IDÉ I folkmun kallas området gräddhyllan, den del av Skår i Göteborg där det på 40-60-talet byggdes många exklusiva villor. Idag när de nya pengarna istället söker sig till kusten så ligger det en aura av gamla pengar över hela området. Hit sökte sig den - på ett lokalt plan - ikoniske arkitekten Jan Wallinder med familj på slutet av 50-talet för att bygga sig sitt hem. Resultatet är - liksom många av hans projekt - starkt förankrat i svensk byggnadstradition. Utsidan i planens L-form är murad i ett gult handslaget danskt tegel i ett löpande förband. Inåt bildas ett atrium med mörk träpanel och vita fönsterpartier. Vid Jan Wallinders bortgång för några år sedan fick fastigheten nya ägare och de hade behov av en tillbyggnad på ca 60 kvm. Villan har en materialpalett bestående av gult tegel, mörk liggande träpanel, vitmålade fönster och räcke samt mörkgröna målade krönbeslag. Huset är lika omsorgsfullt planerat och uppfört som JW:s övriga produktion. Den ursprungligen nästan lantligt enkla innergården hade dock under de senaste åren fått ett nytt uttryck med trätrall, ny vit markis och mindre vegetation. Vi ställde oss frågan om JW skulle har byggt till huset om behovet fanns och i så fall hur. Under en intervju 1998 * gav han uttryck för en ganska pragmatisk hållning till bevarandefrågor: Jag har inte tänkt på var man skall dra gränsen - det är ett kinkigt kapitel. Men man skall inte misstro sin egen generation eller sin egen periods möjlighet. Vågar vi inte ersätta gamla hus leder det här bevarandet till en grotesk situation. Vi tror att han - varande ekonomisk och praktisk - skulle ha byggt på den låga flygeln. Respekt försöker vi visa genom en tillbyggnad som ritats med samma omsorg som ursprungsbyggnaden. Vi bestämde oss för att följa den existerande färgpaletten men att använda oss av de tekniska landvinningar som har gjorts under de senaste 50 åren på material- och tillverkningssidan Den skyddande tegelmuren fortsätter på tillbyggnadens utsida. För att hantera den dissonans som ofta uppstår i tillbyggda tegelkonstruktioner så murades de nya murarna med relief för att ge en tydligare skillnad. Innergårdens liggande panel ersattes i tillbyggnaden av en flerskiktskonstruktion bestående av ett 23 kvadratmeter stort skjutglasparti som på insidan får en textil avskärmning och på utsidan ett räcke samt ytterst ett mönsterfräst vikdörrsparti. Detta ansluter med sitt mönster till panelväggen och tegelmurarna och med sin färg till de vita snickerierna. Det existerande takbjälklaget som tillbyggnaden skulle byggas på var för snålt dimensionerat för att användas som golvbjälklag. Det kunde inte heller bytas ut eftersom man du skulle förstöra inredningen i matavdelningen på bottenplan. Därför byggdes ett separat stålbjälklag mellan takbalkarna som bärning för den nya tillbyggnaden. Den existerande tak- och väggisoleringen var 90 mm (!) varför taket nu har tilläggsisolerats ca 250 mm. Alla originalfönster - som delvis var i dåligt skick - har behållits men de har totalrenoverats av en separat fönsterhantverkare. När huset byggdes så slarvades det en del med luftning bakom tegelmurarna; bruket kom i kontakt med vindskivan vilket under 50 års tid har lett till fuktskador på denna skiva. Därför har två tegelmurar fått rivas ned och muras upp igen med samma stenar efter att ha bytt till ny 5,5 mm cementfiberbaserad vindskiva. KUND: Kristina och Jonas STORLEK: 60 m 2 STATUS: Inflyttning 2010 K: RH Byggteknik A: Ansvarig: Klas Moberg och Mikael Frej Medverkande: Frans Magnusson GÅRDSMILJÖ 1998 GÅRDSMILJÖ 2009 GÅRDSMILJÖ 2010 * Arkitekter berättar av Mats Enander och Christian Johansson s. 68
