Upprättad vid: Försvarets Materielverk Flygavdelningen Upprättad av: Branding Johan Åkvist BRANDSKYDD I ANLÄGGNINGAR Fastställes:
Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 2 MODELL FÖR UTFORMNING AV SLÄCKSYSTEM...2 2.2 Inledning...2 2.3 Fastställande av skyddsmål och skadekriterier...3 2.4 Brandteknisk utvärdering...5 2.5 Val av släckmedel...8 2.5.2.1 Halon...9 2.5.2.2 Halogeniserade släckmedel...9 2.5.2.3 Koldioxid, CO2...9 2.5.2.4 Komprimerade gaser...9 2.5.3 Övriga släckmedel...10 2.5.3.1 Skumsläckmedel...10 2.5.3.2 Vattensprinkler...10 2.6 Val av detektor...10 2.6.1 Värmedetektor VD...11 2.6.2 Rökdetektor RD...11 2.6.3 Flamdetektor FD...12 2.6.4 Samplingsdetektor SD...13 2.6.5 Åtgärder mot onödiga larm...13 3 SLUTSATSER OCH DISKUSSION...14 1
1 INLEDNING Denna rapport syftar till att ge handläggare för sambandshyddor relevant kunskap om brandteknik samt om beräkningsgång och resonemang vid dimensionering av brandskydd både allmänt och för sambandshyddor. Rapporten ger också förslag på tänkbara brandskyddsåtgärder i sambandshyddor. Eftersom storleken på hyddan, val av utrustning och utrustningens placering med mera skiljer från fall till fall, måste brandskyddet för varje typ av hydda behandlas separat. Delegering av dimensioneringen eller samråd skall alltid tas med sakkunnig inom brandteknikområdet, förslagsvis FMVs brandingenjörer. Rapporten är skriven i logisk ordningsföljd det vill säga i den ordning som de olika stegen i brandskyddsprocessen i verkligheten kommer. Det kan nämnas att denna ordning på intet sätt är entydig. Flera olika steg i processen kan ibland behandlas samtidigt eller i annan ordning än den som här anges. Av pedagogiska skäl är dock standardprocessen här beskriven. Handläggaren ges också direkta förslag på brandskyddsåtgärder i sambandshyddor, samt exempel på vilka frågor som försvarsmakten bör kunna besvara innan själva handläggningen av ärendet kan påbörjas. Denna handledning innefattar stegen fram till systemdimensioneringen. Dimensioneringen är direkt beroende av storlek och utformning av skyddsobjektet och beskrivs därför inte närmare här. För att släckåtgärderna på ett effektivt sätt skall kunna installeras bör dessa diskuteras redan vid utformningen av sambandshyddans inredning. 2 MODELL FÖR UTFORMNING AV SLÄCKSYSTEM 2.2 Inledning Med ett funktionsbaserat angreppssätt på problematiken utgår man från vilka skador som är acceptabla, vad släcksystemet får kosta samt vilka skadekriterier som gäller för människor och material och sätter utifrån detta upp ett skyddsmål. Därefter görs en genomgång av tänkbara brandscenarion i objektet. Skyddsmålet och valda brandscenarion ligger till grund för en brandteknisk utvärdering där man oftast med hjälp av datormodeller beräknar hur snabbt branden måste släckas för att inte skadekriterierna ska överstigas och komponenterna därmed skadas. Tiden till släckning avgör sedan vilka släckmedel som är möjliga att välja för att uppnå skyddsmålet. När släckmedlet är valt vidtar dimensioneringen av systemet. För att uppnå skyddsmålet räcker det inte med att använda rätt släckmedel, även detekteringen och dimensioneringen av det hydrauliska systemet måste vara riktig. När tiden för detektering och släckning tillsammans understiger tiden till skada på komponenterna är systemet rätt dimensionerat. Den brandtekniska processen illustreras i figur 1. 2
