Kvarteret Priorn 2 Visby Gotland 2003 Länsstyrelsens dnr Leif Zerpe

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning Kvarteret Priorn 2 Visby Gotland 2003 Länsstyrelsens dnr Leif Zerpe Länsmuseet på Gotland Mellangatan Visby

2 Arkeologisk förundersökning Kvarteret Priorn 2 Visby Gotland Länsstyrelsens dnr Leif Zerpe 2010 Gotlands Museum Strandgatan Visby Tfn: Fax:

3 Innehåll Inledning 7 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Kv. Priorn 2 7 Undersökningsresultat 9 Anläggning 1 9 Anläggning 2 10 Anläggning 3 11 Anläggning 4 11 Anläggning 5 12 Provgrop 13 Sammanfattning 15 Referenser 16 Tekniska och administrativa uppgifter 16 Figurförteckning 3 Figurförteckning 1) Framsidan. En kasserad byggnadsdetalj med stenhuggarmärke påträffades som byggsten i grundmuren till en byggnad. Digital infärgning av stenhuggarmärket. 2) Översiktsplan över Visby innerstad med läget för undersökningsplatsen markerad. 3) Schaktplan med aktuell undersökningsyta i kvarteret Priorn 2. 4) Anläggningsplan. 5) Vy över det förundersökta dräneringsschaktet. 6) Vy över anläggning 1 och 2. 7) Grundmur, anläggning 1. På murens utsida påträffades tjära. 8) Halvfärdig konsol som använts som syllsten i tegelmur, anläggning 2. 9) Tegelfundament till ugn, anläggning 4. 10) Ett fundament eller mur av kalksten, anläggning 5. 11) Schaktprofil över anläggningar och kulturlager. Foton och ritningar av Leif Zerpe 3

4 Fig. 2. Översiktsplan över Visby innerstad med läget för undersökningsplatsen i kvarteret Priorn 2 markerad. 4

5 Fig. 3. Schaktplan. Gråtonad figur anger undersökningsytan i kvarteret Priorn 2. Blå figur anger fjärrvärmeschakt grävt år Vågrät skraffering visar läget för Gamla biskopsgården; lodrät skraffering anger bevarad medeltida källare. Röd ram visar omfattningen av anläggningsplanen fig. 4. Koordinater är angivna efter Visbys lokala system RT F 38. 5

6 Fig. 4. Anläggningsplan. Jämför schaktplan fig. 3. 6

7 RAPPORT Arkeologisk förundersökning i kvarteret Priorn 2, Visby, Gotland INLEDNING Gotlands Museum (dåvarande Länsmuseet på Gotland) har under perioden juli år 2003, enligt länsstyrelsens beslut , utfört en arkeologisk förundersökning i kvarteret Priorn 2 i Visby. Ärendet föranleddes av markarbeten för dränering av biskopsgårdens östra gavel med avledning av vatten till befintlig brunn söder om byggnaden. Schaktets längd var ca 23 meter med en bredd av mellan 0,6 och 1,2 meter och ett största djup av 1,5 meter. På en punkt utmed sträckan grävdes en liten grop, 0,3 x 0,3 meter, ner till naturliga lager belägna på 1,8 1,9 meters djup. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning med dokumentation i anslutning till själva anläggningsarbetet. Ansvarig för de arkeologiska kostnaderna var Visby stift, att: Göran Allard, Box 1334, Visby. Ansvarig arkeolog var Leif Zerpe som även har utarbetat rapporten. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Bilden av kvarteret Priorns karaktär under medeltiden är mycket oklar, men kvarterets form är sedan 1646 i stort sett oförändrad. Ytan har varit tättbebyggd med stenhus, men sannolikt inte fullbyggd. Kvarteret gränsar i öster mot Västra Kyrkogatan och i norr mot Biskopsgatan. Båda gatorna utgör medeltida gatusträckningar, och Biskopsgatan har, i hela sin längd, varit belagd med en gatuläggning av kalkstenshällar. Den konstaterades på ca 0,5 meters djup i samband med nedläggning av gasledning år I Västra Kyrkogatan har dokumenterats kalkstenshällar på ett medeldjup av 0,4 meter längs sträckan mellan Biskopsgatan och Skolgatan (Fardelin ). Det är sannolikt att detta stora kvartersblock har genomkorsats av gränder under medeltiden, men hittills har inga spår efter sådana kunnat konstateras. Av de äldsta kartorna framgår att kyrkan S:ta Marias bogårdsmur, anlagd på 1300-talet, från början hade fem öppningar. Tre av dessa vet man har varit försedda med stigluckor. Två luckor finns kvar varav en har flyttats. Den tredje luckan finns avbildad på en akvarell från 1840-talet med öppning mot Biskopsgatan. Samtliga öppningar utom en vetter mot en gata eller gränd, Ryska gränd, Södra Kyrkogatan, Biskopsgatan och Norra Kyrkogatan. Den femte vetter mot kvarteret Priorn och utvisar möjligen var en gränd genom kvarteret kan ha varit belägen (Zerpe 2001). Kvarteret Priorn 2 Fastigheten Priorn 2 utgör den i ythänseende största fastigheten i staden. I fastighetens inre delar finns ett antal medeltida byggnader och murverk, av vilka några framkommit 7

