Ida Jonsson & Sofie Lagset Avskaffandet av revisionsplikten Vilka konsekvenser har avskaffandet av revisionsplikten medfört i små aktiebolag, i förhållande till kvalité på årsredovisningar samt administrativa kostnader? The removal of the audit requirement What effect has the removal of the audit requirement done in proportion of quality in the annual reports and administrative costs? Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Tommy Bood
Förord Vi vill tacka alla respondenter som medverkat i vår studie, utan er hade den inte varit möjlig. Ett stort tack till vår handledare och andra i vår närhet som gett oss många idéer och tips under arbetets gång. Vi intygar att båda författare har bidragit lika mycket till uppsatsen. Maj 2014 Karlstad Ida Jonsson Sofie Lagset 3
Definitioner Små aktiebolag: Vi har valt att definiera små aktiebolag till de företag som maximalt överstiger en av följande punkter: Balansomslutning 1,5 miljoner, nettoomsättning 3 miljoner och genomsnittsanställda 3 st (ABL 2005:551). Aktiebolag: Juridisk person som kan styras av en eller flera ägare och reglerats av aktiebolagslagen. Kapitalinsats om minst 50 000 kr krävs för uppstart av verksamhet (Grönlund et al 2013). Rättvisande bild: Redovisningen ska vara korrekt återgiven och spegla bolagets faktiska ekonomiska situation (SFS 2001:883). God redovisningssed: Att redovisningen ska följa de lagar, regler och normer som utgivits av de normgivande organen (ABL 2005:551). Slumpmässigt urval: När vi nämner slumpmässigt urval menar vi att det genomförts enligt lotterimetoden. Att alla inom vår referensram har haft samma chans att bli utvalda, inget annat än slumpen har avgjort vilka respondenter som finns med i vårt urval (Jacobsen, 2002). 4
Sammanfattning Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats på många håll i samhället kring hur det påverkar kvalitén på de berörda företagens årsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket påstår att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i årsredovisningar samt att antal försent inlämnade årsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angående deklarationerna som företagen lämnar in årligen. Det var ett direktiv från Europarådet som ledde till införandet av frivillig revision i små företag. Målet var att sänka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvärlden. Det var dock upp till Sverige att sätta upp egna gränser för vilka företag som får utnyttja reglerna om frivillig revision. Gränserna sattes till EU:s minimigräns. Syftet med uppsatsen är därmed att se om den nya lagändringen kring avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag har påverkat bolagens administrativa kostnader och kvaliteten på deras årsredovisningar. För att få ett djup och en grund i studien tar uppsatsen upp relevanta teorier så som Redovisningskvalité, Agentteorin och Intressentteorin samt diskuterar studiens resultat utifrån Lagar och regler, Revision, Sambandet mellan bolagens storlek och val av revision, Kostnaden för revision och Frivillig revisions påverkan av företagets kredit. För att få en hög trovärdighet i studien och kunna dra slutsatser om hur det skulle kunna se ut i verkligheten, var det viktigt att nå ut till så många som möjligt och valet av undersökningsmetod föll på den kvantitativa metoden. En enkät skickades ut till 145 företag varav 109 valde att medverka. Från resultatet av undersökningen kunde en önskad effekt upplevas kring EUs mål om minskade administrativa kostnader i små företag. Resultatet visade även på ett samband mellan redovisningens kvalité och valet av att behålla eller avskaffa revisorn. 5
Abstract Since the audit requirement was abolished on November the first 2010, it has been discussed in many places around the community how it affects the company s financial statements and tax returns. Bolagsverket claims that they see an increase of quality issues in annual reports and the delay of annual reports. The taxes authorities have similar criticism regarding the declarations the companies provide on an annual basis. The abolition of the audit requirement was a directive from the European Council which led to the voluntary audit in small companies. The goal was to reduce administrative costs for companies in Europe to make them more competitive externally. But it was up to Sweden to set their own limits regarding what companies that can take advantage of rules on a voluntary audit. They were added to the EUs minimum limits. The purpose of this essay is to see if the administrative costs have decreased and the quality of financial statements and tax returns have been affected by the removal of the audit obligation. To get a depth and a basis in this essay the study presents these relevant theories: Accountingquality, Agenttheory, Stakeholdertheory, Laws and rules, Audit, The relationship between company size and the selection of audit, Cost of audit and Voluntary audit influence of the company's credit. To obtain a high level of credibility in the study and to draw conclusions about how it would look like in reality, it was important to reach out to as many people as possible and the choice of research method became the quantitative method. A survey was sent to 145 companies of which 109 companies chose to participate. The result of the survey was that we could see a desired effect on the EU's objectives on administrative costs. The results also showed a link between accounting quality and the choice of retaining or abolishing the auditor. 6
