄ-nummer. Vissa registrerade ar har fotograferats med digitalkamera. Fotona är bilagda rapporten (bilaga 2 och bilaga 4). 5

Tabell 1. Före utredning registrerade kulturhistoriska ar i utredningsområdet (FMIS 2008-11-10). socken RAÄnr styp antikvarisk anm. bedömning Abild 1 Fornsliknande bildning 16 Vägmärke Fast forn I kanten av uo 21 Grav markerad av Fast forn sten/block 22 Gravfält Fast forn 1 treudd, 4 resta stenar 26 Dammvall 27 Lägenhetsbebyggelse (torp) 28 Lägenhetsbebyggelse (torp) Borttagen 29 Lägenhetsbebyggelse (torp) 31 Lägenhetsbebyggelse (torp) 32 Plats med tradition Dansbana 33 Lägenhetsbebyggelse (torp) 34 Husgrund, historisk tid 35 Hålväg Fast forn 36:1 Fornsliknande bildning 36:2 Fornsliknande bildning 64 Plats med tradition 65 Lägenhetsbebyggelse (torp) 81 Fyndplats Guldring 91 Gränsmärke Uppgift om Inf. vid digitalisering 101 Fossil åker Uppgift om Inf. vid digitalisering 102 Fossil åker Uppgift om Inf. vid digitalisering 103 Fossil åker Uppgift om Inf. vid digitalisering 104 Fossil åker Uppgift om Inf. vid digitalisering 105 Fossil åker Uppgift om Inf. vid digitalisering 108 Fossil åker Uppgift om Inf. vid digitalisering 115 Fossil åker Uppgift om Inf. vid digitalisering Vessige 137 Gruvhål dåtida benämn. 173 Lägenhetsbebyggelse (torp) Granatbrott 6

Kulturmiljöer vid Hjuleberg Områdesbeskrivning Utredningsområdet berör till största delen norra Abilds socken och en mindre del i den sydligaste delen av Vessige socken i Falkenbergs kommun mitt i Halland. Det sträcker sig längs norra sidan av den stora Mossjön, och berör även något av de större sjöarna Sjösgärdessjön och Härbillingen. Större delen av området är höglänt med ibland stora höjdskillnader och branta bergssidor, förutom i SV där det nedom brant höjdparti är lättare kuperat odlingslandskap på ca 50-60 meter över havet. I det höglänta området ligger många bergskrön på över 100 meter över havet. Högst är Lindesbjäret med 160 meter över havet. Mellan höjdpartierna finns några mossar, vattendrag och mindre sjöar, Ålasjön, Lillesjö, Svartasjö, Långasjön och Häståsasjön, samt ett par sjöar utan namn på dagens kartor. Moränmark dominerar och den är ofta rikblockig. Vegetationen utgörs mest av granskog, vanligen granplanteringar och ibland täta sådana. Vissa bokbestånd förekommer, bl.a. på Häståsaberget. Andra lövskogsbestånd återfinns på vissa av bebyggelsearna. Stora nyligen planterade områden minner om stormen Gudrun i januari år 2005. Vägnätet i området är väl utbyggt och flera skogsbilvägar är utsatta på kartor från förra hälften av 1800-talet. De utgjorde då ett äldre vägnät mellan de olika bebyggelseenheterna. Tidigare antikvarisk verksamhet I utredningsområdet utfördes en första fornminnesinventering i RAÄ:s regi åren 1966-68 och en revidering av denna gjordes 1987. Som ett resultat av dessa inventeringar fanns inom området 28 registrerade kulturhistoriska ar, 24 i Abild och 2 i Vessige socken (tabell 1). Under ett par veckor 2006 och 2007 utförde länsstyrelsen i Halland i samarbete med Kulturmiljö Halland en smärre arkeologisk undersökning av ett par röjningsrösen inom den fossila åkern Abild 101. Inga daterande fynd påträffades. Förutom den arkeologiska undersökningen dokumenterade man ytterligare fem ar i närområdet i Abilds socken, (tabell 2). Resultaten har rapporterats av Svensson & Berglund 2008 (teknisk rapport) till FMIS. Vissa delar av området omfattades också av den skadeinventering som utfördes efter stormen Gudrun åren 2005-2006 (Carlie 2006). Någon annan arkeologisk undersökningsverksamhet har inte förekommit inom utredningsområdet, men några undersökningar har gjorts i andra delar av socknarna (FMIS). Det har huvudsakligen rört sig om gravfältsundersökningar (tabell 3). 7

Tabell 2. Av Kulturmiljö Halland registrerade kulturhistoriska ar i det nu aktuella utredningsområdet (FMIS 2009-02-11). Socken RAÄ-nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning anm. Abild 147 Hägnad Beskrivning saknas 148 Stensättning Bevakningsobjekt Beskrivning saknas 149 Stensättning Bevakningsobjekt Beskrivning saknas 150 Fossil åker Bevakningsobjekt 151 Fossil åker Bevakningsobjekt Tabell 3. Arkeologiska undersökningar i Abild och Vessige socknar (FMIS). Socken RAÄ-nr Lämningstyp U-typ Övr. ref. Abild 6 Sammanförda ar: U ATA 6317/66 gravar markerade av sten/block Abild 101 Fossil åker del-u Svensson & Berglund 2008 Vessige 25 Hög U ATA dnr 5688/72 Vessige 28 Stenkrets U Bexell 1926, nr 98 Vessige 74:1 Stensättning U Johansson 1994 Vessige 74:2 Boplats U ATA dnr 3135/93 ATA dnr 430-3590/95 Johansson 1996 Artelius 1998 Vessige 88 Stensättning U Uppg. saknas Vessige 134 Boplats U U 1961 av länsmuseet Vessige 135 Stensättning U Uppg. saknas U=Undersökt och borttagen del-u=del- eller förundersökt 8

