Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Relevanta dokument
Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 90 UNIVERSITETSSJUKHUSET

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 90 UNIVERSITETSSJUKHUSET

Miljörapport 2014 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport 2015 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 30 TANNEFORS

Miljörapport 2017 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport HVC 30 Tannerfors LINKÖPING

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 70 ULLSTÄMMA

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 60 LAMBOHOV

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Miljörapport HVC 30 Tannerfors LINKÖPING

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport HVC 30 Tannefors LINKÖPING

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Mall för textdelen till miljörapporten

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport Hetvattencentralen H V C 9 0 U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Miljörapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Årsrapport 2015 HVC 3. Tornby LINKÖPING

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Miljörapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Ångcentralen vid Kisa Pappersbruk

Miljörapport - Textdel

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN. 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Anmälan avser Ny verksamhet Ange beräknat startdatum: Ändring av befintlig verksamhet Ange datum för ändring:

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Naturvårdsverkets författningssamling

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Årsrapport 2016 HVC 3. Tornby LINKÖPING

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Panncentralen Facetten

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Vägledning om egenkontroll

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Panncentralen Facetten

Kontaktperson Telefon Fax

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Telefon Mobil E-post. Kontaktperson Telefon Mobil

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Skutskär reservanläggning

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ELLER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT VATTENSKYDDSFÖRESKRIFT

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015

Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Telefon Fax E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress MARIESTAD Stadshuset Kyrkogatan 2 MARIESTAD

Årsrapport-Miljö för Älvkarleby biobränslepanna år 2009

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Transkript:

Miljörapport 2011 PC Öster KATRINEHOLM

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR 3 2.3.1 VÄRMEPRODUKTION TILL FJÄRRVÄRMENÄTET 3 2.3.2 PANNCENTRAL ÖSTER 4 2.4 MILJÖUPPFÖLJNING 4 2.5 RENINGSUTRUSTNING 4 2.6 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 4 2.6.1 TILLSTÅNDSBESLUT 4 2.6.2 ANMÄLNINGAR OCH ANDRA BESLUT UNDER ÅRET 4 3 MILJÖBERÄTTELSE 4 3.1 MILJÖPÅVERKAN 4 3.2 VERKSAMHETSSYSTEM 4 3.3 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 5 3.3.1 FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION OCH PROCESSER 5 3.3.2 ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING 5 3.3.3 KEMISKA PRODUKTER 5 3.3.3.1 Användning av kemiska produkter 5 3.3.3.2 Utbyte av kemiska produkter 5 3.3.4 AVFALL 6 3.3.5 RENINGSANLÄGGNINGAR - DRIFTFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRÄNDRINGAR 6 3.3.6 STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR 6 3.4 KONTROLLRESULTAT 6 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER 7 BILAGOR Bilaga 1: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, 1

1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004 9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0483-105 Anläggningsnamn Panncentralen Öster Ort Katrineholm Besöksadress Trädgårdsgatan 46 Fastighetsbeteckningar Talgoxen 2 Kommun Katrineholms kommun Kod för huvudverksamhet 40.51 Koder enligt EG förord. 166/2006 Saknas Tillsynsmyndighet Katrineholms kommun Miljöledningssystem: ISO 14001 ISO 9001 Koordinater 6541300 x 1524250 Kontaktperson och juridiskt ansvarig Förnamn Anna Efternamn Axelsson Telefonnummer: 0150 579 30 E postadress anna.axelsson@katrineholmenergi.se Postadress: Box 13 Postnummer: 641 21 Postort: Katrineholm 2

2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Katrineholm Energi äger Panncentral Öster i Katrineholm. Katrineholm Energi blev ett helägt dotterbolag i Tekniska Verken i Linköping år 2001. Under 2008 fusionerades Katrineholm Energi in i Tekniska Verkens verksamhet som integrerade avdelningar i bolaget. Energianläggningarna i Katrineholm ligger under Division Energi inom Tekniska Verken. Division Energi är organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering PC Öster finns på fastigheten Talgoxen 2 i Katrineholms Kommun. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 Värmeproduktion till fjärrvärmenätet Katrineholm Energi producerar och distribuerar fjärrvärme till en stor del av fastighetsbeståndet inom centrala delar av Katrineholm samt i mindre omfattning i Valla, ca 10 km utanför staden. Produktionen sker huvudsakligen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm (Panncentral Väster) och därutöver vid topp och reservcentralen Panncentral Öster. 3

2.3.2 Panncentral Öster Inom PC Öster finns 2 oljeeldade hetvattenpannor med vardera 20 MW installerad tillförd effekt. Pannorna byggdes 1981. Anläggningen är en topp och reservcentral som används endast vid driftstopp vid Kraftvärmeverket i Katrineholm, samt vid mycket kallt väder. Pannorna eldas med eldningsolja 5 (EO5). 2.4 Miljöuppföljning För PC Öster finns inget kontrollprogram och inga besiktningar har utförts under 2010. 2.5 Reningsutrustning PC Östers pannor är inte försedda med någon särskild reningsutrustning. 2.6 Gällande föreskrifter och beslut 2.6.1 Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser 1981 10 28 Länsstyrelsen Uppförande av hetvattencentral Tillståndet är förenat med 13 villkor, se avsnitt 4 Under 2011 har en ny ansökan om tillstånd lämnats in. Tillstånd har dock inte meddelats ännu. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Södermanland initierade omprövningen, med hänvisning till att befintligt tillstånd är mer än tio år gammalt. 2.6.2 Anmälningar och andra beslut under året Under året har inte gjorts några anmälningar enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 3 Miljöberättelse En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10 16 NFS 2006:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Huvudsaklig miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp till luft, avfall till deponi samt transporter. Eftersom anläggningen körs så lite blir miljöpåverkan mycket begränsad. Anläggningen styrs från ett kontrollrum som finns vid Kraftvärmeverket i Katrineholm. Transporter till anläggningen för tillsyn m.m. görs endast då det är nödvändigt och sker i huvudsak med biogasfordon. 3.2 Verksamhetssystem Katrineholm Energi är certifierat enligt ISO 14001 och ISO 9001 sedan 2004. Miljöledningssystemet integrerades under 2008 med Tekniska Verkens miljöledningssystem. Det innebär att övergripande dokument som t ex miljöpolicy, miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska Verken. 4

Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Bolaget följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av miljöledningssystemet en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att man uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer Under 2011 har inte gjorts några förändringar i produktion eller processer. 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning Under 2011 har PC Öster inte varit i drift, anläggningen har enbart startats vid två tillfällen för att kontrollera funktionen. Bränsleförbrukningen var inte mätbar. 3.3.3 Kemiska produkter 3.3.3.1 Användning av kemiska produkter Kemikaliehanteringen vid PC Öster är mycket begränsad, utöver lagringen av eldningsolja. Under 2011 har inte förbrukats några kemiska produkter. Kemikalieinventeringar görs regelbundet. På PC Öster är kemikalieförrådet dock mycket litet med bara ett tiotal produkter. 3.3.3.2 Utbyte av kemiska produkter För arbete med produktvalsprincipen, se bilaga 1. 5

3.3.4 Avfall Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till Vika avfallsanläggning. 3.3.5 Reningsanläggningar - driftförhållanden och förändringar Inga förändringar har skett under 2011. 3.3.6 Störningar i driften av renings- och produktionsanläggningar Inga noterade störningar under 2011. Anläggningen har inte varit i drift. 3.4 Kontrollresultat Besiktning sker inte av PC Östers anläggning med någon bestämd periodicitet. Det sker inte heller några kontinuerliga emissionsmätningar. Detta beror på att anläggningen är en reservcentral som normalt inte används. Det har under året inte skett några emissionsmätningar vid PC Öster. Tillsynsbesök från Katrineholms kommun genomfördes den 26 april 2011, utan några särskilda anmärkningar. 6

4 Villkor och kommentarer Villkor som är relevanta att följa upp årligen: Nr Villkorstext Kommentar 5 Stofthalten i utgående rökgaser får ej överskrida 1,5 g stoft / kg olja 8 Svavelhalten i oljan får uppgå till högst den för orten föreskriva (1981 1 % S) 9 Oljeförorenat avloppsvatten får ej avledas till kommunens spillvattennät utan att först ha passerat gravimetrisk oljeavskiljare 10 Aska och slagg ska deponeras på av kommunen angiven plats 11 Buller från anläggningen får ej överstiga naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller Anläggningen har inte varit i drift under 2011 Svavelhalten i oljan har varit 0,27% Inget oljeförorenat vatten har släppts ut till spillvattennätet Anläggningen har under året ej givit upphov till aska eller slagg eftersom den inte varit i drift Anläggningen har under året ej givit upphov till buller eftersom den inte varit i drift Villkor som var relevanta att följa upp då anläggningen byggdes och togs i drift: 1 Skorstenshöjden ska uppgå till 53 meter 2 Skorstenen skall förses med separata rökrör för varje pannenhet 3 Rökgashastigheten får ej understiga 25 m/s vid fullast och 8 m/s vid låglast 4 Pannorna ska förses med stoftavskiljare 6 Registrerande röktäthetsmätare ska installeras 7 Mätsträcka för representativ provtagning av stoft skall anordnas 12 Bolaget ska senast tre månader efter idrifttagandet av centralen uppmäta stofthalten i utgående rökgaser. Resultatet ska delges länsstyrelsen och hälsovårdsnämnden 13 Bolaget ska upprätta förslag till kontrollprogram för anläggningen och före driftstart inge detta till länsstyrelsen för fastställande Sammantaget kan konstateras att samtliga tillståndsvillkor uppfylls. 7

Bilaga 1, sid 1(2) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Panncentral Öster, Katrineholm I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 10-16 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är ledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av erforderlig kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med miljöledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9) Rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd och villkor, generella föreskrifter samt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller

Bilaga 1, sid 2(2) vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. PC Öster har inte varit i drift under året. Därför har inga särskilda åtgärder vidtagits för att säkra drift- eller kontroll för att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa Inga olyckor, störningar eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 13 i NFS 2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Chess. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Kemikalierevision genomfördes vid förbränningsanläggningarna i Katrineholm senast 2010. Denna resulterade i att 4 kemiska produkter byttes ut mot andra med bättre hälso- eller miljöegenskaper. Värt att notera är att kemikaliehanteringen vid PC Öster är mycket begränsad, utöver lagringen av eldningsolja. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 12 och 14 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas. Inga särskilda åtgärder har under 2011 vidtagits vid PC Öster för att minska förbrukningen av råvaror och energi eller uppkomsten av avfall. PC Öster är i första hand en reservanläggning, och det bästa sättet att hushålla med resurser är att den körs så lite som möjligt, till förmån för fastbränslepannorna vid PC Väster. Under 2011 har PC Öster inte varit i drift.

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Box 1500 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00 info@tekniskaverken.se www.tekniskaverken.se