Enkla, ej eldberörda tryckkärl avsedda att innehålla Iuft eller kväve Del 1: Konstruktion, tillverkning och provning Simple unfired pressure vessels designed to contain air or nitrogen Part 1: Design, manufacture and testing
Enkla, ej eldberörda tryckkärl avsedda att innehålla Iuft eller kväve Del 1: Konstruktion, tillverkning och provning Europastandarden :1991 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den svenska versionen. Simple unfired pressure vessels designed to contain air or nitrogen Part 1: Design, manufacture and testing The European Standard EN ~6-1:1991 has the status as a Swedish Standard. This document contains the swedish version.
Svensk version Enkla, ej eldberörda tryckkärl avsedda att innehålla Iuft eller kväve Del 1: Konstruktion, tillverkning och provning Récipients à pression simples, Simple unfired pressure Einfache umbefeuerte non soumis à la flamme, destinés vessels designed to contain air Druckbehälter für Luft oder à contenir de I air ou de I azote or nitrogen Part 1: Design, Stickstoff Teil 1: Konstruktion, Partie 1: Conception, fabrication manufacture and testing Herstellung und Prüfung et essais Denna standard är den officiella versionen av EN 286 Del 1 på svenska. För översättningen svarar SIS. Denna Europastandard antogs av CEN 1991-02-04. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECS interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna Europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard, Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk, tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike.
Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Kort historik. Denna europastandard har utarbetats av CEN/TC 54 Enkla tryckkärl med sekretariat i Storbritannien. Denna standard är en i en serie om fyra. De övriga standarderna omfattar: a) Del 2: Tryckkärl för luftbroms- och tillhörande system på motorfordon och deras släpfordon; b) Del 3: Ståltryckkärl konstruerade för att innehålla tryckluft för spårbundna fordon; och c) Del 4: Aluminiumtryckkärl konstruerade för att innehålla tryckluft för spårbundna fordon. Enligt de gemensamma CEN/CENELEC-reglerna, är följande länder tvungna att ikraftsätta denna standard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Innehåll Förord 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Bilagor A B c D E F G Giltighetsområde Referenser Definitioner och beteckningar Klassificering och certifieringsprocedurer Material Konstruktion Tillverkning Svetsarprövning Svetsprocedurprovning Provning Dokumentation Märkning och skyltar (Normerande) Verifiering (Normerande) Försäkran om överenstämmelse övervakning (Normerande) Konstruktions- och tillverkningsplan (Normerande) Typgodkännande (Normerande) Innehåll i tillverkningsjournal Sida 3 3 5 9 9 11 46 48 48 48 55 55 56 56 58 59 60 (Normerande) Material och produkter tillägg 61 (Informerande) Väsentliga säkerhetskrav enligt EG Direktiv 87/404 EEC 64 Förord Denna del av denna europastandard har utarbetats för att användas i samband med denna standards bilaga G (informerande).
Sida 3 1 Gi1tighetsområde 1.1 Denna del av denna europastandard gäller för konstruktion och tillverkning av enkla, ej eldberörda, serietillverkade tryckkärl med ett enda rum, hädanefter kallade kärl, för vilka de väsentliga säkerhetskraven ges i bilaga G och vilka: a) framställs huvudsakligen genom svetsning, men där vissa konstruktioner kan innefatta användning av skruvar. b) har enkel geometri som möjliggör användning av enkla produktionsmetoder. Detta erhålles antingen: 1) med en cylindrisk del med cirkulärt tvärsnitt avslutad med utåt kupade och/eller plana gavlar vilka har samma rotationsaxel som den cylindriska delen; eller 2) med två utåt kupade gavlar som har samma rotationsaxel; c) har stutsar vars diameter inte är större än 0,5 gånger diametern på den cylinder mot vilken de svetsas. 1.2 Den gäller kärl avsedda att innehålla luft eller kväve och som ej är eldberörda och som används med följande begränsningar: a) utsätts för ett inre övertryck större än 0,5 bar; b) de delar som bidrar till hållfastheten hos kärlet när det är under tryck skall vara tillverkade av antingen olegerat kvalitetsstål eller av olegerad aluminium eller av icke åldringshärdande aluminiumlegeringar; c) maximalt arbetstryck 30 bar. Produkten av arbetstrycket och kärlets volym (PS x V) är större än 50 bar x L och inte överskridande 10.000 bar x L; d) lägsta arbetstemperatur -50 C och högsta arbetstemperatur ej över 300 C för stålkärl respektive 100 C för aluminium- eller aluminiumlegeringskärl. Den gäller inte för kärl speciellt konstruerade för användning inom kärnkraft, för kärl speciellt avsedda för installation i eller för framdrift av fartyg och flygplan, eller till brandsläckare. 