Markanvändning i äldre tid Vid ekonomiska kartans utgivning år 1966 utgjorde praktiskt taget hela utredningsområdet skogsmark. Förutom Stålered vid NÖ änden av Mossjön återfinns ett flertal bebyggelseenheter i utredningsområdets SV del, huvudsakligen äldre torp som senare övergått till fritidsbostäder och åretruntbostäder. Det gäller Sjötorp, Pilagård, Hallgård, Holma, Ekelund och Trädgårdstorp samt en stuga vid SÖ kanten av Högamosse. Namnen på ett par övergivna torp är utsatta, nämligen Råsen (Abild 28) och Ugglebo (Abild 65). På häradsekonomisk kartan från 1919-25 finner man, förutom de ovan nämnda bebyggelseenheterna, flera torp i utredningsområdets SV del vilka senare övergivits: Heden (Abild 27), Råsen (Abild 28), Åsberg (Abild 29), Ugglebo (Abild 65), Portastugan (AC6003) och vid V stranden av Mossjön Skipås (Abild 33). Generalstabskartan utgavs år 1872. Här återfinns de flesta av de dokumenterade torplägenheterna. Kartan visar för övrigt mycket tydligt den branta stigningen av terrängen från det låglänta odlingslandskapet upp till bergen (figur 5). Figur 5. Här kan man tydligt se de branta sidorna kring de högre marker som berörs mest av utredningen. Utsnitt ur generalstabskartan 18 Varberg (1872). Kartskala 1:100 000. 9

Vid genomgång av äldre historiska kartor, t.ex. från rågångsutstakningar, storskiften och laga skiften i byarna Väby, Perstorp och Sjönevad, hittades belägg för flera ar. Det renderade också i att flera lokaler, i de fall de varit kulturhistoriskt relevanta, registrerats med bedömningen Uppgift om. Som exempel kan nämnas det område som i flera kartakter kallats Helvetes port (AC6047). Namnet sätter fantasin i rörelse men ger också en trolig förklaring till namnet på en intilliggande torp, Portastugan (AC6003). Vid en rågångsförrättning från 1794 beskrivs flera gränsmärken mellan Vesssige och Abilds socknar detaljerat och med namn. Dessa har tagits med i redovisningen. Ett av dem, en sten med inhugget kors, kunde lokaliseras utifrån beskrivning, Klöfstenen (AC6601). Ortnamn Genom det äldre namnskicket i ett område kan man få indikationer både på äldre markanvändning och på händelser eller verksamheter som kan ha lämnat fysiska spår efter sig i landskapet. Ortnamn räknas dessutom precis som fysiska ar som kulturminnen (jfr KML 1 kap. 4 ). Vissa namn kan direkt syfta på fornminnen, såsom sockennamnet Vessige, vars äldsta namnform från 1288 är in Väsöghä. Förleden åsyftar troligen ett äldre namn på den intilliggande ån. Efterleden högher betyder höjd eller hög, gravhög (SOL 2003:347). I Vessige finns också en hel del gravhögar. Sockennamnet Abild (belagt 1431) anses avse förekomst av aplar (SOL 2003:17), antingen en enstaka apel eller ett apelbestånd, och har inga omedelbara kulturhistoriska implikationer såsom Vessige förefaller kunna ha. De flesta namnen i lantmäterihandlingarna eller på kartorna är naturnamn som inte berättar så mycket mer än om platsens egenskaper. Vissa namn sätter fantasin i rörelse, vilket t.ex. gäller det ovannämnda Helvetes port (AC6047). Flera smånamn har noterats i samband med äldre lantmäteriförrättningar i området. Så har t.ex. alla berörda gränsmärken i sockengränsen mellan Vessige och Abild ett namn som redovisas på kartor eller i handlingar: Svinevad, Klöfsten, Hästskovad, Öfre Trehörningen, Korshall, Ekeberg m.fl. (figur 6). En gammal kyrkväg nämns också i lantmäteriakterna (1824). Det är Örsedala gamla kyrkväg som passerar nära Svinevad. Den har inte gått att lokalisera i utredningsområdet. Vissa ortnamn har försvunnit och andra har bytts ut. Ett exempel finns väster om Mossjön där de två höjder som idag heter Skipåsbjär enligt en karta från 1833 hette Svina- och Wediebergen medan moränhöjden söder om torpen Skipås (Abild 33) hette Skipåsberget på dagens kartor utan namn. Bergsmassivet söder om det senare heter på samma karta Hulabergen. 10

Figur 6. Exempel på namngivna gränsmärken mellan Vessige och Abilds socknar: Klöfsten (AC6601/Abild 153) i norr och Hästskovad (AC6602/ Abild 154) i S. Utsnitt ur karta upprättad vid rågångsutstakning år 1824. Kartskala ca 1:4 000. Bebyggelse och byggnadsminnen I utredningsområdet saknas praktiskt taget bebyggelse. Där finns enstaka byggnader av lite äldre datum samt enstaka byggnadsrester från senare tid. Byggnadsminnen saknas helt i de områden från vilka vindparken kommer att bli synlig (www.n.lst.se 2008-11-06, BBR). I områdets SV del, nedom den höglänta terrängen ligger ett antal äldre torp vilka nu till största delen används som fritidshus. De gamla åkertegarna används som betesmark, har planterats med gran och lärkträd eller bara växt igen. Dessa bedöms inte vara av något särskilt kulturhistoriskt intresse. Stålered, norr om Mossjön, används också som fritidshus. De gamla åkrarna, stengärdesgårdarna och röjningsrösena ligger kvar i den tämligen glesa skogen kring gården. Enligt RAÄ:s bebyggelseregister BBR är kyrkorna i Abild och Vessige de enda kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i de två socknarna. Sankt Johannes kyrka, sockenkyrkan i Abild, ligger omedelbart V om utredningsområdet. Vessige kyrka ligger 4,3 km VNV om utredningsområdet. Herrgården Hjuleberg har inte pekats ut såsom av särskilt kulturhistoriskt intresse. 11