Skadekriterier på natur, människor och material Skyddsmål Acceptabel skadenivå Ekonomiska ramar Brandteknisk utvärdering Tänkbara scenarion Tid till släckning Val av släckmedel Konsekvensanalys Dimensionering av släckmedel Dimensionering av detekteringssystem Dimensionering av släckmedelsdistributionssystem Dimensionering av automatiskt larmsystem NEJ Rätt mängd släckmedel? JA NEJ Rätt detektering? JA NEJ Rätt rör och dysor? JA NEJ Yttre påverkan ex fläktstopp, dörrstängning JA Skyddsmålet uppnås Figur 1 Exempel på flödesschema för bestämning av erforderligt släcksystem. 2.3 Fastställande av skyddsmål och skadekriterier 2.3.1 Skyddsmål Skyddsmålet grundar sig på den acceptabla skadenivån, vilken i sin tur baseras på försvarsmaktens krav på driftsäkerhet och vilka konsekvenser en störning kan leda till. Svaren på nedanstående frågor (se avsnitt 2.3.4) ger alltså skyddsmålet. Det är det enda som handläggaren behöver veta för att påbörja handläggningen av brandskyddet. Skyddsmålet 3
ligger rent praktiskt till grund för hur detaljerat brandskyddet utformas. Om kravet på driftsäkerhet är högt kan brandskyddet utformas för att skydda på komponentnivå. Är kravet mindre kan handbrandsläckare vara tillräckligt. Handläggaren måste vidare ha kännedom om återanskaffningstiden för enskilda komponenter, enheter eller annan viktig utrustning i hyddan. Det kan vara så att komponenten inte finns i lager och ej heller går att tillverka. 2.3.2 Skadekriterier för människor Skadekriterier för människor används för att kontrollera att det är möjligt för de som befinner sig inne i en brinnande byggnad att utrymma innan kritiska förhållanden har uppstått. Det är ofta röken som gör folk medvetna om att det brinner i en byggnad och får dem att påbörja utrymningen. Men röken är också det största hotet mot människan vid brand p g a dess toxicitet, värmepåverkan och nedsättning av siktbarheten som minskar möjligheterna till en säker utrymning. Sambandshyddorna är dock så små att tiden för utrymning är fullt tillräcklig oavsett vilket brandscenario som uppstår. 2.3.3 Skadekriterier för materiel Då materiel ska skyddas från skador på grund av brand bör nedanstående skaderisker beaktas: Fel! Bokmärket är inte definierat.värmepåverkan Fel! Bokmärket är inte definierat.brandgaser innehållande bl a sot och korrosiva gaser samt släckmedelsgaser. Fel! Bokmärket är inte definierat. Vattenskador från sprinkler eller manuellt släckningsarbete. Fel! Bokmärket är inte definierat. Tryckändringar p g a utlösning av automatiska släcksystem i slutna utrymmen. Dessa skadekriterier diskuteras ofta i samband med den brandtekniska utvärderingen (se nedan) och systemdimensioneringen. 2.3.4 Exempel på frågor till försvarsmakten Hur länge får hyddan vara ur drift? Kommentar: Den viktigaste frågan. Ger svar på tiden FMV har på sig att återställa hyddan i funktionsdugligt skick eller tillverka en ny. Detta ger i sin tur ger svar på hur stora skador som accepteras som till stor del styr brandskyddets utformning. Här bör hänsyn tas om ersättningshydda finns. Svaret på denna fråga baseras på: hur stor skada frånvaron av aktuell hydda medför, hur stor indirekt skada gör frånvaron av hyddan, det vill säga hur påverkas annan utrustning och andra aktiviteter. Kanske kan hyddan skrotas vid en större skada. Viktigt i sammanhanget är också tillgängligheten av ersättningsutrustning vid reparation. 4
