2009-12-16 Regionalt serviceprogram för Blekinge län 2009-2013
2
Innehåll Regionalt serviceprogram för Blekinge län 2009-2013... 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Syfte och mål...6 1.3 Genomförande...6 2. Beskrivning av Blekinge län...6 2.1 Geografi och befolkning...6 2.2 Näringsliv...6 2.3 Befolkningsutveckling...7 2.4 Dagligvarubutiker på landsbygden...9 2.5 Dagligvaruservice i Blekinge län...9 2.6 Dagligvaruförsörjningen i respektive kommun...10 2.6.1 Karlskrona kommun...10 2.6.2 Ronneby kommun...11 2.6.3 Karlshamns kommun...11 2.6.4 Sölvesborgs kommun...11 2.6.5 Olofströms kommun...12 2.7 Bensinstationer på landsbygden...12 2.8 Infrastruktur...13 2.9 Betaltjänster...14 2.10 Social ekonomi...14 3. Mål, åtgärder och indikatorer...15 3.1 Mål...15 3.2 Åtgärder...16 4. Tidplan...17 5. Finansiering...17 6. Uppföljning och utvärdering...18 Bilagor Glesbygds- och landsbygdsområden i Blekinge län 3
4
Regionalt serviceprogram för Blekinge län 2009-2013 1. Inledning 1.1 Bakgrund I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utgiftsområde 19 Regional tillväxt) framhåller regeringen vikten av att alla delar av landet ges möjlighet att utvecklas av egen kraft. Den regionala tillväxtpolitiken bygger bl a på att varje region ges ansvar och inflytande med möjligheter att växa utifrån sina egna förutsättningar. Som ett led i detta har regeringen gett Konsumentverket i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för regionala serviceprogram. Från första april 2009 övertogs arbetet med serviceprogrammen av Tillväxtverket. Programmen ska tas fram av länsstyrelser eller, i förekommande fall, regionala självstyrelseorgan eller samverkansorgan. I Blekinge län har länsstyrelsen fått uppdraget. De regionala serviceprogrammen ska utarbetas och genomföras 2009-2013. Arbetet med programmen ska ses som en fortsättning på det tidigare programarbetet med lokala utvecklingsprogram (Lokalt utvecklingsprogram för kommersiell service i Blekinge län 2002-2007). Erfarenheter från detta programarbete visar att kombinationen av programarbete, partnerskap och ekonomiskt stöd är positivt. Det nya programmet har en bredare ansats jämfört med programmet i den förra perioden, som mest inriktades på tillgänglighet till dagligvaruservice. Större fokus läggs på tillgänglighet till drivmedel, tillgänglighet till service för personer med funktionsnedsättning och samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service. Nu understryks den potential för tillväxt som tillgången till service utgör. Arbetet med att främja tillgängligheten till service i gles- och landsbygder syftar till att motverka den utglesning av servicen som pågått under många år. Motiven för att värna tillgängligheten har dels ett medborgar- och konsumentperspektiv, dels ett tillväxtperspektiv. Tillgänglighet till service, såväl kommersiell som offentlig, är en förutsättning för att utveckla den resurs som landsbygden är. För den enskilde medborgaren/konsumenten är det en rättighetsfråga att ha en god tillgång till både kommersiell och offentlig service. För den bygd det handlar om är tillgången till service en tillväxtfråga. Dagligvaruservice, skolor, kommunal och annan offentlig service är grundläggande förutsättningar för lokal tillväxt. Programarbetet ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. Målet är att uppnå en god tillgång till service för medborgare och näringsliv samt att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det regionala serviceprogrammet ska samordnas med andra insatser inom politikområdet, såsom det regionala utvecklingsprogrammet, det regionala tillväxtprogrammet, strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning, Landsbygdsprogrammet och LEADER. 5