8 vid arkeologiska undersökningar. Ett flertal byggnader finns utmed såväl Biskopsgatan som S:t Drottensgatan. Den aktuella förundersökningen kom att beröra kvarterets nordöstra del i anslutning till platsen för den gamla biskopsgården som totalförstördes vid en brand Vid grävning för fjärrvärme år 1999 påträffades byggnadsrester i form av en kalkbruksfogad grundmur av kalksten, byggd i skalmursteknik. Den utgjorde en del av sydöstra hörnet av en byggnad (Zerpe 2001). Dess sydvästra hörn var känt från en tidigare undersökning (Falck 1975). Murlämningens läge sammanfaller med den södra flygelns sydmur i den gamla biskopsgården. Resterna av norra sidan och nordvästra hörnet av en byggnad med en tegelmur satt i kalkbruk. Muren dokumenterades på en sträcka av ca 6 meter. Murens bredd motsvarar 1½ tegelsten. Innanför muren låg raserat byggnadsmaterial i form av kalkbruksklumpar och flisor av tegel. Murens bredd är den normala i en tegelbyggnad, och murhörnets läge överensstämmer med nordvästra hörnet på den södra flygelbyggnaden i den gamla biskopsgården (Zerpe 2001). Fig. 5. Vy över det förundersökta dräneringsschaktet. Lämningar av medeltida karaktär påträffades ca 0,5 meter under mark. I fonden syns östra gaveln på biskopsgården, från vilken schaktet leder. Från sydsydväst. 8

9 UNDERSÖKNINGSRESULTAT Förundersökningen kunde påvisa ett antal bebyggelselämningar av medeltida karaktär. Sannolikt kan minst tre olika bebyggelsefaser utskiljas, men resultaten är högst preliminära. Den begränsade undersökningsytan gör det svårt att tolka de olika anläggningarnas funktion och kontext, men några av lämningarna har sannolikt en direkt koppling till den gamla biskopsgården som totalförstördes vid en brand år 1938, fig. 3. Fig. 6. Vy över grundmur (anläggning 1) och tegelmur (anläggning 2). Jämför med anläggningsplan fig. 4. Till vänster i bild syns fjärrvärmeservis nedlagd år Strax höger om denna skymtar en konsolliknande sten, jämför med fig. 7 och 8. Från västnordväst. Anläggning 1 Grundmur Anläggningen frilades till ca en meters längd och bestod av en meterbred kallmurad grund av kalksten byggd med två stenars bredd. Muren var bevarad till en meters höjd med fyra relativt jämna skift ovanpå ett lager sand grus. Byggstenarna var mellan 0,2 och 0,25 meter höga. Ytterlivet innehöll tjockare stenar än innerlivet. Fyllningen mellan stenblocken bestod av sand och grus. Något kalkbruk konstaterades ovanpå det översta stenblocket i murens ytterliv, profil fig. 11. Murens nordfasad täcktes delvis av nedrunnen tjära, fig. 7, sannolikt från tjärstruket väggtimmer. En av bottenstenarna i innerlivet utgjordes av en återanvänd byggnadsdetalj, fig. 1. Ett stenhuggarmärke var utmejslat i stenblockets bas. Blocket hade närmast formen av en stympad pyramid med kvadratisk bas (0,55 x 0,55 x 0,3 m). Basen hade rundade hörn och ytan var finhuggen diagonalt med slät bredmejsel, s.k. skrädning. De vertikala si- 9

