Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen

Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se

EN MILJÖSTADSDEL Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen, planeras för 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser. Utvecklingen sker till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion och andra industriverksamheter. Hamnens verksamhet moderniseras och koncentreras till pirerna och container- och oljehanteringen flyttas från området. Det frigör landytor som är betydelsefulla för genomförandet. Norra Djurgårdsstaden är en del i stadens vision om ett Stockholm i världsklass 2030 liksom i stadens översiktsplan, Promenadstaden, som anger strategierna för ett mer sammanhållet och tillgängligt Stockholm. De ambitiösa miljömålen för området innebär att staden, byggherrar, arkitekter och entreprenörer arbetar tätare tillsammans än vanligt och satsar extra resurser för att kunna realisera visionen om en miljöstadsdel i världsklass ett hållbart samhälle i en levande stadsdel. Hjorthagen är den del av Norra Djurgårdsstaden där genomförandet av bostäder har påbörjats. Här finns goda möjligheter att förena en växande storstad med de värden som gör Stockholm unikt: närheten till vatten och natur. Området gränsar till värdefulla kultur- och landskapsmiljöer som Kungliga nationalstadsparken, Lill-Jansskogen och Lilla Värtan. En viktig utgångspunkt är att marken ska återanvändas så effektivt som möjligt och ta tillvara det goda kollektivtrafikläget med befintlig tunnelbana och satsningar på fler gång- och cykelstråk. I området finns ett rikt naturliv. Husarvikens inlopp löper längs med områdets norra sida och i mitten höjer sig Hjorthagsberget. Kungliga nationalstadsparken gränsar till Hjorthagen i norr och i väster. Här finns ett flertal promenadstråk, ett unikt djurliv och norra Europas största bestånd av gammal ek. Staden har lagt stor vikt vid att bevara och förstärka ekbeståndet och urbana våtmarker, fuktstråk och dammar anläggs. NORRA 1 För att på bästa sätt möta den befintliga bebyggelsen och Hjorthagens varierande naturlandskap deltar ett stort antal byggherrar och arkitekter i utbyggnaden. De 3 500 bostäder som markanvisats fram till 2011 byggs av 25 byggherrar och har ritats av nästan lika många arkitekter, många gånger med parallella uppdrag. Ambitionen är att ha variation och en jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter, med inslag av senior- och student-bostäder. Kommersiella verksamheter som handel, företagande och kontor planeras huvudsakligen till gasverksområdet, Ängsbotten och Ropsten. Lokaler för handel planeras också till bostadshusens bottenvåningar längs huvudgator och vid torg. Mångfalden av verksamheter bidrar till en levande stadsmiljö. Produktionen i gasverksområdet upphörde i januari 2011 och Ferdinand Bobergs gamla industribyggnader från slutet av 1800-talet kommer få nytt liv och omvandlas med fokus på kultur, utbildning och handel. Andra projekt och aktörer som på olika sätt påverkar Hjorthagen är Norra länken, utbyggnaden av Värtapiren och Spårväg City.

Fotomontage över stadsutvecklingen i Hjorthagen. Visionsbild östra Hjorthagen möter Lilla Värtan. HJORTHAGEN VÄRTAHAMNEN FRIHAMNEN LOUDDEN Längst in vid Husarviken och Storängsbotten i norra Hjorthagen tar Norra Djurgårdsstaden sin början. De första bostäderna började byggas våren 2011 med inflyttning under senare delen av 2012. Utbyggnaden sker i en takt om cirka 500 bostäder per år. Den ökande befolkningen ger ett bättre underlag för service som skola, affärer och bibliotek. Omkring 2020 når byggnationerna vattnet vid Ropsten, då har drygt 6 000 bostäder byggts och Hjorthagen har fått 15 000 nya invånare. Gasverksområdet innehåller då ett kulturkluster, offentliga verksamheter som förskola och bibliotek, ett spårvägsmuseum, handel och bostäder.