En kulturmiljö av riksintresse Ett område av riksintresse för kulturmiljövården utgör en kulturmiljö som är unik eller speciell i en region, i riket eller i internationellt perspektiv. Syftet med kulturmiljövårdens riksintresseområden är att dessa nationella intressen ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra beslut om markanvändning. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse. RAÄ är den myndighet som ansvarar för att, enligt Miljöbalken (MB) 3 kap. 6, utpeka områden av riksintresse för kulturmiljövården. (Riksintressanta kulturmiljöer 2007:7.) Utredningsområdets västra del ligger i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Ätradalen (KN19). Riksintresseområdet omfattar delar av nio socknar, Svartrå, Okome, Köinge, Ljungby, Alfshög, Vessige, Abild, Årstad och Asige, och är 19 390 hektar stort (figur 7). Motiveringen till riksintresset är att Ätradalen omfattar ett under lång tid hävdat odlingslandskap och bosättningar, främst präglat under 1800-talet, dessutom med hög fornstäthet. Figur 7. Riksintresseområdet Ätradalen KN19 (RI KMV, skrafferat) tangerar utredningsområdet (UO). Övriga markeringar är registrerade kulturhistoriska ar i FMIS före utredning. Skala 1:100 000. 12

Fornfynd När jordbruk bedrevs med hjälp av häst eller oxe hittades många fornsaker i åkrarna. Ett stort antal fynd från Abild och Vessige socknar har under årens lopp förvärvats av Statens Historiska museum, och bara från Hjulebergs ägor redovisas elva fyndplatser (tabell 4). Få har kunnat knytas till utredningsområdet. En guldring (SHM 18427), 25 mm i diameter, hittades 1927 vid torpet Sjötorp och inlöstes av Historiska museet samma år (Abild 81) (figur 8). Tabell 4. Fynd påträffade inom Hjulebergs ägor i Historiska museets samlingar (SHM 2008-12-01). SHM-nr Socken/ Fyndplats Datering Sakord RAÄ-nr 2109:1216 Abild Hjuleberg brå Avsatsyxa, brons 7331:17 Abild Hjuleberg, 1864 jäå Trindyxa? 7331:111 Abild Hjuleberg, i en stå Trindyxa? torvmosse 7331:138 Abild Hjuleberg, 1878. jäå? Skafthålsyxa Funnen i ett rör jämte brända ben och urna. 7331:538 Abild I en gammal vall på Dolkklinga av brons Hjulebergs utmark, 1860 12389 Abild Funnen vid nyplöjning brå Avsatsyxa, brons vid ett torp under Hjuleberg 12873 Abild I en åker på Hjulebergs Slipad flintmejsel ägor 1906 12941:4 Abild I en åker, Hjuleberg Slipsten av kvartsit 18444 Abild Funnen i ett kraftigt källsprång vid kanalgrävning i Hjuleberg 33599 Abild 55 Funnen 1987 vid fornminnesinventering 18427 Abild 81 Funnen på torpet Sjötorp stå=stenålder, brå=bronsålder, jäå=järnålder jäå Fragm. av minst 6 lerurnor, stenar, trärester [AC:s anm: offerplats?] Flintavslag, boplatsfynd jäå Guldring 13

Figur 8. Guldring funnen inom Hjuleberg (SHM 18427) (Abild 81). Foto SHM. Figur 9. Skadat vägmärke (Abild 16) strax utanför utredningsområdet. Foto AC2008-60-N-0725. 14

Kulturhistoriska ar resultat av arkeologisk utredning Före utredning var 28 kulturhistoriska ar registrerade i utredningsområdet. Under utredningens gång inrapporterades ytterligare ar från Kulturmiljö Halland till FMIS från deras fältarbetsresultat från en arkeologisk undersökning (Magnusson & Berglund 2008). Därutöver har några ar som påträffats i sockengränsen inom ett annat utredningsprojekt tillkommit (Wennstedt Edvinger 2009). Totalt dokumenterades 85 kulturhistoriska ar under utredningen, av vilka ett femtiotal tidigare inte var registrerade. Av dessa är 13 fasta fornar, 13 bevakningsobjekt, 53 övriga kulturhistoriska ar och 6 uppgifter om kulturhistoriska ar som inte har kunnat bekräftas i fält (tabell 5, bilaga 3). Bland tidigare registrerade kulturhistoriska ar har omfattande förändringar genomförts. Sju objekt utgår helt ur FMIS och ett objekt, Abild 102, överförs till ett annat, Abild 115. Nedan redovisas de objekt som utgår. Abild 36:1 och 36:2 var tidigare registrerade som stensättningsliknande naturbildningar. De kunde inte återfinnas på ett kraftigt stormskadat hygge, och då de tidigare bedömts som naturbildningar får de utgå. Abild 148 och 149 var registrerade som stensättningar, dock utan beskrivning. Nr 148 återfanns inte på angiven plats och 149 var ett röjningsröse som ingår i det stora röjningsröseområdet Abild 101. Abild 147 var registrerad som en hägnad/stensträng. Den visade sig vara del av den stengärdesgård som omger torpen AC6034. Röjningsröseområdena Abild 108 och 151 utdömdes som sådana. Det förra innehöll röjningsrösen av sentida karaktär intill gammal åkermark och det senare utgjordes av några naturliga stenanhopningar. I kanten av utredningsområdet passerade vi det som finns kvar av Abild 16, en milstolpe från 1847 av järn. Vid sidan av vägbanan har den utsatts för kraftig skadegörelse. Halva järnstolpen har slagits av och av postamentet återstår mest oordnade stenar (figur 9). Förmodligen har någon vägmaskin åstadkommit detta. Många fossila åkrar i form av röjningsröseområden var byråmässigt inlagda i FMIS efter att inventerarna 1987 noterat röjningsrösen utan vidare dokumentation. Detta på grund av att man vid den tiden inte hade kunskap om deras kulturhistoriska värde. Kunskapsuppbyggnaden kring fossil åkermark har skett snabbt under de senaste 20 åren, och kunskapsläget har förändrats avsevärt. Därför var det vid denna utredning viktigt att gå igenom dessa områden och fastslå deras utbredning och antikvariska status. Områdena visade sig många gånger vara komplicerade med både äldre och yngre typer av fossila spår, därav flera bevakningsobjekt. 15

