Nämndsammanträde äger rum torsdag 24 maj kl i Lagunen, plan 2, Health Sciences Centre (HSC), Baravägen 3, Lund

1 KALLELSE Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) 2012-05-16 Se sändlista Nämndsammanträde äger rum torsdag 24 maj kl 13.30 16.30 i Lagunen, plan 2, Health Sciences Centre (HSC), Baravägen 3, Lund DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Justeringsperson 3. Dagordning Bilagor Protokoll och meddelanden 4. Protokoll - Föregående nämndprotokoll - Studiesociala kommittén 2012-04-17 - Internationella kommittén 2012-03-05, 2012-05-09 Meddelanden Reviderad gemensam text till kursplaner Beslutsärenden 5. Sammanträdestider hösten 2012: Förslag: to 20 sep, to 1 nov, to 6 dec kl 13.30 16.30 6. Kursplan för uppdragsutbildning: - VMFUXX Vård vid KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) och övriga lungsjukdomar inom primärvård och öppenvårdsmottagning, 7,5 hp, avancerad nivå Birgitta Jagorstrand 7. Kursplaner i Röntgensjuksköterskeprogrammet, start ht 12: - RSJD12 Omvårdnadens teknik och metod, 7,5 hp - RSJD13 Profession, etik och handledning, 10 hp - RSJD15 Radiografi II, 15 hp Erna Törnqvist 8. Kursplaner i Sjuksköterskeprogrammet, start ht 12: - SJSD13 Profession, etik och handledning, 10 hp - SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete, 11,5 hp - SJSK20 Kandidatuppsats i omvårdnad, 15 hp Anna Forsberg 9. Ansökan om inrättande av nytt huvudområde för barnmorskeexamen Anna-Karin Dykes 10. Regelverk: - Program på grund- och avancerad nivå - Fristående kurser på grund- och avancerad nivå Bilaga Finns hos sekreteraren Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Postadress BMC F11, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir 046-222 72 89, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 41 70 E-post Barbro.Soliman@med.lu.se Internet http://portal.omv.lu.se/portal/org/namnd_omvutb

Nämnden för omvårdnadsutbildning 2 2012-05-16 Informationsärenden 11. Utvärderingsprojekt av bibliotekets pedagogiska arbete inom LU Sara Akramy 12. Ekonomi, platser/intag 2013 i relation till neddragningar vid Medicinska fakulteten kontra regeringens krav på utökningar Laila Persson 13. Antagningsstatistik hösten 2012 Delas ut på mötet 14. Ordföranden informerar 15. Programdirektör, grundnivå informerar 16. Programdirektör, avancerad nivå informerar 17. Studentföreningen informerar Övrigt 18. Övriga ärenden 19. Sammanträdets avslutande Barbro Soliman Nämndsekreterare

Nämnden för omvårdnadsutbildning 3 2012-05-16 KALLADE Ordförande Petra Lilja Andersson (förhinder 24/5)) Lärare Margaretha Danerek Jimmie Kristensson (förhinder 24/5) Inga Persson Bibbi Thomé (ordf 24/5) Elisabet Werntoft Peter Åsman Representanter för yrkeslivet Lisa Davidsson. Region Skåne Heléne Bengtsson, Primärvården Katarina Rasmusson, Kommunförbundet Skåne Else-Maj Rosenlöf, Skånes universitetssjukhus Studenter Anna-Maria Lennen Rasmus Åkerström Närvaro- och yttranderätt Marianne Ahlner-Elmqvist, PD grundnivå Karin Björkman Björkelund, PD avancerad nivå Anna Forsberg, ordf, kursplankommittén Erna Törnqvist, fasansv, röntgensjuksköterskeprogrammet Anne Lundwall, fasansv, VfU, sjuksköterskeprogrammet Anders Sonesson, MedCUL Niclas Svensson, ordförande, VÅVS Inbjudna Birgitta Jagorstrand Anna-Karin Dykes Sara Akramy Laila Persson Sekreterare Barbro Soliman

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Sammanträdesdag Internationell kommitté 2012 03 05 för omvårdnadsutbildning Närvarande Marianne Ahlner Elmqvist Elizabeth Crang Svalenius Boel Hovde Monne Wihlborg Anneli Sundberg Anne Lundwall Karin Frydenlund Teresa Svarvell Frånvarande Bodil T Andersson Evelina Crona Nathalie Petersson Studentrepresentant Studentrepresentant 1. Godkännande av justeringsperson Kommittén valde Anneli Sundberg som justeringsperson. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3. Fördelning av arbetsuppgifter och diskussion av handlingsplan Det beslutas att handlingsplanen bör delas upp i ansvarsområden som delas på kommitténs medlemmar. Varje ansvarsområde återrapporteras vid varje kommittémöte. Identifiera kurser där milleniemålen är framträdande; Detta är en övergripande punkt som inte bör fördelas. Elizabeth skulle kunna inleda detta arbete tillsammans med Anne Lundwall. Cultural Awareness; Boel Hovde ansvarar. Boel meddelar att Cultural Awareness läggs in som en del av en kurs. Karin Frydenlund pekar på möjligheten att koppla detta till Erasmus Intensive Programme. För att realisera detta måste Cultural Awareness förankras i hela nätverket och en huvudkoordinator måste väljas. Marianne Ahlner Elmqvist lyfter frågan om återkoppling till och spridning inom studentgruppen. För att öka kunskapen bland studenterna skulle de studenter som varit iväg kunna få rapportera vid hemkomst. Boel följer upp Cultural Awareness under året och tittar på möjligheten att paketera detta genom Erasmusstöd. Detta kan bli aktuellt tidigast till hösten 2012. Karin Frydenlund och Teresa Svarvell bistår i detta arbete. Implementering av läraraktivitet i termin 1 av ssk.utb och Virginia School of Nursing prog. Identifiera fler terminer för joint kursverksamhet; Monne Wihlborg ansvarar. Monne berättar lite om hur utbildningen är uppbyggd i Virginia. Deras egentliga sjuksköterskeutbildning börjar inte förrän andra året. Internationell termin; Marianne Ahlner Elmqvist ansvarar tillsammans med Teresa Svarvell. I detta projekt skulle vi få lite av en värdinne funktion utöver utbildningen som erbjuds inresande. En