Innehållsförteckning Förord... 3 Definitioner... 4 Sammanfattning... 5 Abstract... 6 1. Inledning... 8 1.1. Bakgrund... 8 1.2. Problemformuleringen... 10 1.3. Syfte... 12 1.4. Avgränsningar... 12 2. Metod... 13 2.1. Val av undersökningsmetod... 13 2.1.1. Utformning av mätinstrument... 13 2.2. Urval... 14 2.3. Datainsamling... 14 2.3.1. Bortfallsanalys... 15 2.3.2. Analys av insamlat datamaterial... 15 2.4. Studiens trovärdighet... 16 2.4.1. Validitet och reliabilitet... 16 2.5. Kritik mot metodval... 16 2.6. Etisk reflektion... 17 3. Teoretisk referensram... 18 3.1. Redovisningskvalité... 18 3.2. Agentteorin... 18 3.3. Lagar och regler... 20 3.4. Intressentteori... 21 3.5. Revision... 23 3.6. Sambandet mellan bolagens storlek och val av revision... 24 3.7. Kostnaden för revision... 25 3.8. Frivillig revisions påverkan av företags kredit... 26 3.9. Källkritik... 26 4. Empiri... 27 4.1. Förekomsten av revision i små aktiebolag... 27 4.2. Förändringen kring administrativa kostnader... 28 4.3. Redovisningskvalité i små aktiebolag sedan avskaffandet av revisionsplikten... 29 4.1. Korstabuleringsfrågor... 33 5. Analys... 37 5.1. Analys av revisionens betydelse för små aktiebolag... 37 5.2. Analys av förändringen kring administrativa kostnader... 37 5.3. Analys av redovisningskvalité i små aktiebolag sedan avskaffandet av revisionsplikten 39 6. Slutsats... 43 6.1. Slutsats av förändringen kring administrativa kostnader... 43 6.2. Slutsats av redovisnings kvalité i små aktiebolag sedan avskaffandet av revisionsplikten 43 6.3. Sammanfattande reflektioner... 44 6.4. Förslag till vidare forskning... 44 7. Referenser... 46 Bilaga 1 Enkäten... 50 Bilaga 2 Respondenternas svar från fråga 3... 52 7
1. Inledning Uppsatsen har sin utgångspunkt i Skatteverkets och Bolagsverkets kritik om ökade kvalitetsbrister i företags årsredovisningar och deklarationer samt att antalet förseningsavgifter har ökat. Det är kritik som myndigheterna gått ut med sedan införandet av frivillig revisionsplikt i små aktiebolag. De menar då på att ökningen beror till stort del på avskaffandet av revisionsplikten. Per Nordström, chefsjurist på Bolagsverket sa i ett pressmeddelande från Bolagsverket den 16 augusti 2012: Bolagsverket har fått in flera årsredovisningar med bristande kvalitet än tidigare (Bolagsverket 2012a) Samma dag som frivillig revision infördes kom Skatteverket med ett pressmeddelande som innehöll kommentarer angående slopandet av revisionsplikten. I Pressmeddelandet från den 1 november 2010 uttrycker sig Anders Klaar, verksamhetsutvecklare på Skatteverkets huvudkontor på följande sätt: Vår erfarenhet är att många mindre företag har ont om tid för sin administration och då uppstår det lätt oavsiktliga fel (Skatteverket 2010) Det är därmed intressant att undersöka om ökningen av kvalitetsbrister och förseningsavgifter i årsredovisningar och deklarationer kan förklaras av att små aktiebolag avskaffat sin revisor. 1.1. Bakgrund Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag. Anledningen till avskaffandet av revisionsplikten beror mycket på ett möte som det Europeiskarådet hade i mars 2007, där diskuterade de att det krävs att EU med dess medlemsländer gemensamt genomför kraftfulla insatser mot att minska företagens administrativa kostnader. Det skulle göra företag inom EU mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden och sätta fart på Europas ekonomi (Statens offentliga utredningar 2008:32). Under mötet i mars 2007 föreslog Europeiskarådet att de administrativa kostnaderna för företag fram till 2012 skulle minskas med 25 %. Sverige som land bestämde att genomföra minskning redan till år 2010. 8
I regeringens proposition (prop. 2009/10:204) En frivillig revision är Sveriges gränsvärden satta till att företag som uppfyller mer än ett av följande krav ska fortsatt använda sig av revisor: Balansomslutning på 1,5 miljoner Nettoomsättning på 3 miljoner Antal anställda 3 stycken De företag som uppfyller max en av de ovanstående punkterna kan nu själva välja enligt Aktiebolagslagen 9 kap 1 om de vill ha en revisor eller om de ska välja bort den, till skillnad från innan 1 november 2010 då alla aktiebolag hade revisionsplikt (SFS 2005:551). Aktiebolag som uppfyller kraven om frivilligrevision ska upprätta sin årsredovisning enligt Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) om de inte har valt att följa Bokföringsnämndens allmänna råd Årsredovisning i mindre aktie-bolag (BFNAR 2008:1). Företagen ska dock alltid följa god redovisningssed oavsett vilket råd de har valt att följa. I bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) finns det tre stycken kvalitativa egenskaper som de finansiella rapporterna ska uppfylla. Dessa krav är att finansiella rapporter ska vara tillförlitliga, relevanta och väsentliga. Med det menas att informationen ska vara neutral vilket betyder att informationen i rapporterna inte får vara vinklad utan ska ge en rättvisande bild av företaget. De finansiella rapporterna ska hjälpa intressenterna att fatta grundläggande ekonomiska beslut, det kräver att rapporterna är fria från fel och det ska inte fattas någon information som skulle kunna påverka intressenternas beslut. Alla företag ska betala in bolagsskatt till Skatteverket och det ska göras senast 4 månader efter balansdagen. För de bolag som har kalenderår som räkenskapsår gäller alltså senast den 30 april. För att uppmana företag att lämna in deklarationen eller kontrolluppgifter så kan Skatteverket förlägga de företag som inte gör detta i tid med vite (BFNAR 2008:1). Skattedeklarationerna som företagen lämnar in är dock sällan granskade av en revisor varken innan eller efter revisorsplikten avskaffades. Det beror främst på att revisorns granskning ska göras på företagets årsredovisning och årsredovisningen ska fastställas senast 6 månader efter räkenskapsårets slut, med andra ord så skickar företagen in skattedeklarationerna innan revisorn påbörjar sin granskning (SOU 2008:32). 9
Förutom att alla företag ska betala bolagsskatt har alla aktiebolag, aktiva som vilande, skyldighet att lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket senast 7 mån efter räkenskapsårets avslutande. Det som små aktiebolag ska skicka in då är: årsredovisningen som består av resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse och noter. De ska även skicka med fastställelseintyg i original samt årsstämmoprotokoll om bolaget har beslutat om vinstutdelning. Handlingarna ska skickas in som ett samlat dokument tillsammans med bestyrkta kopior av originalhandlingarna. Alla handlingar ska avse rätt period samt vara undertecknade av de beslutsfattande inom företaget enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Skulle ett bolag inte skicka in något eller några dokument i tid utfaller en förseningsavgift på minst 5000kr. Bolag som inte upprättar och lämnar in någon årsredovisning kan förutom förseningsavgifter dömas till bokföringsbrott (Bolagsverket 2014a). 