RITNINGAR SITUATIONSPLAN 1:800 (A4) PLAN 1 SEKTION / FASAD SÖDER SEKTION / FASAD VÄSTER FASAD ÖSTER UTSNITT 1:10 (A4) 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40m 1:400(A4)
RITNINGAR VERTIKALDETALJ VERTIKALDETALJ 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5m 1:5(A4)
FOTOGRAFI
FOTOGRAFI
FOTOGRAFI
MATERIAL PROVMURNING Tegelstenen är en av de få byggkomponenter som sett i princip likadan ut under de tusentals år som den har använts i byggda konstruktioner. Sättet att mura har inte heller förändrats dramatiskt, även om bärande murverk är mer sällsynta idag än kramlade skalmurar. På 50-talet var det en slags kollegial markör att välja ett danskt tegel med det danska formatet 228x108x54. Idag när det bara finns ett svenskt tegelbruk kvar är det danska tegelformatet mainstream. De befintliga fasaderna bestod av halvstens skalmurar med en detaljering i hörn som ger intryck av ett massivt tegelhus, men teglet har bara funktionen av regnkappa. Även om vi skulle vilja så skulle vi aldrig kunna tillföra de nya fasaderna utan att det skulle synas. Eftersom ofta de toner som ligger närmast ger de starkaste dissonanserna så har vi försökt att bryta så mycket så att det är tydligt att det är ett medvetet brott. Wallinder har använt löpförband med 1/2-stens förskjutning, ett förband med bara synliga löpytor. Helt i linje med hans lågmälda arkitektur har han använt sig av förbandens tråkigaste trotjänare - löpförbandet. Alla svenska totalentreprenörers älsklingsförband. Eftersom vi inte vill förhäva oss så har vi använt samma förband. I en serie studier testades löpförbandet fast med olika grader av livförskjutningar. Genom livförskjutningarna i förbandet ges de alltför rena nya stenarna smutsiga skuggor som kompensation. Illusionen av massivt stenhus har levt vidare i att det nya fönstret är djupt indraget i en tegelnisch. Förbandet testades i en provmurning som bekräftade den önskvärda effekten innan murningsarbetena startade.
MATERIAL MÖNSTERSTUDIER Alt. 1 ALLRUM SOVRUM De slitsade vikdörrspartierna mot innergården fungerar som solskydd samt som insynsskydd. Ursprungligen var de tänkta att byggas i trä men det visade sig bli dyrt och det fanns en oro för utförande och underhåll. Träjalusiernas slitsar fick bilda grundmodulen i vårt möster men de tillverkades istället av kompaktlaminaskivor. Partiet består av 24 stycken individuella skivor som med hjälp av häng- och styrbeslag manuellt kan ställas upp framför skjutglaspartiet. Eftersom behovet av privathet är störst i sovrumsavdelningen har dessa skivor smalast slitsar. Med minskande privathet ökar slitsarnas bredd och framför det allrum som ligger i husets innervinkel är de som bredast - med ökad in- och utsyn som följd. Det parametriskt framtagna mönstret har tagits fram med hjälp av programvaran Rhino och dess plug-in Grasshopper. Slitsarnas bredd bestäms av två funktionskurvor (parametrar) som skapar en steglös variation kring ett definierat bashål. Max och min storlekar är bestämda för att tillräckligt material skall finnas kvar för skivstabilitet och beslagsinfästningar. Det färdiga mönstret exporterades i en dfx-fil till producentens CNC-fräs som fräste de 10 mm tjocka kompaktlaminatskivor, som vikdörrspartiet består av. Skivorna tillverkades av Specialsnickeriet i Göteborg. Alt. 3 ALLRUM SOVRUM CNC-FRÄSNING Alt. 7 ALLRUM SOVRUM NATTSTUDIE ALT. 7