Göteborg den 15-09-02 Yrkande (M) (FP) (KD) Kommunstyrelsen 15-09-09 Ärende 4.3 Angående Justitiedepartementets remiss SOU 2015:25, En ny säkerhetsskyddslag FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta Att uttala att svenskt medborgarskap ska förbli ett krav för innehav av säkerhetsklassad anställning hos stat, kommun eller landsting. ÄRENDET I remissen föreslås ett borttagande av kravet på svenskt medborgarskap för att inneha en säkerhetsklassad anställning. Medborgarskap ska istället vägas in vid säkerhetsprövningen. Vi anser att detta är olyckligt av flera skäl. Vid säkerhetsprövning är i vissa fall svenskt medborgarskap en förutsättning för att kunna få fram all önskad information/uppgifter om en viss person. Svenskt medborgarskap är också rimligt att kräva då en säkerhetsklassad anställning per definition kan handla om att skydda information relaterad till Sveriges säkerhet. I övrigt stöder vi Stadsledningskontorets förslag till remissvar från Göteborgs kommunstyrelse.
Yrkande (SD) Kommunstyrelsen 2015-09-09 Ärende 4.3 Yrkande angående ny säkerhetsskyddslag SD har följande synpunkter angående justitiedepartementets remiss SOU 2015:25 1) Sverigedemokraterna motsätter sig att svenskt medborgarskap inte längre ska vara ett krav för att inneha en säkerhetsklassad anställning. Med en ökad andel utrikes födda i vårt land måste vi istället öka kraven för säkerhetsklassad anställning. Idag finns det personer som lever och verkar i Sverige samtidigt som de har samröre med terrororganisationer. 2) Utredningen bedömer att säkerhetsprövningen inte bör utvecklas mot ett klareringssystem. Denna åsikt delar inte SD. För att samarbeta med andra europeiska stater mot terrorhot är det viktigt att vi har en samsyn då vi säkerhetsprövar personal. Detta är särskilt viktigt när vi har personer i vårt land som kommer från andra länder i syfte att skada vårt land. Dessa kommer hit i skydd av vår milda migrationspolitik, vilket SD tycker är allvarligt. SD Yrkar på att: Inkludera följande text i KS remissyttrande 1) Göteborgs Stad motsätter sig att svenskt medborgarskap inte längre ska vara ett krav för att inneha en säkerhetsklassad anställning. Med en ökad andel utrikes födda i vårt land måste vi istället öka kraven för säkerhetsklassad anställning. Idag finns det personer som lever och verkar i Sverige samtidigt som de har samröre med terrororganisationer. 2) Utredningen bedömer att säkerhetsprövningen inte bör utvecklas mot ett klareringssystem. Denna åsikt delar inte Göteborgs Stad. För att samarbeta med andra europeiska stater mot terrorhot är det viktigt att vi har en samsyn då vi säkerhetsprövar personal. Detta är särskilt viktigt när vi har personer i vårt land som kommer från andra länder i syfte att skada vårt land. Dessa kommer hit i skydd av vår milda migrationspolitik, vilket Göteborgs Stad tycker är allvarligt.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-08-12 Diarienummer 1070/15 Repronummer rnr 218/2015 Juridiska avdelningen Linda Widenström Telefon 031-3680404 E-post: linda.widenstrom@stadshuset.goteborg.se Justitiedepartementets remiss SOU 2015:25, En ny säkerhetsskyddslag Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Som yttrande över justitiedepartementets remiss SOU 2015:25, En ny säkerhetsskyddslag översänds bilaga 2 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning I säkerhetsskyddslagen regleras skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen och som rör rikets säkerhet och skydd mot terroristbrott enligt lagen om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Nuvarande lagstiftning är från 1996. Utredningen föreslår en ny säkerhetsskyddslag. Syftet är att modernisera och anpassa regleringen till nuvarande förhållanden. Bl.a. beaktas utvecklingen på informationsteknikområdet, den ökade internationella samverkan, ökad sårbarhet i samhällsviktiga funktioner och att säkerhetskänslig verksamhet i allt större omfattning bedrivs i enskild regi. Ekonomiska konsekvenser Utredningen bedömer att förslaget inte kommer att medföra annat än marginella kostnader för vissa myndigheter som delvis får utökade uppgifter enligt förslaget. Stadsledningskontoret bedömer emellertid att de säkerhetskrav som lagen i vissa delar ställer upp skulle kunna medföra ökade kostnader för staden vad avser nyinvesteringar för uppgradering av säkerheten. Storleken av dessa ekonomiska konsekvenser kan inte bedömas i nuläget. Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. 1 (7)
Jämställdhetsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Utredningen föreslår att svenskt medborgarskap inte längre ska vara ett krav för att inneha säkerhetsklassad anställning hos stat, kommun eller landsting. Detta innebär en möjlighet att öka den etniska mångfalden i dessa sektorer. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Stadsledningskontoret har besvarat remissen genom en arbetsgrupp sammansatt av de verksamheter inom staden som främst berörs av de aktuella förslagen. Genom de i gruppen representerade kompetensernas olika professioner, perspektiv och externa kontaktnät har omvärldsperspektivet beaktats. Bilaga 1 Sammanfattning av SOU 2015:25, översänds som PDF Bilaga 2 Förslag till yttrande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7)
Ärendet Göteborgs Stad har fått möjlighet att besvara justitiedepartementets remiss av SOU 2015:25, En ny säkerhetsskyddslag. Svaret har utformats i en arbetsgrupp bestående av representanter för juridiska avdelningen och avdelningen för samhällskydd och beredskap på Stadsledningskontoret, Göteborg Kretslopp och Vatten och Göteborg Energi AB. Gruppen benämns i tjänsteutlåtandet samlat som stadsledningskontoret. Remissvaret ska vara Justitiedepartementet tillhanda den 15 september 2015. Bordläggning medges därmed inte. Bakgrund Utredningen föreslår att en ny säkerhetsskyddslag ska ersätta den befintliga lagen från 1996. Det huvudsakliga syftet är att modernisera regleringen och anpassa den till nuvarande förutsättningar och krav för att skydda verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet. Lagstiftningen ska även anpassas till de krav som ställs på grund av utökat internationellt samarbete. Nuvarande reglering Enligt nu gällande lagstiftning ska säkerhetsskydd i den omfattning som behövs finnas hos staten, kommunerna, landstingen, hos juridiska personer där dessa utövar ett rättsligt bestämmande inflytande samt hos enskilda om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller särskilt behöver skyddas mot terrorism. Säkerhetsskyddet omfattar i huvudsak tre olika delar; informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning. Informationssäkerhet innebär i denna bemärkelse förebyggande av att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs. I informationssäkerhetssammanhang brukar man tala om skydd för konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Tillträdesbegränsning innebär att förhindra att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till sådana uppgifter eller till verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet. Säkerhetsprövning avser att förhindra att personer som inte är tillförlitliga ur säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet. Lagen innehåller även bestämmelser om skyldigheten att i vissa fall teckna säkerhetsskyddsavtal vid anlitande av leverantörer och regler om utbildning, kontroll och tillsyn. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har ett särskilt ansvar för säkerhetsskyddet, bl.a. genom att myndigheterna har det huvudsakliga ansvaret för tillsyn och tillämpningsföreskrifter. Utredningens förslag Utredningen föreslår en ny säkerhetsskyddslag. Syftet med lagen ska vara att säkerställa ett tillräckligt skydd för det som är mest skyddsvärt för nationen. Lagen ska vara verksamhetsorienterad och ska ge ett förebyggande skydd mot i huvudsak antagonistiska hot. Den ska omfatta samverkande säkerhetsskyddsåtgärder för information, personer och verksamhet. I jämförelse med den nuvarande lagstiftningen ska den nya lagen utvecklas när det gäller Sveriges internationella åtaganden på säkerhetsskyddsområdet och informationssäkerhetsperspektiven tillgänglighet och riktighet. Den nya lagen ska också förtydligas avseende att den ska tillämpas såväl på Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7)