HJORTHAGEN VÄXER På 1100-talet var nuvarande Hjorthagen en skärgårdsö, Laduviken och Uggleviken var fortfarande havsvikar. På ön fanns två små byar: Husarne och Söderhusarne. Ett namn som fortfarande lever kvar i ordet Husarviken. I Hjorthagen finns bostadsbebyggelse från 1897 till 1965, de flesta av bostäderna byggdes till arbetarna vid det gamla Gasverket och Elektricitetsverket. Idag finns drygt 1 600 hushåll i Hjorthagen. De nya bostäderna byggs längs den södra sidan av Husarviken från Ängsbotten till Ropsten. Hushöjden mot viken varierar från tre till sju våningar medan husen upp mot Hjorthagsberget och vid Lilla Värtan kan blir högre. Bebyggelsen har halvöppna kvarter ut mot viken och Kungliga nationalstadsparken. Utformning, färgsättning och materialval för den nya bebyggelsen utgår från och inspireras av omgivningens natur och befintlig arkitektur. De offentliga platserna planeras bland annat bestå av parker, torg, strandpromenad och småbåtshamn. Ett av målen för utvecklingen är att alla ska ha nära till park- och grönområden där man kan koppla av, leka eller sporta. I takt med att de nya bostäderna växer fram kommer utbudet av offentlig och kommersiell service, kultur, bibliotek, idrott, gång- och cykelvägar och kollektivtrafik att öka. Idag finns det en förskola för cirka 70 barn i Hjorthagen och en skola upp till sjätte klass. För att möta en ökande befolkning byggs det två nya förskolor med sju avdelningar i den första etappen Norra 1. De två följande etapperna Västra och Norra 2 innehåller tillsammans tre förskolor med femton avdelningar. Det kommer även en ny skola 0-6 i gasverksområdet. Fotomontage: Strandparken vid Husarviken.

Fyra nya offentliga konstprojekt är hittills planerade i Hjorthagen. Bland annat blir den nya gång- och cykelvägen längs Hjorthagens idrottsplats ett offentligt konstverk och ska vara klar 2012. Fler verk planeras allteftersom utvecklingen fortskrider. Idrotten har varit en central del av livet i Hjorthagen sedan början av förra seklet och är främst knuten till idrottsplatsen och fotbollen. Värtans IK är det ursprungliga hemmalaget, men Djurgårdens IF är också etablerade i Hjorthagen. Båda klubbarna har lokaler i anslutning till idrottsplatsen. Hjorthagen är väl försörjt med parker och idrottsmöjligheter. Förutom fotbollsplaner finns här ett par tennisbanor och en fäktningssal. Väster om Abessinien finns ytterligare en bollplan. I och med nybyggnationen kommer staden att bygga en skateanläggning och ytterligare planer för spontantidrott. Hjorthagens idrottsplats ska förnyas och 2013 står tre nya konstgräsplaner klara. Staden planerar även att komplettera idrottsplanerna med en idrottshall. Lill-Jansskogen används flitigt som motionsområde med elljusspår, ridstigar och promenad- och cykelvägar. Centrum och utgångspunkten för friluftslivet kring Hjorthagen är Fiskartorpet och anläggningarna inom den närliggande Idrottsparken i söder. I anslutning till Hjorthagen finns några av Stockholms mer kända idrottsanläggningar. Stockholms Stadion, Kungliga Tennishallen, Fältrittklubbens terrängridbana och Ryttarstadion är några exempel. MÅL SOCIALA God tillgång till offentlig och kommersiell service. Trygg boendemiljö för barn och vuxna. God integration mellan befintligt och nytt. Närhet till park- och grönområden samt goda rekreationsmöjligheter. EKOLOGISKA Begränsa klimatpåverkan. Åtgärda förorenade områden. En hälsosam boendemiljö. Värna och utveckla biologisk mångfald. EKONOMISKA Återanvända marken på ett effektivt sätt. Tillvarata Hjorthagens centrala läge. Verka för ett gott företagarklimat. FYSISKT RUMSLIGA Tillgänglig, levande och varierad stadsbebyggelse. Värna och tillvarata den kulturhistoriska bebyggelsemiljön. Tillvarata den värdefulla stads- och landskapsbilden. Mycket god kollektivtrafikförsörjning och gång- och cykelstråk.