Kommunernas varuförsörjningsplaner är viktiga underlag i arbetet med det regionala serviceprogrammet. Det kommer även fortsättningsvis vara viktigt att dessa planer uppdateras och är aktuella för att ett bra underlag ska föreligga. 1.2 Syfte och mål Syftet med det regionala serviceprogrammet är att bidra till en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för invånare och företag i gles- och landsbygd. Programmet ska bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar i dessa områden. Detta ska uppnås genom satsningar på bl a tillgänglighet till dagligvaror och drivmedel samt insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättning. Målet är en god servicenivå på den blekingska landsbygden. Programmet ska bidra till en långsiktig helhetssyn på arbetet med att främja en grundläggande servicestruktur. Programmet ska tillsammans med kommunernas varuförsörjningsplaner ligga till grund för länsstyrelsens hantering av ansökningar om stöd till kommersiell service. 1.3 Genomförande Ansvarig för framtagandet av programmet i Blekinge län är länsstyrelsen. Programmet ska förankras i ett partnerskap bestående av representanter från länets kommuner, Länsbygderådet, Region Blekinge, Landsbygdsprogrammet, LEADER, LRF, Landsbygdsservice FLF AB m fl. Partnerskapet har samlats tre gånger under programskrivningen. Programmet ska utarbetas under 2009 för att sedan genomföras under perioden 2010-2013. Avsikten är att programmet ska vara ett levande dokument som revideras efter behov. Arbetet med är en grundläggande 2. Beskrivning av Blekinge län 2.1 Geografi och befolkning Blekinge län är ett litet län med relativt få invånare. Landarealen är 2 941 km² och från söder till norr är länet ca 4 mil och från öst till väst ca 11 mil. Länet har ca 152 000 invånare. De flesta bor i tätorter med en tydlig koncentration till områden söder om E22. Med 52 invånare per kvadratkilometer är länet näst efter storstadsområdena samt Hallands län det mest tätbefolkade i landet. Länet har fem kommuner; Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. 2.2 Näringsliv Näringslivet har av tradition kännetecknats av större industrier, offentlig sektor (med bl a stor del militär verksamhet), fiske och jordbruk. Under de senaste 10 15 åren har 6
näringslivets utveckling genomgått en omfattande strukturomvandling, inte minst genom att IT/Telecom-sektorn har fått en framträdande roll, liksom etableringen av Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Strukturomvandlingen innebär att en större andel är sysselsatt inom tjänstesektorn. De områden som vuxit mest är företagstjänster, vård och omsorg samt utbildning. På landsbygden har det funnits små tillverkande företag, men nu etableras även tjänsteföretag med IT-baserad verksamhet, företagstjänster och turism. Blekinge är en del av den expansiva Östersjöregionen. Länderna i denna region har en samlad befolkning på drygt 100 miljoner med flera storstadsområden och en växande marknad. Detta tillsammans med närheten till Öresundsregionen gör att länet ligger bra till både geografiskt och utvecklingsmässigt. 2.3 Befolkningsutveckling För att beskriva utvecklingen i gles- och landsbygder måste olika avgränsningar och definitioner användas. Den definition som används i detta program bygger på f d Glesbygdsverkets definition och utgår ifrån medborgarnas tillgänglighet till service och arbetsmarknad. Utgångspunkten är tätorter med mer än 3 000 invånare, vilka bedöms ha ett grundläggande utbud av service och en viss arbetsmarknad. Följande områdestyper finns; Glesbygd mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygd 5 till 45 minuters bilresa från tätort med fler än 3 000 invånare. Tätort orter som har fler än 3 000 invånare samt områden inom 5 minuters bilresa från tätort. Enligt denna indelning i områdestyper har vi i Blekinge endast glesbygd på öar utan fast landförbindelse t ex Aspö och Hanö. Karta över blekinges indelning i de olika områdestyperna bifogas som bilaga 1. Tabellen nedan beskriver befolkningsutvecklingen i Blekinge län mellan åren 2002 och 2007. Kommunn Befolk. 