Att bemästra naturlagarna

Relevanta dokument
Att arrangera en träning/tävling

Att åka snabbt på skidor

Alpin Aerodynamik. Åk fortare. Dr Fredrik Hellström. Christian Jansson. Aerodynamikrådgivare. Landslagsåkare S1

Kravanalys Nationell elit Svensk Speedski Version

a. b a. b. 7.

Skidans form- konsten att carva

Grums Slalomklubb. Vägledning utrustning U10. Skidor

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

Hur kan en fallskärm flyga?

Grums Slalomklubb. Storslalomskidorna brukar lämpligen ha en längd på 151 cm till 159 cm med en svängradie (14-19 meter)

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Upp gifter. 1. Vilken hastighet måste en boll minst ha för att kunna nå 14,5 m upp i luften?

Manual. Banhasning. Vi kommer här att gå igenom hasningens hemligheter, ett antal begrepp och uttryck som kommer att användas under Alpina VM i Åre.

Ord att kunna förklara

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Utvecklingstrappa. Svensk Speedski

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1

Skidglädje : det bästa ur Åka Skidor. Click here if your download doesn"t start automatically

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

INFÖR BESÖK PÅ GRÖNA LUND

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

Övningar skidteknik klassiskt

Alpina Tävlingsregler i kortformat

Kollisioner, rörelsemängd, energi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars.

HEJ! Gillar du att åka på snö?

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy)

Träningsplanering första 2 veckorna 2019 SSLK U12:1

SÖNDAG 13 SEPTEMBER START pm

Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Matematiktävling för Skånes högstadieelever

Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Tid (s)

Rätt kläder för snöglädje!

Volter - när åkaren en eller två gånger har huvudet under sig i luften. Bakåt och framåt Volter med skruv corks Dubbel volt med skriv - Double corks

PM Arlanda Roller Ski Race Version

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?...

Utrustningsguide NSK U10

Maxpoäng: 116p VG 93p G 70p

Tävlingsledare Lars-Gunnar Pettersson öppnar mötet med att hälsa alla välkomna upp till Gällivare.

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Frågeslinga tävlingsregler för barn & ungdom

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår

Wadköpingsloppet 2010

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013

I slutet på 80-talet innehade han också inofficiella världsrekord på "den flygande kilometern", som bäst 176 km/tim.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

Full fart. Vilken bil har kört snabbast? Vad gör man när man spränger ljudvallen? Läs om detta och mycket annat i den här boken. John Malam.

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

KLUBBPAKETET Teknikmärket

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Lärardag på Gröna Lund 12 juni inför Edutainmentdag Stora Parken (12-13:20): Fritt Fall, Radiobilarna, Kättingflygaren,...

Lagledarmöte Skid SM i Piteå. Nr 3. Sprint

Saab 9-3 M Monteringsanvisning MONTERINGSANVISNING INSTALLATION INSTRUCTIONS MONTAGEANLEITUNG INSTRUCTIONS DE MONTAGE. SITdefault.

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar.

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Arbetsblad för låg och mellanstadiet Liseberg, 2017 Nationellt resurscentrum för fysik

Våra skidor säsongen Atomic Redster GS

Effektmätare för skidstavar. Johan Högstrand, Henrik Gingsjö, Marcus Bengths, Jeanette Malm, Mattias Tengström, Szhau Lai, Dan Kuylenstierna

Distans/Teknik: Se tablå i slutet av inbjudan, tävlingskalender online eller respektive arrangörs PM/webbplats eller inbjudan.

TENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ...

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. vissa (1,0 p) frånkopplad. (3,0 p) 3. Uppgiften går. Faskonstanten: 0

SM RULLSKIDOR UPPSALA MED UVK-RULLEN Lördagen 12 september Söndagen 13 september 2015

Alla skall med !

3-8 Proportionalitet Namn:

Produktblad för privatgäster VINTER

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

Lösningar till övningar Arbete och Energi

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

Lådbilen. Lärarblad. Ordförråd Massa Läge Friktion Verkningsgrad

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen

Fira World Snow Day i Hammarbybacken 17 januari

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Landskampsmoment. Kommando:Fot

DOKUMENT BARN & UNGDOMS TÄVLINGAR

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING

Ejection system, Konceptuell design

9 NAVIGATIONSUTRUSTNING

Kraft, tryck och rörelse

Info: ... Med halka året runt ... Resan - Riskutbildning för livet -

Frågor - Gymnasiet GRUPP A. Fritt fall. Titta på grafen ovan över höjd, h, som funktion av tiden, t. Hur stor är medelhastigheten under uppfarten?