ÖVERSIKT DETALJPLANER Brofästet Kolkajen Tjärkajen Ropsten I NORRA 1 Byggstart 2011, inflyttning 2012-2014. Fyra kvarter och strandpark mot Husarviken. 682 bostäder och två förskolor med sju avdelningar. BYGGHERRAR 1. Svenska Hus (HR/BR) 2. NCC (BR) 3. Familjebostäder (HR) 4. Järntorget (BR) 5. SBC Bo (BR) 6. Erik Wallin (BR) 7. Seniorgården (BR) 8. Viktor Hanson (BR) 9. Lennart Ericsson (HR) 10. Reinhold Gustafsson (HR) 2 VÄSTRA Byggstart 2012, inflyttning 2014-2017. 1200 bostäder i nio kvarter runt Bobergs torg. Två förskolor med åtta avdelningar. Ny ekpark. BYGGHERRAR 1. Svenska Bostäder (HR+student) 2. Primula Byggnads (HR) 3. Stocholmshem (HR) 4. Borätt (BR) 5. JM (BR) 6. Byggvesta (HR+student) 7. HSB (BR) 8. SKB (Kooperativ) 9. Einar Mattsson (BR) 10. Folkhem (BR)

3 GASKLOCKA 3 & 4 Byggstart 2015, inflyttning 2017-2018. Gasklocka 3 från 1912 behåller sin karaktär och omvandlas till en konsthall. Gasklocka 4 från 1932 ersätts med ett 170 meter högt bostadshus med 529 bostäder. Runt gasklockorna byggs en skulpturpark. BYGGHERRE: Oscar Properties 4 NORRA 2 Byggstart 2014, inflyttning 2015-2016. 578 bostäder, tre till åtta våningar. En friliggande förskola. Lokaler för verksamheter och service i bottenvåningarna. BYGGHERRAR: 1. Skanska (BR) 2. Erik Wallin (BR) 3. HEBA (HR) 4. Stockholmshem (HR) 5. Wallenstam (HR) 6. Viktor Hanson (BR) 7. NCC (BR) 5 ÄNGSBOTTEN Byggstart 2014, inflyttning 2015. Tre kvarter söder om detaljplan Västra. 450 bostäder, 8 000 kvm lokalyta för handel och kontor. BYGGHERRAR: 1. Primula Byggnads (HR+student) 2. Wallenstam (student) 6 GASVERKET Byggstart 2013, inflyttning 2014-2018. 150 bostäder, 45 000 kvm lokalyta för handel och kommersiella verksamheter, kulturkluster, torg, skola fsk-6, spårvägsmuseum, bibliotek, återbrukscentrum och sopsugsterminal. 7 HJORTHAGEN ÖSTRA Byggstart 2016-2018, inflyttning 2018-2021. Innehåller detaljplanerna: Brofästet, Kolkajen, Tjärkajen och Ropsten. Första markanvisningarna sker under 2012. Cirka 2 000 bostäder. 32 500 kvm lokalyta för verksamheter och handel. Gång- och cykelbro över Husarviken blir klar 2012. Kollektivtrafikpunkt i Ropsten.

