Industrin och klimatet till 2050 Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU
Globalt problem & Globalt ramverk (UNFCCC) I. 2 C målet accepterat av 197 länder (UNFCCC 2010) II: Rika länder ska gå före (UNFCCC 1992) 2 C målet Sverige och EU m.fl. har mål om 80 till 100% reduktion till 2050 Lund University, Presentation 2015 Figur: IPCC 2014, Summary for policy makers
Klimatpolitikens utveckling Isolerat föroreningsproblem Samhällsutveckling Utsläppsmål till 2020/2030 ser OK ut för Sverige/EU (?) Utsläppsmål till >2050 (netto noll) Inga resursmässiga eller tekniska hinder (gott om förnybar energi) i princip Dyrare material/energi inget större problem för samhällsekonomin på längre sikt Insatser idag skapar möjligheter till reduktioner efter 2030 Lund University, Presentation 2015
Produktion och konsumtion av basmaterial utgångspunkter för nollutsläpp I. Basmaterial är essentiella och global konsumtion ökar II. III. IV. 15 till 30% reduktion av CO2 är möjligt med dagens teknik; >50% kräver ny oprövad teknik innovation! Produktion av basmaterial är energi- och CO2 intensivt; Processutsläpp står för 30 till 50 % Basmaterial handlas globalt men med varierande omfattning
Produktion och konsumtion av basmaterial - reduktionsmöjligheter Produktion av nollutsläppsmaterial : Ta hand om CO2 (CCS) Industriell CCS för t.ex. stålverk och cement Grön CO2 (Biomassa) Nya bioraffinaderier som ersätter oljeraff. Baskemikalier, drivmedel CO2-fri process (via el/väte) Elektrifiering av industriellvärme; stål, Alla alternativ ovan kräver introduktion av ny teknik samt nyinvesterinnar i grundprocesser >2030 Konsumtion av basmaterial: Återvinning ökar elektrifiering av t.ex. stål och andra metaller, plast i framtiden? Materialeffektivisering stora potentialer finns
Vad är en effektiv innovationspolitik? Samspel mellan marknadskrav via pris/reglering och tillgänglighet via forskning, utveckling o samhällelig infrastruktur CO2-pris & framtida visioner viktiga men ej tillräckliga Forskning, demonstration och marknadsintroduktion Utveckling av solceller, värmepumpar, vindkraft, bioenergi m.m. visar på samspelet mellan FoU & subventioner för marknadsintroduktion och infrastruktur.samt på den långa tidshorisonten
Innovationsutmaningar för basindustrin Investeringscykler på 20 till 40 år Stor skala på enskilda investeringar Innovation innefrån nödvändigt? Gröna basmaterial kostar och har få fördelar Global konkurrens och hög exponering för CO2 pris Industriella förutsättningar Globala ramverket för klimat (UNFCCC) Energimarknader ; skiffergas, LNG, olja Industripolitik och subventioner, Kina, USA Politiska förutsättningar
Global produktion och klimatpolitik Exempel: Produktion av stål Tusen ton 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 EU27 USA Japan China 200 000 100 000 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 India Brazil Källa: World Steel
Effekten av global klimatpolitik hittills.. 4,00 Industrins direkta utsläpp (ej el)) Index CO2e utsläpp (1990=1) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 Brazil China EU(28) India United States Japan World 0,00 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Anpassat från WRI, CAIT 2.0. 2014. Climate Analysis Indicators Tool: WRI s Climate Data Explorer. Washington, DC: World Resources Institute. Available at: http://cait2.wri.org
Ett ramverk för nollutsläpp inom basindustrin Förtydliga EU ETS långsiktigt (2050) EU ETS sätter tak men även ett golv på utsläppen! Hantera koldioxidläckagefrågan CO2 tullar Bredda frågan om subventionerad el/industripolitik i handelsländer? Komplettera med ambitiös teknikutvecklingspolitik Innovationspolitik (subventionera FoU, demonstration och introduktion) Vertikal v.s. horisontell industripolitik Infrastruktur Hänger ihop!
Ett ramverk för nollutsläpp inom basindustrin Förtydliga EU ETS långsiktigt (2050) EU ETS sätter tak men även ett golv på utsläppen! Det är detta det handlar om Hantera koldioxidläckagefrågan CO2 tullar Bredda frågan om subventionerad el/industripolitik i handelsländer? Hänger ihop! Komplettera med ambitiös teknikutvecklingspolitik Innovationspolitik (subventionera FoU, demonstration och introduktion) Vertikal v.s. horisontell industripolitik Infrastruktur
Hantera koldioxidläckagefrågan Klimat och handel är på kollisionskurs med nuvarande klimatpolitik men bördefördelningsprincipen är dynamisk! Post-Paris December 2015 kommer att se annorlunda ut (förhoppningsvis) Handelsåtgärder (CO2 tullar) men industripolitik & subventioner oftast viktigare Konsumtionsperspektivet materialskatt, upphandling, pekar på vårt ansvar?
Komplettera med ambitiös teknikutvecklingspolitik Forskning med sikte på nollutsläpp Finansiering till demo & pilot Statstödsregler och industripolitik Välja vinnare och utveckla visioner Politiken måste ge riktning men samtidigt flexibilitet Utvärdering viktigt!
Tack
Max Åhman, docent Avd.miljö- och energisystem Lunds universitet/lth Max.ahman@miljo.lth.se www.miljo.lth.se Åhman, M., Nikoleris, A., Nilsson Lars, J., 2012. Decarbonising Industry in Sweden - An Assessment of Possibilities and Policy Needs, IMESS/EESS rapport 77, Miljö- och energisystem, Lunds universitet. Åhman, M., Nilsson, L.J., Andersson, F.N., 2013. Industrins utveckling mot netto-nollutsläpp 2050: Policyslutsatser och första steg, IMESS/EESS rapport 88, Miljö- och energisystem, Lunds universitet. Åhman M., och Nilsson L.J:,(2015) Decarbonising industry in the EU - climate, trade and industrial policy strategies. Chapter 5 in: Dupont. C and S. Oberthur (eds) Decarbonisation in the EU: internal policies and external strategies, Basingstoke, Hampshire: Palgrave MacMillan