1.3 Den gäller för själva kärlet, från inloppsanslutning till utloppsanslutning och till alla övriga anslutningar som finns för ventiler och kopplingar. Om muffar/rör använts, gäller de krav som specificeras från den svets där flänsar, om sådana använts, skulle ha fästs. 1.4 Inga konstruktionsregler kan skrivas så i detalj att de säkerställer gott yrkesmässigt utförande. Varje tillverkare ansvarar för att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa god kvalitet på yrkesarbete och tillverkning så att överensstämmelse med god verkstadspraxis erhålles. Synpunkter gällande kvalitetstiring ges på olika ställen i denna standard, t ex punkt 10, Provning, och i bilaga A, B, C, D och E, som utgör del av denna standard. Dessa är minimikrav som tar i beaktande EN 29002 och EN 29003 men detta innebär inte att ett kvalitetssäkringssystem enligt EN 29002 och EN 29003 är nödvändigt. 1.5 För de beräkningar som krävs i enlighet med denna standard skall användas tryck i bar, mått i mm, spänningar i N/mm 2 och temperaturer i C. 1.6 Denna standard gäller inte för transportkärl eller för kärl vilka även innehåller andra ämnen, än luft eller kväve, som kan försämra säkerheten. För kärl till luftbromssystem på motorfordon se EN 286: del 2. För kärl till luftbromssystem på spårbundna fordon, se EN 286: del 3 och 4. 2 Referenser EN 286-2 EN 286-3 EN 286-4 Simple unfired pressure vessels designed to contain air or nitrogen Part 2: Pressure vessels designed to contain compressed air for air braking and auxiliary systems for motor vehicles and their trailers Simple unfired pressure vessels designed to contain air or nitrogen Part 3: Steel pressure vessels designed to contain compressed air for rail rolling stock Simple unfired pressure vessels designed to contain air or nitrogen Part 4: Aluminium pressure vessels designed to contain compressed air for rail rolling stock
Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview EN 287-1 EN 287-2 EN 288-2 EN 288-3 EN 288-4 EN 10002-1 EN 10025 EN 10028 EN 10207-1 EN 10204 EN 29002 EN 29003 EN.... ISO 7-1 ISO 209-2 ISO 228-1 ISO 898-1 ISO 898-2 ISO 1106-1 ISO 1106-3 ISO 2604-1 ISO 2604-2 ISO 2604-3 ISO 6361-2 ISO 6362-2 ISO 6520 ISO 7005-1 Approval testing of welders: fusion welding Part 1: Steels Approval testing of welders: fusion welding Part 2: Aluminium and aluminium alloys Specification and approval of welding procedures for fusion. welding of metallic materials Part 2: Welding procedure specification for arc welding of metallic materials Specification and approval of welding procedures for fusion welding of metallic materials Part 3: Welding procedure tests for arc welding of steels Specification and approval of welding procedures for fusion welding of metallic materials Part 4: Welding procedure tests for arc welding of aluminium and its alloys Metallic materials Tensile testing Part 1: Method of test (at ambient temperature) Hot rolled products of non-alloy structural steels Technical delivery conditions Steel plate, sheet and strip with elevated temperature properties Steels for simple pressure vessels Part 1: Technical delivery requirements for plates, strips and bars General technical delivery requirements steel and iron and steel products. Certification and inspection documents Quality systems model for quality assurance in production and installation Quality systems model for quality assurance in final inspection and test (Welding consumables Under utarbetande) Pipe threads where pressure-tight joints are made on the threads Part 1: Designation, dimensions and tolerances Wrought aluminium and its alloys Chemical compositions and forms of products Part 2: Forms of products Pipe threads where pressure tight joints are not made on the threads Part 1: Designation, dimensions and tolerances Mechanical properties of fastener Part 1: Bolts, screws and studs Mechanical properties of fasteners Part 2: Nuts with specified proof load values Recommended practice for radiographic examination of fusion welded joints Part 1: Fusion welded butt joints in steel plates up to 50 mm thick Recommended practice for radiographic examination of fusion welded joints Part 3: Fusion welded circumferential joints in steel pipes of up to 50 mm wall thickness Steel products for pressure purposes Quality requirements Part 1: Forgings Steel products for pressure purposes Quality requirements Part 2: Wrought seamless tubes Steel products for pressure purposes Quality requirements Part 3: Welded tubes Wrought aluminium and aluminium alloy sheets, strips and plates Part 2: Mechanical properties Wrought aluminium and aluminium alloy extruded rods/bars, tubes and profiles Part 2: Mechanical properties Classification of imperfections in metallic fusion welds, with explanations Metallic flanges Part 1: Steel flanges (Under utarbetande)