1.2. Problemformuleringen Ända sedan avskaffandet av revisionsplikten har det diskuterats runtom i samhället om avskaffande har påverkat kvaliteten på de finansiella rapporterna som de olika företagen enligt lag måste upprätta (SFS 1995:1554). I SOU (2008:32) nämns att sambandet mellan avskaffandet av revisionsplikten och skatteintäkterna samt kvaliteten på uppgiftsunderlagen till beskattningen är oviss eller oklar. De vet eller visste inte vilka konsekvenser avskaffandet skulle få på skatteintäkter samt kvaliteten i rapporterna. Bolagsverket har i ett pressmeddelande från 2012-08-16 uttryckt sig om oroligheter angående bristande kvalitet på de årsredovisningar som inkommer årligen (Bolagsverket 2012a). Enligt Bolagsverket har antalet förseningsavgifter ökat sedan revisionsplikten avskaffades. Tidningen Balans nr 7 2013 nämner i en artikel om ämnet att förseningsavgifterna har ökat med 4685 stycken från år 2010 till år 2012 vilket motsvarar ca 20 % (Danielsson 2013). Det är 4.2 procent av de registrerade bolagen som blev tilldelade förseningsavgifter år 2012, vilket motsvarar en ökning på 10 procent sedan 2011. Förseningsavgifterna är 5000-10 000 kr för privata företag och 10 000-20 000 för publika företag (Bolagsverket 2012a). Att lämna in årsredovisningen försent kan även leda till att företagen döms för bokföringsbrott. Dock kan de endast dömas för brottet om inlämnandet skett över tre månader för sent enligt Brottsbalken (SFS 2013:856). Bolagsverket noterar även att kvalitéten på de inskickade årsredovisningarna har blivit sämre under de senaste åren (Danielsson 2013). Enligt Bolagsverket och Skatteverket 10
är det blandade kvalitetsfel. Kvalitetsfelen kan vara följande (Bolagsverket 2012b) (Skatteverket 2014): Årsredovisningar har inkommit försent vilket leder till förseningsavgifter samt kan få vidare komplikationer i form av bokföringsbrott. Alla de finansiella delar som ska skickas in till bolagsverket finns inte med. De finansiella rapporterna och dokumenten saknar de involverades underskrifter. De finansiella rapporterna och dokumenten har inte daterats. Uppställningarna följer inte lagstiftningen. De finansiella rapporterna avser inte rätt räkenskapsperiod. Bolagsverket har fått skicka ut fler förelägganden än tidigare. Deklarationerna till skatteverket har inte lämnats i tid, samt att kontrolluppgifterna inte alltid stämmer överens med deklarationen. Siffror från 2012 visar på att 65 procent av nystartade företag har valt alternativet att inte anlita en kvalificerad eller auktoriserad revisor. Totalt fanns det år 2012 cirka 114 000 aktiebolag som valt att inte ha revisor, siffran motsvarar cirka 27 procent av de aktiva aktiebolagen (Bolagsverket 2012a). Ett annat perspektiv i sambandet med avskaffande av revisionsplikten är att i en artikel som FAR producerade i februari 2013 där beskrivs det hur kreditrisken blivit högre sedan revisionsplikten avskaffades. Kreditföretaget Soliditet varnade redan i 2012 för en ökad osäkerhet i kreditprövningen av mindre bolag som avskaffat sin revisor (FAR 2013). Undersökningscentralen har utfört en analys av uttalandet och analyserat vilka konsekvenser den avskaffade revisionsplikten medfört. I februari 2013 valde enligt UC 3 av 4 nystartade företag att inte anlita revisor. UC menar att underlaget från analysen tydligt visar en högre kreditvärdighet från de företag som anlitar revisor (UC 2013). Det styrks av Tauringana et al (2000) som beskriver hur kreditgivare och banker kan drabbas av stora finansiella förluster när de inte kan säkerställa att företagets redovisning stämmer och på så sätt inte vara säkra på företagets återbetalningsförmåga. Det leder till högre räntor för det kreditsökande 11
företaget. Kreditgivarna kan kräva att företaget anlitar en revisor innan de ger ut någon kredit (Tauringana et al 2000). Vi har därmed valt att studera och belysa problemet ytterligare genom att utföra en granskning av små aktiebolag som påverkats av lagstiftningen för att se hur stor del av dessa som haft problem med kvalitetsbrister i de finansiella rapporterna. Det är intressant att undersöka då det är av stor betydelse för företagen att ha hög kvalité i de finansiella rapporterna för att undvika onödiga kostnader och eventuella bokföringsbrott. Det är viktigt att hålla hög kvalité för att inte minska eller förlora förtroendet från intressenterna. Att få svar på frågeställningen kring om de administrativa kostnaderna har minskat är relevant eftersom det är ett av EUs mål med den nya lagändringen. Problemformulering leder oss till uppsatsens frågeställningar: Finns det någon kvalitetsskillnad i årsredovisningen i små aktiebolag som tidigare hade revisor men sedan lagändringen valt att avskaffa? Har företagets administrativa kostnader minskat efter avskaffandet av revisorn? 1.3. Syfte Syftet är att se om den nya lagändringen kring avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag har påverkat bolagens administrativa kostnader och kvaliteten på deras årsredovisningar. 1.4. Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss i företags storlek samt geografiskt. Avgränsningen blev därmed små aktiebolag i Karlstad Kommun i Värmland, som varit aktiva sedan före revisionspliktens avskaffande. Avgränsning ägde rum då Karlstad kommun är ett relevant stickprov utifrån Sveriges kommuner, samt att utan avgränsningen hade arbetet blivit för komplext att genomföra på utsatt tid. Avgränsningen till små aktiebolag är sammankopplat med uppsatsen syfte och problematisering. 12
2. Metod I metodkapitlet kommer vi beskriva samt redogöra för vald metod. Metoden är vald utifrån problemformuleringen för att på bästa sätt genomföra vår studie. Samt så redogörs det vidare om tillvägagångsätt, kritik, brister och övriga variabler i förhållande till denne metod 2.1. Val av undersökningsmetod Relevant för undersökningsmetoden är att kunna dra slutsatser om hur det ser ut i Karlstad kommun när det gäller små aktiebolag som inte är revisionspliktiga. För att kunna undersöka det på ett tillförlitligt sätt var det relevant att undersöka problemet utifrån ett större urval. Andra studenter som belyst liknande problem har i deras uppsatser nämnt att en kvantitativ metod vore intressant i avseende på vidare forskning. Anledningen till att de anser att en kvantitativ metod vore intressant är på grund av att endast den kvalitativa metoden används i tidigare forskning av liknande karaktär. Det har därmed fört undersökningen fram till den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning. Den kvantitativa undersökningen bygger på att datainsamlingen standardiseras istället för att behandla varje del på ett djupgående sätt. Slumpmässigt kommer ett stickprov genomföras utifrån populationen enligt lotteriprincipen, vilket gör att en generalisering skulle kunna genomföras (Bryman 2008) om hur det ser ut för ej revisionspliktiga små aktiebolag i Karlstad kommun. Genom att problemformuleringen i uppsatsen påvisar en viss förkunskap till problemet medför det att vi använt den deduktiva ansatsen (Jacobsen 2002). Den typen av strategi hävdar att det bästa tillvägagångsättet är att skaffa sig en uppfattning om hur verkligheten fungerar. När förväntningar om hur verkligheten fungerar har skapats kan material insamlas för att se om empiri stämmer överens med verkligheten (Jacobsen 2002). Studien kommer utgå ifrån Bolagsverkets och Skatteverkets kritik och ställer enkätundersökningen mot befintliga teorier. 