Tabell 5. Resultat. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet vid Hjuleberg. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikv. bed. Källa AC6001 Hägnad Stengärdesgård Ökhl AU1 AC6002 Hägnad Stengärdesgård i gräns Ökhl Råg 1833 AC6003 (AC6004) Lägenhetsbebyggelse Torp, Portastugan Ökhl Ss 1817 vakant AC6005 Grav Stensättning (?) B AU1 AC6006 Fossil åker Röjningsröseområde B AU1 AC6007 Hägnad Stengärdesgård i gräns Ökhl Ek 1966 AC6008 Hägnad Inhägnad yta Ökhl AU1 AC6009 Fossil åker Röjningsröseområde B AU1 AC6010 Dammvall Dammvall Ökhl Härek 1919-25 AC6011 Fossil åker Röjningsröseområde Ökhl AU1 AC6012 Hägnad Stengärdesgård i gräns Ökhl Ls 1866 AC6013 Fossil åker Röjningsröseområde R AU1 AC6014 Fossil åker Röjningsröseområde R AU1 AC6015 Övrigt Stenpackning Ökhl AU1 AC6016 Fossil åker Röjningsröseområde R AU1 (AC6017) vakant AC6018 Gränsmärke Gränsmärke med namn, Uppg om AU1 Svinevad AC6019 Fossil åker Röjningsröseområde B AU1 AC6020 Lägenhetsbebyggelstorpet Torp, Stora Sjö- Ökhl Avm 1824 AC6021 Kvarn Kvarn Ökhl Råg 1833 AC6022 Lägenhetsbebyggelse Torp Ökhl AU1 AC6023 Grav Stensättning B AU1 AC6024 Hägnad Stengärdesgård i gräns Ökhl Råg 1833 (AC6025) (AC6026) vakant vakant 16

AC6036 AC6037 AC6038 AC6027 Fossil åker Inhägnad fossil åker Ökhl Råg 1833 AC6028 Fossil åker Röjningsröseområde B AU1 AC6029 Fossil åker Röjningsröseområde Ökhl AU1 AC6030 Fossil åker Fossil åkermark med stenröjd Ökhl AU1 yta och röjningsrösen AC6031 Fossil åker Röjningsröseområde B AU1 AC6032 Fossil åker Röjningsröseområde R AU1 AC6033 Husgrund, Källargrund Ökhl Ek 1966 historisk tid AC6034 Lägenhetsbebyggelse Torp, Klevtorpet Ökhl Litt AC6035 Se Abild 150 Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Husgrund, historisk tid Torp, Frogård Ökhl AU1 Torp, Stenarna Ökhl AU1 Bebyggelse Ökhl AU1 AC6039 Dammvall Dammvall Ökhl AU1 AC6040 Dammvall Stenkonstruktion i vattendrag Ökhl AU1 AC6041 Fossil åker Röjningsröseområde R AU1 AC6042 Fossil åker Fossil åker, bandformig B AU1 AC6043 Hägnad Stengärdesgård, gräns Ökhl Ss 1817 AC6044 Kvarn Kvarnplats Ökhl Ls 1840 AC6045 Lägenhetsbebyggelse Torp, Wåastugan Ökhl Ss 1817 AC6046 Lägenhetsbebyggelse Torp, Strängen Ökhl Ss 1817 AC6047 Plats med namn Plats med namn, Helvetes Uppg om Ss 1817 port AC6048 Gränsmärke Femstenarör med namn, Uppg om Avm 1824 Wästre Trehörningen AC6049 Gränsmärke Gränsmärke med namn, Uppg om Ls 1824 Ekeberg AC6050 Fångstanläggning Ålkista Ökhl Råg 1833 övrig AC6051 Lägenhetsbebyggelse Backstuge, Hanastugan Ökhl Hist karta 1808 Utanför uo AC6052 Lägenhetsbebyggelsstugan Backstuge, Berg- Ökhl Råg 1833 AC6053 Hägnad Inhägnad stenröjd yta Ökhl AU1 17