TRAFIK Trafikplaneringen prioriterar gång och cykel i första hand, sedan kollektivtrafik och bilpooler, och i sista hand egen bil. Det ska vara enkelt att välja mellan olika färdsätt. Det kommer att finnas gott om hyrcyklar och 2,2 cykelparkeringsplatser per bostad och 60 bilpoolsplatser. Två nya gång- och cykelbroar byggs över Husarviken vilket förbättrar kopplingen från Hjorthagen till Fisksjöäng och vidare mot exempelvis universitetet. Idag går busslinje 55 in genom Hjorthagen via Gasverksvägen. 2012 förlängs linje 62 genom Storängsbotten och fortsätter på huvudgatan längs Husarviken till Ropsten där den trafikerar 2015. Ropstens tunnelbana ligger inom gångavstånd. På längre sikt ingår eventuellt även en stombusslinje eller stadsspårväg från Ropsten med riktning mot Karolinska sjukhuset/odenplan. Boendeparkering sker i garage under bostadshusen och det planeras 0,5 parkeringsplatser per bostad vilket är snittet för Stockholms innerstad idag. Det ställs även krav på lågt antal parkeringsplatser för kontor och handel. På gatorna blir det parkering för bilpooler och besökare. Att vara medlem i en bilpool är många gånger ett mer ekonomiskt och klimatklokt alternativ till egen bil. Man får tillgång till en bil, eller flera, när det passar. Bilen bokas på Internet och öppnas med en elektronisk nyckel. Elbilar kommer att kunna laddas i garagen och om något år finns också möjligheter att ladda bilpoolsbilar längs gatorna. Bygglogistikcenter minskar tung trafik För att minska mängden transporter inrättas ett bygglogistikcenter i Ropsten som omfattar omlastningscentral, korttidslager, gemensam avfallshantering och en trafiklots som styr och planerar trafiken till och från området. Färre transporter i området är bra både för miljön och för framkomligheten. En förbättrad hantering av godset ökar leveransservicen till den specifika byggplatsen, felleveranser kan reklameras direkt och effektivare hantering av Ropstens tunnelbanestation.

godset leder till mindre förstörelse och materialbrister. Godset körs ut med logistikcentrets egna bilar som i möjligaste mån är elbilar eller andra miljöbilar. Genom styrning och hantering av avfall och returer ökar möjligheten till miljöeffektiva transporter. Enkelt uttryck innebär det att de transporter som kommer in ska ta med sig avfall ut. Samtidigt blir det möjligt att ta in andra typer av transporter, t.ex. via vattnet, och lasta om till intertransport. På centret finns också kunskap som säkerställer att miljökraven på avfallshantering under byggperioden följs. Ambitionen är att genom samordnad bygglogistik skapa ett varuflöde där alla har fördelar boende, byggherrar, staden och miljön. Spårväg City är en modern spårväg i centrala Stockholm som trafikerar sträckan Sergels torg och Waldemarsudde. 2011 fattades beslut om utbyggnad av spårvägen från Djurgårdsbron, via Frihamnen och Värtahamnen, till Ropsten. SL samordnar den fortsatta utbyggnaden av Spårväg City med stadens planering och genomförande av Norra Djurgårdsstaden och utbyggnaden kommer att ske etappvis. Planerad trafikstart för Spårväg Citys hela sträckning är 2018. Utbyggnaden innefattar även en upprustning och tillgänglighetsanpassning av Lidingöbanan som kopplas ihop med Spårväg City i Ropsten samt en utbyggnad från Sergels torg till T-Centralen. Norra länken förbinder Värtan/Lidingövägen och Essingeleden. Vägsträckan är fem kilometer lång varav merparten går i tunnlar. Trafik leds dels till Haga norra och dels till Roslagsvägen vid universitetet. För att underlätta transporterna till och från hamnen byggs ytterligare en påfart till Norra länken under Lidingövägen. Norra länken öppnar för trafik i december 2015 och då kan genomfartstrafiken i Hjorthagen och på Björnnäsvägen i Kungliga nationalstadsparken upphöra. Norra länken har klassats som ett riksintresse och samfinansieras av staten och staden. Befintlig och planerad kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden och kopplingarna till innerstaden.