2.1.1. Utformning av mätinstrument När det gäller metoder för att utföra den kvantitativa metoden finns det ett val som dominerar. Det är att utforma ett frågeformulär eller enkät med givna svarsalternativ, vilket menas att respondenterna endast kan svara inom den givna ram som sedan innan definierats. Innan datainsamlingen kan utföras 13
måste tre centrala aspekter tas i hänsyn och planeras. Aspekterna är följande (Jacobsen 2002): Se till att de begrepp som mäts är konkreta. Utforma frågorna så konkret som möjlighet för att undvika att fel saker mäts och att frågorna misstolkas och ger upphov till oönskade resultat. Bestämma hur undersökningen ska utformas. Exempelvis genom besöksintervju, telefonintervju eller formulär via mail eller brev (Jacobsen 2002). Vid utformningen av frågorna finns det kategorisvar samt rangordnade svar att använda sig av. När kategorisvar utformas mäter det om respondenten gjort något eller inte. Med rangordnade svar menas att intensiteten i relationer mäts. När frågorna utformas är det viktigt att svarsalternativen är heltäckande. Det vill säga att alla möjliga svarsalternativ behöver räknas upp. Därmed utformades frågorna med svarsalternativen annan eller vet ej. Samt att respondenterna på vissa frågor hade möjlighet att själva formulera meningar. Enkäten skickades via mail till valda respondenter, med konkreta begrepp samt så korrekt formulerade frågor som möjligt. Enkätundersökningen skulle visa om det är små aktiebolag med eller utan revisor som har haft ålägganden angående deklarationen och årsredovisningen, eller om det är lika många ur varje grupp som delgivits ålägganden. Det var även intressant att ta reda på om bolagen har tagit någon hjälp utifrån när det gäller redovisningen som skulle kunna göra den mer tillförlitlig och att risken för felaktigheter minskar. Det var även intressant att undersöka om de respondenter som valt att avskaffa sin revisor har fått minskade kostnader, vilket det ställs frågor om i enkäten. 2.2. Urval Genom databasen Retriever Business har en lista med ej revisionspliktiga aktiebolag plockats fram. Alltså bolag som uppfyller max ett av följande krav: Balansomslutning på 1,5 miljoner Nettoomsättning på 3 miljoner Antal anställda 3 stycken 14
En geografisk avgränsning har gjorts till Karlstad kommun. De andra avgränsningar som ägt rum är att bolagen ska varit aktiva innan lagändringen samt att de ska ha haft någon omsättning. Totalt finns det 877st företag med på listan som då är populationen som det gjorts ett urval ifrån. Av de 877st företag gjordes ett slumpmässigt urval enligt lotterimetoden om 172 stycken företag som uppnådde kriterierna. 2.3. Datainsamling Den kvantitativa undersökningen genomförs med hjälp av en enkät som skickas ut via mail till de respondenter som blivit uppringda och efter samtalet valt att medverka. I mailet finns en direkt länk till enkäten som består av 4-7 frågor varav 6 stycken är fasta frågor som innebär att det finns olika svarsalternativ (Bryman 2008). Endast på en fråga får respondenterna fylla i svaret själva då det handlar om belopp som kan variera mycket. Enkäten är upprättad med enkätverktyget Survey&Report som vi har haft tillgång till via kau.se samt student inloggning. Enkäten finns i bilaga 1. Slumpmässigt har 172 stycken företag blivit uppringda, varav 145 stycken ville medverka i enkätundersökning. Det var endast 27 stycken som valde att inte medverka vilket till största del berodde på tidsbrist. Några kunde inte medverka på grund av att de saknade en aktiv mailadress. Utav de 145 aktiebolag som vi skickade mail till med en direktlänk till enkäten har 109 stycken valt att fylla i enkäten, vilket ger studien en svarskvot på 75,1%. Svarsprocenten i urvalet blev då 63,3% (109/172). 2.3.1. Bortfallsanalys Enligt Jacobsen (2002) kan den kvantitativa metoden leda till ett visst bortfall. Bortfallet kan dock bero på ett visst antal variabler. Exempelvis har det kommit till vårt medvetande att enkäten i vissa fall fastnat i respondenternas mailskräppost. För att åtgärda det skickades en påminnelse ut från en personlig mail där det eventuella problemet förklarades, samt att medverkande respondenter tackades ännu en gång för deras medverkan. I mailet framgick det tydligt att om respondenterna redan medverkat kunde de bortse från påminnelsen. Andra variabler att ta hänsyn till i bortfallet är tidsbrist från företagens sida samt osäkerhet och ovisshet i frågornas utformande. 2.3.2. Analys av insamlat datamaterial Från enkätundersökningen kommer variablerna sammanställas samt så kommer nya att skapas genom att kombinera olika frågor. I analysen kommer 15