AC6054 Stensättning Stensättning? B AU1 AC6055 Lägenhetsbebyggels Backstuga eller torp- Ökhl AU1 AC6056 Lägenhetsbebyggelse Torp Ökhl AU1 AC6057 Gravfält Gravfält(?) B AU1 AC6058 Fossil åker Fossil åker Ökhl AU1 AC6059 Vägbank Ridväg(?) Ökhl AU1 AC6060 Hägnad Område med hägnader Ökhl AU1 Abild 1 Naturbildning Högliknande bildning med Ökhl FMIS med namn namn, Duggers hög Abild 16 Vägmärke Milstolpe R FMIS Abild 21 Grav markerad Rest sten R FMIS av sten/block Abild 22 Gravfält Gravfält R FMIS Abild 26 Dammvall Fördämningsvall Ökhl FMIS Abild 27 Lägenhetsbebyggelse Torp, Heden Ökhl FMIS Abild 28 Lägenhetsbebyggelse Torp, Råsen Ökhl FMIS, Råg 1833 Abild 29 Lägenhetsbebyggelse Torp, Åsberg Ökhl FMIS Abild 31 Lägenhetsbebyggelse Torp, Kullen Ökhl FMIS, Råg 1833 Abild 32 Samlingsplats Dansbana med namnet, Uppg om FMIS Majträt Abild 33 Lägenhetsbebyggelse Torp, Skipås Ökhl FMIS, Härek 1919-25 Abild 34 Husgrund, Husgrund med tradition Ökhl FMIS historisk tid Abild 35 Hålväg Hålväg R FMIS Abild 64 Plats med tradition Sjö med tradition Ökhl FMIS Abild 65 Lägenhetsbebyggelse Torp, Ugglebo Ökhl FMIS, Ls 1855 Abild 81 Fyndplats Fyndplats för guldring Ökhl FMIS Abild 91 Gränsmärke Gränssten R FMIS Abild 101 Fossil åker Röjningsröseområde R FMIS Abild 103 Fossil åker Fossil åker B FMIS Abild 104 Fossil åker Röjningsröseområde Ökhl FMIS Abild 105 Fossil åker Fossil åkermark,till torpet Ökhl Skipås Abild 115 Fossil åker Röjningsröseområde R FMIS 18

Abild 150 Fossil åker Röjningsröseområde B AU1 AC6035 Abild 152 Stensättning Treudd B Råg 1794 AC6615 Abild 153 Gränsmärke Gränsmärke med namn, R Råg 1794 AC6601 Klöfsten Abild 154 Gränsmärke Gränsmärke med namn, Uppg om Råg 1794 AC6602 Hästskovad Vessige 137 Gruvområde Gruvområde, Granatgruvan Ökhl FMIS Vessige 173 Lägenhetsbebyggelse Torp, Spräckatorpet Ökhl FMIS, Ss 1828 Vessige 216 Gränsmärke Gränsmärke med namn, Uppgift om Råg 1794 AC6610 Korshall Vessige 219 AC6605 Gränsmärke Gränsmärke Ökhl AU1 AU1 = fältinventering ek = ekonomiska kartan härek = häradsekonomiska kartan Råg = rågångsutstakning Ls = laga skifte Ss = storskifte Figur 10. Husgrund på torpet Skipås (Abild 33). Foto AC2008-60-N-0127. 19

Figur 11. Resultat av arkeologisk utredning. Utredningsområdets N del. Fasta fornar (röd markering), bevakningsobjekt (violett markering) och övriga kulturhistoriska ar (blå markering). Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, 2008. Medgivande I 2008/1310. Skala 1:15 000. 20

Figur 12. Resultat av arkeologisk utredning. Utredningsområdets centrala Ö del. Fasta fornar (röd markering), bevakningsobjekt (violett markering) och övriga kulturhistoriska ar (blå markering). Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, 2008. Medgivande I 2008/1310. Skala 1:15 000. 21

Figur 13. Resultat av arkeologisk utredning. Utredningsområdets centrala V del. Fasta fornar (röd markering), bevakningsobjekt (violett markering) och övriga kulturhistoriska ar (blå markering). Underlag: fastighetskartan lantmäteriet, Gävle, 2008. Medgivande I 2008/1310. Skala 1:15 000. 22

Figur 14. Resultat av arkeologisk utredning. Utredningsområdets SV del. Fasta fornar (röd markering), bevakningsobjekt (violett markering) och övriga kulturhistoriska ar (blå markering). Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, 2008. Medgivande I 2008/1310. Skala 1:15 000. 23

Utredningsområdets karaktär Större delen av utredningsområdet utgörs av ett höglänt skogslandskap med i den centrala delen ett fossilt odlingslandskap i form av röjningsröseområden och ett par torpmiljöer med tillhörande inägor. De flesta av åkrarna ger ett mycket ålderdomligt intryck medan andra förefaller vara brukade under 1800-talets torpepok. Röjningsröseområdena har inte kunnat återfinnas i äldre kartmaterial. Röjningsröseområdena i utredningsområdets centrala del är huvudsakligen av samma typ som dem som återfinns längre norrut, inom Väby ägor. Lämningarna är dock ibland svårbedömda eftersom här också finns senare former av fossila åkrar. Under utredningen har vi dessutom i dessa något komplicerade miljöer funnit några osäkra stensättningar (AC6005 och AC6023). Det är inte omöjligt att det finns ytterligare förhistoriska gravar bland röjningsrösena. Tydligare gravar och en skärvstenshög har nyligen registrerats strax norr om sockengränsen (Wennstedt Edvinger 2009). Ett gravfält med en mycket välbevarad treudd och resta stenar var tidigare registrerat i utredningsområdet (Abild 22). På en plats som ligger intill och söder om gränsen mot Väby stod i äldre tid ett femstenarör, noggrant beskrivet på karta från 1824. Namnet på denna gränsmarkering var Västra Trehörningen. Utmed samma gräns och längre österut ligger Östra Trehörningen, vars namn enligt en kartakt från 1794 härrör från att här legat en treudd av ungefär samma storlek som den som ligger på gravfältet Abild 152. Utredningsområdet sydvästligaste del består av ett torplandskap med små bebyggelseenheter i randen av ett flackt odlingslandskap nedom de höga bergen öster därom. De flesta av dem tillhörde Hjulebergs herrgård. Torpmiljöerna omfattar husgrunder efter bostad och ekonomibyggnader och ofta avgränsande stengärdesgårdar. En torp måste särskilt nämnas, Spräckatorpet (Vessige 173) i utredningsområdets norra del. Torpet har namngetts efter den förste inbyggaren som var stenhuggare, spräckare. Han var en mycket skicklig sådan och det kan man se vid ett besök på platsen, bl.a. två välbevarade och välbyggda källare. Något förvånande vid utredningen var att inga skogsbruksar kunde noteras, vilket tyder på att kolning eller tjärbränning inte utgjort någon viktig försörjningsaktivitet i utredningsområdet. I utredningsområdet finns också en gruvmiljö Granatgruvan (Vessige 137), där ett ca 120 m långt dagbrott i övre delen av det branta Häståsaberget minner om då man på 1930-talet bröt granater för tillverkning av slipmaterial. Bergväggen sprängdes sönder och de knytnävsstora granatrosorna mejslades ut. I och med denna metod bildades en mycket stor mängd skrotsten som täcker hela bergssidan från dagbrottet ända ned till vägen. 24