10 dorna hade lodrät skrädning. Arbetsstycket var inte färdigbearbetat utan hade kasserats. Tolkning: Murens kontext är vansklig att bedöma, men sannolikt är den äldst av de framkomna konstruktionerna. Den är anlagd på ett decimetertjockt gruslager ca 1,4 meter under nuvarande markyta. Dess bredd, ca 1 meter, talar för att den burit en byggnad av sten. Murens funktion må ha förändrats då den utrunna tjäran på murens utsida talar för att muren burit en träbyggnad av tjärstruket timmer. Den frilagda ytan var alltför begränsad för att ge möjlighet till en nöjaktig tolkning. Murens placering och orientering överensstämmer med läget för nordmuren i den södra flygelbyggnaden till den gamla biskopsgården. En motsvarande koppling till biskopsgården har tegelmuren, anläggning 2. Fig. 7 och 8. Grundmurens utsida i anläggning 1 var delvis täckt av nedrunnen tjära, sannolikt från tjärstruket väggtimmer. I bildens överkant syns den råhuggna sidan av en halvfärdig konsol som kasserats och använts som syllsten i en tegelmur, anläggning 2. Foto från nordost. Den högra bilden visar konsolens släthuggna sida. Lodfoto. Anläggning 2 Tegelmur Norr om och intill grundmuren påträffades bottenskiftet av en parallellt anlagd tegelmur satt i kalkbruk ovanpå en enkelskiftad syllstensrad av kalksten, fig. 6. Anläggningen frilades till ca en meters längd, och av tegelmuren återstod en enkel rad längsgående stenar anlagd invid stensyllens södra kant. I tegelraden saknades en sten vilken var ersatt med cement. Stensyllen var mer än dubbelt så bred som teglet, vilket visar att tegelmuren har varit bredare. Vid fjärrvärmedragningen år 1999 påträffades ca 6 meter av samma mur, liksom ett hörn i dess västra ände. Muren var här 1½ sten bred och stenarna omväxlande anordnade med kopp- och löpsidan utåt. Muren bar spår efter brand. Grundläggningen under teglet utgjordes av syllstenar i form två släthuggna och återanvända kalkstensblock. Den ena var en halvfärdig konsol för bärlinan i ett bjälklag. Den var råhuggen på ena flatsidan och mätte 0,75 x 0,35 meter samt var 0,17 meter tjock, fig. 7 och 8. Den andra var ett släthugget kvaderstensblock med räta sidor och rektangulärt tvärsnitt. 10

11 Tolkning: Murens bredd, 1½ sten, är den gängse i en tegelbyggnad. Muren och murhörnets läge överensstämmer med nordmuren och nordvästra hörnet på den södra flygelbyggnaden i den gamla biskopsgården, jämför sidan 8. Den gamla biskopsgårdens byggnadshistoria och, inte minst, den södra flygelbyggnadens är föremål för olika tolkningar. I en tidningsartikel i Gotlands Allehanda 1938 gör E. Bohrn en beskrivning och en tolkning av den gamla biskopsgårdens utseende och användning under 1700-talets mitt. Han utgår från ett protokoll fört 1745 vid en syneförrättning och värdering av fastigheten. Bohrn menar att den södra flygelbyggnaden, använd bland annat som brygghus under 1700-talet, var en fristående byggnad som sedermera förbands med huvudbyggnaden via en tillbyggd kökslänga (Bohrn 1938). G. Fritzell anser att den parallella södra flygeln ursprungligen var byggd av korsvirke och utgjorde biskopens egentliga bostad under 1600-talet. Södra flygeln revs vid mitten av 1700-talet och ersattes av ett stenhus av ungefär samma storlek (Fritzell 1974). De aktuella grävresultaten vad avser anläggning 1 och 2 ovan, ger inte omedelbart stöd åt någondera teorin, snarare stärks intrycket att prästgårdens byggnadshistoria är både lång och komplicerad. Anläggning 3 Stensyll Söder om och intill anläggning 1 påträffades en syllstensrad anlagd i närmast rät vinkel mot denna. Stenraden var bevarad upp till två skift bestående av större kalkstensblock. Anläggningarna skiljdes åt av ett lager rödbrun lera som helt eller delvis täckte syllen och även användes som fogmedel mellan stenblocken. Stensyllens ändar bildade hörn och längden mellan hörnen uppgick till 3,2 meter. I sydvästra hörnet var stenblocken eldpåverkade. Invid hörnet påträffades ett tegelfundament, se ugnen anläggning 4. Tolkning: Användandet av lera för inklädning av grundmurar anlagda under mark känner vi från ett flertal medeltida stenhus i Visby. Leran har fungerat som fuktspärr mot förekommande vattenflöden. Stensyllen framkom inom ytan för den södra flygeln till den gamla biskopsgården, men dess funktion kunde inte bedömas då åtkomsten var mycket begränsad i det trånga schaktet. Anläggning 4 Ugn Anläggningens översida låg 0,85 0,9 meter under mark och utgjorde del av ett fundament till en ugnskonstruktion. Endast en del av fundamentet, ca 0,8 x 0,4 meter, var synligt. Resten låg bakom schaktets västvägg, men sannolikt har konstruktionen haft rund bottenplan. I fundamentet förekom såväl hela tegelstenar som delar av sådana. De utgjordes av storstenstegel av traditionell typ: 28 x 13 x 9 cm stora. Teglet var lagt utan fogbruk men bar spår av kalkbruk, vilket tyder på att stenarna har återanvänts. I bottenplattan fanns även en kalkstensflisa. Ytan täcktes delvis av söndersmulat tegel samt aska, sot och något kol. Tolkning: Ugnen är samtida med anläggning 3. Dess ursprungliga form och funktion kunde inte bedömas. 11