kursplan måste fastställas. Marianne och Teresa tittar på hur en sådan kursplan skulle kunna se ut i samband med mötet med planerarna för klinisk placering den 12 mars. Erasmus Radiography Group; Bodil T Andersson ansvarar. Kontaktbesök för lärare vid partneruniversitet; Teresa Svarvell och Marianne Ahlner Elmqvist håller i detta tillsammans med Anneli Sundberg som blir koordineringsansvarig. Anneli föreslår en checklista inför kontaktbesök. Karin Frydenlund har påbörjat en sådan som skulle kunna användas. Karin menar att ytterligare personer eventuellt bör involveras i den internationella kommittén. Kommittén måste jobba fram en policy för hur vi ska genomföra kontaktbesök med koordinering av lärare, klinikspersonal samt administratörer. Bjuda in och integrera lärare från partneruniversitet; Marianne Ahlner Elmqvist tillsammans med Anneli Sundberg och Teresa Svarvell ansvarar. Denna punkt hänger ihop med kontaktbesöken och den internationella terminen. Elizabeth Crang Svalenius och Monne Wihlborg har arbetat med den engelska kursen som nu är relativt färdig. Preliminärt kan denna kurs ges till våren 2013. Bjuda in lärare från ERG; Bodil T Andersson ansvarar. HENRE punkt 1; Bodil T Andersson ansvarar. HENRE punkt 2; Bodil T Andersson ansvarar. Studiebesök med studenter från internationell modul; Monne Wihlborg ansvarar då detta främst handlar om Monnes studenter. Inventera möjligheter vid partneruniversitet; Anne Lundwall tillsammans med Teresa Svarvell ansvarar. Internationell termin på engelska för både inresande och svenska studenter; Denna punkt har implementerats och lämnas för närvarande. Global Hälsa; Marianne Ahlner Elmqvist och Karin Frydenlund ansvarar. En kurs i Global Hälsa för lärare kommer att bli aktuell. Studenterna på sjuksköterskeprogrammet är välkomna i denna kurs men programmet får betala för platserna. Det beslutas att programmets ekonom får räkna ut kostnaden för detta vilket kommer att bli en högre kostnad än enbart studentpengen. Kursen ligger nu som valbar kurs för läkarna och kommer inte att flyttas till förmån för andra program. Anette Agardh vill att kursen ska kunna erbjudas alla studenter vid fakulteten. En annan möjlighet är att inrätta en egen kurs i Global Hälsa för Ssk/AT/Ssg. Karin Frydenlund tillsammans med Marianne Ahlner Elmqvist driver denna fråga och kallar till möte för programledningarna med Anette Agardh och Cecilia Lundberg. Utresetermin; Anneli Sundberg och Anne Lundwall ansvarar. Teresa Svarvell poängterar att studenterna inte räcker till för alla partneruniversitet om vi bara skickar ut termin 5 studenter. Kommittén diskuterar alternativ under de olika terminerna. Studenterna är knappast intresserade av att resa ut under termin 6. Erasmus 12 v krav är ett problem, då många studenter inte vill offra så stor del av sina studier. HENRE punkt 3; Bodil T Andersson ansvarar. Erasmus Radiography Group; Bodil T Andersson ansvarar.

Nordplus; Elizabeth Crang Svalenius ansvarar. Nordplus fungerar bra inom de tre nätverken Nordejordemodern, Nordinnett och Nordannet. Karin Frydenlund lyfter frågan om Nordinnetts ekonomiska ansvar som bör ligga på institutionen. Huvudkoordinatorskapet ligger idag på Lund och måste då drivas med stort engagemang. Karin Björkman Björkelund får ansvara för detta. Samverkan; Punkten lämnas. Inventera kurser; Punkten lämnas. Nurse Anesthetist International Federation; Punkten lämnas. Tillägg till handlingsplanen; Sommarkursen; Anneli Sundberg är kursansvarig, Boel Hovde examinator. Linnaeus Palme; Elizabeth Crang Svalenius ansvarar för inresande tillsammans med Teresa Svarvell, Anne Lundwall ansvarar för utresande studenter tillsammans med Teresa Svarvell. Vid protokollet, Teresa Svarvell