allmän som enskild verksamhet. Terminologin ändras enligt förslaget i viss mån. T ex byts uttrycket rikets säkerhet ut mot Sveriges säkerhet. Beskrivningen av säkerhetsskyddet föreslås utgå från två huvudsakliga inriktningar; hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och i övrigt säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är ett något vidare begrepp än det nuvarande, hemliga uppgifter. I övrigt säkerhetskänslig verksamhet ska inte avgränsas genom regleringen om skyddsobjekt, utan ska utformas så att det även kan innefatta t ex IT-system eller sammanställningar av uppgifter som är av central betydelse för ett fungerande samhälle eller verksamheter som behöver skyddas eftersom de kan utnyttjas för att skada nationen, t ex verksamheter inom det kärntekniska området. Den som är ansvarig för en säkerhetskänslig verksamhet ska se till att behovet av säkerhetsskydd för den egna verksamheten utreds i en sk. säkerhetsskyddsanalys. Regleringen av vilka verksamheter lagen gäller för ska förenklas och den ska gälla för staten, kommuner, landsting och enskilda som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller omfattas av ett internationellt säkerhetsskyddsåtagande. De tre säkerhetsskyddsåtgärderna, informationssäkerhet, fysisk säkerhet (tidigare tillträdesbegränsning) och personalsäkerhet ska bestå. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska delas in i fyra informationssäkerhetsklasser beroende på den skada som kan uppstå om uppgifterna röjs. Dessa ska benämnas kvalificerat hemlig, hemlig, konfidentiell och begränsad. Denna indelning ligger till grund för utformningen av de säkerhetsskyddsåtgärder som tar sikte på skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Institutet säkerhetsprövning av personal ska bestå och inte utvecklas mot ett sk säkerhetsklareringssystem dvs. intygsförfarande via intyg från en eller flera klareringsmyndigheter i motsats till säkerhetsprövningens koppling till en speciell tjänst och verksamhet. Svenskt medborgarskap ska däremot inte längre vara ett krav för att inneha en säkerhetsklassad anställning. Medborgarskap ska istället vägas in vid säkerhetsprövningen. Placering av anställningar i säkerhetsklass ska användas restriktivt, vilket ska framgå av den nya lagen. Då säkerhetsprövning kan innebära att ytterst känsliga uppgifter hämtas in av arbetsgivaren ifråga eller den som annars gör säkerhetsprövningen är det viktigt att dessa uppgifter inte används för annat ändamål än det avsedda. En ny kompletterande bestämmelse om skydd för dessa uppgifter för enskild verksamhet förs därför in i lagen. Dessutom görs en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Vidare förs en regel om tystnadsplikt för den som tar del av uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet i enskild verksamhet in i säkerhetsskyddslagen. Försvarsmakten ska vara nationell säkerhetsmyndighet men ska i fråga om andra ärenden än registerkontroll och säkerhetsintyg för person lämna över ärenden som främst gäller SÄPO:s tillsynsområde till SÄPO. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ta över det tillsynsansvar som länsstyrelserna har för vissa enskilda verksamheter samt SÄPO:s tillsynsansvar för kommuner och landsting. Rätten att meddela föreskrifter fördelas främst mellan Försvarsmakten och SÄPO. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7)
Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret har följande synpunkter på förslaget. Det är positivt att förslaget till ny säkerhetsskyddslag i jämförelse med nuvarande lag tagit en bredare ansats gällande informationssäkerhetsområdet och även inkluderat skyddsområdena tillgänglighet och riktighet som komplement till konfidentialitet. Att endast ta hänsyn till konfidentialitet vid informationsklassningen som ligger till grund för inplacering i nivå är dock inte optimalt. Klassningen bör även ta hänsyn till och omfatta tillgänglighet och riktighet eftersom man i den nya lagen vill säkerhetsskydda informationstillgångar som i sig inte består av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, men som är av sådan betydelse för säkerhetskänslig verksamhet att tillgångarna behöver omfattas av ett säkerhetsskydd vad gäller informationens tillgänglighet och riktighet. I den nya lagen föreslås MSB bli säkerhetsskyddsstödjande myndighet för kommuner och landsting när det gäller rådgivning och tillsyn samt få rätten att meddela föreskrifter. Tillsyn är ett viktigt instrument för att säkerställa ett fullgott säkerhetsskydd. Att MSB ska vara säkerhetsskyddsstödjande har stadsledningskontoret inget att invända mot. Däremot bör SÄPO på samma sätt som idag stå för tillsynen. Stadsledningskontoret ser det som mindre lämpligt att samma myndighet både ger råd och utövar tillsyn. Stadsledningskontoret