2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15
Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader mer energieffektiva. På så sätt ska vi minska energianvändningen och skapa ett hållbart samhälle. Sveriges riksdag antog i juni 2006, miljömålet att med utgångspunkt i 1995 års användning minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050. Genomförda åtgärder som föreslagits i energideklarationen är ett steg för att uppfylla dessa mål. Vilken nytta har styrelsen av en energideklaration? Energideklarationen ska hjälpa er i styrelsen att få en bild över föreningens energianvändning och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra den. Minskad energianvändning i er förening ger lägre driftkostnader. Åtgärdsförslagen ska vara ekonomiskt försvarbara och är inte på något sätt tvingande. Tillvägagångssätt Den energideklaration ni nu har i handen är ett resultat av flera personers arbete. På Riksbyggen i Sundsvall är vi 2 personer som arbetar med energideklarationer. Sen har vi vår expert som registrerar vårt arbete till Boverket och han heter Martin Bränngård och sitter i Östersund. För att få utföra energideklarationen måste Riksbyggen som företag vara ackrediterat. Till vår hjälp har vi även ett dataprogram som Riksbyggen tillsammans med Energivision utvecklat. Ett flertal utbildningar har getts för att kunna tillämpa programmet på bästa sätt. I praktiken har tillvägagångssättet på era byggnader varit följande: 1. Vi har granskat och matat in uppgifter från ritningar och tekniska specifikationer (ytor, fönster, byggnadskonstruktion osv.). Inmatningen görs i ett beräkningsprogram där varje byggnadstyp behandlas separat. 2. Uppgifterna kompletterades med en inventering på plats där vi kontrollerar och dokumenterar vindsisolering, ventilation, undercentraler, styrning osv. 3. Därefter har vi gjort stickprov i någon lägenhet för att notera funktion på värme/ventilation och eventuellt andra brister i lägenheten. Vi får även en uppfattning om vad boende upplever är mindre bra i sin lägenhet. 4. En sammanställning har därefter jämfört det teoretiska energibehovet med den faktiska energianvändningen. Alternativa åtgärdsförslag bearbetas och de som är intressanta presenteras i rapporten. 5. Riksbyggen registrerar energideklarationen hos Boverket. Sammanfattning i form av denna rapport får ni som fastighetsägare.
Rapport från inventeringen Byggnad Nybyggnadsår är 1979. Bostadsrättsföreningen Norrskenet består av sammanlagt 22 bostadsbyggnader. Totalt antal lägenheter är 89st. Fasaderna består av träpanel och har en 100mm värme isolering. Grunden är av betong och innerväggar av gips. Fönster/Dörrar 3-glas fönster (bytt 1980). Entrédörrar är i bra skick. Åtgärdsförslag fönster/dörrar: Inga energibesparande åtgärder aktuella. Fönster och dörrar är i gått skick. Tak/vind En fjärdedel av fastigheterna har fått nytt plåttak. Resterande av taken är av tegel. Ett fortsatt byte av yttertak är planerat. Vindarna är så kallade kallvindar (förråd) Och mot innertaket ligger det ca 200mm tilläggsisolering. Åtgärdsförslag tak/vind: Problem med isbildning på tak vintertid. En tilläggsisolering av vind skulle förebygga isbildning. Övriga åtgärdsförslag: En radonmätning bör göras enligt nya bestämmelser. Detta är ett krav som Boverket ställer på alla fastighetsägare (flerbostadshus).
Ventilation Byggnadens ventilationssystem är av typ Fläktstyrd frånluft (F-system) med tvåhastigheter. Luft sugs ut från badrum, wc, kök, tvättstuga via fläkt/ar. Luften ersätts med luft utifrån via otätheter eller luft don i sovrum och vardagsrum. Fördelar: Kontrollerad luftomsättning. Bra luftkvalitet. Nackdelar: Hög energiförbrukning. Ofiltrerad luft. Risk för kalldrag. Typ av ventilation Åtgärdsförslag ventilation: OVK Obligatorisk Ventilations Kontroll är inte aktuellt på dessa hus när de räknas enligt Boverkets regler som vanliga villor. För övrigt inga energieffektiva åtgärdsförslag.