Hur stor skada på hyddan accepteras ur ekonomisk synvinkel? Kommentar: Ofta av underordnad betydelse då det är utebliven drift som kostar (se ovan). Finns direkta krav på handbrandsläckare, släcksystemets utformning, släckmedel? Kommentar: Direkta krav på brandtekniska åtgärder t ex släckmedel kan förekomma. Finns det restriktioner på släcksystemets kostnad? Kommentar: Beror på hur mycket hyddan och dess utrustning är värd. Generellt kan sägas att kostnaden för släcksystem relativt kostnaden för elektrisk utrustning av aktuell typ är försumbar. Vissa detektionssystem kan dock vara förhållandevis dyra. Olika släckmedels påverkan på inre/yttre miljö finns definierad och reglerad enligt föreskrifter och lagar. Finns några ytterligare krav från försvarsmaktens sida? Kommentar: Det enda lagstadgade förbudet för försvarsmakten vad gäller släckmedel är förbudet mot haloner (se nedan). Det finns däremot ett antal föreskrifter vid dimensionering av släcksystem och påverkan på yttre och inre miljö som brukar användas som referens. Ofta är dock försvarsmaktens egna krav strängare. 2.4 Brandteknisk utvärdering 2.4.1 Allmänt När skyddsmålet fastställts och man således delvis vet beställarens krav kan den brandtekniska utvärderingen påbörjas. En brandteknisk utvärdering kan utföras på olika sätt. Det är framför allt graden av detaljering som varierar. Det som dock alltid är gemensamt är att man någon form av utvärdering av brandriskerna genomförs och sedan tas ett beslut om brandskyddsåtgärder. Det kan vara så att beslutet är att inte införa något branskydd överhuvudtaget. Andra tänkbara brandskyddsåtgärder kan vara sprinkler, detektor, brandventilation, handbrandsläckare mm. En brandteknisk utvärdering i sin enklaste form kan bestå av en översiktlig besiktning av skyddsobjektet, ett resonemang kring tänkbara brandrisker och sedan beslut om åtgärder. En avancerad brandteknisk utvärdering (se även figur 1) kan bestå av 1 Studie av konstruktion- och ventilationssritningar samt besök av objektet. 2 Fastställande av brandriskerna genom - historiska data - besiktning av objektet och dess utrustning - sannolikhetsberäkningar för branduppkomst i utrustningen. 3 Faställande av enskilda komponenters känslighet mot värme, korrosion, tryck och brandgaser. 4 Fastställande av de mest sannolika (dimensionerande) brandscenarierna. 5 Beräkning av effektutvecklingen för de dimensionerande brandscenarierna. 6 Analys av tänkbara släckmedel, detektorer och rörsystem. 5
7 Analys av släcksystemet, olika kombinationer av släckmedel, detektorer, och rördimensionering ger olika släcktider. Dessa ställs i relation till brandens utveckling för att kraven på utrymningssäkerhet och driftsäkerhet skall uppfyllas. 8 Förslag på släcksystem, utrymningsrutiner, tryckavlastning, restvärdering och så vidare. Vilken detaljeringsgrad som väljs bestäms naturligtvis av varje specifikt objekt. Det är inte alltid nödvändigt med en avancerad brandteknisk utvärdering. En besiktning av skyddsobjektet kan ibland direkt klargöra problematiken och är det så att skyddskraven för materielen är styrande är det möjligt att det mest effektiva släcksystemet väljs direkt. 2.4.2 Utvärdering av sambandshydda I detta avsnitt ges förslag till hur brandskyddet kan utformas i en sambandshydda. Det finns hyddor av varierande storlek och med varierande utrustning. Att hyddorna är av olika storlek spelar mindre roll då även den största är av relativt liten storlek (20-fots container). 2.4.2.1 Utrustning i hyddan Den utrustning i hyddan som ur brandteknisk synvinkel är intressant: Skåp med elektrisk utrustning Kablage Bildskärmar Papper Sovsäckar, ryggsäckar Stolar, bord 2.4.2.2 Bemanning i hyddan Hyddorna skiljer sig också åt vad gäller bemanning. Tre fall kan urskiljas: Obemmanade hyddor Tidvis bemannade hyddor Personal i hyddan under färd 2.4.2.3 Identifiering av tänkbara brandorsaker De troligaste brandscenarierna är Brand i elskåp Brand i kablage, bildskärm Brand i annan utrustning (kläder, lös utrustning) 6