teori ställas mot empiri för att försöka förklara resultatet av enkätundersökning. Det görs för att hitta mönster och strukturer som sedan kommer analyseras. I analysen kommer det undersökas om förväntningarna på verkligheten uppfylls och genom det kommer slutsatser skapas samt ges det svar på om förväntningarna på verkligheten uppfylls.. 2.4. Studiens trovärdighet Eftersom ett slumpmässigt urval enligt lotteriprincipen används borde studien få ett representativt urval för vald population. Samtliga respondenter har via telefon informerats och försäkrats om att svaren inte kan knytas till företagen. Vilket gör att sannolikheten att respondenterna svarat ärligt blir högre då de förblir anonyma. 2.4.1. Validitet och reliabilitet Med reliabilitet menas hur pålitligt ett mått eller test är. Enligt Bryman (2008) finns det minst tre stycken punkter utformarna bör beakta för att avgöra om måttet i fråga har en hög reliabilitet. De tre är stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet. Stabilitet syftar på att testet eller undersökningen ska kunna göras om vid ett annat tillfälle och fortfarande få samma eller snarlika resultat. Intern reliabilitet mäter om frågorna till ett mått med multipla indikatorer är följdriktiga och överensstämmer. Med interbedömarreliabilitet menas att flera olika utvärderare av undersökningen ska kunna göra liknande subjektiva bedömningar (Bryman 2008). Reliabiliteten i uppsatsen är troligtvis hög då snarlika resultat skulle uppnås om studien genomfördes en gång till inom samma räkenskapsperiod. Dock skulle avvikelser kunna förekomma i form av att någon av respondentgrupperna blivit överrepresenterade. Med validitet menas till vilken grad frågan eller undersökningen mäter just de begrepp som är syftet med frågan eller undersökningen, med det menas om frågorna är relevanta för att uppnå syftet med undersökningen (Bryman 2008). I undersökningen finns det viss validitet eftersom syftet har kunnat uppfyllas med uppsatsen utifrån undersökningen och dess frågor. Det som faktiskt mäts i uppsatsen är det som avsiktligt ska mätas. Frågorna är inte vinklade samt att respondenterna har svarsalternativ som är heltäckande då frågorna utformats med möjligheten att fylla i alternativet annat. Respondenterna har varit anonyma i undersökningen vilket påverkar validiteten i uppsatsen på ett positivt sätt, eftersom det då är högst troligt att respondenterna varit ärliga med sina svar. 16
2.5. Kritik mot metodval Kritik mot den kvantitativa metoden är att frågorna kan tolkas på fel sätt och ge upphov till oönskade resultat. Det är därmed viktigt att frågorna utformas så konkret och tydligt som möjligt. En enkätundersökning kan även ge ett visst bortfall då det inte är säker att alla väljer att svara (Jacobsen 2002). Ytterligare kritik mot metoden är att då ett utskick via mail gjordes fanns inte företagens mailadresser registrerade. Det gjorde att företagen fick försöka nås per telefon och be om deras medverkan samt fråga efter företagets mailadress. Det var svårt att få tag på företagen då få svarade samt att en del nummer upphört. Det gjorde att denna del av arbetet upptog mycket tid. Ett problem med enkätundersökningen är att respondenternas svar undersöks och slutsatser dras utifrån svaren och inte om hur det ser ut i verkligheten. I undersökningen har dock ett förlitande gjorts på respondenternas svar och att slutsatserna som uppkommer utifrån sammanställningen ligger nära verkligheten. Det har gjorts för att undersökningen överhuvudtaget ska kunna genomföras. För att ta reda på hur det verkligen ligger till borde en större undersökning under flera år utföras där ett stort antal företag följs upp på flera variabler som kan förklara verkligheten. 2.6. Etisk reflektion Samtliga i urvalet som valt att medverka i den kvantitativa studien kontaktades först per telefon. Anledningen var att få tillgång till deras mailadresser men även på grund av etiska och informerande skäl. Då respondenterna kontaktades innan undersökningen, förklarades syftet med undersökningen samt att respondenterna var anonyma och att ingen skulle pekas ut. Respondenterna informerades om att studien skulle få större trovärdighet med så många medverkande respondenter som möjligt samt att det skulle ge upphov till en högre tillförlitlighet samt att resultatet lättare skulle kunna generaliseras. Frågorna i enkäten utformades på sådant sätt att de har stor begriplighet för valda respondenter och för att minimera missförstånd kring frågorna. När en påminnelse skickades ut till respondenterna på grund av bortfallet förklarades avseendet med undersökningen och även deras svars betydelse. Samt tackades medverkande respondenter ännu en gång för deras medverkan i undersökningen. Den förklaringen gjordes på grund av respekt för respondenterna samt etiska skäl. 17
3. Teoretisk referensram I följande kapitel beskrivs relevanta teorier utifrån uppsatsen problemformulering. Valda teorier är noggrant utvalda för att uppfylla uppsatsens syfte. Teorier som behandlas är redovisningskvalité, agent teorin, intressentteorin samt revision 3.1. Redovisningskvalité I de flesta branscher finns det informationsasymmetri. Med det menas att antingen har köparen eller säljare mer information om varan eller tjänsten som köpet handlar om. Om vi applicerar det till situationen mellan ett bolag och dess intressenter är det i de flesta fall bolaget som har mer information än intressenterna och är inte i alla lägen villiga att delge den. Leland (1979) skriver att ett steg mot att minska informationsklyftan skulle kunna vara att inför vissa minimikrav på kvalitetsstandarder vilket skulle säkerställa att kvalitén inte understiger en viss nivå. En kvalitativ minimistandard på årsredovisningar från Svenskregistrerade bolag finns i Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning. I (BFNAR 2012:1) finns det tre stycken kvalitativa egenskaper som de finansiella rapporterna ska uppfylla. De egenskaperna är tillförlitlig, relevant och väsentlig. De är de enda lagstadgade kvalitetspunkter som mindre aktiebolag måste uppfylla. Att en årsredovisning ska uppfylla de ovannämnda kraven betyder mycket mer än att siffrorna ska stämma överens med verkligheten. Bolagen får här krav på sig att deras årsredovisning ska förutom att vara upprättad för rätt period med relevanta poster och siffror så ska de ge en rättvisande bild av bolaget. Alla relevanta poster ska vara särredovisade men redovisningen ska fortfarande vara lättöverskådlig. Anledningen till det är att bolagets intressenter utifrån den informationen ska kunna fatta grundade ekonomiska beslut. Det får heller inte fattas någon information som skulle kunna ändra deras beslut. 3.2. Agentteorin Agentteorin innebär att det finns en principal som anställer eller ingår ett kontrakt med en agent för att utföra specifika uppgifter som principalen själv inte kan utföra (Jensen & Meckling 1976). Den här teorin diskuteras ofta när det gäller förhållandet mellan företagsledningen (agenten) och dess ägare (principalen). Principalen betalar då agenten för att maximera deras investeringar. Agenten i sin tur är inte villig att göra mer än kontraktet kräver 18