Kulturvärdesbedömning I tabell 3 är utredningsområdets kulturhistoriska ar klassificerade i klasserna högt, ganska högt, ganska lågt och lågt kulturvärde. Endast fysiska ar och inga uppgifter om ar värderas. Tabell 6. Lämningarnas vetenskapliga och pedagogiska värden. ID-nr Lämningstyp Antikvarisk Vetenskapligt Pedagogiskt bedömning värde värde AC6001 Hägnad Ökhl Lågt Ganska högt AC6002 Hägnad Ökhl Lågt Ganska högt AC6006 Fossil åker B Högt Ganska högt AC6007 Hägnad Ökhl Lågt Ganska högt AC6008 Hägnad Ökhl Lågt Ganska högt AC6009 Fossil åker B Högt Högt AC6010 Dammvall Ökhl Lågt Ganska högt AC6011 Fossil åker Ökhl Lågt Ganska högt AC6012 Hägnad Ökhl Lågt Ganska högt AC6013 Fossil åker R Högt Högt AC6014 Fossil åker R Högt Högt AC6015 Övrigt Ökhl Lågt Lågt AC6016 Fossil åker R Högt Högt AC6019 Fossil åker B Högt Ganska högt AC6003 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Ganska lågt Högt AC6005 Grav B Högt Ganska högt AC6020 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt AC6021 Kvarn Ökhl Lågt Ganska högt AC6022 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt AC6023 Grav B Högt Högt AC6024 Hägnad Ökhl Lågt Högt AC6027 Fossil åker Ökhl Lågt Ganska högt AC6028 Fossil åker B Högt Ganska högt 25

AC6029 Fossil åker Ökhl Ganska lågt Ganska högt AC6030 Fossil åker Ökhl Ganska lågt Ganska högt AC6031 Fossil åker B Högt Högt AC6032 Fossil åker R Högt Högt AC6033 AC6034 AC6036 AC6037 AC6038 Husgrund, historisk tid Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Husgrund, historisk tid Ökhl Lågt Ganska högt Ökhl Lågt Högt Ökhl Lågt Ganska högt Ökhl Lågt Ganska högt Ökhl Lågt Högt AC6039 Dammvall Ökhl Lågt Ganska högt AC6040 Dammvall Ökhl Lågt Ganska högt AC6041 Fossil åker R Högt Högt AC6042 Fossil åker B Högt Högt AC6043 Hägnad Ökhl Lågt Ganska högt AC6044 Kvarn Ökhl Lågt Ganska högt AC6045 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt AC6046 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Ganska högt AC6050 Fångstanläggning Ökhl Lågt Ganska högt övrig AC6051 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt AC6052 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt AC6053 Hägnad Ökhl Lågt Ganska högt AC6054 Stensättning B Högt Högt AC6055 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt AC6056 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt AC6057 Gravfält B Högt Högt AC6058 Fossil åker Ökhl Lågt Högt AC6059 Vägbank Ökhl Lågt Högt 26

AC6060 Hägnad Ökhl Lågt Högt Abild 1 Naturbildning Ökhl Ganska lågt Ganska högt med namn Abild 16 Vägmärke R Högt Högt Abild 21 Grav markerad R Högt Högt av sten/block Abild 22 Gravfält R Högt Högt Abild 26 Dammvall Ökhl Lågt Ganska lågt Abild 27 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Ganska lågt Högt Abild 28 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt Abild 29 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt Abild 31 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt Abild 33 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt Abild 34 Husgrund, Ökhl Ganska lågt Högt historisk tid Abild 35 Hålväg R Högt Högt Abild 64 Plats med tradition Ökhl Ganska lågt Högt Abild 65 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt Abild 81 Fyndplats Ökhl Högt Högt Abild 91 Gränsmärke R Ganska högt Ganska högt Abild 101 Fossil åker R Högt Högt Abild 103 Fossil åker B Högt Ganska högt Abild 104 Fossil åker Ökhl Ganska lågt Ganska högt Abild 105 Fossil åker Ökhl Lågt Ganska högt Abild 115 Fossil åker R Högt Högt Abild 150 Fossil åker B Högt Ganska högt AC6035 Abild 152 Stensättning B Högt Ganska lågt AC6615 Abild 153 Gränsmärke R Ganska högt Högt AC6601 Vessige 137 Gruvområde Ökhl Lågt Högt Vessige 173 Lägenhetsbebyggelse Ökhl Lågt Högt Vessige 219 AC6605 Gränsmärke Ökhl Lågt Ganska lågt R = fast forn ökhl = övrig kulturhistorisk B = bevakningsobjekt 27