2.4.2.4 Förslag på brandskyddsåtgärder En faktor som styr utformningen av brandskyddet är utrymmet i hyddan. Hyddorna är relativt små och innehåller mycket utrustning. Ju mer avancerat brandskyddet utformas desto mer plats tar det. Nedan ges förslag på hur brandskyddet kan urformas. Studera även avsnitten Val av släckmedel och Val av detektor. Dock skall som tidigare nämnts alltid kontakt tas med sakkunnig person inom brandskyddsområdet. Handbrandsläckare Det brandskydd som i dagsläget rutinmässigt sätts in vid tillverkning av hyddorna är en pulversläckare. Pulversläckare i denna miljö är olämplig (se Övriga släckmedel) och bör bytas ut. I stället bör man ha en liten - t ex tre-liters - vattensläckare till bränder i fibröst material (bord, stolar, ryggsäck, sovsäck, papper) och en liten två- alt tre-liters - kolsyresläckare mot bränder i elektrisk utrustning). Om sambandshyddan är en stridsledningscentral (se avsnitt 2.5.2.1) kan en halonsläckare installeras. Detta brandskydd (handbrandsläckare) är naturligtvis endast effektivt när personal befinner sig i hyddan. Om personal oftast befinner sig i hyddan när den elektriska utrustningen är igång kan detta vara det bästa skyddet då det ofta är det mänskliga ögat och näsan upptäcker branden före en detektor. Eftersom brandgas både är sövande och giftig är en billig och relativt effektiv lösning sätta in en vanlig brandvarnare i hyddor som personal sover i. Det stora problemet i sammanhanget är hur man släcker en brand i ett slutet elskåp. Man kan utrusta kolyresläckaren med ett löstagbart munstycke. Man tillverkar också elskåpen med en specialöppning där kolsyresläckaren passar. Vid brand i elskåpen dras munstycket bort från släckaren och släckaren hakas fast i elskåpet och töms. För att branden (röken) skall upptäckas i tid kan rökdetektorer installeras i skåpen. Det är naturligtvis viktigt att personal noga informeras om släckarnas användning. Viktigt är också att skåpen är täta. Punktskydd Som tidigare nämnts är det ett problem att släcka en dold brand i elskåp. Om hyddan är obemmanad eller tidvis obemmanad kan man införa ett punktskydd av elskåpen. Man sätter då en rökdetektor i varje elskåp och utformar ett rörsystem från en gemensam gassläckmedelsflaska till varje skåp. Dessa löser ut oavsett om personal befinner sig i hyddan eller inte. Det bör dock också finnas handbrandsläckare enligt ovan. Viktigt är också att skåpen är täta. Som släckmedel kan halotron eller koldioxid användas. Kvävebaserade släckmedel tar förmodligen för stor plats. Viktigt i sammanhanget är att strömmen stängs av automatiskt vid brand. En annan lösning är att installera en trycksatt släckmedelsslinga (Firetracer ). Denna är direkt kopplad till släckmedelsflaskan och kan sedan löpa genom t ex flera skåp. Slingan brinner av på det ställe där det börjar brinna. Nackdelen är att det måste till en flamma för att slingan skall brinna av. Vid brand i elskåp uppstår ofta glödbrand. Är man dock villig att "offra" det aktuella skåpet kan detta vara en lösning. 7
