arkeologisk förundersökning Kvarteret Släggan 1 Visby Gotland 2010 Länsstyrelsens dnr 431-6409-05 Leif Zerpe Gotlands Museum Strandgatan 14 621 56 Visby 0498-29 27 00
Arkeologisk undersökning Kvarteret Släggan 1 Visby Gotland Länsstyrelsens dnr 431-6409-05 Leif Zerpe 2010 Gotlands Museum Strandgatan 14 621 56 Visby Tfn: 0498 29 27 00 Fax: 0498 29 27 29 E-post: info@gotlandsmuseum.se 2
Innehåll Inledning 6 Historisk bakgrund 7 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Syfte och prioriteringar 7 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 8 Bebyggelsefas 1 8 Bebyggelsefas 2 10 Sammanfattning 13 Referenser 13 Tekniska och administrativa uppgifter 13 Figurförteckning 3 Figurförteckning 1. Framsidan. Schaktning påbörjad i undersökningsytans norra del. Från sydväst. 2. Översiktsplan över Visby innerstad med läget för undersökningsplatsen markerad. 3. Schaktplan. Förundersökt yta är gråmarkerad. Markeringen utvisar även läget för den planerade nybyggnationen på fastigheten Släggan 1. 4. Undersökningsytans centrala och södra del före schaktning. 5. Södra murens insida i hus 1. 6. Södra muren i hus 2. 7. Plan över bebyggelsefas 1. 8. Plan över bebyggelsefas 2. 9. Insidan av södra muren till hus 3 10. Sydöstra hörnet av stensyllen till hus 4. Foton och figurframställningar av Leif Zerpe. 3
Fig. 2. Översiktsplan över Visby innerstad med läget för undersökningsplatsen i kv. Släggan 1 markerad. 4
Fig. 3. Schaktplan. Förundersökt yta på fastigheten Släggan 1 är gråmarkerad. Markeringen utvisar även läget för den planerade nybyggnationen. Blå figur anger läget för den stödmur som anlades i samband med uppförandet av det nuvarande boningshuset under 1800-talets förra hälft. Röd figur anger läget för del av bogårdsmur tillhörande kyrkorna S:t Per och S:t Hans. Koordinater är angivna enligt Visbys lokala system. 5
RAPPORT Arkeologisk förundersökning i kvarteret Släggan 1, Visby, Gotland INLEDNING Länsmuseet på Gotland har under perioden april-maj 2007, på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län, utfört en arkeologisk förundersökning på fastigheten Släggan 1 i Visby. Ansvarig för arkeologkostnaderna var fastighetsägaren Payex AB. Anledning till den arkeologiska insatsen var markarbeten inför planerad nybyggnation, och förundersökningens resultat skulle ligga till grund för en bedömning av vidare åtgärder på fastigheten. Förundersökningen utfördes av arkeolog Leif Zerpe som också svarar för den färdiga rapporten. Fig. 4. Undersökningsytans centrala och södra del före schaktning. Från nordost. Exploateringsytan utgjorde del av fastighetens trädgård och omfattade ca 270 m 2, fig. 3. Tomten låg i sluttning mot Mellangatan i nordväst och var uppbyggd och nivellerad på utfyllnadsmassor till en muromgärdad terrass mot Kronstallgränd, Mellangatan och Volters gränd, fig. 4. I tomtens nordvästra hörn var nivådifferensen som störst mellan gatan och trädgården och uppgick till ca 2 meter. 6
Vid bortschaktning av utfyllnadsmassorna påträffades såväl byggnadslämningar som avsatta kulturlager. Utmed undersökningsområdets hela östra sida framkom en ca 0,75 meter bred stödmur, förmodligen anlagd i samband med uppförandet av fastighetens nuvarande huvudbyggnad under 1800-talets förra hälft, fig. 3. HISTORISK BAKGRUND Av beskrivningen till Schilders stadskarta över Visby från 1696-97 framgår att kvarteret var bebyggt med trähus. I tomtförteckningen står att det ägdes av Maria Slou och var bebyggd av trähus med gårdsrum samt ett trävalv över gatan. Trävalvet var troligen förbundet med kvarteret norr om (Banken). Vid 1700-talets slut omfattade fastigheten ett trähus med tegeltak, en verkstad i trä med brädtak, en stallbyggnad i trä med brädtak samt en träbod med brädtak. På Wahlgréns karta från 1883 finns en byggnad markerad i fastighetens nordöstra del, i hörnet av S:t Hansgatan och Volters gränd samt ett litet uthus i den sydvästra delen mot Mellangatan. Fastighetens nuvarande boningshus uppfördes under 1800-talets förra hälft, men huset präglas av ombyggnader från slutet av 1800-talet och 1900-talets början. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Kvarteret Släggan är beläget omedelbart väster om kyrkogården till de medeltida kyrkorna S:t Per och S:t Hans. Belägenheten för kyrkogårdens bogårdsmur har varit delvis känd sedan tidigare, men vid förläggning av fjärrvärmekulvert år 1999 framkom lämningar som bidrog med kompletterande kunskap om murens utbredning (ZERPE 2000). Det kunde bland annat slås fast att boningshuset i kv. Släggan som är beläget utmed S:t Hansgatan verkligen vilar på grunden till kyrkogårdens bogårdsmur. Kvarteret kan antas vara sammanslaget av två medeltida kvarter, men några spår av en mellanliggande gränd har inte konstaterats. Tre medeltida stenhus är kända i den nuvarande tomtens nordvästra del. År 1770 fanns synliga lämningar efter sannolikt tre rader av sammanbyggda stenhus. Byggnaderna inmättes schematiskt vid denna tidpunkt, men någon arkeologisk dokumentation har inte gjorts (ENGESTRÖM 1988). SYFTE OCH PRIORITERINGAR Förundersökningen syftade till att, i första hand, utröna om de tidigare observerade murverken ännu fanns kvar samt om även andra murverk fanns bevarade som kunde få konsekvenser för den planerade nybyggnationen. METOD OCH GENOMFÖRANDE Fältundersökningen inleddes med en maskinavbaning där matjord och omrörda jordlager avlägsnades ner till avsatta, fyndförande kulturlager och konstruktioner. Den arkeologiska dokumentationen bestod i fotografering, beskrivning, uppmätning och inritning av kulturlager och konstruktioner i plan. Vid digitaliseringsbord överfördes de handritade planerna till digital form, det vill säga en CAD-genererad planritning anpassad till Visbys lokala koordinatsystem. 7
UNDERSÖKNINGSRESULTAT En betydande del av den planerade exploateringsytan, ca 115 m 2, visade sig innehålla bevarade avsatta kulturlager till en mäktighet av högst 0,5 meter. Merparten av ytan hade betydligt tunnare lager. Övriga ytor har schaktats ur i samband med anläggandet av tre stenhus. Sannolikt är samtliga anlagda under medeltiden med reservation för hus 3 som byggdes först efter att hus 1 hade rivits. I redovisningen är byggnadslämningarna fördelade på två bebyggelsefaser vilka illustreras av fig. 7 och 8. Fig. 5. Hus 1, södra murens insida. Från nordost. Bebyggelsefas 1 Hus 1 Anläggningen bestod av bevarade rester från södra muren till en byggnad av okänd utbredning, fig. 5. Den utgjordes av en grundmur med ojämn utsida uppmurad mot en schaktvägg och frilagd till en längd av knappt 4 meter. Den var avgrävd i väster men hade sannolikt legat utmed Mellangatan. Den var skadad åt öster men ej framtagen i sin fulla längd på grund av bevarade kulturlager samt en ovanpåliggande träbyggnad, hus 4. Ytan norr om muren var urschaktad och senare återfylld med jordmassor. Murens botten togs ej fram, varför rester av byggnadens golv kan finnas kvar. Nordmuren påträffades ej, möjligen togs den bort i samband med uppförandet av hus 3 vars sydmur var belägen 4,5 meter norr om och parallell med muren till hus 1. 8
Hus 2 Ca 3 meter söder om och parallell med hus 1 påträffades grunden till nordmuren i hus 2. Muren var avgrävd i väster men hade sannolikt sträckt sig fram till Mellangatan. Den fortsatte under stödmuren i öster och utanför undersökningsområdet. Den synliga delen av muren var drygt 5 meter. Liksom hus 1 var den uppmurad mot schaktvägg. Även sydmuren i hus 2 påträffades och visar att byggnaden har haft en invändig bredd av 5,5 meter. Murens synliga längd var 5,9 meter. Båda murarna visade invändigt tydliga spår av eldpåverkan, sannolikt vådeld. Husets utbredning åt öster är inte känd, men en schaktningsinsats gjordes öster om stödmuren, varvid byggnadens murar kunde följas ytterligare några meter. Byggnadens invändiga längd har således varit minst 12 meter. Sydmuren hade en vertikal hålighet som antyder ett schakt i muren, möjligen ett nedkast till en underliggande latrinkammare. Alternativt kan det ha varit ett urtag i muren för en invändig trappa. Fig. 6. Södra muren i hus 2. En utbuktning på murens utsida och en vertikal hålighet i muren antyder en invändig trappa där trappstenarna avlägsnats eller nedkast till en underliggande latrinkammare. I bildens övre vänstra hörn skymtar husets norra mur. I fonden en terrassmur från omkring sekelskiftet 1900 som är grundlagd ovanpå en stödmur från 1800-talets förra hälft. Från väster. Gränd? Ytan mellan hus 1 och hus 2 upptogs av en drygt 3 meter bred zon frilagd till en längd av 9 meter, bestående av avsatta kulturlager i vars botten bland annat framkom keramikfynd av 1100-talskaraktär, s.k. östersjökeramik. Hus 1 och 2:s belägenhet i förhållande till varandra pekar starkt mot att den mellanliggande ytan utgör lämningarna av 9