Det vetenskapliga värdet av de fasta fornarna är högt. De flesta av röjningsröseområdena ligger på kraftigt skadade hyggen, men i en fin granskog sydväst om Ålasjön kan man om man skärper blicken se de låga flacka och övermossade röjningsrösena (nordöstra delen av Abild 115). Flera av torparna är belagda i kartmaterial från tidigt 1800-tal, ett par kan i andra längder beläggas tidigare, t.ex. Heden som går tillbaka till 1645. De flesta var bebodda in på 1900-talet. Deras vetenskapliga värde är inte så högt men upplevelsevärdet är i regel högt. De flesta kulturhistoriska arna i området har genom tydlighet och bevarandegrad höga upplevelsevärden. Området runt Spräckatorpet är mycket sevärt, och sydöst om torpet, ute på hygget, ligger en tydlig och fint ingärdad äldre åkeryta (AC6027). I närheten ligger också den sevärda Granatgruvan. Figur 15. Dagbrottet Granatgruvan, Vessige 137. Leif Jonsson synar spåren efter uthuggna granatrosor ur bergväggen. Foto AC2008-60-N-0192. 28

Sårbarhetsanalys Fasta fornar, vissa övriga kulturhistoriska ar, sockenkyrkan och riksintresseområdet för kulturmiljövården bildar kulturmiljöer med varierande grad av sårbarhet inför en vindkraftsutbyggnad. Fasta fornar Genom sin särskilda ställning i lagstiftningen utgör de fasta fornarna de mest sårbara företeelserna i utredningsområdet. Deras vetenskapliga värde upprätthålls i normalfallet genom ett omgivande fornsområdet (KML 2 kap. 2 ). Fornsområdet är ett så stort område på marken eller på sjöbotten som behövs för att bevara fornen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornsområdets storlek avgörs från forn till forn. Fornar är sårbara i synnerhet för markingrepp, d.v.s. sådant som kan äventyra deras vetenskapliga värde. Om det inte går att undvika ingrepp i eller nära en fast forn kan länsstyrelsen efter ansökan medge tillstånd till ingrepp i fornsområdet eller fornen. I regel sker det med villkor om undersökning och dokumentation. Sårbarheten gäller också fornarnas pedagogiska värden. Det är därför nödvändigt att beakta enskilda ars upplevelsevärde i relation till planerade nya anläggningar i en kommande vindpark. Övriga kulturhistoriska ar Det har skett en kulturpolitisk omnavigering under senare år som inneburit ett ökat intresse för senare tiders kulturhistoriska ar (Jensen 2006:12). De övriga kulturhistoriska arna är oftare sårbara på grund av sitt pedagogiska värde än på grund av sitt vetenskapliga värde. Någon tillståndsprövning av ingrepp i eller nära denna kategori av kulturhistoriska ar sker i regel inte. Det svaga skyddet för övriga kulturhistoriska ar innebär att många av dem förstörs i onödan vid olika typer av markexploateringar. Över tid ökar emellertid nästan alltid de övriga kulturhistoriska arnas vetenskapliga värde. Därför är hänsynstagande även till mera blygsamma övriga kulturhistoriska ar av det aktuella slaget motiverat och grundläggande för en långsiktig och hållbar kulturmiljöförvaltning. Av störst kulturhistoriskt intresse och därför mest sårbara för en vindkraftsutbyggnad är torp- och andra bebyggelsear i utredningsområdet. De omfattar i regel fysiska spår som belyser alla viktiga komponenter i torparens tillvaro. De har ofta, precis som i utredningsområdet, varit föremål för dokumentation och viss skyltning genom initiativ från socknens hembygdsförening. De flesta torparna inom utredningsområdet ligger inom ett riksintresseområde, där just odlingslandskapets alla dimensioner framhålls. 29

Genom det svaga lagskyddet för dessa yngre kulturminnen har många torpar skadats helt i onödan. Det är t.ex. vanligt att man anlägger vändplaner på bebyggelsearnas tomtmark som ju redan är röjd på hinder. På så vis förstörs torpen för all framtid. En som med tiden skulle ha blivit allt värdefullare även ut vetenskapligt perspektiv har gått förlorad. Många av bebyggelsearna i utredningsområdet har stormskador. Dessa kommer i stor utsträckning av läka över tid, varför arna inte kan betraktas som förstörda även om de ger ett oroligt intryck i dag. Sankt Johannes kyrka Sockenkyrkan i Abild härstammar från 1100- eller 1200-talet. Den har omoch tillbyggts vid flera tillfällen, mest märkbart under 1600-talet. Kyrkobyggnader är känsliga för konkurrens av andra dominanta anläggningar. Vid Abilds kyrka bidrar ingen topografi till att avvärja sådan konkurrens. Kyrkan ligger i ett helt flackt landskapsavsnitt (figur 17). Dess sårbarhet är därför ganska stor. Riksintresseområdet Ätradalen Riksintresseområden för kulturmiljövården kan som regel bedömas som sårbara för vindkraftsetableringar. Kondenserade kulturmiljöer, d.v.s. sådana som omfattar ett stort antal kulturhistoriskt intressanta element på en liten yta, är känsligare än extensiva kulturmiljöer. Ju större yta som definierats såsom riksintresseområde, ju mindre känslighet för moderna anläggningar. I det aktuella fallet är det Ätradalens odlingslandskap med fornar som utpekats som riksintressant. Den del av riksintresseområdet som sammanfaller med utredningsområdet utgör inte i första hand ett agrart landskap, utan en smal remsa skogsmark. Riksintresseområdet omfattar delar av nio socknar. På grund av dess extensiva karaktär i kombination med den planerade vindparkens belägenhet huvudsakligen utanför riksintresseområdet bedömer vi riksintresseområdet sårbart för den aktuella vindkraftsutbyggnaden vid Hjuleberg bara i mycket liten utsträckning. 30