2002 Befolk. 2007 Glesbygd 2002 Glesbygd 2007 Landsb. 2002 Landsb. 2007 Tätort 2002 Tätort 2007 Karlskrona 60 676 62 338 581 562 20 995 21 116 39 100 40 660 Ronneby 28 472 28 491 13 11 10 283 10 104 18 176 18 376 Karlshamn 30 739 31 052 18 13 5 893 5 770 24 828 25 269 Sölvesborg 16 351 16 821 33 37 6 587 6 686 9 731 10 098 Olofström 13 637 13 198 0 0 4 161 3 817 9 476 9 381 Blekinge 149 875 151 900 645 623 47 919 47 493 101 311 103 784 Källa: Glesbygdsverket 7
Antalet boende i glesbygd har under perioden minskat i Karlskrona, Karlshamns och Ronneby kommuner medan en ökning kan konstateras i Sölvesborgs kommun. Totalt har antalet boende i glesbygden minskat med 22 personer i länet. Även i tätortsnära landsbygd har antalet boende minskat totalt sett. Minskningen är 426 personer. I tätorterna har befolkningen ökat förutom i Olofströms kommun. Totalt sett har tätorterna ökat med 2 473 personer. Karta 1: Befolkningsutvecklingen 2002-2007 Fördelningen av befolkningen enligt Glesbygdsverkets indelning i glesbygd, tätortsnära landsbygd och tätort uttryckt i procent ger följande värden; Blekinge Riket Glesbygd 0,0% 1,9% Tätortsnära landsbygd 31,3% 21,5% Tätort 68,3% 76.6% Glesbygderna fortsätter att tappa befolkning medan de tätortsnära landsbygderna och tätorterna ökar. Detta gäller dock inte för Blekinge län. Här har vi även befolkningsminskning i de tätortsnära landsbygderna Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse för att upprätthålla en god servicenivå i alla delar av landet. När befolkningen totalt sett minskar får det konsekvenser; servicen riskerar att minska och befolkningsstrukturen blir ofta skev, då det till stor del är yngre personer som flyttar ut. 8
2.4 Dagligvarubutiker på landsbygden Tillgängligheten till dagligvarubutiker har försämrats. Under åren 2007 och 2008 har det i landet lagts ner 62 butiker på landsbygden. I Blekinge län har under perioden två butiker stängts, butikerna i Belganet och Västra Näs. Det har också medfört försämringar för annan service, då butikerna i gles- och landsbygd ofta fungerar som ombud för andra serviceslag såsom post, apotek och systembolagsvaror. Utvecklingen är många gånger en följd av minskande kundunderlag som bl a beror på att befolkningen minskar i gles- och landsbygd eller att hushållens konsumtionsmönster förändrats. Många arbetspendlar till större orter och handlar då också där. Allt fler handlar och utför tjänster på Internet. Många stormarknader med lågprissortiment har etablerats. Dessa utgör ofta en allvarlig konkurrent till de mindre butikerna. Nedläggningen av dagligvarubutiker i gles- och landsbygd beror vanligen på bristande lönsamhet. Själva nedläggningsbeslutet aktualiseras oftast först när innehavaren kommer upp i pensionsåldern. På grund av den låga lönsamheten finns det oftast ingen som är beredd att överta butiken, så den läggs ner. Det finns ett stort intresse både från samhället och från stora delar av befolkningen på landsbygden att butikerna ska leva vidare. För att detta ska vara möjligt är det viktigt att konsumenterna själva ställer upp för sina butiker och styr sitt inköpsbeteende så att det hjälper butiken att överleva. Viktigt är också att myndigheter samt statliga och privata företag agerar på ett sätt som ökar butikernas överlevnadsmöjligheter. Handlaren måste också vara lyhörd för konsumenternas önskemål. 