Rumsskydd Ett rumsskydd med gasformigt släckmedel som släckmedium kyler luften i hyddan så att branden slocknar (sänker även syrgashalten till viss del). Viktigt är att hyddan är tät för att brand inte kan återantändasamt att ha anordning som stänger ventilationen och stänger av strömmen. Om personal befinner sig i lokalen skall dessa utrymmas innan släckningen påbörjas. Här är halotron och eventuellt koldioxid (tar relativt mycket plats) användbara släckmedel. Brandlarmscentral Om detektorer har installerats i hyddan ansluts dessa till en brandlarmscentral. Här kan man utläsa information som tekniska fel, felutlösningar, olika larmnivåer (gäller för vissa detektorer) mm. Hydda under färd Ovanstående släcksystem kan användas även för hyddor som kommer att vara bemannade då hyddan är under färd. Det är dock mycket viktigt att rutiner vid brand noga gås igenom. Larm bör gå från brandlarmscentralen till föraren som snabbt skall stanna bilen. 2.5 Val av släckmedel 2.5.1 Inledning De släckmedel som är aktuella för sambandshyddor är gasformiga släckmedel. Övriga släckmedel ger för stora saneringskostnader vid utlösning. 2.5.2 Gasformiga släckmedel De gasformiga släckmedlen halon, halotron, FM 200, koldioxid, kvävgas, Inergen och Argonite släcker alla genom kylning av luften i brandrummet. Flamtemperaturen sänks på grund av att värmeenergi åtgår för att värma upp släckmedelsgasen. Detta leder till att reaktionshastigheten kraftigt minskar och till slut släcks flammorna ut. Endast en mindre del av släckeffekten kommer från minskningen av luftens syrgashalt. För de halogeniserade släckmedlen ökas dessutom släckeffekten av vissa kemiska reaktioner. För att bedöma vilken ozonnedbrytande förmåga kemiska föreningar har, används den s k ODP-faktorn (Ozon Depletion Potential). Ju högre ODP en förening har desto större är dess ozonnedbrytande effekt. Utöver detta påverkar halogeniserade kolväten växthuseffekten. Detta mäts med GWP-faktorn (Global Warming Potential). Det finns dock idag inget krav på att växthuseffekten inte får påverkas av släckmedlen. Tabell 1 Ungefärlig utströmnings- och släcktid för olika släckmedel. Släckmedelskategori Tid till släckning / s Exempel på släckmedel Haloner 10 Halon 1301 Halogeniserade, 10 Halotron, FM 200 kondenserade gaser Kondenserade gaser 70 Koldioxid Komprimerade gaser 60-120 Inergen, Argonite, kväve 8
2.5.2.1 Halon Halon avses generellt som det mest effektiva släckmedlet. Halon får dock inte längre användas därför att det påverkar nedbrytningen av atmosfärens ozonskikt (hög ODP-faktor). Förvarsmakten har dock dispens vad gäller stridsfordon, ledningscentraler, luftfartyg och ubåtar. 2.5.2.2 Halogeniserade släckmedel Halogeniserade släckmedel som Halotron och FM 200 är utvecklade för att ersätta halon. Tid till släckning är cirka 10 s. ODP-faktorn är 0. Gasen förvaras kondenserad i tryckbehållare. Av de två nämnda halogeniserade släckmedlena använder försvarsmakten endast Halotron. Fördelar: Kort släcktid. Rent släckmedel, kräver ingen eller liten sanering. Släcker i gasform och tränger därmed in i svåråtkomliga utrymmen. Nackdelar: Har en GWP-effekt. 2.5.2.3 Koldioxid, CO2 Koldioxid förvaras i kondenserad form i tryckbehållare. När koldioxiden strömmar ut förgasas den av trycksänkningen. Tid till släckning är upp till 70 s. Fördelar: Släcker i gasform och tränger därmed in i svåråtkomliga utrymmen. Rent släckmedel, kräver ingen eller liten sanering. Nackdelar: Dödlig för människan vid släckande koncentration (30 % vol). Kräver fördröjning av utlösning så att lokalerna hinner utrymmas innan koldioxiden strömmar ut. Stora släckmedelsvolymer behövs vilket ger lång tid till släckning. 2.5.2.4 Komprimerade gaser De komprimerade gaserna utgörs i första hand av ren kvävgas samt gasblandningarna Inergen och Argonite. De förvaras i gasform i tryckbehållare (ca 200 bar). Tid till släckning i små utrymmen är cirka 100 s. 9