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Sammanträdesdag Internationell kommitté 2012 05 09 för omvårdnadsutbildning Närvarande Marianne Ahlner Elmqvist Elizabeth Crang Svalenius Boel Hovde Anneli Sundberg Anne Lundwall Bodil T Andersson Evelina Crona Karin Frydenlund Teresa Svarvell Studentrepresentant Frånvarande Monne Wihlborg 1. Godkännande av justeringsperson Kommittén valde Karin Frydenlund som justeringsperson. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3. Rapportering av ansvarsområden från handlingsplanen a. Identifiera kurser där milleniemålen är framträdande (Elizabeth, Anne) Karin Frydenlund informerar kommittén om studenten Adesola Ajiboye från Mastersutbildningen i Global Hälsa. Adesola gör sitt projektarbete på den Internationella Avdelningen och har fått i uppdrag att bl.a. titta på hur milleniemålen bättre kan integreras i kursplaner inom några av fakultetens program. Karin tipsar om att Adesola även skulle kunna ta sig an några av omvårdnads kursplaner. Det beslutas att Sjuksköterskeprogrammet ser över vilka kursplaner som skulle kunna vara aktuella och att Anna Forsberg involveras. Eventuellt kan Adesola också titta på någon kursplan för Röntgensjuksköterskeutbildningen samt Barnmorskeprogrammet. b. Cultural Awareness (Boel) Boel Hovde rapporterar från resorna i Hasselt och Coimbra. I Hasselt deltog även några programstudenter från Lund som samtidigt gjorde ett utbyte med universitetet. Upplägget var detsamma som tidigare och modulen fungerade väl. I Coimbra var inga svenska studenter närvarande, men dock studenter från andra länder. Varje land presenterar sjukvården i sitt land med en speciell inriktning. Man vill gärna ta med fler studenter i modulen, men detta är en kostnadsfråga. Nästa omgång av Cultural Awareness blir i Bergen 13 15 juni då ingen representant kommer att kunna vara med från Lund. På grund av modulens omfattning är det önskvärt att fler personer kan involveras. Anna Ekvall har föreslagits då hon visat intresse för internationalisering. Marianne Ahlner Elmqvist poängterar att studenterna måste involveras i större utsträckning för att modulen ska vara intressant för avdelningen då den tar mycket personalresurser i anspråk. I nuläget finansieras resorna

genom Erasmus lärarbesök. Modulen kommer att anordnas i Lund under HT12, tors fre v 45 och Boel föreslår att momentet görs obligatoriskt för studenterna. Cultural Awareness ligger idag som ett separat moment utöver ordinarie kurser för studenterna, men kommer att finnas inlagt i kursen SJSB28 som startar till hösten. Karin Frydenlund lyfter frågan om IP ansökan, vilket skulle ge modulen full finansiering. Det beslutas att Karin Frydenlund och Teresa Svarvell ser över detaljerna för en IPansökan under hösten. Tills vidare söker Boel medel från utskottet med deadline i sept. Övrig finansiering måste komma från IK medel. Det föreslås även att modulen skulle kunna ges 2 ggr/år istället för 4 ggr/år. För att kunna lägga in modulen i kursplanen måste den gå varje termin. Eftersom Hasselt erbjuder en intressant möjlighet för inresande studenter genom sin egen modul Flanders Tour varje vår skulle denna eventuellt kunna motsvara Cultural Awareness för våra studenter under våren. Studenter som reser till Hasselt inom hemsjukvård kan använda teoriveckan i T6 för detta. Karin föreslår att Hasselt bjuds in för en diskussion av fortsatta samarbetsformer om deras modul ska kunna utnyttjas strategiskt även fortsättningsvis. c. Implementering av läraraktivitet i termin 1 av ssk.utb och Virginia School of Nursing prog. Identifiera fler terminer för joint kursverksamhet (Monne) Virginia School of Nursing besöker oss i slutet av maj, vilket har organiserats av Monne Wihlborg. Kommittén betonar vikten av att fler involveras och beslutar om en gemensam lunch den 31e maj då läraren från Virginia är här. Internationella kommittén inkl studentrepresentanter samt Inger Hallström bjuds in att närvara vid lunchen. Teresa Svarvell skickar inbjudan samt bokar Vita Matsalen på HSC. Om möjligt är det också önskvärt med en föreläsning om vårdsystemet i USA under seneftermiddagen samma dag. Slutligen enas kommittén om att virtuella samarbeten måste utvecklas och involvera fler vid institutionen. d. Internationell termin (Marianne och Teresa) Teresa Svarvell meddelar att förfrågningar redan börjar komma in från partneruniversitet inför VT13. En diskussion följer om vilken information vi kan ge våra partneruniversitet i nuläget och det beslutas att Teresa begär in nomineringar från alla universitet med deadline 15 aug för att se hur många förfrågningar vi får. Därefter tar kommittén ställning till hur många studenter som kan beredas en plats. Ca 10 15 inresande och utresande studenter/år är rimligt att hantera, varav europeiska samarbetspartners är mest intressanta. Teresa betonar att vi måste minska ner på partneruniversitet alternativt antal studenter/universitet då våra utresande studenter inte räcker till. Preliminärt kommer den internationella kursen att kunna ges fr.o.m. VT13. f. Kontaktbesök för lärare vid partneruniversitet (Teresa, Marianne och Anneli) Erasmusmedel för kontaktbesök har nu beviljats för resor till Rom (Boel Hovde och Teresa Svarvell), Nottingham och Huddersfield (Anneli Sundberg och Anne Lundwall kombinerar dessa) samt Coimbra (Lena Hagman). University of Nottingham kommer även till Lund genom U21 i juni och då ska vi passa på att träffa deras representant Derek.

