Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Relevanta dokument
PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Plan R Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter

Plan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

Plan R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Tillskottsbevattning till höstvete

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

FÄLTKORT 2003 OS A018

PM för höstsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019

Graderingshjälp 2017 Norrlandslänen

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2017 Uppdaterat

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2019 Uppdaterat

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Nordic Field Trial System Version:

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

Nordic Field Trial System Version:

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Nordic Field Trial System Version:

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

Vallfröblandning för breddat skördefönster

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Nordic Field Trial System Version:

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

PM för höstsådda spannmålssortförsök

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Oväntat högt kväveupptag

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Korn, tidiga sorter. Sorter

Försökshandboken. 3. Utläggning och allmän skötsel av fältförsök. 3.2 Sådd parcellvis. Utsäde. Sådd med konventionell såmaskin

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Korn, tidiga sorter. Sorter

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Samodling av majs och åkerböna

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Jordbearbetningsstrategier

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Transkript:

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0204. Sortförsök med engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel Version 2018-04-09 och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Variabelkoder angivna för det gamla systemet frågetecken betyder skördenummer Nyheter 2018: GPS-punkt vid ruta 1. Botaniskt stadium kan anges med en decimal! Allmänt om graderingar 1. Vid gradering efter 0-100 procentskala används i intervallet 10-90 normalt inte större upplösning än 5 eller 10 procentenheter. I intervallen 0-10 och 90-100 bör man ange värdet på en procentenhet när. Vid gradering av skadegörare kan det vid mycket små angrepp vara motiverat att gradera på en tiondedel när. 2. Vid gradering 0-100 betyder vanligtvis 0 att det som graderas, inte alls förekommer och 100 att det förekommer fullt ut. 3. Vid gradering av skador av olika slag anges hur stor andel av en given blad- eller stjälkyta som är skadad/angripen 4. Gradering av botanisk sammansättning och ogräsförekomst i procentandelar är svår och kräver god erfarenhet. Det är t.ex. lätt att överskatta andelen bredbladiga, högvuxna och lågvuxna växter och underskatta andelen gräs i ett blandbestånd. Procentandelen skall hänföras till vikten i torkad form. Var försiktig att dra ned en art vid gradering eftersom ögat luras av att andelen icke sådda arter kan se större ut än vad den är och några % påverkar andelen ren gröda mycket vid omräkningen som sedan görs. 5. Vid gradering av planttäthet är 0=inget bestånd av insådda arter i alla rader över hela rutan, 100=fullt bestånd insådda arter i alla rader över hela rutan. 6. Vid redovisning av graderingsvärdena ska alltid datum anges. ANLÄGGNINGSÅRET Vid anläggningen 2018 används databasen NFTS och därför skall data för dessa försök läggas in i den basen. Koderna gäller det gamla systemet. Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Ange GPS-punkt så nära ruta 1 som möjligt. Rutstorlek: Brutto 20-25 m 2 Jordprov: Gödsling: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ärnevi 63, 755 97 Uppsala. Analys skall ske av jordens textur (jordart), mullhalt, ph, P-AL och K-AL. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas gräsen med 50 kg N per ha vid befarad brist på N. C:\Mina dokument\p06-0204-2018.docx

Mätare: Antal block: Sådd: Sorten SW Birger för engelskt rajgräs vid anläggning 2018. SW Birger är den styrande mätaren vid olika åtgärder. Tre. Sådd i skyddsgröda (vårkorn) eller enligt gängse rutiner vid försöksplatsen. Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Skickas ut av sortägarna. Utsädesmängd: Se särskild utskickad utsädeslista. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast. Vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ rekommendationerna enligt Jordbruksverket. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA.SF) - rutvis Gradering av liggsäd i 0-100 procent (100 när grödan står rätt upp) (LOD) - rutvis På hösten: Gradering av vallbeståndets planttäthet i 0-100 procent av fullt bestånd i alla rader (se Allmänt om graderingar) (CV.SF) rutvis. Graderas efter tillväxtens slut för att bedöma beståndets ingång på hösten. Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd: Fältkort: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. Fältkort och listor laddas ner från Fältforsks hemsida eller via hemsidan till NFTS, länk här. Viktig information kan läggas som bilagor i NFTS. Försöksdata skall läggas in i NFTS. Fakturering Om R6-försök skickas fakturan till: SLU Fakturamottagning, Box 7090, 750 07 Uppsala. Ange referens 500MHG och vallprovningen. Skicka också komplett fakturaunderlag direkt till magnus.halling@slu.se. Om B6-försök faktureras sortrepresentanterna direkt. C:\Mina dokument\p06-0204-2018.docx 2