FRÅN INDUSTRIOMRÅDE TILL BOSTADSHUS I november 2008 började arbetet med att rena marken i och omkring gasverksområdet. Marken har påverkats av den industriverksamhet som bedrivits här, främst Gasverkets egen verksamhet. Arbetet börjar med tusentals provtagningar för att undersöka vilka ämnen som förekommer samt hur de är spridda. Sedan beslutas hur marken ska renas. Bland annat ska förorenade massor hanteras på bästa sätt med tanke på miljön och återvinnas inom respektive områden. På så vis begränsas antalet tunga transporter. Genom att rena vattnet från en av de gamla gasklockorna lokalt sparades 1250 tunga transporter till och från området transporter som motsvarade två och ett halvt varv runt jorden. I Hjorthagen schaktas marken ned till cirka två meters djup, förorenade massor sorteras ut och renad mark återanvänds. Kraven är särskilt höga på mark där bostäder och skolor ska byggas. När marken har renats tar nästa steg i det förberedande arbetet vid. Staden handlar upp entreprenörer för markförstärkning, arbetsgator, gator och ledningar. Entreprenaden med arbetsgator i den andra bostadsetappen, Västra, pågår till hösten 2012. Våren 2011 började husbyggnationen i den första etappen, Norra 1. Under 2012 börjar arbeten med parker, träd och slutlig beläggning på gator och gångbanor innan det är dags för första inflyttning i slutet av samma år. Miljöförvaltningen är stadens kontrollorgan för förorenade markområden och byggnader och ansvarar för att stadens verksamheter följer miljöbalkens bestämmelser.

NORRA DJURGÅRDSSTADEN INNOVATION Norra Djurgårdsstaden Innovation ska främja utveckling och tillämpning av svensk miljöteknik och systemlösningar för hållbar stadsutveckling i området. En mötesplats för att knyta kontakter, planera, genomföra, utvärdera och forska på hållbara lösningar. Från Innovation driver offentlig sektor, näringsliv och akademi gemensamma utvecklingsprojekt som ska bidra till att nå miljömålen. Verksamheten är under uppbyggnad, men redan tas en stor mängd besökare från hela världen emot i lokalerna på Hangövägen 19 i Värtahamnen. Bilden är från invigningen i februari 2010. Foto: Scanpix. FRÅN GASVERK TILL KONSTVERK Gasverkets karaktär av både industri och stad med höga arkitektoniska och historiska värden är unik i Sverige. Området består av ett 30-tal byggnader varav fem är gasklockor från tre generationer. De flesta av byggnaderna ritades av den svenske arkitekten Ferdinand Boberg i slutet av 1800-talet. Gasverket är del i riksintresset för kulturmiljövård och utgör basen i omvandlingen av denna del av Hjorthagen mot en ny era och med nytt liv som gör gasverksbebyggelsen tillgänglig för allmänheten. Under drygt 100 år har gasproduktion pågått i gasverksområdet. Fortum är inne i avveckling av verksamheten, själva produktionen upphörde i januari 2011 då Stockholms stad tog över ägande och förvaltning av området. Avvecklingen sker i flera steg och slutförs under 2013. I staden finns ambitionen att bland annat verka för ett kulturkluster som utgår från omvandling av gasklocka 2 till ett scenkonsthus. Stockholms stads fastighetskontor har fått i uppdrag att ta fram ett koncept för kulturklustret, bedöma vilka byggnader inom området som är bäst lämpade för vilka verksamheter och uppskatta de ekonomiska förutsättningarna i projektet. Planeringen sker i samråd med föreningen Internationell scen i Gasverket, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen. De första scen- och produktionslokalerna bedöms kunna vara färdiga tidigast hösten 2014. Scenkonst i en av Ferdinand Bobergs tegelgasklockor. FORTUMS VERKSAMHET I OMRÅDET Fortums verksamheter i området omfattar produktion av el, fjärrvärme, fjärrkyla och distribution av elektricitet. Värtaverket, ställverket och värmepumparna vid Ropsten är viktiga anläggningar för Stockholms energiförsörjning. Fortum har fått miljötillstånd att bygga ett nytt bioeldat kraftvärmeverk vid Värtan. Det nya biokraftverket kan leverera cirka 25 procent av Stockholms uppvärmningsbehov och 10 procent av elbehovet samtidigt som koldioxidutsläppen minskar med 800 000 ton per år.