Tillägg till handlingsplanen; v. Sommarkursen (Anneli) Anneli Sundberg rapporterar att sju studenter är antagna till kursen. En ytterligare student är på gång med sin ansökan. Ytterligare en förfrågan har kommit från en student med individuell studieplan som tar examen i november och önskar göra sommarkursen efter examen. Detta inte är möjligt utan studenten erbjuds göra sommarkursen under sommaren tillsammans med övriga studenter. Marianne Ahlner Elmqvist betonar vikten av att hemvändande studenter marknadsför kursen för studiekamrater i Lund. Ett seminarium kommer att ordnas inför avresa då Anneli planerar att bjuda in en föreläsare i interkulturell kommunikation utifrån studenternas resmål. Karin Frydenlund tipsar om Global Hälsa studenterna. I övrigt rapporterar Teresa Svarvell att allt administrativt arbete med CSN och Ladok etc nu är klart. x. Linnaeus Palme (inresande Elizabeth och Teresa, utresande Anne och Teresa) Elizabeth Crang Svalenius och Teresa Svarvell rapporterar att planen för inresande studenter är klar och har skickats till Khon Kaen för påseende. Förhoppningsvis kan studenter nomineras därifrån inom kort. Arbetet med utresande studenter har påbörjats. Det beslutas att Teresa bekräftar lämpliga perioder med Khon Kaen och därefter gör en utlysning till studenter som går T5 under hösten samt våren med ansökningsdeadline 15 juni. När programmet vet vilka studenter som sökt och nominerats kan en detaljerad studieplan göras för varje student. 4. Övrigt Inför U21 mötet i höst meddelar Karin Frydenlund att det ännu är osäkert vem som kommer att åka. Då omvårdnad är tungt representerat vid dessa möten är det önskvärt att någon från omvårdnad kan åka, meddelar Karin som välkomnar ansökningar om medel. Vid protokollet, Teresa Svarvell

Beslut delegerat till ordförande 2012-03-29 Text gemensam för kursplaner Teoretisk kurs: Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, färdighetsträning, grupparbete, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. text etc Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kan innebära alternativ läraktivitet. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. Verksamhetsförlagd eller integrerad teoretisk/verksamhetsförlagd kurs: Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritiskt analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, grupparbete, färdighetsträning, seminarier och föreläsningar. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattar i genomsnitt 32 timmar per vecka och kan förläggas dag, kväll eller natt under veckans alla sju dagar. VFU sker med organiserad handledning och färdighetsträning.

Examination Bedömning av VFU sker individuellt utifrån ett standardiserat formulär. Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. text Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kan innebära alternativ läraktivitet. För varje VFU anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Student som inte uppnår godkänt resultat vid första examinationen erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet verksamhetsförlagda utbildningstillfällen är begränsat till totalt två. Student som underkänts vid två examinationstillfällen ges inte något ytterligare utbildningstillfälle med examination. Student som utan särskilda skäl avbryter sin VFU i förtid, dvs. när 40 procent eller mer av den totala tiden är genomförd, ska examineras. VFU ska avbrytas när en student på grund av bristande kunskaper och/eller färdigheter begår allvarliga misstag på utbildningsenheten. Examination sker då i förtid och en individuell studieplan upprättas. När studenten har kunnat visa att bristerna är åtgärdade kan verksamhetsförlagd utbildning åter erbjudas. Teoretiska moment: För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator.

1 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012- Gäller från VMFUxx Vård vid KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) och övriga lungsjukdomar inom primärvård och öppenvårdsmottagning Care for COPD (Chronic Obstuctive Pulmonary Disease) and other lung diseases in primary care and outpatient 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Omvårdnad Typ av kurs Kursen är en fristående kurs som vänder sig till sjuksköterskor och sjukgymnaster inom primärvård eller öppenvårdsmottagning som önskar erhålla fördjupad specialkompetens inom området lung- och pleurasjukdomar. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska. Moment på engelska kan förekomma. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten redogöra för orsaker, symtom och diagnostik vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och andra lungsjukdomar, motivera grundläggande principer för farmakologisk behandling vid lungsjukdomar, förklara hur lungsjukdomar uppstår, ger symtom och diagnostisera, välja ut och jämföra metoder för undervisning av patienter och närstående vid insjuknande i KOL och andra lungsjukdomar, välja ut och argumentera för två ansatser för att identifiera otillräcklig kunskap och utvärdering av patientens lärande, argumentera för tvärprofessionella strategier att möta patienter och anhöriga genom stödjande och motiverande samtal, råd och undervisning. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna välja ut och presentera sjukdomsspecifika omvårdnadsproblem, välja ut, kritiskt granska och presentera vårdvetenskaplig kunskap med relevans för vård av patienter med KOL och andra lungsjukdomar.