utan kompensation för det, agenten antas agera i egenintresse och vidtar åtgärder som gynnar agentens egna intressen i första hand (Svanström 2008). Det faktiska problemet är då att det finns incitamentproblem och intressekonflikter (Lambert 2001) mellan principalen och agenten. Det uppkommer då ett behov av att granska agenten så att agenten handlar i principalens intressen och inte sina egna, revision är då en möjlig lösning på det (Svanström 2008). Agentteorin har används flitigt inom revisionsämnet då den kan förklara varför företag väljer att anlita en oberoende tredje part som ofta är en revisor. Revisorn är då en oberoende part som kontrollerar agentens redovisning från företaget och granskar att agenten inte handlar i egenintresse och försummar principalens intressen. (Tauringana et al 2000). De mindre aktiebolagen har dock inte lika stort problem med informationsasymmetri då ägande och ledning till stor del är samma personer (Vander Bauwhede & Willekens 2004) vilket kan vara en del förklaring till varför de mindre aktiebolagen väljer bort revision. Agentteorin kan även tillämpas på förhållandet mellan företaget och kreditgivare. Kreditgivare är intresserade av vilken risk de tar när de ger ut en kredit samt vilken återbetalningsförmåga företaget har. Riskbedömningen görs utifrån företagets redovisning. Om ingen granskning görs av redovisningen kan kreditgivaren inte vara helt säker på att uppgifterna stämmer (Svensson 2003). Reviderad redovisning är dock inte den enda utgångspunkten som kreditgivare och banker har, den personliga kontakten mellan företaget och exempelvis banken har en stor inverkan på kreditbeslut (Thorell & Norberg 2005). Förhållandet mellan företaget och Skatteverket är intressant då även de kan förklaras av agentteorin. Där Skatteverket är principalen som vill få skatteinbetalningar och bolaget är agenten som ska betala in skatt. Skatten som bolag betalar in beräknas på företagens bokföringsmässiga resultat efter justeringar (SOU 2008:32). Det finns då ett incitament att redovisa på ett sätt som skulle sänka den totala skatten. Anledningen till det är att agenten antas agera i eget intresse istället för principalens önskningar. En revisor anses kunna minska risken för att bolagen redovisar på ett felaktigt sätt som minskar det beskattningsbara resultatet (Svanström 2008). De totala skatteintäkterna ifrån aktiebolag motsvara ungefär 4,2 % av de totala skatteintäkterna i Sverige (SOU 2008:32). Under hösten 2007 upprättade 19
skatteverket en rapport där de undersökt hur stort skattefelet i Sverige är. Med skattefelet menas skillnaden mellan den teoretiska skatten och den verkliga skatten. Ur denna rapport framkom det att det totala skattefelet uppgår till 10 % av 2005 års fastställda skatt, ca 133 miljarder (SOU 2008:32). Mikroföretagen stod för ca 44 miljoner SEK vilket motsvarar en tredje del av det totala felet och enligt skatteverket beror det till största del på dolda arbetsinkomster (SOU 2008:32). 3.3. Lagar och regler Under april 2008 utkom statens offentliga utredning 2008:32 Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Utredningen genomfördes på grund av ett direktiv ifrån Europaparlamentet. Direktivet kom till för att EU med medlemsstater gemensamt ska sänka de europeiska företagens administrativa kostnader och göra företagen mer konkurrenskraftiga mot omvärlden. I utredningen föreslås det bland annat att gränsvärdena för undantag av revisionsplikt skulle gälla företag som under ligger minst 2 av följande punkter (SOU 2008:32): balansomslutning 41,5 miljoner kronor nettoomsättning 83 miljoner kronor antal anställda 50 Punkterna motsvarar EU:s maximivärden och fjärde bolagsrättsliga direktivets gränsvärden år 2008. Utredningen ville sätta de nämnda gränserna eftersom Sveriges företag redan hade ett konkurrensmässigt underläge jämfört med Europas största länder. Det på grund av större administrativa kostnader än exempelvis Storbritannien och Tyskland. De lägsta möjliga gränsvärdena som kunde fastställas för frivillig revisionsplikt i små företag var följande (SOU 2008:32): balansomslutning 1,5 miljoner kronor nettoomsättning 3 miljoner kronor antal anställda 3 Under 2009 kom regeringen med en proposition (Prop. 2009/10:204) En frivillig revision där de fastslog att gränsvärdena skulle fastställas vid den nedre 20
gränsen. Det valdes trots att utredningen (SOU 2008:32) föreslog det högre gränsvärdet. Lagen om frivilligrevisionsplikt återfinns i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) kapitel 9 Revision. I ABL finns samtliga lagar som aktiebolag ska följa men det är främst kapitel 9 som är relevant då det kapitlet handlar om revision. Små aktiebolag ska upprätta sin redovisning och sina finansiella rapporter som bland annat årsredovisningen enligt Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) eller Bokföringsnämndens allmänna råd Årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1). Samtliga finansiella rapporter ska upprättas enligt god redovisningssed vilket Bokföringsnämnden är ansvarig för. Förutom att Bokföringsnämndens allmänna råd ska följas ska aktiebolag även förhålla sig till Årsredovisning lagen (SFS 1995:1554). I ÅRL kapitel 2 finns samtliga bestämmelser om vad en årsredovisning ska innehålla och hur den ska upprättas. 3.4. Intressentteori Alla olika företag oavsett form har en gemensam nämnare i form av intressenter (Grönlund et al. 2013). Denna typ av teori kan kallas intressentteori. Intressentteori delar in intressenterna i två typer av grupper. De är den direkta och den indirekta gruppen av intressenter. Till de direkta eller primära intressenterna tillhör den grupp som har ett formellt och officiellt samarbete med företaget. De direkta intressenterna består exempelvis av kunder, ägare, leverantörer och banker (Mainardes et al. 2012). Gemensamt för samtliga intressenterna är deras utbyte med företaget. Samtidigt som intressenterna gynnar förtaget får de själva fördelar i relationen. Exempelvis förväntar sig ägarna avkastning på eget satsat kapital och leverantörerna förväntar sig betalt för sina leveranser (Grönlund et al 2013). Till den indirekta eller sekundära gruppen av intressenter är de som inte har direktkontakt med företaget, som exempelvis regeringen och samhället. (Mainardes et al. 2012) De intressenter som är extra relevanta i uppsatsens avseende är följande: Leverantörer: Leverantörerna erbjuder företaget varor och tjänster i utbyte mot pengar. När leverantörerna lämnar kredit till företagen använder de sig utav redovisningen för att avgöra företagets betalnings möjlighet (Johansson et al 2010). 21