Fördelar: Släcker i gasform och tränger därmed in i svåråtkomliga utrymmen. Rent släckmedel, kräver ingen eller liten sanering. Inga miljöeffekter. Nackdelar: Stora släckmedelsvolymer behövs vilket ger lång tid till släckning. Förvaras i gasform och har därmed stor förvaringsvolym, cirka 9 ggr större (vid förvaringstryck 200 bar) än motsvarande Halon-system. Syrgaskoncentrationen blir för låg för att människor skall kunna vistas i lokalen vid erforderlig utlöst släckmängd. 2.5.3 Övriga släckmedel 2.5.3.1 Skumsläckmedel Skumsläckmedel är ej ett alternativ i sambandshyddorna. Skum används mest i lager- och produktionslokaler för brandfarliga vätskor. På grund av att skum ej kan tränga in i små utrymmen, t ex i elskåp, kan det ej anses vara ett fullgott skydd i lokaler där sådana finns. 2.5.3.2 Vattensprinkler Sprinkler dimensioneras inte för att släcka bränder utan för att kontrollera dem tills räddningstjänsten anländer. Det går därför inte att garantera att utrustningen i lokalerna ej skadas av branden. Sprinklersystem aktiveras dessutom efter så lång tid att de ej kan släcka en brand inuti ett elskåp. Utöver detta ger sprinkler ofta mycket stora vattenskador på byggnader. På senare tid har forskning på vattendimmasystem genomförts men alla vattenbaserade släcksystem kan direkt uteslutas i sambandhyddor eftersom driftsäkerhet inte kan garanteras vid köldgrader. 2.5.3.3 Pulver Pulver är det effektivaste släckmedlet per vikt enhet och har liten lagringsvolym. På grund av omfattande och tidskrävande sanering är inte pulver aktuellt som släckmedel avsett för elektrisk utrustning. 2.6 Val av detektor Vid val av detektor bör man ta hänsyn till vilken miljö som skall skyddas och vilken typ av brand som kan uppstå. Det finns fyra huvudgrupper av detektorer: Värmedetektorer Rökdetektorer Flamdetektorer Samplings detektorer 10
2.6.1 Värmedetektor VD Detektortypen är den äldsta och finns i två utföranden där den mest vanliga är den s k punktformiga typen. Den andra typen är av linjetyp, dvs man detekterar efter en "linje". Detektorn reagerar på temperaturökning i en lokal, varvid larm ges: Då viss temperaturgräns passeras s k maximalvärmedetektor. Då viss temperaturökning inom bestämd tid eller då viss temperaturgräns passeras s k värmedetektor med differentialfunktion. Fördelar VD: Relativt säker metod att deklarera brand. Minst benägen att avge onödiga larm. Nackdelar VD Sen detektering om inte villkoret om snabb värmeutveckling uppfylls. Liten täckningsyta och funktionsbegränsningar vad gäller rumshöjden. Användbarhet i sambandshydda: Används sällan numera. Knappast tänkbar då värmeutvecklingen vid elbrand oftast är långsam. 