2.5 Dagligvaruservice i Blekinge län Med dagligvarubutiker avses i detta program butiker som ligger i länets gles- och landsbygdsområden, i enlighet med Länsstyrelsen i Blekinge läns avgränsningar (se bilaga 1). Butiken ska vara enda butik på orten samt vara öppen året runt. I Blekinge län finns det idag 25 butiker som definieras som dagligvarubutiker på landsbygden. År 1966 hade vi i Blekinge 170 butiker av denna kategori och 1982 fanns det 72 stycken. Av de 25 dagligvarubutiker på landsbygden som finns i Blekinge idag, drivs 16 butiker av män, fyra butiker av kvinnor och fem butiker drivs gemensamt av man och kvinna. Medelavståndet i kilometer per hushåll till närmaste butik ligger för blekinges del på 1,7 kilometer. Blekinge är därmed på en delad femteplats i riket för kortast avstånd till butik. Läggs sista butiken på orten ner kommer medelavståndet till nästa butik att öka med 1,2 kilometer. För hela riket ligger medelavståndet till närmaste butik på 2,0 kilometer. Hushåll i Jämtlands län har längst medelavstånd, 3,2 km. 9
Karta 2: Tillgänglighet till dagligvarubutik 2008 2.6 Dagligvaruförsörjningen i respektive kommun 2.6.1 Karlskrona kommun I Karlskrona kommun finns det i dagsläget tolv dagligvarubutiker på landsbygden. Butikerna finns i Holmsjö, Tving, Nävragöl, Fridlevstad, Sturkö, Senoren, Aspö, Torhamn, Fågelmara, Kristianopel, Sälleryd och Jämjö. Samtliga butiker har någon kompletterande servicefunktion. Den vanligaste är apoteksservice. De flesta butikerna har också postservice, utlämning av systembolagsvaror och Svenska spel. Ingen butik har ATG. Två av butikerna har bensinförsäljning. Så gott som alla butiker är handikappsanpassade och har tillgång till bredband. En butik har kompletterande service i form av försäljning av cyklar och fiskekort. Karlskrona kommun lämnar hemsändningsbidrag till butiker som ombesörjer hemtransport av varor till kund. Bidraget uppgår till 100 kr per hemsändning. Sex av butikerna utför hemsändningar. Karlskrona kommuns varuförsörjningsplan är från år 2000. 10
2.6.2 Ronneby kommun I Ronneby kommun finns det sex butiker på landsbygden. Butikerna finns i Hallabro, Backaryd, Eringsboda, Johannishus, Listerby och Bräkne-Hoby. Fem av sex butiker har någon form av kompletterande servicefunktion, t ex försäljning av läkemedel och systembolagsvaror. Två av butikerna är handikappsanpassade, medan övriga fyra är delvis handikappsanpassade. Fem av sex butiker har tillgång till Internet. Två av butikerna har bensinförsäljning. Två av butikerna tillhandahåller turistbroschyrer och en butik hyr ut släp. I Ronneby kommun finns också en varubuss. Den besöker orter på landsbygden med långt till närmaste dagligvarubutik. Ronneby kommun lämnar hemsändningsbidrag med 80 kr per hemsändning. Tre av butikerna utför hemsändningar. Kommunens varuförsörjningsplan är från hösten 2002. 2.6.3 Karlshamns kommun I Karlshamns kommun finns det idag två dagligvarubutiker på landsbygden. Butikerna finns i Hällaryd och i Svängsta. Båda butikerna tillhandahåller läkemedel och är postombud. Butiken i Svängsta är ombud för Svenska spel och ATG. Båda butikerna är handikappsanpassade. Endast butiken i Svängsta har bredband. Butiken i Svängsta tillhandahåller turistbroschyrer. Karlshamns kommun beviljar hemsändningsbidrag med 80 kr per hemsändning. Butiken i Hällaryd utför hemsändningar. Karlshamns kommuns varuförsörjningsplan är från 2009. 2.6.4 Sölvesborgs kommun I Sölvesborgs kommun finns det i dagsläget fem dagligvarubutiker i landsbygdsområden. Butikerna är belägna i Hällevik, Hörvik, Norje, Pukavik och Ysane. Tre butiker säljer läkemedel, en butik har postservice, alla butikerna säljer lotter och en butik är ombud för Svenska Spel. Samtliga butiker är handikappsanpassade och samtliga har bredband. Två butiker har bensinförsäljning. Sölvesborgs kommun beviljar hemsändningsbidrag med 90 kr per hemsändning. Tre av butikerna utför hemsändningar. Sölvesborgs kommun har en varuförsörjningsplan från 2002. 11