VALLÅR 1-2 Liggtid: Mätare: Antal block: Skötsel på våren: Ogräsbekämpning: 2 vallår i ordinarie provningen Sorten SW Birger mätare för engelskt rajgräs vid anläggning 2016-2017. SW Birger är den styrande mätaren vid olika åtgärder. Tre. Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Om det finns en stor inblandning av icke sådd art (i första hand vitklöver) under vallåren så skall den bekämpas (på våren helst). Bästa medlet idag i vallgräs är Starane 180 (kallas också Spitfire 180) Jordbruksverkets information om medlet finns här. Observationer och graderingar: OBS även om samma siffra för led/rutor måste alla värden läggas in i NFTS INTE bara ett värde för hela försöket På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis Gradering av beståndets planttäthet i 0-100 procent av fullt bestånd i alla rader (se Allmänt om graderingar) (PL.SS) rutvis. Graderas precis när tillväxten kommit igång för att bedöma beståndets övervintring. Före första skörd: Datum för begynnande axgång/vippgång (stadium 3 = del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott) antecknas (EPD?.BGN) ledvis OBS! Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.GR) enl. skala för varje sort, heltalssiffra eller med en decimal (se bilaga) ledvis Uppskattning av procenten insådd art (se Allmänt om graderingar och botanisk sammansättning) (GR?.EPW Gräs % i NFTS) rutvis Stråstyrka för varje sort (100 när grödan stå rätt upp) (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur i procent (DIS?) rutvis Ange om möjligt vilken sjukdom eller skadedjur det gäller. Vid skörd 2 och 3: Bedömning av axgångsfrekvensen (EP?.L10, skala 1-10, 10 = alla skott i ax) ledvis. På hösten i vall 1: Gradering av planttäthet slutenhet i 0-100 procent av fullt bestånd i alla rader (se Allmänt om graderingar) (PL.SF) rutvis. Graderas efter tillväxtens slut för att bedöma beståndets ingång på hösten. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (PL.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn C:\Mina dokument\p06-0204-2018.docx 3

Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: P och K tillföres årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Har vid anläggningen förrådsgödslats tillföres P och K endast på våren i vall II. N-gödsling (ändrade nivåer 2016): 120 kg N på våren, 90 kg N efter skörd 1 och 70 kg N efter skörd 2. Totalt 280 kg/ha N Skörd: Antal skördar engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel: 3 per år i både vall I och vall II för alla platser. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden för gräs vid mätarens axgång (stadium 4 = minst halva axet synlig på minst hälften av skotten). Mätare framgår av detta PM. Andra skörden: 10-20 juli (ca 40 dagar efter 1:a skörd vid mätaren vippgång). Tredje skörden: 1-10 september. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms med 0,1 kg noggrannhet och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Stubbhöjd ca 8 cm. Provtagning: Analys: Vid ordinarie skörd tas prov för ts-bestämning som också skall användas för kemisk analys i skörd 1 i vall 1 enligt särskild beställning. Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Om plastpåsar med ål utnyttjas måste de läggas i en tät plastpåse. Proven vägs (helst med 10 g noggrannhet) och vikten antecknas. För platser med Haldrup med provtagare tas ett prov om ca 1 kg ut med den. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ärnevi 63, 755 97 Uppsala om så överenskommet. Beställ fraktsedel av Agrilab och ange deras kundnummer till posten så står de för frakten. Samordna helst frakten (samla ihop från flera försök och flera skördar) vid större mängder beställ bur på 3 m 3 av Posten. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa, t.ex. att utföraren gör ts-analysen. OBS skicka tsprover till Agri Lab AB för NIR-skanning för skörd 1 vall 1 i R6- försöken enligt särskild utskickad lista. Vid ts-analys: Proven torkas till 60 C i minst 24 h i skörd 1 vall 1 om kemisk analys. I övrigt i ca 110 C i 3 h eller 60 C i minst 24 h för bestämning av ts halten (DM?). OBS vikten på en tom plastpåse måste dras bort både från grönvikten och den torkade vikten när ts-halten bestäms. Rutvis kemisk analys i skörd 1 vall 1 i R6-försöken genomförs säsongen 2018 med NIR-skanning. Proverna kastas därefter. C:\Mina dokument\p06-0204-2018.docx 4

Fältkort och etiketter: Fältkort och listor laddas ner från Fältforsks hemsida eller via hemsidan från NFTS, länk här. Färdigskrivna etiketter skickas till utföraren. Viktig information kan läggas som bilagor i NFTS. Försöksdata skall läggas in i NFTS. Fakturering Om R6-försök skickas fakturan till: SLU Fakturamottagning, Box 7090, 750 07 Uppsala. Ange referens 500MHG. Skicka också komplett fakturaunderlag direkt till magnus.halling@slu.se Logg versioner 2018 C:\Mina dokument\p06-0204-2018.docx 5

Bilaga: Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier 2018-04-09 Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges i första hand med en heltalssiffra. Om det bedöms öka säkerheten kan en decimal anges. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott per m 2 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad C:\Mina dokument\p06-0204-2018.docx 6