en gränd. Den har i väster mynnat i Mellangatan, men dess utsträckning åt öster är oklar. Idag gränsar kvarteret i öster mot S:t Hansgatan som anlades under 1500-talet ovanpå västra delen av kyrkogården till kyrkorna S:t Per/S:t Hans. Den östra sidan av nuvarande byggnad i kvarteret Släggan är belägen utmed gatan och vilar på resterna av bogårdsmuren till denna kyrkogård, fig. 3 och 7. Fig. 7. Bebyggelsefas 1. Av 1600- och 1700-talens kartor framgår att kvarteret Släggan varit betydligt smalare än idag. Exempelvis är avståndet till dagens S:t Hansgatan över 6 meter enligt Meijers karta (1646). Antar man därför att gränden varit genomgående kan den tänkas ha mynnat i en gata/gränd som legat utmed bogårdsmurens utsida. Några spår efter en sådan har dock inte påträffats. I grändytans östra del framkom rester av en kullerstensläggning. Den kan möjligen tillhöra grändens yngsta skede. Bebyggelsefas 2 Hus 3 Bevarade rester av södra muren till en byggnad av känd utbredning. Den utgjordes av en grundmur med ojämn utsida uppmurad mot en schaktvägg och frilagd till en längd 10
av ca 7 meter. Den var avgrävd i väster men har sannolikt sträckt sig fram till Mellangatan. I öster löpte muren in under stödmuren, men vid friläggning av jorden under denna kunde husets inre sydöstra hörn konstateras. Murat mot sydmurens insida påträffades ett kvadratiskt kalkstensfundament med ca 1x1 meters sida. Funktionen är inte känd men den kan möjligen ha utgjort ett stödfundament till en kakelugn. Den norra muren i byggnaden har sannolikt legat utmed Volters gränd. Här står idag trädgårdens terrassmur vilken möjligen har anlagts ovanpå nordmurens grund. Byggnadens invändiga bredd uppskattades till ca 4 meter och längden invändigt till ca 9,5 meter. Det kunde inte avgöras huruvida detta utgjorde hela byggnadskroppen, eller om den var en del i en husrad som har fortsatt österut. Fig. 8. Bebyggelsefas 2. Hus 4 Till hus 3 förefaller ha varit kopplat en träbyggnad, hus 4. De bevarade resterna utgjordes av en syllstensrad, möjligen till ett bulhus, som bildade del av byggnadens syd- och östvägg samt dess sydöstra hörn. Den östra muren vilade i norra delen på en äldre mur som möjligen utgjorde den östra muren i hus 1. Det är vidare möjligt att bulhusets sydöstra hörn kan ha sammanfallit med sydöstra hörnet i hus 1. Den delen undersöktes inte på grund av bevarade kulturlager. 11
Fig. 9. Södra muren till hus 3. Ett fyrkantigt fundament är uppbyggt mot murens insida. I fonden syns stödmuren från 1800-talet. Från nordnordväst. Fig. 10. Sydöstra hörnet av stensyllen till hus 4. Till höger skymtar en kullerstensläggning, möjligen tillhörande grändens slutskede. Från nordväst. 12
Gårdsplan? I södra delen av kvarteret, mellan hus 2 och Kronstallgränd, framkom inga byggnadslämningar, däremot tunna kulturlager innehållande keramikfynd från 1100-1200-tal. Den frilagda ytan som uppgick till ca 70 m 2 var ställvis genomgrävd av byggnation anlagd i sen tid. SAMMANFATTNING Länsmuseet på Gotland har utfört en arkeologisk förundersökning på fastigheten Släggan 1 i Visby. Anledning var planerad nybyggnation och resultaten kom att bilda underlag för en bedömning av vidare åtgärder på fastigheten. Tunna kulturlager med fynd från 1100- eller 1200-tal framkom, liksom grundmurar till tre stenhus samt rester av stensyllen till en träbyggnad. Övriga ytor innehöll en sannolik gränd och, längst i söder, en yta som under en period kan ha utgjort gårdsplan. REFERENSER Engeström, R. 1988. Visby. Medeltidsstaden 71. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museum Rapport. Stockholm. Zerpe, L. 2000. Förundersökningsrapport. Bebyggelselämningar i fjärrvärmeschakt. Länsstyrelsens dnr 220-1068-99 samt 220-3047-99. Fastighetsinventeringen Visby innerstad: www.guteinfo.com/inventering TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens i Gotlands län beslut 2006-01-12 om arkeologisk förundersökning i kv. Släggan 1, dnr: 431-6409-05. Undersökningstid: 2 april 23 maj 2007. 65 fälttimmar. Ansvarig arkeolog: Leif Zerpe Läge: Ekonomiska kartans blad 6I 8j. Koordinater: Rikets system RT90. X6393085 Y1648504 Förundersökt yta: 270 m 2. Höjdsystem: RH00 Dokumentationshandlingar som förvaras på länsmuseet: Fältritningar, CAD-ritningar samt digitala foton. 13