2.6.2 Rökdetektor RD Detektorn finns i punkt- resp linjeutförande. Den joniserande (RDJ) rökdetektorn är klart den effektivaste i de flesta miljöer och har funnits på marknaden sedan 40-talet. Man utnyttjar ett radioaktivt ämne (Americium 241) i en mätkammare där luften joniseras. Rökpartiklama "fastnar" på de mindre laddade partiklarna och "stör" den normala balansen i mätkammaren. Fördelar RDJ Mycket säker metod att detektera brand i ett tidigt stadium Detekterar rök med små partiklar. Effektiv för brand som är flammande. Benägen att detektera liknande fenomen (ånga, rök från annan källa). Nackdelar RDJ Innehåller radioaktiv strålkälla. Behöver speciell service p g a den radioaktiva strålkällan. Nedsmutsad detektor ökar känsligheten. Tål inte vindhastigheten > 50 m/s. Användbarhet i sambandshydda: Begränsat användbar då detektion av stora partiklar (glödbrand) är dålig. Den optiska rökdetektom liknar mer och mer RDJ i sina egenskaper enligt vissa tillverkare. RDO har en mätkammare utformad som en labyrint där partikeltätheten mäts genom reflektions- eller genomsiktsmätning. 11
Fördelar RDO Mycket säker metod att detektera brand i ett tidigt stadium. Detekterar ljus rök med stora partiklar. Effektiv för glödbrand. Innehåller ingen radioaktiv strålkälla. Nackdelar RDO Benägen att detektera liknande fenomen (ånga, rök från annan källa). Behöver service. Nedsmutsad detektor minskar känsligheten. Användbarhet i sambandshydda: Fullt användbar då detektion sker på ett tidigt stadium. En ny typ av rökdetektor som används är linjerökdetektorn RDL. Detektorn har en sändare och mottagare och så länge inget hinder finns mellan dessa så ges inget larm. Då rök börjar fylla rummet reagerar detektorn från en nedre gräns på ca 40 % upp till 95 % fördunkling under 5 sekunder och ger därefter brandlarm. Fördunkling över 95 % utlöser endast felsignal av den enkla anledningen att undvika onödiga larm p g a flygande fåglar, fallande löv m m. Fördelar RDL Detektering kan ske av stora ytor. Detekterar både ljus och mörk rök. Användbar i stora och höga lokaler. Användbar i miljöer där vanliga RD är olämpliga. Nackdelar RDL Mycket sårbar vid fel om den inte utgör komplement till vanlig RD. Kräver stabilt underlag vid montering. Olämplig där brand utvecklar kraftig rök i inledningsfasen. Servicekostnaderna kan bli höga. Kan detektera dåligt om ventilationen är kraftig Användbarhet i sambandshydda: Detektorn egenskaper kommer inte till sin rätt i denna typ av lokal. Hyddan är för låg för RDL. 2.6.3 Flamdetektor FD I lokaler med stora volymer och hög takhöjd eller speciella risker kan ibland flamdetektorn FD vara att föredra. Den larmar när den träffas av den modulerande infraröda strålningen från brandflammor. Fördelar FD Mycket tidig detektering av vissa bränder. Klarar långa avstånd. 12
Nackdelar FD Kräver omsorgsfull projektering. Användbarhet i sambandshydda: Det är inte sannolikt att en flammande brand skall uppstå. 2.6.4 Samplingsdetektor SD Högsensitivt detekteringssystem som via ett rörsystem samlar in luft från de övervakade rumsvolymerna. Själva detekteringen sker i en speciell analysenhet och känsligheten kan göras 100-500 gånger känsligare än i de vanliga punktdetektorema. Detektorn kan utmärkas med att den har en inbyggd "larmlagringsenhet" i form av ett förvarningslarm, nivå l-, nivå 2- och nivå 3-larm som nedbringar falsklarmen till ett minimum. Fördelar SD Absolut den snabbaste detekteringen som marknaden kan erbjuda. Detektorn har "inbyggd" larmlagring. Installationen lämplig i känsliga miljöer (historiska byggnader, kyrkor m m). Nackdelar SD Kräver omsorgsfull projektering. Omsorgsfullare service erfordras. Förhållandevis dyr detektor Användbarhet i sambandshydda: Fullt användbar då detektion sker på ett mycket tidigt stadium. Kostnadsaspekten bör dock övervägas. En tillämpning för samplande system finns i s k tvåkretssystem där larm från två