2.6.5 Olofströms kommun Olofströms kommun saknar dagligvarubutik på landsbygden som är ensam på orten. Olofströms kommun saknar aktuell varuförsörjningsplan. 2.7 Bensinstationer på landsbygden År 2007 fanns det ca 3 600 bensinstationer i landet. Av dessa förväntas ca 1 000 stycken läggas ner de kommande åren. Framförallt är det små bensinstationer på landsbygden som kommer att stängas. Orsaken är en strukturomvandling inom drivmedelshandeln där de stora bensinbolagen vill lägga ner mindre, olönsamma bensinstationer av kostnadsskäl. Länsstyrelsen har genom Landsbygdsprogrammet finansierat projektet Rädda landsbygdens bensinstationer i Blekinge län. Projektet har genomförts av Energikontor Sydost. I projektet har en inventering av landsbygdens bensinstationer gjorts och läget har analyserats så att det finns en klar bild av hur problem/möjligheter ser ut. Slutrapporten inkom 2009-11-27. Ur rapporten kan följande utläsas; Vid projektstart i december 2008 fanns det 63 bensinstationer i Blekinge län, varav 24 låg i glesbygds- eller landsbygdområde. I dagsläget finns det 62 stycken bensinstationer, varav 20 i glesbygd eller landsbygd. Under de senaste åren har 21 stationer lagts ner, vilket motsvarar 25,3 procent att jämföras mot befarade över 50 procent. Under samma period har även 20 stationer tillkommit, därav en nettonedläggning på endast en station. Under 2009 och 2010 hotades/hotas tre bensinstationer i Blekinge län av nedläggning, varav två på landbygden. Hotet avser främst investeringsbehov i form av cisternbesiktning, oljeavskiljare, kortbetalningssystem etc. Bearbetning har skett av hotade stationer och under projekttiden har två hotade stationer i Blekinge län funnit en positiv lösning. I tabellen nedan redovisas en kommunvis sammanställning av drivmedelssituationen i länet. 12
Sammanfattningsvis konstateras att nedläggningshotet för länets bensinstationer är lägre än befarat. 2.8 Infrastruktur Vägnätet i Blekinge är relativt väl utbyggt men är av skiftande karaktär och standard. Kollektivtrafiken är bra utbyggd men utökade linjer, ökad turtäthet och mer samordning skulle främja landsbygdens utveckling. Problemen är störst i länets norra delar. Som komplement till den vanliga kollektivtrafiken finns Öppen närtrafik. Det fungerar som en förlängning av den vanliga kollektivtrafiken och gör det möjlig att nå till adresser som ligger långt ifrån busshållplatser (se www.blekingetrafiken.se). Trafiken i skärgården sker både med vägfärjor och med passagerarbåtar. Turtätheten är begränsad, framförallt under vinterhalvåret. 13
En väl fungerande IT infrastruktur är viktig för hela landet men kanske viktigast för gles- och landsbygder. Utbudet av service såväl privat som offentlig är sämre i dessa områden jämfört med de större tätorterna, en bra Internetuppkoppling är därför viktig. Tillgången till snabb och kraftfull datakommunikation möjliggör etableringar av nya näringsverksamheter på landsbygden vilket i sin tur ger underlag för service. En bra IT infrastruktur är mycket viktig för en regional överlevnad och tillväxt. Tillgången till bredband i Blekinge är god om man ser till åtkomsten, någon vit fläck förekommer dock. När det gäller överföringshastighet är det sämre och ytterligare investeringar krävs. Inom ramen för landsbygdsprogrammet kommer nya medel att tillföras för bredbandssatsningar 2010. Medlen kan användas till anläggandet av nytt, uppgradering av befintligt eller förberedelse för anläggande av bredband. 