12 Fig. 9. Tegelfundament till en ugn, anläggning 4. I bildens övre vänstra del syns det eldpåverkade hörnet av stensyllen, anläggning 3. Lodfoto (från västnordväst). Anläggning 5 Kalkstensfundament Ett fundament eller bottenskiftet i en mur fogad med kalkbruk påträffades strax över tegelfundamentet ca 0,7 m under nuvarande markyta, fig. 10. Den stenlagda ytan var 1,2 meter bred och anslöt med sin norra sida mot anläggning 3, se profil fig. 11. Tolkning: Anläggningens utbredning och funktion kan inte bedömas, men den har, liksom anläggning 3 och 4 sin utbredning inom ytan för den södra flygeln i den gamla prästgården. 12

13 Fig. 10. En stenlagd yta, anläggning 5, anlagd ovanpå ugnen, anläggning 4. Lodfoto (från västnordväst). Provgrop I syfte att klargöra kulturlagrens stratigrafi och tjocklek, grävdes en provgrop, se profil fig. 11. Gropen var endast 0,3 x 0,3 meter i fyrkant och grävdes från ledningsschaktets botten till naturligt grus beläget 1,8 1,9 meter under dagens marknivå. Lagret ovanpå det naturliga gruset bestod av svart, närmast porös, sandblandad mylla och var ca 0,3 meter tjockt. Lagret var fyndtomt, men kulturlager av samma karaktär ovanpå naturgruset har tidigare undersökts i området kring Stora torget. Området utgör centrum i den så kallade visbybosättningen, en gropkeramisk boplats daterad till yngre stenålder. I kvarteret Priorn och i S:t Drottensgatan som avgränsar kvarteret i söder har rikliga spår av bosättningen påträffats. 13

14 Fig.10. Schaktprofil sedd från västnordväst. Jämför med anläggningsplan fig

15 SAMMANFATTNING Länsmuseet på Gotland har i juli 2003 utfört en arkeologisk förundersökning i kv. Priorn 2 i Visby. Ärendet föranleddes av markarbeten för dränering av biskopsgårdens östra gavel med avledning av vatten till befintlig brunn söder om byggnaden. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning med dokumentation i anslutning till själva anläggningsarbetet. Schaktets längd var ca 23 meter med en bredd av mellan 0,6 och 1,2 meter och ett största djup av 1,5 meter. På en punkt utmed sträckan grävdes en liten grop, 0,3 x 0,3 meter, ner till naturliga lager belägna på 1,8 1,9 meters djup. Förundersökningen kunde påvisa ett antal bebyggelselämningar av medeltida karaktär. Sannolikt kan minst tre olika bebyggelsefaser utskiljas, men resultaten är högst preliminära. Den begränsade undersökningsytan gör det svårt att tolka de olika anläggningarnas funktion och kontext, men några av lämningarna har sannolikt en direkt koppling till den gamla biskopsgården som totalförstördes vid en brand år

16 REFERENSER Bohrn, E Biskopsgården i Visby vid 1700-talets mitt. Gotlands Allehanda 1938, nr 19. Falck, W Rapport ang. påträffade medeltida murar i kv. Priorn nr 2 i Visby. Otryckt rapport. Fardelin, J Anteckningar om förhistoriska och medeltida lämningar i Visby och Gotlands landsbygd med bifogade kartor och ritningar. Manuskript i Länsmuseets på Gotland arkiv. Fritzell, G Visby: Staden inom Murarna. Visby. Zerpe, L 2001 Otryckt rapport. Arkeologisk förundersökning. Bebyggelselämningar i fjärrvärmeschakt. Kvarteret Priorn 1 3. Lst dnr TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens i Gotlands län beslut om arkeologisk förundersökning i kv. Priorn 2, dnr: Undersökningstid: juli år timmar i fält. Undersökningsledare: Leif Zerpe Läge: Ekonomiska kartans blad 6I 8j VISBY. Koordinater: X Y enligt rikets system RT90 2,5 gon V. Undersökt yta: Ca 22 m 2 (23 x 0,6 1,2 meter). Dokumentationshandlingar som förvaras på länsmuseet: Fältritningar, CAD-ritningar och digitala fotos. Inga fynd togs tillvara. 16