oberoende detektorer krävs för aktivering av släcksystemet. I kombination med en mindre känslig optisk detektor kan den samplande detektom ge ett tidigt larm till bemannad plats redan när den första rökutvecklingen startar, men aktivering av släcksystemet sker inte förrän rökutvecklingen blivit kraftigare eller en lågande brand har uppstått. Denna lösning medger insats med handbrandsläckare av personalen, vilket antagligen är tillräckligt i de flesta fall då en brand uppstår i elektrisk utrustning. Ett samplande detektorsystem kan även användas för frånkoppling av strömmen till den brinnande utrustningen, vilket ibland leder till att branden självslocknar. 2.6.5 Åtgärder mot onödiga larm I de flesta fallen måste man kalkylera med falsklarm orsakade av människor, liknande fenomen, andra miljöstömingar som t ex damm, vattenånga, mobiltelefonen. Följande metoder kan utvecklas till att eliminera falsklarm: Mindre känsliga detektorer, större mängder rök och värme krävs. Två eller flera brandparametrar utnyttjas i samma detektor (flerkriteriedetektor). Dubbeldetektering från två oberoende detektorer eller sektioner. Tidsbunden dubbeldetektering från två oberoende detektor eller sektioner. Larmlagringsorganisation 13
3 SLUTSATSER OCH DISKUSSION Det finns ett antal olika sätt att utforma brandskyddet på i en sambandhydda. Faktorer som styr utformningen är utrustningen, utrustningens placering, utrustningens värde, mån av plats för släckutrustning, krav på släcksystemets effektivitet (tid till släckning, felutlösningsfrekvens mm). Brandskyddet bör dock alltid diskuteras i samband med planering av hyddans inredning eller till och med vid framtagande av enskilda enheter. Dock skall alltid sakkunnig inom brandteknikområdet konsulteras, förslagsvis FMVs brandingenjörer. Dock kan sägas att om man väljer att ha kvar handbrandsläckare som brandskydd bör pulversläckaren som idag rutinmässigt sätts in i hyddorna bytas ut mot förslagsvis en kolsyresläckare (elbrand) och en vattensläckare (fibrös brand). Om släcksystem valts som brandskydd kan det utformas som punktskydd d v s enstaka objekt skyddas eller som rumsskydd d v s hela rummet inerteras (görs obrännbart). En larmlagringsenhet bör alltid finnas i hyddan. De släckmedel som är aktuella är halogeniserade (halotron är i princip den enda gasen av detta slag som används) eller koldioxid. Koldioxid är ett kostnadseffektivt släckmedel med goda släckegenskaper för denna typ av bränder. Nackdelen är att koldioxid är dödligt för människan vid släckande koncentrationer, vilket medför att skyddade lokaler måste utrymmas före aktivering av släcksystemet. I obemannade utrymmen eller som punktskydd bör det däremot kunna fungera bra. Halotron släcker branden snabbare men är dyrare än koldioxid Detektionsystemet kan utformas i olika detaljeringsgrad. En trycksatt rörslinga med släckmedel kan vara ett alternativ. Optiska rökdetektorer och samplade detektorer är andra tänkbara lösningar. Ett riktigt avancerat system är en kombination av de båda detektorerna där man utnyttjar det mycket känsliga samplade systemet till att ge ett förlarm. Släckmedlet släpps dock inte ut förrän rökutvecklingen bekräftats av rökdetektorn. På så sätt undviker man fellarm och har tid att utrymma personal. Placering av detektorerna - inte minst med avseende på ventilationen - är mycket viktig. Storleken på hyddan är av underordnad betydelse. Ovanstående resonemang är applicerbara på alla typer av sambandshyddor. 14