2.9 Betaltjänster I början av 2000-talet omstrukturerade Posten sin verksamhet för såväl brev- och paketbefordran som kassatjänster. Brev- och paketbefordran sköts främst på entreprenad av postombud i bland annat dagligvarubutiker och på bensinstationer. Företagstjänster utförs av Postens egna företagscenter. Kassatjänster, som t ex betalningsförmedling och uttag av kontanter, utfördes tidigare av Svensk Kassaservice, men denna verksamhet har ersatts av ett statligt åtagande att tillhandahålla grundläggande betaltjänster. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att bevaka de regionala konsekvenserna av Svensk kassaservice avveckling och att de grundläggande tjänsterna även fortsättningsvis motsvarar samhällets behov. Länsstyrelserna har lämnat en första delrapport. För blekinges del kan konstateras att tillgången till grundläggande betaltjänster till största delen tillgodoses. Enligt statistik från f d Glesbygdsverket hade år 2007 2 282 personer i Blekinge mellan två och tre mil till närmaste bankkontor. Ingen hade över tre mil till närmaste bankkontor. 2.10 Social ekonomi Den sociala ekonomin är och har alltid varit en mycket viktig del av den lokala servicen, speciellt utanför tätorterna. Med social ekonomi menar vi "verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatorisk fristående från den offentliga sektorn" (regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin, 1999). Med andra ord mycket av den ideella verksamhet som bedrivs av t ex idrottsföreningar, pensionärsorganisationer, handikappföreningar, kulturföreningar, ungdomsföreningar, kyrkliga samfund, samfällighetsföreningar och byalag. Tjänsterna som organisationerna ansvarar för kan vara sophantering, underhåll av vägar och idrottsplatser, barn- och ungdomsverksamhet, drift av bygdegårdar och andra samlingslokaler, väntjänster m m. Dessa organisationer är en resurs och drivande kraft på den blekingska landsbygden. 14
3. Mål, åtgärder och indikatorer Av ovanstående genomgång av situationen i Blekinge län framgår att tillgängligheten till service är relativt god för hushållen på landsbygden. Mot bakgrund av den snabba förändring av servicestrukturen som sker, är det angeläget att en helhetssyn från samhällets sida finns för att möta förändringarna. Tillgång till en grundläggande service på landsbygden är en förutsättning för en levande landsbygd. 3.1 Mål Det Regionala serviceprogrammets övergripande mål är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i Blekinges gles- och landsbygdsområden. Ingen invånare i Blekinge län ska ha mer än 15 minuters resa till närmaste dagligvarubutik Enligt statistik från f d Glesbygdsverket har i dagsläget ingen invånare mer än 15 minuters resa (den tid det teoretiskt sett tar att åka snabbast farbara väg med bil) till närmaste dagligvarubutik. För bilburna konsumenter är således avståndet inget problem. För hushåll utan bil är kollektivtrafik inklusive färdtjänst ett alternativ för inköpsresor. För konsumenter som är bundna till bostaden är det emellertid nödvändigt med andra lösningar som exempelvis hemsändning av varor, stöd av släktingar eller hemtjänsten. Ingen invånare i Blekinge län ska ha mer än 20 km till närmaste drivmedelsstation I dagsläget har ingen invånare i Blekinge län mer än 20 km (kortaste avståndet via farbar väg med bil) till närmaste drivmedelsstation. Samtliga butiker ska vara tillgänglighetsanpassade I den av riksdagen antagna propositionen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken är tillgängligheten ett prioriterat område. Många människor med rörelsehinder har inte möjlighet att utnyttja servicen p g a fysiska hinder t ex trappsteg och tunga dörrar. Automatiska dörröppnare och ramper för rullstolar är exempel på åtgärder som gör butiken tillgänglig för handikappade men också för kvinnor och män med barnvagnar. Samordnade servicelösningar ska förbättra servicen och stärka landsbygdsbutikerna Utbudet av service på landsbygden är av naturliga skäl mindre omfattande än i tätorterna, underlaget för servicefunktionerna räcker ofta inte till. Genom att samla olika funktioner under samma tak kan förutsättningarna för att erbjuda servicen förbättras och förutsättningarna för serviceföretagens överlevnad ökar. 15