anser även att vissa förtydliganden bör göras i den nya lagen. Dels finns det behov av att nyansera vad som avses med samhällskritisk verksamhet. Dels finns behov av att förtydliga vem som ska besluta om placering i säkerhetsklass. Stadsledningskontoret har inget att invända mot att dessa förtydliganden görs i föreskrifter eller motsvarande. Vidare bör alla punkter där kommun och landsting omnämns kompletteras med kommunala bolag eller verksamheter där det bedrivs säkerhetsskyddad verksamhet. Styrning av säkerhetsskyddet inom kommunala bolag behöver förtydligas. Vad avser förslag till ny säkerhetsskyddsförordning anser stadsledningskontoret att säkerhetsskyddschefens direktkoppling till verksamhetsledningen har försvagats, vilket kan leda till en nedprioritering av området i verksamheten och att det inte längre blir direkt synligt för verksamhetschefen. I den nya förordningen bör det som tidigare tydliggöras att säkerhetsskyddschefen ska vara direkt underställd myndighetens chef. Slutligen noterar Stadsledningskontoret att förslaget till ny lagstiftning medför höga krav på kommunerna vad gäller att t ex säkerhetsskydda datasystem och genomföra säkerhetsprövningar. Det kan inte uteslutas att detta kan komma att medföra större ekonomiska konsekvenser för kommunerna än vad som framgår av utredningen. Stadsledningskontoret Linda Widenström Stadsjurist Markus Landahl Tf förste stadsjurist Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7)
Bilaga 1 Sammanfattning av SOU översänds som PDF Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (7)
Bilaga 2 GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:25, En ny säkerhetsskyddslag Göteborgs Stad har följande synpunkter på förslaget. Det är positivt att förslaget till ny säkerhetsskyddslag i jämförelse med nuvarande lag tagit en bredare ansats gällande informationssäkerhetsområdet och även inkluderat skyddsområdena tillgänglighet och riktighet som komplement till konfidentialitet. Att endast ta hänsyn till konfidentialitet vid informationsklassningen som ligger till grund för inplacering i nivå är dock inte optimalt. Klassningen bör även ta hänsyn till och omfatta tillgänglighet och riktighet eftersom man i den nya lagen vill säkerhetsskydda informationstillgångar som i sig inte består av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, men som är av sådan betydelse för säkerhetskänslig verksamhet att tillgångarna behöver omfattas av ett säkerhetsskydd vad gäller informationens tillgänglighet och riktighet. I den nya lagen föreslås MSB bli säkerhetsskyddsstödjande myndighet för kommuner och landsting när det gäller rådgivning och tillsyn samt få rätten att meddela föreskrifter. Tillsyn är ett viktigt instrument för att säkerställa ett fullgott säkerhetsskydd. Att MSB ska vara säkerhetsskyddsstödjande har staden inget att invända mot. Däremot bör SÄPO på samma sätt som idag stå för tillsynen. Göteborgs Stad ser det som mindre lämpligt att samma myndighet både ger råd och utövar tillsyn. Göteborgs Stad anser även att vissa förtydliganden bör göras i den nya lagen. Dels finns det behov av att nyansera vad som avses med samhällskritisk verksamhet. Dels finns behov av att förtydliga vem som ska besluta om placering i säkerhetsklass. Göteborgs Stad har inget att invända mot att dessa förtydliganden görs i föreskrifter eller motsvarande. Vidare bör alla punkter där kommun och landsting omnämns kompletteras med kommunala bolag eller verksamheter där det bedrivs säkerhetsskyddad verksamhet. Styrning av säkerhetsskyddet inom kommunala bolag behöver förtydligas. Vad avser förslag till ny säkerhetsskyddsförordning anser Göteborgs Stad att säkerhetsskyddschefens direktkoppling till verksamhetsledningen har försvagats, vilket kan leda till en nedprioritering av området i verksamheten och att det inte längre blir direkt synligt för verksamhetschefen. I den nya förordningen bör det som tidigare tydliggöras att säkerhetsskyddschefen ska vara direkt underställd myndighetens chef. Slutligen noterar Göteborgs Stad att förslaget till ny lagstiftning medför höga krav på kommunerna vad gäller att t ex säkerhetsskydda datasystem och genomföra säkerhetsprövningar. Det kan inte uteslutas att detta kan komma att medföra större ekonomiska konsekvenser för kommunerna än vad som framgår av utredningen. GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (7)