2 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012- Gäller från Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera och diskutera innebörden i professionellt förhållningssätt och presentera/argumentera för sin tolkning. Kursinnehåll Kursen innefattar följande områden: Lungmedicinsk anatomi och fysiologi Farmakologi Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Lungcancer Pleurasjukdomar Sömnapné Information om andra lungsjukdomar som exempel; cystisk fibros, interstitiella lungsjukdomar, lungtransplantation Behandlingsstrategier och specifik omvårdnad Pedagogiska metoder och samtalsmetodik Dokumentation Aktuell forskning/vetenskapliga artiklar Provmoment 1. Lungmedicin I 2. Lungmedicin II 3,0 hp 4,5 hp Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritiskt analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, färdighetsträning, grupparbete, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftligt individuellt samt muntligt i grupp med individuell bedömning. 2. Patientfall, skriftligt och muntligt i grupp. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos prefekten, begära byte av examinator. Betyg För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända.

3 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012- Gäller från Förkunskapskrav Legitimerad sjuksköterska eller sjukgymnast med minst 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande Yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska eller sjukgymnast Genomgången kurs: Vård vid astma, allergi och Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, 15 hp Litteratur Se bilaga

4 (4) KURSPLAN Dnr M 2012/ Fastställd av NOU 2012- Gäller från VMFUxx Vård vid KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) och övriga lungsjukdomar inom primärvård och öppenvårdsmottagning 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Litteratur Sandström, T & Eklund, A. (senaste upplaga). Lungmedicin. Studentlitteratur. 478 s. Simonsson, B (senaste upplaga). Diagnostik och behandling av lungsjukdomar. Studentlitteratur. 420 s. Ericson, E., & Ericson, T. (senaste upplaga). Medicinska sjukdomar: specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. ca 101/493 s. Gilljam, H. Tackla tobak. Studentlitteratur 2002 Larsson, K. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. Boerringer Ingelheim 2002 Läkemedelsboken 2011 Fass Nationellt vårdprogram för Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom 2010 Nationellt vårdprogram för lungcancer 2001. Läkemedelsverket 2009 Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

Kursöversikt Röntgensjuksköterskeprogrammet VfU = Verksamhetsförlagd utbildning T 1 Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession (varav max två veckors VfU), 19,5 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 2 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Den medicinska bilden, 4,5 hp Radiografi II, 15 hp (varav VfU 13 hp) Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 3 Radiografi III, 27 hp (varav VfU 15 hp) Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 4 Radiografi IV: Människans livscykel, 7,5 hp Den medicinska bilden, 7,5 hp Ledarskap, pedagogik och organisation, 4,5 hp Röntgensjuksköterskans profession och vetenskap, 7,5 hp Profession, etik och handledning, 3 hp T 5 Radiografi V, 7 hp Den medicinska bilden, 7,5 Kandidatuppsats inom radiografi (examensarbete), 15 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 6 Radiografi VI, verksamhetsförlagd utbildning, 25 hp Profession, etik och handledning, 5 hp

RSJD12, Omvårdnadens teknik och metod, 7,5 högskolepoäng Nursing: technology and methodology, 7.5 credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med 2012-09-03. Utbildningsområde: Vård 80%, Medicinskt 20% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Kursen fokuserar på färdighetsträning baserade på teoretiska moment. Huvudområde Radiografi Fördjupning G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna kontrastera olika kommunikationstekniker som fokuserar på patientens behov (delkurs 1), jämföra uppgiftsorienterat och personcentrerat förhållningssätt i samband med personlig hygien (delkurs1), beräkna administrering av läkemedel på ett säkert sätt (delkurs 1 och 3), beskriva metoder för att bedöma en patients risk för skada (delkurs 2), förklara bakgrunden till och genomförande av vanligt förekommande prover från blod, urin, avföring och sekret (delkurs 2 och 3),

jämföra strategier för att behandla trycksår, främja sårläkning och förhindra komplikationer vid sårläkning (delkurs 2), ange olika kliniska tecken i samband med förestående och inträffad död och motivera omvårdnadshandlingar i dessa sammanhang (delkurs 2). 2/ 4 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna verbalisera och stegvis genomföra basal hygien, munvård och anpassning av den sängliggande patientens miljö (delkurs 1), systematiskt, aseptiskt och korrekt genomföra kapillär- och venprovtagning samt injektionsgivning (delkurs 2), systematiskt och med varierande tekniker genomföra undersökning av en människas kropp från huvud till tår (delkurs 1 och 3), verbalisera och genomföra skötsel av katetrar, sonder, samt perifera och centrala infarter (delkurs 2 och 3), positionera, förflytta och mobilisera patienter på ett säkert och ergonomiskt sätt (delkurs 1), använda medicinsk teknik för att främja hälsa och förebygga komplikationer (delkurs 1, 2 och 3), förbereda och administrera läkemedel på ett säkert sätt (delkurs 1 och 3), systematiskt verbalisera och genomföra steril påklädsel, tvättning, uppdukning och handhavande av material på ett säkert och ergonomiskt sätt (delkurs 3). Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera över skillnader på vårdande och icke vårdande handlingar i relation till värdighet, integritet, autonomi, beroende och oberoende (delkurs 1, 2 och 3), problematisera hur biologiskt kön kan ha betydelse för bedömning av symtom och för olika vårdhandlingar (delkurs 3). 4. Innehåll Kursen består av tre delkurser. Delkurs 1 (provmoment 1-2) Kommunikationstekniker Vitala parametrar Basal hygien Aseptik Patientnära vårdmiljö Sänglägeskomplikationer Munhälsa Elimination Läkemedelshantering Värdighet, integritet, autonomi, beroende, oberoende