3.2 Åtgärder och indikatorer Stöd till kommersiell service Stöd till kommersiell service (SFS 2000:284) kan lämnas för att kunna upprätthålla en försörjning med dagligvaror och drivmedel i gles- och landsbygder som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd kan också beviljas till handikappsanpassning av serviceställen. Aktiviteter som följs upp; Antal beviljade investeringsstöd för dagligvarubutiker Antal beviljade investeringsstöd för drivmedel Antal beviljade investeringsstöd för tillgänglighetsanpassning av dagligvarubutik och drivmedelsstationer Bredda butikernas utbud genom kompletterande service Samordnade servicelösningar kan vara till gagn både för bygden och öka butikens attraktionskraft. Postservice, försäljning av läkemedel, Svenska Spel och ATG är exempel på tjänster som efterfrågas och som ökar attraktionskraften. Möjligheterna att erbjuda även andra servicefunktioner exempelvis turistservice, kommunal service och annan offentlig service bör eftersträvas. Varje ny servicefunktion som kan knytas till butiken och bidrar till ökad försäljning ökar förutsättningarna för en bibehållen service. Aktivitet som följs upp; Antal projekt som samordnar kommersiell och annan serviceverksamhet Antal butiker med utökat antal servicetyper Ökad köptrohet Länsstyrelsen avser att inom ramen för projektet Landsbygdshandeln i bygden service och samverkan särskilt uppmärksamma ökad köptrohet. Satsningar på kompetensutveckling av butiksägare, ett breddat utbud av service och att göra butikerna mer attraktiva är viktiga insatser för att öka köptroheten hos lokalbefolkningen. Aktiviteter som följs upp; Antal butiker som deltar i kompetensutvecklingsprojekt Antal butiker som får mentorstöd för utformning av attraktivare butik Öka den lokala upphandlingen Ett sätt för kommunerna att stödja servicen på landsbygden är att göra lokala upphandlingar i landsbygdsbutiken. Erfarenheter från projektet Arvikamodellen kommunal upphandling av livsmedel till småkök visar att det inte finns juridiska eller konkurrensmässiga hinder för en kommun att upphandla dagligvaror via landsbygdsbutiken. Det kan gynna kommunens ekonomi samt innebära att småköken får en mer effektiv hantering av dagligvaruinköpen samtidigt som butiken ökar sin omsättning. Aktiviteter som följs upp; Antal projekt inriktade på lokal upphandling 16
Regionalt samråd för kommersiell service En samrådsgrupp bestående av länets kommuner och länsstyrelsen bildades redan vid framtagandet av det tidigare programmet för kommersiell service. Gruppen fortsätter att träffas regelbundet för att diskutera aktuella serviceförsörjningsfrågor och utbyta erfarenheter. Aktivitet att följa upp; Antal möten per år Antal män respektive kvinnor på mötena Övrigt Förutom ovan nämnda åtgärder kommer följande att följas upp för att säkerställa uppsatta mål ; Avstånd till närmaste dagligvarubutik Avstånd till närmaste drivmedelsstation Andel av dagligvarubutikerna som är tillgänglighetsanpassade 4. Tidplan Det regionala serviceprogrammet utarbetas under 2009 för att genomföras 2010-2013. 