Kreditgivare/ banker: Kreditgivarna lånar ut pengar till företaget. När de tar beslut kring utlånandet använder de sig av redovisningen för att bedöma om ledningen agerar på ett acceptabelt sätt. Samt utvärderar de vilken återbetalningsförmåga bolaget i fråga har (Johansson et al 2010). De kontrollerar även vilka ekonomiska säkerheter som existerar i företaget. Utifrån denne information bedömer kreditgivarna om företaget ska beviljas kredit samt vilken ränta företaget klarar av att betala (Thomasson et al 2010). Skatteverket: Skatteverket granskar och hanterar företagens deklarationer samt andra skatteärenden (Johansson et al 2010). I Sverige finns det enligt Johansson et al (2010) ett starkt samband mellan redovisningen som upparbetas för Skatteverket och för övriga intressenter. Det blir därmed ingen framstående skillnad på siffrorna som presenteras i deklarationen och årsredovisningen (Johansson et al 2010). Bolagsverket: Bolagsverkets har i uppgift är att ge bra förutsättningar för företagsamheten. Myndigheten registrerar nystartade företag samt korrigerar ändringar i reda befintliga företag. Bolagsverket tar emot årsredovisningar från företag. Samt så erbjuder Bolagsverket information och e-tjänster till företagare (Bolagsverket 2014c). Kunder: Kan vara intresserade av långsiktiga relationer med företaget och kan därmed ha ett intresse för redovisningen (Johansson et al 2010). Enligt en modell som framställts av Mainardes (2012) för att förklara varför det är viktigt för företagen att uppmärksamma intressenterna, fokuseras det på tre olika aspekter: Makt Brådskande Legitimitet Med aspekten makt menas intressenternas makt i förhandlingarna med företaget. Aspekten brådskande menar intressenternas sätt att snabbt tillfredsställa företagets förväntningar och behov. Med legitimitet menas deras relations legitimitet med organisationen, alltså deras lagliga rätt i uppkommande aspekter. dock vet inte alltid intressenterna om att de kan påverka företaget inom dessa tre aspekter (Mainardes et al 2012). Företagens prestation kan enligt Harrison och Wicks (2013) definieras till: 22
The total value created by the firm through its activities, which is the sum of the utility created for each of a firm's legitimate stakeholders. Legitimerade intressenter kan definieras till de grupper som företaget har en förpliktelse med genom deras deltagande i systemet som skapar organisationen (Harrison et al 2013). Även om olika typ av intressenter har olika behov och samarbeten med företagen så är alla i behov av information kring företagets ekonomiska ställning och konsekvenser kring detta. Redovisningen har därmed en central roll i intressentsammanhang (Grönlund et al 2013). Att inneha en god relation med intressenterna ger upphov till en konkurrensfördel för företagen. Detta tyder på att stöd från intressenterna är viktiga för organisatorisk överlevnad. När det organisatoriska beteendet synkroniseras med intressenternas värderingar uppnås det legitimitet (Connolly et al 2013). 3.5. Revision Revisionens roll är att utgöra ett skydd mot företagets eventuella frestelser till att styra redovisningen med ohederliga metoder för att främja egen vinning. En revision görs genom en utomstående granskning av revisor. Just den neutrala och oberoende granskningen anses ge revisionen dess värde och acceptans för intressenterna. Då revisorn ej har möjlighet att granska samtliga poster, görs ett stickprov utifrån företagets mest riskfyllda och väsentliga poster. Rapporterna som revisorn upparbetar kommuniceras sedan till företagets ledning och ger oftast upphov till att ansvariga och involverade åtgärdar bristerna. I allvarligare fall kan även myndigheter behöva meddelas (Grönlund et al 2013). Utgörs misstanke för ekonomisk brottslighet måste ärendet föras vidare till åklagare (SFS 2005:551) I Sverige finns det en lagstiftning som anger att aktiebolag som uppfyller vissa krav måste ha revisor. Vilka övergripande bestämmelser som finns har angetts i revisorslagen. Arbetet som revisorerna framställer ska mynna ut i en revisionsberättelse samt en skriftlig rapport vilket normalt sett presenteras tillsammans med årsredovisningen (Grönlund et al 2013). Enligt Collins (2004) ökar kvalitén på redovisningen när organisationen använder sig av en revisor. Det är enligt Collins (2004) ett resultat av revisorns oberoende. Revisorns betydelse är även sammankopplat med företagets storlek. Exempelvis har stora företag ett större intresse av revision på grund av ägarnas kontroll behov. De använder sig därmed av revisorn för att få kontroll över företagets ledning. Mindre företag har oftast inte det behovet då 23
ledningen och ägaren oftast är samma person. Små företag använder sig av revisor av andra anledningar som exempelvis att säkerställa kvaliteten i redovisningen (Collins et al 2004). I Sverige sätts det höga krav för att inneha titeln auktoriserad revisor. Det krävs sammanlagt ett omfattande om 8 års utbildning. Varav 3 år är teoretiskt i följd av 180 hp, samt 3 år praktiskt med handledning av en auktoriserad eller godkänd revisor. De sista 2 åren är det frivilligt hur föredelningen mellan teori och praktik sker, dock ska 60 hp motsvara ett års praktisk tillämpning. Efter de 8 åren krävs ett revisorsprov som ska styrka att revisorn besitter rätt kunskap (SFS 1995:665) (SFS 2001:883). En revisor har möjligheten att skapa sig dubbla titlar och även arbeta som auktoriserad redovisningskonsult (Far 2014b). Arbetet som redovisningskonsult innebär varierande arbetsuppgifter kring redovisningen. Det kan exempelvis handla om att konsulten sköter företagets bokföring. En auktoriserad redovisningskonsult tar även ansvar för att redovisningen håller en mycket hög kvalité (Far 2014a). 