3/ 4 Delkurs 2 (provmoment 3) Riskbedömning Kapillär- och venprovtagning Sårbehandling Perifera infarter Urinkateterisering (KAD) Stomivård Omhändertagande av avliden Delkurs 3 (provmoment 4-5) Centrala infarter V-sond/nasogastrisk sond Syrgasbehandling Sugning av övre luftvägar och nedre via trachealkanyl Inhalationsbehandling EKG S-HLR Aseptik Läkemedelshantering Provmoment Delkurser 1. Basal omvårdnad, hygien och bemötande, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Läkemedelshantering, 0,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Medicintekniska moment, 2,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4. Medicintekniska moment, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Läkemedelshantering, 0,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, praktisk färdighetsträning, gruppuppgifter, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Individuell praktisk samt individuell skriftlig, samt obligatoriska läraktiviteter 2. Individuell praktisk samt individuell skriftlig, samt obligatoriska läraktiviteter 3. Individuell praktisk, samt obligatoriska läraktiviteter 4. Individuell praktisk, samt obligatoriska läraktiviteter 5. Individuell praktisk, samt obligatoriska läraktiviteter

Vid omexamination kan gruppuppgifter ersättas av individuella uppgifter. Frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kan innebära alternativ läraktivitet vilken beslutas av kursens examinator. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Student som underkänts två gånger vid examination kan hos programdirektören begära att annan examinator utses. Student som underkänts sex gånger får avbryta utbildningen. 4/ 4 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Se utbildningsplan. Kursen läses i den ordning de ges. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

RSJD12 Omvårdnadens teknik och metod, 7,5 hp Litteratur Böcker Berman, A., & Snyder, S. (senaste upplaga). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. New Jersey: Pearson. Björkman, E., & Karlsson, K. (senaste upplaga). Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar. Lund: Studentlitteratur. Malmsten, K. (senaste upplaga). Etik i basal omvårdnad: i någon annans händer. Lund: Studentlitteratur. Raadu, G. (senaste upplaga). Författningshandbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Stockholm: Liber. Vårdhandboken. Hämtad 19 december 2011 från Sveriges Kommuner och Landsting: www.vardhandboken.se Vetenskapliga artiklar och avhandlingar Andersson,O., Boshier,P., & Hanna, G. (2011). Interventions designed to prevent bedrelated injuries in patients. The Cochrande Library. DOI: 10.1002/14651858CD008931.pub.2. Aveyard, H. (2000). Is there a concept of autonomy that can usefully inform nursing practice? Journal of Advanced Nursing, 32, 352-358. Brown, H., & Randle, J. (2005). Living with a stoma: a review of the literature. Journal of Clinical Nursing, 14, 74-81. Creedon, A.S. (2005). Healthcare workers` hand decontamination practices: compliance with recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing, 51, 208-16. Webster, J., Osborne, S., Rickard, C., & Hall, J. (2010). Clinically indicated replacement versus routine replacement of peripheral venous catheters. The Cochrane Library. DOI:10.1002/14651858.CD007798.pub 2. Whitby, M., Pessoa-Silva, C.L., McLaws, M.L., Allegranzi, B., Sax, H., Larson, E., Seto, W.H., Donaldson, L., & Pittet, D. (2007). Behavioural considerations for hand hygiene practices: the basic building blocks. Journal of Hospital Infection, 65, 1-8.

RSJD13, Profession, etik och handledning, 10,0 högskolepoäng Profession, ethics and supervision, 10.0 credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning 2012-05-24 att gälla från och med 2012-09-03. Utbildningsområde: Vård 100% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk teoretisk kurs i Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Radiografi Fördjupning G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna systematiskt jämföra olika modeller för handledning, samspel och kommunikation (termin 3), argumentera för det vårdetiska ansvaret utifrån professionen (termin 4), redogöra för vårdetisk teori och vårdetiska begrepp med betydelse för det karitativa vårdandet (termin 5).

2/ 3 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna identifiera och organisera lärandesituationer i patientnära vård för medstudent (termin 6), bedöma den handledda/-es utbildningsprestation i relation till lärandemål och läraktivitet (termin 6). Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera över sjuksköterskeprofessionen i relation till egna föreställningar om sjuksköterska som akademiskt yrke (termin 1 och 6), reflektera över hur moralisk perception utvecklas och förändras i takt med yrkes- och livserfarenhet (termin 6), motivera hur sjuksköterskan kan främja en god vårdrelation i ett livscykelperspektiv (termin 2). 4. Innehåll Teorier och modeller om profession Professionsetik Vårdetik Teorier och modeller om kommunikation Teorier, modeller och metoder för handledning Provmoment Delkurser 1. Profession, etik och handledning I, 0,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Profession, etik och handledning II, 0,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Profession, etik och handledning III, 0,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4. Profession, etik och handledning IV, 3,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Profession, etik och handledning V, 0,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 6. Profession, etik och handledning VI, 5,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, grupparbete, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. 2. 3. 4. Skriftligt individuellt samt obligatoriska läraktiviteter Skriftligt individuellt samt obligatoriska läraktiviteter Skriftligt individuellt, muntligt i grupp med individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter Muntligt i grupp med bedömning i grupp samt obligatoriska läraktiviteter