5. Finansiering Länsstyrelsen kan genom regionala tillväxtmedel finansiera både investeringar och projekt rörande service i gles- och landsbygdsområden. Enligt Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service kan stöd lämnas för att kunna upprätthålla en försörjning med dagligvaror och drivmedel i gles- och landsbygder som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd kan lämnas till dagligvarubutiker, varubussar, bensinstationer och i vissa fall till fackhandelsbutiker i gles- och landsbygd samt på orter med färre än 1 000 invånare. Stödet kan lämnas i form av investeringsbidrag, investeringslån, servicebidrag och hemsändningsbidrag. Länsstyrelsens projektmedel ska bland annat användas till medfinansiering av det Regionala Tillväxtprogrammet för Blekinge 2008 2013 Blekinges Nya Tillväxtresa. I programmet framhålls bland annat samordnade insatser för regional tillväxt som ett viktigt område. Stimulera till ökat entreprenörskap, nyföretagande och till en positiv attityd till företagandet samt bredbandsutbyggnad i gles- och landsbygd samt uppgradering av bredband är prioriterade insatsområden. Länsstyrelsen har genom Landsbygdsprogrammet 2009-2013 möjligheter att finansiera serviceåtgärder. Ur programmets axel tre kan stöd beviljas för finansiering av insatser som skapar förbättrad tillgång till lokal service för konsumenter och företagare. 17
Region Blekinge disponerar, liksom länsstyrelsen, regionala tillväxtmedel. Projekt som kan inordnas i det regionala tillväxtprogrammet kan finansieras. Leader Blekinge har genom Landsbygdsprogrammet möjligheter att finansiera samverkansprojekt, där flera sektorer gemensamt försöker bevara och/eller utveckla kommersiell och offentlig service på landsbygden och i skärgården. Regeringen beslutade i mars 2009 att satsa 30 miljoner kr till utökade insatser för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder. I första hand ska tillgången till drivmedel stärkas. Länsstyrelsen administrerar de 579 000 kr som Blekinge tilldelats. Tillväxtverket har fått i uppdrag från regeringen att stimulera lokala servicelösningar. Huvudinriktningen i uppdraget är att få till stånd en ökad samordning mellan kommersiell och offentlig service. Uppdraget har tilldelats 17 miljoner kr. Projektmedel kommer att kunna sökas därifrån framöver. Kommunerna har en stor och viktig roll när det gäller service på landsbygden. Det handlar om skolor, äldreboende, kommunikationer, näringslivsutveckling m m. I översikts- och detaljplaner kan kommunerna redovisa servicefrågorna och där ange viljeyttringar för landsbygden. Kommunerna kan inte finansiera enskilda företag, men kommunerna kan t ex verka för att upphandlingar genomförs så att landsbygdbutiker inte utestängs. Kommunala inköp i butikerna kan öka butikernas lönsamhet. 6. Uppföljning och utvärdering Det regionala serviceprogrammet kommer löpande följas upp under programperioden. Årligen kommer resultat i relation till uppställda mål för de aktiviteter/indikatorer som har tagits fram att gås igenom. Som ett led i uppföljningen kommer programmets partnerskap att träffas en gång per år under programperioden. Det Regionala samrådet för kommersiell service kommer också att samlas regelbundet. Tillväxtverket kommer en gång per år att göra nationella sammanställningar. Tillväxtverket ska lämna delredovisningar till Näringsdepartementet den 26 februari 2010, 25 februari 2011, 24 februari 2012, 22 februari 2013 samt en slutredovisning senast den 28 februari 2014. Länens redovisningar till Tillväxtverket kommer i tiden att ligga ca fem veckor före datum för delredovisningarna. På nationell nivå kommer de regionala serviceprogrammen att utvärderas av Tillväxtanalys.ä mnas till Tillväxtverket den 26 februari 2010, 25 februari 2011 U U 18
19
Länsstyrelsen Blekinge län Ronnebygatan 22 371 86 KARLSKRONA 0455-870 00 www.lansstyrelsen.se/blekinge 20