Sida 5 3 Definitioner och beteckningar 3.1 Definitioner För användning i denna standard gäller följande definitioner. 3.1.1 automatism svetsning. Svetsning vid vilken alla svetsparametrarna styrs automatiskt, vissa av dessa parametrar kan få justeras i begränsad omfattning (manuellt eller automatiskt med hjälp av mekaniska eller elektroniska anordningar) under pågående svetsning, för att vidmakthålla de angivna svetsförhållandena. 3.1.2 icke-automatism svetsning. Alla andra typer av svetsning än de som definieras i 3.1.1. (Texten kan ändras efter råd från TC 121). 3.1.3 sats. En sats kärl omfattar högst 3.000 kärl av samma kärltyp. 3.1.4 kärltyp. Kärl är av samma typ om de: har liknade geometrisk form (dvs mantel och gavlar eller enbart gavlar, i båda fallen gavlar av samma form); tillhör samma klass (se punkt 4); har plåtmaterial och tjocklek inom giltighetsområdet för svetsproceduren, i detta gäller även stutsar och inspektionsöppningar; har samma typ av inspektionsöppningar, (synhål, handhål, huvudhål och manhål är exempel på olika inspektionsöppningstyper); har samma beräkningstemperaturbegränsningar. 3.1.5 deklaration om överensstämmelse. Den procedur genom vilken tillverkaren intygar att kärlen överensstämmer med denna europastandard. (Se bilaga B.) 3.1.6 verifiering. Den procedur som används för att kontrollera och intyga att de kärl som tillverkas överensstämmer med denna standard. (Se bilaga A.) 3.1.7 övervakning. Den procedur som utförs av ett godkänt kontrollorgan under tillverkningen för att säkerställa att tillverkaren uppfyller kraven i denna europastandard. (Se B.3.2.) 3.1.8 typgodkännande. Den procedur genom vilken ett godkänt kontrollorgan förvissar sig om och intygar att ett provkärl uppfyller kraven i denna standard. (Se bilaga D.) 3.1.9 konstruktions- och tillverkningsplan: skall upprättas av tillverkaren. Ändamålet med konstruktions- och tillverkningsplanen är att beskriva konstruktion, material och framställning inklusive certifikaten. (Se bilaga C.) 3.1.10 tillverkningsregister/journal. Ett register som förs av tillverkaren innehållande all relevant information om de kärl som tillverkas enligt denna standard. 3.1.11 beräkningstemperatur 3.1.11.1 högsta beräkningstemperatur. Den temperatur som används i konstruktionsberäkningarna och som aldrig får vara lägre än högsta arbetstemperatur. 3.1.11.2 lägsta beräkningstemperatur. Den lägsta temperatur som används vid val av material och som aldrig är högre än lägsta arbetstemperatur. 3.1.12 lägsta arbetstemperatur, T m i n. Den lägsta fortvariga temperaturen i kärlväggen under normala driftbetingelser. 3.1.13 högsta arbetstemperatur, T max. Den högsta fortvariga temperaturen i kärlväggen som kärlet kan nå vid normala driftbetingelser. 3.1.14 mantelberäkningstryck, P. Det tryck som används i konstruktionsberäkningarna och som aldrig får vara lägre än högsta arbetstryck PS. (Tabell 11 och 12 kräver att beräkingstrycket är 1,25 x PS och detta är det värde som används i beräkningarna.) 3.1.15 högsta arbetstryck, PS. Det högsta övertryck som kan påverka på kärlet under normala driftförhållanden. (Säkerhetsventilens öppningstryck får aldrig vara högre än PS, men när avblåsning pågår får trycket överskrida PS med högst l0%.)
Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview 3.1.16 tillverkarkontrollant (inspektör). Person(-er) anställd av tillverkaren, men tillräckligt oberoende av produktionspersonalen, kvalificerad och ansvarig för inspektioner, undersökningar och prov som av denne skall utföras på kärl. Kvalificerad innebär att kontrollanten skall ha såväl teknisk kompetens som nödvändig erfarenhet av de inspektioner, kontroller och prov som skall utföras under tillverkarens ansvar. Det är tillverkarens skyldighet att se till att kontrollanten har denna kunskap. 3.1.17 kontroll- och provrapport. En rapport avseende de kontroller och prov som tillverkaren utfört. 3.1.18 materialintyg. Ett dokument genom vilket tillverkaren intygar att levererade produkter uppfyller i ordern ställda krav och i vilket han anger resultatet av förekommande rutinmässiga fabriksprovningar, speciell kemisk sammansättning och mekaniska egenskaper, som utförs på produkter framställda med samma produktionsprocess som för de levererade, men icke nödvändigtvis på de levererade. (Se bilaga G.2.1.) Materialintyg överenssämmer med kontrollrapport definierad i EN 10204: punkt 2.2. 3.1.19 serietillverkning. Fler än ett kärl av samma typ, tillverkat under en given period med en kontinuerlig tillverkningsprocess i enlighet med en gemensam konstruktion och med användande av samma tillverkningsmetod. 3.2 Beteckningar För användning i 6.4.5.2, 6.4.5.3, 6.4.6, 6.4.7, 6.4.8 och 6.5 gäller följande beteckningar
Sida 7