3/ 3 5. Skriftligt, individuellt med uppföljning i grupp samt obligatoriska läraktiviteter 6. Skriftligt, individuellt, praktiskt individuellt, muntligt i grupp samt obligatoriska läraktiviteter Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kan innebära alternativ läraktivitet. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Se utbildningsplan. Kurserna läses i den ordning de ges. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

RSJD13 Profession, etik och handledning Litteratur Böcker Berman, A., & Snyder, S. (senaste upplaga). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. Cowen, M., Maier, P., & Price, G. (senaste upplaga). Studera smart när du läser till sjuksköterska. Dorset: Pearson. Dahlberg, K., & Segesten, K. (senaste upplaga). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Ekebergh, M. (senaste upplaga). Att lära sig vårda-med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur. Graubaek, A-M. (Red.), Blomqvist, K. (Svensk bearbetning). (senaste upplaga) Patientologi. Personcentrerad vård i teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Lauvås, P., & Handal, G. (senaste upplaga). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund, Studentlitteratur. Lilja Andersson, P., & Hommel, A. (senaste upplaga). Vården inifrån. När sjuksköterskan blir patient. Stockholm: Natur & Kultur. Malmsten, K. (senaste upplaga). Etik i basal omvårdnad: i någon annans händer. Lund: Studentlitteratur. Segesten K. (2011). Att utbildas till sjuksköterska - perspektiv på lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Strang, P. (senaste upplaga). Livsglädjen och det djupa allvaret: Om existentiell kris och välbefinnande. Stockholm : Natur & kultur. 158 s. Barbosa Da Silva, A., Berggren, I., & Nunstedt, H. (senaste upplaga). Omvårdnadshandledning-ur etiskt och tvärdisciplinärt perspektiv. Lund, Studentlitteratur. 242 s. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar Bondas T. (2009). Preparing the air for nursing care: a grounded theory study of first line nurse managers. Journal of Research in Nursing. 14(4):351-62. Cartlett, S., & Lovan, S. (2011). Being a good nurse and doing the right thing: a replication study. Nursing Ethics, January 18, 54-63. Clark Callister, L., Luthy, K.E., Thompson, P., & Memmot, R.F. (2009). Ethical Reasoning in Baccalaureate Nursing Students. Nursing Ethics, December 16, 499-510.

Cronqvist, A., Theorell, T., Burns, T., & Lützén, K. (2004). Caring about - Caring for: Moral obligations and work responsibilities in intensive care nursing. Nursing Ethics, Jan, 11(1), 63-67. Dahlberg K. (2002). Vårdlidandet - Det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22: 4 8. Gaudine, A., Le Fort, S., Lamb, M., & Thorne, L. (2011). Clinical ethical conflicts of nurses and physicians. Nursing Ethics January 18, 9-19. Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer/kan tillkomma.

RSJD15, Radiografi II, 15,0 högskolepoäng Radiography II, 15.0 credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med 2012-09-03. Utbildningsområde: Vård 70%, Medicinskt 30% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). I kursen ingår nio veckor verksamhetsförlagd utbildning (VfU). Huvudområde Radiografi Fördjupning G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna förklara samband mellan undersökningsmetodik och bildkriterier vid konventionella röntgenundersökningar med relevant terminologi (delkurs 1), förklara samband mellan omvårdnadsåtgärder och symtom och tecken hos patienten (delkurs 2), motivera olika vårdhandlingar utifrån relevanta styrdokument och omvårdnadsteorier (delkurs 1 och 2).

2/ 4 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna förbereda, genomföra och utvärdera utvalda röntgenundersökningar på ett för patienten säkert sätt (delkurs 1), journalföra omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål och omvårdnadsåtgärder med relevans för somatisk vård (delkurs 2), förbereda, genomföra och utvärdera personcentrerade omvårdnadsåtgärder och medicintekniska moment (delkurs 1 och 2), beräkna och administrera läkemedel enligt ordination och gällande förordningar (delkurs 2). Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna reflektera över konsekvenser av planering, organisation och prioritering av det dagliga patientarbetet (delkurs 1 och 2), reflektera över hur tillitsfulla relationer inom vården etableras utifrån eget och andras förhållningssätt (delkurs 1 och 2), välja ut vårdsituationer och motivera sitt lärande i relation till dessa (delkurs 1 och 2). 4. Innehåll Delkurs1 (provmoment 1-2) Konventionella röntgenundersökningar (lungor, skelett och urinvägar) Datortomografi (medicinsktekniska moment och omvårdnadsåtgärder) Styrdokument Patientsäkerhet Vårdhygien Strålhygien Digitala journalsystem för patient- och bilddata Basal omvårdnad Kommunikation och information Delkurs 2 (provmoment 3-4) Basal omvårdnad Styrdokument Omvårdnadsteorier Vårdrelationer Vårdhygien Dokumentation Patofysiologi Vårdetik Medicintekniska moment Läkemedel