3.6. Sambandet mellan bolagens storlek och val av revision Svanström (2008) skriver i sin avhandling att det finns ett samband mellan företagets storlek och valet av revision. När det gäller mindre företag har ägaren själv möjlighet till god översikt över företagets samtliga ekonomiska åtaganden då de är begränsade till ett mindre antal (Svanström 2008). När ett företag växer och expanderar blir dock den ekonomiska situationen mer komplex och ägaren ensam har inte längre möjligheten att själv kontrollera samtliga åtaganden som företaget ingått. Det uppstår ett behov av fler personer som kan kontrollera den ekonomiska situationen som exempelvis ekonomiansvarig eller/och en extern kontrollant som en revisor (Tauringana et al 2000). Tauringana et al (2000) har därmed kommit fram till följande hypotes: The larger the company s size, the higher is the probability that it voluntarily engages an external auditing I en kandidat uppsats av Posth & Westgård (2013) har de kommit fram till att det finns ett samband mellan företaget storlek och valet av revison. De fann att företag av större storlek har med större sannolikhet en revisor. Med företagets storlek menar de storleken på omsättningen samt balansomslutningen. De har gjort en större kvantitativ undersökning av 24
mikroföretag i hela Sverige och gjort hypotes tester för att komma fram till den slutsatsen (Posth & Westgård 2013). 3.7. Kostnaden för revision I en magisteruppsats av Hygren et al (2012) har de intervjuat flera organisationer och bolag som påverkats av revisionspliktens avskaffande. De har bland annat intervjuat Fredrik Brolin som är chef för en av revisionsavdelningarna på Skatteverket i Borås som svarat: Den mest naturliga anledningen till att välja bort revisorn för ett litet företag är väl kostnaden. I intervjun säger han att de mindre företagen inte ser nyttan i revision om de har professionell hjälp i form av en redovisningskonsult eller liknade. Fördelen med frivillig revision är att företagen själva kan bestämma vilken eller vilka tjänster de vill köpa in och på så sätt reglera sina kostnader (Hygren et al 2012). I Rennier et al (2003) studie av företag i Kanada som även de har frivillig revisionsplikt finner de att den största anledningen till att inte genomgå en revison är kostnadsfaktorn. Många av företagen som valt bort revison har dock tagit professionell hjälp från annat håll som exempelvis tjänster ifrån en redovisningskonsult. En stor anledning till avskaffanden av revisionsplikt för mindre företag i England beror på att kostnaden för revisionen var större än nyttan för företagen (Tauringana et al 2000). Således är det ofta även en faktor att det kan ta stora resurser för en revisor att bekanta sig med företagets verksamhet. När revisorns tjänster och övervakning har etablerats kommer kostnaderna sannolikt att minska med förtagets storlek i förhållande till marginalkostnaderna. Med det menas att det inte kostar dubbelt så mycket att granska ett dubbelt så stort företag. Ovanstående tyder på att små företag utsätts för större kostnader proportionerligt i jämförelse med större företag. (Tauringana et al 2000). Kostnaden för revision kan variera mycket mellan olika revisionsbyråer. Enligt en undersökning som Driva Eget (2014) genomfört kostar en revision mellan 8000-20 000 för små aktiebolag som inte är revisionspliktiga. I undersökningen begärde de 8 stycken revisionsbyråer att lägga en offert på kostnaden för revision i ett mindre ej revisionspliktigt aktiebolag som 25
beskrivits mycket noga (Driva-eget 2014). Frivision (2014) skriver att kostnaden kan variera mellan 5000-20 000 sek beroende på olika variabler som ort och storlek på företaget. De hänvisar även till Tillväxtverket som beräknat genomsnitts kostnad för revision i små företag till 12 700 sek per år. 3.8. Frivillig revisions påverkan av företags kredit För kreditgivare är det av stor relevans att företagen har god återbetalningsförmåga. För kreditgivarna ska kunna gör en prognos kring om företagen har god återbetalningsförmåga eller inte, är det en säkerhet i avgörandet att upplysningarna om företaget är korrekta. Säkerheten blir därmed ännu högre om företagets rapporter granskas av en oberoende revisor. Enligt en artikel skriven av Lennox et al (2011) beskrivs det att det finns bevis kring att företag som har frivillig revision väljer revisor för att lättare beviljas lån. Undersökningscentralen nämner att genomförda analyser tydligt visar på en positiv koppling gällande kreditvärdigheten för de företag som väljer att anlita revisor. Även Tauringana et al (2000) nämner den kopplingen, då det beskrivs hur kreditgivarna kan utsättas för finansiella förluster när de inte kan garantera att redovisningen stämmer samt att osäkerhet finns kring deras återbetalningsförmåga. Det leder följaktligen till högre räntor för företagen som ansöker om lån. Det leder även till att kreditgivarna kan kräva att företaget har revisor för att krediter ska beviljas (Tauringana et al 2000). 3.9. Källkritik I teoriavsnittet har mestadels vetenskapliga artiklar och lagar använts. Det för att uppnå en tillförlitlig och stabil grund. Vetenskapliga artiklar är förhandsgranskade och håller en hög vetenskaplig kvalité. Lagar är även de granskade och innehållet anses vara korrekt. Gällande använda böcker och övriga artiklar ställer vi oss dock lite skeptiska till om innehållet verkligen är korrektåtergivet, samt att det finns möjligt att de är vinklade för att gynna författaren, företaget, föreningen eller myndigheten. Därmed har de oftast endast används som en utfyllnad i teoriavsnittet och kompletterar forsknings grunden i form av vetenskapliga artiklar och lagar. 26
4. Empiri Nedan beskrivs och presenteras respondenternas svar utifrån enkätundersökningen. En sammanställning görs utifrån varje specifik fråga i enkäten 4.1. Förekomsten av revision i små aktiebolag Fråga 1 Har ni revisor? Frågan ställdes för att få svar på hur vårt urval var uppdelat angående om bolagen valt att fortsatt ha revisor eller om de valt att avskaffa revisorn. Genom respondenternas svar på frågan, som redovisas i figur 1, kan vi se om ett representativt urval som borde avspegla verkligheten på ett tillförlitligt sätt framkommit. Det var 46 stycken respondenter som svarat att de har kvar sin revisor. Det motsvarar 42,6 % av urvalet. 62 stycken respondenter svarade att de valt att avskaffa revisorn vilket motsvarar 57,4 % av urvalet. Har ni revisor? Antal svar Ja 46 (42,6%) Nej 62 (57,4%) Summa 108 (100,0%) Figur 1: Förekomsten av revision i små aktiebolag 27