Final i Wallenbergs Fysikpris

Inför provet mekanik 9A

Transportlogistik 104

Onsdag 23/1 11:00 Damer/Skiathlon K/F 15 km (7,5km+7,5km) 12:30 Herrar/Skiathlon K/F 30 km (15km+15km)

Åk säkert i bilen så skyddar du dig och ditt barn. Information på lättläst svenska

Transkript:

SKI TEAM SWEDEN SPEEDSKI Klubbpaketet Del 1 Att bemästra naturlagarna

Observera Svenska skidförbundets speedskisektion och författaren till detta klubbpaket tar inget ansvar för olyckor som inträffar när någon av de i texten beskrivna aktiviteterna genomförs.!

Speedski Teori Speedski är en utförsåkningsdisiplin som går ut på att uppnå så hög hastighet som möjligt under en 100m lång mätsträcka i slutet av backen. Den åkare som har den högsta hastigheten vinner. Bromssträcka Backen Speedskibacken går i rakt ned i backens fallinje. Tidtagningszon Största delen av backen används som accelerationssträcka. Backen är preparerad för att vara så slät som möjlig Längst ned på accelerationssträckan så finns en tidtagningszon, vanligtvis 100m Efter tidtagningszonen är det en lång bromssträcka den viktigaste delen på speedskibacken. Accelerations sträcka väggen Speedskibacken Väggen i hundfjället sett uppifrån

Speedski Teori Klasser I speedski finns två klasser Special och standard. Standardklassen är en inkörsport till speedski och ett bra alternativ till traditionell fartåkning för alpina åkare. I standardklassen används vanlig störtloppsutrustning. Specialklassen är vad man traditionellt förknippar med speedski Gummidräkt, spoiler och aerodynamiska hjälm. Utrustningen Standardklassen I den här klassen används samma regler för utrustningen som i störtlopp. Specialklassen Reglerna i specialklassen är främst utformade för åkarens säkerhet, men skall samtidigt stödja strävan att nå en så hög hastighet som möjligt. Några av de grundläggande delarna: 240cm långa skidor Aerodynamisk hjälm, som omgärdas av en hel del regler. Heltät gummidräkt. Spoilers bakom vaderna Stavar som är helt individuellt bockade för att passa varje enskild åkare Se mer under rubriken Regler Speedskiåkare i specialklassen

Speedski Teori Teknik I speedski har man tre huvudsakliga faktorer att bemästra: Luftmotståndet. Ju högre hastighet desto viktigare blir det att ha förmågan att stå så aerodynamiskt som möjligt på skidorna samt att ha aerodynamiskt optimal utrustning. Det gäller också att undvika rörelser som skapar turbulens. Åklinjen. Att åka absolut rakt ned i fallinjen utan att behöva korrigera åkriktningen är inte så enkelt när slag, stötar och kraften från fartvinden sliter i åkaren. Står man plant på skidorna blir också sidvinden en faktor. Friktionen från snön. Förmåga att stå plant på skidorna spelar givetvis in. Vallning, belag och struktur på skidor är också en viktig del i strävan att åka snabbast. Historik Speedski lär ha startat i de schweiziska alperna på 1920 talet. Österrikaren Leo Gasperl innehar det första officiella världsrekordet när han 1931 åkte i 136,6 km/h i St. Moritz. Först över den magiska 200km/h gränsen var amerikanen Steve McKinney som 1978 åkte 200,222km/h i Portillo, Chile Regelverket och tekniken har förfinats genom åren...

Speedski Teori Högsta hastigheter Gällande världsrekord (2006) har för herrar Simone Origone (ITA) på 251,40 km/h. Damernas rekord (2006) har Sanna Tidstrand (SWE) på 242,59 km/h. Båda rekorden sattes på samma tävling i franska Les Arcs 2006. Det svenska rekordet (2006) har för herrar Roger Wickman som under världsrekordtävlingen åkte 247,25 km/h. Regler Utrustning/Regler För fullständiga regler se http://www.skidor.com/speedski/ Regler för utrustningen i standardklassen är enligt FIS ICR regler. Undantag är remmar på stavar som måste tas bort. I korthet kan reglerna (2004) i specialklassen sammanfattas: Hjälm: Hjälmen måste passa i en cirkel på 40cm i diameter i alla riktningar. Hjälmen måste ha en innerhjälm som skyddar vid fall. Det yttre aerodynamiska skalet skall lossna vid fall. Max vikt på hjälmen är 2kg Stavar Stavarna måste vara minst 1m och får väga max 2kg/par. Trugorna måste vara minst 3cm i diameter och bredast längst ned. Avståndet mellan spets och trugans lägsta punkt får max vara 5cm. Handtagen måste vara placerade längst upp på staven. Inga remmar är tillåtna. Underställ Åkaren måste ha underställ som täcker minst 75% av kroppen som skydd mot brännskador. Överdragskläder Åkare i specialklassen måste ha överdragskläder vid vistelse i backen. Endast när åkaren glider in i den avspärrade backen redo att göra sitt åk får kläderna tas av. Detta p.g.a. gummidräkten glider väldigt lätt på snön och ett fall utanför den avspärrade speedskibanan kan leda till svåra olyckor. Världens snabbaste backe (2004) Den 2km långa Speedskibacken i Les Arcs (FRA)