3/ 4 Provmoment Delkurser 1. konventionella röntgenundersökningar (VfU), 6,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Seminarium utifrån röntgenundersökningar, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Somatisk vård (VfU), 6,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4. Seminarium utifrån patientfall, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemformulering, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuella arbeten, grupparbete, seminarier och föreläsningar. Verksamhetsförlagd utbildning (VfU) omfattar i genomsnitt 32 timmar per vecka och kan förläggas dag, kväll eller natt under veckans alla sju dagar. VfU sker med organiserad handledning och färdighetsträning. Examination Numrering av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Individuell bedömning formativt och summativt utifrån fastställda kriterier i ett bedömningsformulär samt obligatoriska läraktiviteter 2. Paper- individuellt skriftligt, muntlig examination i grupp med individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter 3. Individuell bedömning formativt och summativt utifrån fastställda kriterier i ett bedömningsformulär samt obligatoriska läraktiviteter 4. Seminarium, individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kan innebära alternativ läraktivitet. För varje VfU anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Student som inte uppnår godkänt resultat vid första examinationen erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet verksamhetsförlagda utbildningstillfällen är begränsat till totalt två. Student som underkänts vid två examinationstillfällen ges inte något ytterligare utbildningstillfälle med examination. Student som utan särskilda skäl avbryter sin VfU i förtid, dvs. när 40 procent eller mer av den totala tiden är genomförd, ska examineras. VfU ska avbrytas när en student på grund av bristande kunskaper och/eller färdigheter begår allvarliga misstag på utbildningsenheten. Examination sker då i förtid och en individuell studieplan upprättas. När studenten har kunnat visa att bristerna är åtgärdade kan verksamhetsförlagd utbildning åter erbjudas. Teoretiska moment: För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator.

4/ 4 6. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Se utbildningsplan. Kurserna läses i den ordning de ges. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

RSJD15 Radiografi II Litteratur Böcker Arlebrink, J. (senaste upplaga). Grundläggande vårdetik- teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Backman, J. (senaste upplaga). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Berman, A., & Snyder, S. (senaste upplaga). Fundamentals of nursing. New Jersey: Pearson. Ehrlich, R. (senaste upplaga). Patient care in radiography. St Louise: Mosby Elsevier. Ehnfors, M. (senaste upplaga). VIPS-boken: om en forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournalen. FoU-rapport 48. Stockholm: Vårdförbundet, Ericsson, E., & Ericsson, T.(senaste upplaga). Medicinska sjukdomar- specifik omvårdnad, medicinsk behandling och patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. FASS. (senaste upplaga). Stockholm: Läkemedelsindustriföreningen LIF. Järhult, J., & Offenbartl, K. (senaste upplaga). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber. Möller, T.B., & Reif, E. (senaste upplaga). Pocket Atlas of Radiographic Positioning. Stuttgart: Thieme. alt. Bontrager, K.L., & Lampignano, J.P. (senaste upplaga). Bontragers s Handbook of Radiographic Positioning and Techniques. Mosby: Elsevier. Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber. Strålsäkerhetsmyndigheten. Lagar & författningar. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerade röntgensjuksköterskor. Stockholm: Vårdförbundet. http://www.swedrad.com/images/stories/kompetensbeskrivning/20110912kompetensbeskrivning.pdf. Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor. (2008). Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor. Stockholm: Vårdförbundet. https://www.vardforbundet.se/documents/trycksaker%20- %20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for %20rontgensjukskoterskor_0809.pdf Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (senaste upplaga). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapliga artiklar och avhandlingar Borch, E., & Hillervik, C. (2005). Upplevelser av kroppslig beröring i omvårdnadsarbetet- patienter berättar. Vård i Norden, 78 (25), 4-9. Fatahi, N., Matsson, B., Lundgren, S., Hellström, M., (2010). Nurse radiographers experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal of Advanced Nursing, 66(4), 774-783. Hommel, A., Bjorkelund, KB., Thorngren, KG., & Ulander, K. (2007). Nutritional status among patients with hip fracture in relation to pressure ulcers. Clinical Nutrition. Oct 26 (5), 589-96. Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer/kan tillkomma.

Kursöversikt - Sjuksköterskeprogrammet VfU = verksamhetsförlagd utbildning T 1 Sjuksköterskans profession och vetenskap I (inklusive fältstudier), 7,5 Människokroppen; biologi och hälsa, 19,5 hp Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 2 Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 7,5 hp Processorienterad omvårdnad i ett livscykelperspektiv, 19,5 hp (varav 7,5 hp VfU) Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 3 Personcentrerad vård och lärande vid symtom o tecken på ohälsa, 27 hp (varav 10,5 VFU) Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 4 Personcentrerad vård vid psykisk ohälsa, 15 hp (varav 7,5 hp VfU) Sjuksköterskans profession och vetenskap II, 7,5 hp Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete, 4,5 hp Profession, etik och handledning, 3 hp T 5 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete, 7,0 hp Intensiv omvårdnad, 7,5 hp Kandidatuppsats inom omvårdnad (examensarbete), 15 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 6 Processorienterad klinisk omvårdnad (VfU), 25 hp Profession, etik och handledning, 5 hp

SJSD13, Profession, etik och handledning, 10,0 högskolepoäng Profession, ethics and supervision, 10.0 credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en preliminär, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med 2012-09- 03. Utbildningsområde: Vård 100% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk teoretisk kurs i Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Omvårdnad Fördjupning G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna systematiskt jämföra olika modeller för handledning, samspel och kommunikation (termin 3), argumentera för det vårdetiska ansvaret utifrån professionen (termin 4), redogöra för vårdetisk teori och vårdetiska begrepp med betydelse för det karitativa vårdandet (termin 5). Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna identifiera och organisera lärandesituationer i patientnära vård för medstudent (termin 6),