Kulturmiljöpåverkan Vindkraftsutbyggnad tillför som regel inga värden till kulturmiljöer. Vindkraftverk utgör ett nytt och främmande inslag i landskapet, genom sin skala, sitt format och rörliga uttryck. Det är t.ex. svårt att hitta gemensamma morfologiska drag mellan vindkraftverk och kulturhistoriska ar. Kulturmiljöer i utredningsområdet Utredningen har visat på ett flertal kulturmiljöer eller företeelser av kulturhistoriskt intresse. Utredningsområdet är rikt på kulturhistoriska ar av olika art och ålder. De enskilda vindkraftanläggningarnas kulturmiljöpåverkan kan minimeras genom att hänsyn tas till ar och kulturmiljöer i den fortsatta projekteringen. Att bevara ars och miljöers vetenskapliga värde har högst prioritet för kulturmiljövården. Att bevara vetenskapligt värde betyder att inte göra ingrepp i ar. De utgör historiska arkiv vars värde ökar med stigande ålder. Att enskilda vindkraftverk är synliga från vissa ar eller miljöer är i det avseendet mindre problematiskt, så länge ingrepp i själva en eller i dess närområde kan undvikas. En visuell påverkan på kulturmiljöer kan inte undvikas vid vindkraftsutbyggnad. Dagens vindkraftverk når totalhöjder på mer än 100 meter över trädtopparna i en uppvuxen skog (figur 16). Läget i skogsmark mildrar vindkraftverkens landskaps- och kulturmiljöpåverkan, men kan på grund av skogsridåernas höjd och skogsbrukets cykler inte eliminera den. I områden med omfattande stormskador eller stora kalhyggen mildrar inga skogsridåer vindkraftverkens kulturmiljöpåverkan. Om de kulturhistoriska arna förses med skyddsområden där inga anläggningar uppförs och inga markingrepp görs kan kulturmiljöpåverkan reduceras till en audiovisuell påverkan. Då påverkas arnas upplevelsevärde men inte deras vetenskapliga värde. Figur 16. Stora och små vindkraftverks proportioner i relation till andra landskapselement. Modifierad av Arkeologicentrum AB efter förlaga av Nordiska ministerrådet (NM 2000:80). 31

Kulturmiljöer i vindparkens övriga influensområde Utanför utredningsområdet är det i första hand riksintresseområdet och Abilds sockenkyrka som påverkas. Påverkan är lokal och visuell och kan därför begränsas genom en anpassning till kulturmiljöerna av vindparkens layout. Den planerade vindparken är belägen i skogsmark som delvis ingår i och är synlig från riksintresseområdet Ätradalen. P.g.a. riksintresseområdets storlek och karaktär torde vindparkens påverkan på upplevelsen av riksintresseområdet komma att bli mycket liten. Abilds kyrka riskerar att få en olämplig fond av vindkraftverk om inte avstånden mellan kyrkan och vindkraftverken är tillräckligt stort. Vid omkring en kilometers avstånd har vindkraftverkens dominans reducerats till en nivå där de inte konkurrerar med kyrkobyggnaden. Den negativa kulturmiljöpåverkan kan avvärjas genom tillräckliga avstånd. Figur 17. Sockenkyrkan i Abild, Sankt Johannes kyrka. Foto AC2008-73-N- 0379. 32

Åtgärdsförslag 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. (KML, SFS 1988:950, 1 kap.) Föreliggande utredning har visat att både fasta fornar och övriga kulturhistoriska ar finns i utredningsområdet och därför riskerar att beröras av den planerade vindparken. Arkeologicentrums åtgärdsförslag avseende fortsatta antikvariska åtgärder har rangordnats i ett förslag med minimerad kulturmiljöpåverkan som högsta prioritering (Åtgärd 1), och ett förslag med fortsatta antikvariska åtgärder enligt gällande lagstiftning (KML) (Åtgärd 2). Åtgärd 1 förutsätter att ingrepp i ar och fornsområden kan undvikas genom justeringar i layout. Åtgärd 2 föreslås när ingrepp inte kan undvikas i fasta fornar. Skyddsområden Skyddsområden definieras med huvudsakligt syfte att upprätthålla ars vetenskapliga värde. Ett skyddsområde bör dels innefatta ett fornsområde, d.v.s. det område på marken som behövs för att bevara fornen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse, och dels innefatta ett tillräckligt stort område för att minimera riskerna för ingrepp i anslutande fasta fornar utan synlig begränsning ovan jord. Med anledning av topografin, krönlägen, och jordarterna i utredningsområdena, vanligen hällmark och vittringsjord eller mycket tunt moräntäcke, har vi föreslagit 100 meters radie eller marginal som lämplig vid de registrerade förhistoriska gravarna (tabell 7). Vid de gränsmärken som utgör fast forn har vi föreslagit 50 meters radie. Skyddsområdena tar hänsyn till brister i noggrannhet vid gps-mätning. Hänsyn Övriga kulturhistoriska ar har i regel ett lågt eller ganska lågt vetenskapligt värde men ofta har de ett högt upplevelsevärde. Ibland är inte heller upplevelsevärdet högt, men arna tillför ändå miljöskapande värden i ett område. Det gäller i synnerhet i skogsmark, som kan vara fattig på spår efter äldre tiders nyttjande. Därför vill vi uppmuntra till varsamhet även med övriga kulturhistoriska ar. Hänsyn till övriga kulturhistoriska ar innebär att åtgärder vidtas under projektering och byggnation för att undvika skador på arna. I första hand föreslår vi att hänsynen till övriga kulturhistoriska ar får ta formen av skyddsområden. 33