Undercentral/Värme Komponenterna i undercentralen är av blandad ålder. Reglercentralen för värmen är av typ TAC 240U. Cirkulationspumpar för värmen och varmvatten är av äldre modell. Undercentral för fjärrvärmen, värmesystem och vattensystem Cirkulationspumpar till värmesystemet och varmvattensystem
Undercentral/Värme forts Värmesystemets alla radiatorer har en termostatventil som reglerar värmen vid varje radiator. Vattentemperaturen till elementen regleras av den inställda kurvan i reglercentralen. En injusteringen av värmesystemet har inte utförts. Handratt på radiator Åtgärdsförslag undercentral/värme: Upplevs det en obalans och överdrivna skillnader i temperatur i dag så skulle en injustering av värmesystemet kunna spara föreningen mellan 10-12% på värmekostnaden. En mycket bra besparing som vi rekommenderar.
Vattensystemet Vatten och avloppssystemet är i ett mycket gott skick. Blandare i kök och i badrum är av nyare typ (engreppsblandare) De boende upplever inte några problem med varmvattnet i huset. De behöver inte spola länge för att varmvattnet skall kommer. Förberett för individuell vattenmätning Åtgärdsförslag vatten system: Det är förberett för att kunna installera individuell vattenmätning så kallad Fördelningsmätning. En energibesparande åtgärd som är att rekommendera. Fungerade på följande sätt. Fördelningsmätning En trerumslägenhet med en boende har en genomsnittlig varmvattenkostnad på 2000 kr per år*, medan en lika stor lägenhet med tre boende ligger på en årskostnad på 6000 kr. Här bidrar alltså den första lägenheten den senare med 4000 kr per år. Ett införande av individuell mätning och debitering för varje hushåll eliminerar denna typ av missförhållanden och ger samtidigt möjlighet för respektive hushåll att själv kunna påverka sina kostnader. Det är rättvist, gynnar både plånboken och miljön. Så här använder svensken sitt varmvatten: 60 % går till personlig hygien 25 % till disk 10 % till tvätt 5% till städning, biltvätt mm. Införande av individuell mätning Efter införandet av individuell mätning och debitering minskar oftast konsumtionen med mellan 15-30 %. Det beror på att kostnaden för energin som tidigare varit inbakad i hyran/månadsavgiften nu blir "synlig".
Tvättstugor Det finns ingen gemensam tvättstuga/tvättstugor. Åtgärdsförslag tvättstugor: Inte aktuellt El/Belysning/Motorvärmare/Garage Belysning i allmänna utrymmen så som i undercentral mm styrs av vanliga strömbrytare med funktion av/på. Ytterbelysningen består av olika typer av armaturer och styrs av skymningsrelä. Motorvärmarstyrning är av nyare digital typ med avresetimer. Ytterbelysning Motorvärmare med avresetimer Åtgärdsförslag belysning/motorvärmare: Inga energieffektiva åtgärdsförslag aktuella. Det man bör göra är att på sikt fortsätta att byta ut lampor till lågenergilampor i källare och förråd.
Sammanfattning Föreningens energiprestanda som rapporteras till Boverket är 138-152 kwh/m². Den sammanfattning av energideklaration och energiprestanda beräknat i vårt dataprogram som redovisas till er visar en något lägre energiförbrukning på 129-138 kwh/m². Det beror på sättet att korrigera energiförbrukningen för aktuellt år är utförd på två olika sätt. Värdena kan jämföras med referensförbrukningen som är 146-178 kwh/m² för likartade byggnader. De åtgärder som föreslagits i denna rapport är inte på något sätt tvingande men bör ändå diskuteras för att föreningen ska minska energianvändningen. Då energideklarationen är registrerad hos Boverket kommer mer information som ska anslås i trapphuset. Hos Riksbyggen i Sundsvall finns allt material som ligger till grund för denna energideklaration. Där finns en arbetspärm med all data och även den rapport som registrerats hos Boverket. Finns det intresse från föreningen så kan en mer utförlig genomgång ges vid tillfälle.