Speedski Teori Regler Utrustning/Regler (forts.) Spoiler Spoilern får max vara 30cm från framkant på pjäxan till bakre ände av spoilern. Spoilern måste vara gjord av ett material som man inte skadar sig på. Den får väga max 1kg/st Skidor Skidorna måste vara mellan 2.20m 2.40m och ej väga mer än 15kg/par (inklusive bindning) Man får ej ha aerodynamiska hjälpmedel på skidorna. Pjäxor Får ej ha några aerodynamiska påbyggnader. Ryggskydd Åkaren måste ha ryggskydd som minst är 0,3cm tjockt men får ej användas som aerodynamiskt hjälpmedel. Observera reglera uppdateras/ändras för varje år. För att få de senast gällande reglemente, se www.skidor.com/speedski under rubriken Rules and TD.

Speedski Praktik Övningar och diskussionsuppgifter. Övning1 : En åkare passerar tidtagningszonen (100m) på 2,1sek, vilken hastighet blir åkarens officiella resultat? Övning 2: Det tar ca: 3 sek innan man som åkare har ställt sig upp från fartställningen och kan börja bromsa in hur lång sträcka har man hunnit avverka på denna tid om farten är 180km/h (förutsatt att farten inte avtar innan den aktiva inbromsningen börjar? s = v * t 1m/s = 3,6 km/h Diskussionsfråga 1) Hur lång bromssträcka kan man tänkas behöva ha i farterna 100 km/h, 150km/h resp 200km/h? Diskussionsfråga 2) Man brukar säga att en fallskärmshoppare i fritt fall faller ca:200km/h. Hur kommer det sig att en speedskiåkare kan åka i 250km/h?

Speedski Praktik Diskussionsfråga 3) Vilket tror ni är viktigast: God aerodynamisk position, eller bra glid/glidteknik? Följdfråga, har farten någon inverkan på förhållandet i första frågeställningen? Diskussionsfråga 4) Vad är bästa förutsättningen för en speedskiåkare Stor och tung eller liten och lätt? Diskussionsfråga 5) Hur mycket långsammare går det för en åkare i standardklassen (störtloppsutrustning) jämfört med en speedskiåkare i specialklassen (gummidräkt och spoiler) under i för övrigt samma förutsättningar om åkaren i specialklassen åker 200km/h? väggen Diskussionsfråga 6) En speedskiåkare måste korrigera åklinjen 10tals gånger under ett åk som varar 10 15 sekunder, varför? Diskussionsfråga 7) Vilken del av en speedskibacke anses som den viktigaste?

Svar till frågor Övning1 : v=s/t 1m/s=3,6km/h s=100m t=2,1s v=? v=100/2,1*3,6=171,43km/h Övning 2: s=v*t 1m/s=3,6km/h v=180km/h t=3s s=? s=180/3,6*3=150m Diskussionsfråga 1) Bromssträckan kan aldrig bli för lång, men lämpliga bromsträckor i de olika hastigheterna bör vara ca: 100km/h = 100m, 150km/h = 200m, 200km/h = 400m Diskussionsfråga 2) Den lufttäta dräkten, spoilers och aerodynamisk hjälm tillsammans med en aerodynamisk position gör att dessa höga hastigheter kan uppnås. En fallskärmshoppare i gummidräkt med huvudet rakt ned faller mycket snabbare än 200km/h Diskussionsfråga 3) I lägre hastigheter är glidtekniken mer avgörande än positionen. I högre hastigheter blir förhållandet omvänt. Dock är båda viktiga faktorer i speedski oavsett hastighet. Backen i Verbier (+200km/h) med en något svängd bromsplan men väl tilltagen! väggen

Svar till frågor Diskussionsfråga 4) Man kan ej se någon tydlig skillnad på tunga och lätta åkare. Ofta har en tyngre åkare större kropp och därmed också större luftmotstånd. Friktionen på snön blir också högre för en tyngre åkare. Den tyngre åkaren kompenseras dock med att få en större röresleenergi mot luftmotståndet. Diskussionsfråga 5) I 200km/h gör skillnaden på utrustning mellan standardåkaren och specialklassen ca:20km/h. D.v.s. om specialåkaren åker 200km/h så åker standardåkaren 180km/h Diskussionsfråga 6) Luftmotståndet sliter och drar i åkaren och detta gör att åklinjen måste korrigeras. Ju bättre åkaren lyckas med att hålla en stabil position, desto mindre behöver åkaren korrigera och en högre hastighet kan uppnås. väggen Diskussionsfråga 7) Bromsplanen är den viktigaste delen I en speedskibacke. Det är även viktigt att backen ej skråar åt något håll.