GRÖNSTRUKTUR OCH NATURMILJÖ Hjorthagen ligger i direkt anslutning till Kungliga nationalstadsparken som är ett av Sveriges mest besökta naturområden. Den 26 kvadratkilometer stora parken sträcker sig från Ulriksdal i norr till södra Djurgården. Här finns Sveriges största koncentration av sevärdheter och attraktioner: ett femtiotal restauranger och caféer och nöjesställen som Gröna Lund och Cirkus. På vintern prepareras både skidspår och skridskoisar. Parken är ett riksintresse, vilket innebär att den har ett särskilt skydd i miljöbalken med syfte att bevara det historiska landskapet som utvecklats och förvaltats genom århundraden och har ursprung i det kungliga markinnehavet. Idag ägs parken till största del av staten genom Statens Fastighetsverk. När Hjorthagen utvecklas är det viktigt att ta vara på de unika naturvärden som nationalstadsparken erbjuder med 800 olika blomväxter, över 1 200 skalbaggsarter och 100 häckande fågelarter. Därför finns det en särskild fördjupad översiktsplan som ger vägledning för såväl markanvändning som ny bebyggelse, men även riktlinjer för hur parkens lagskydd ska användas och följas. Området närmast Hjorthagen, Norra Djurgården, är nationalstadsparkens största kärnområde för biologisk mångfald. Naturvärdena handlar främst om de gamla ekarna och lindarna, men även om de äldre barrskogarna, sjöarna, vattendragen och våtmarkerna. Mellan bostadsområdena i Hjorthagen finns naturmark med många äldre ädellövträd och torrbackar. Biotop- och artrikedomen har till följd av industriverksamhet och bostadsbyggande successivt minskat de senaste hundra åren, men har fortfarande höga naturvärden. Hjorthagsparken är del av ett tidigare naturlandskap med växter som barrträd, ek, lönn och lärk och fungerar tillsammans med Storängsbotten och Gärdet som en så kallad biologisk spridningsväg där Planerade bostäder med gröna tak längs Husarviken i detaljplan Norra 2.

djur och växter kan sprida sig mellan Norra och Södra Djurgården. Dessa gröna korridorer förstärker staden dels genom restaurering, men också genom att anlägga nya parker. I den andra bostadsetappen, Västra, anläggs en ny park nedanför berget vid gasklockorna. Där planterar staden fler ekar just för att stärka spridningsvägarna för de många arter som är beroende av ekar som sin livsmiljö. I andra delar av området behöver man kanske stärka mikroklimatet och då kan lägre vegetation vara ett bättre alternativ. Allt utgår från de lokala förutsättningarna. Staden ställer krav på att byggherrarna ska klara en hög nivå av grönska för innergårdar. I planeringen använder staden en beräkningsmodell för att poängsätta värdefull natur grönytefaktorn. Byggherrarna behöver nå upp till en viss poäng och man får fler poäng ju fler funktioner (skugga, spridningsvägar, hantering av regnvatten, pollinering o.s.v.) som den valda växtligheten bidrar till. För Norra Djurgårdsstaden finns en särskild dagvattenstrategi för gårdar, parker, torg och gator. Bland annat ska dagvatten kunna fördröjas i mark och växtlighet för att användas till bevattning av gatuträd, innergårdar och för att gynna biologisk mångfald. För att säkra nationalstadsparkens värden vid utbyggnaden har exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret tagit fram ett flertal utredningar för landskapsbild, kultur och miljö. I samband med detaljplanen för den andra bostadsetappen tog staden fram en särskild naturmiljöutredning som analyserar ekens miljö och samband i området och belyser fyra tidshorisonter för eken nuläget samt åren 2060, 2110 och 2210. Naturmiljöutredningen låg till grund för den detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärden och ekologiska samband i och kring Hjorthagen. Avsaknad av vegetation, svaga ekologiska samband Värdefulla ädellövsbestånd, ekar, skogsbryn med lång kontinuitet Strandvegetation Strandvegetation med albryn Område med död ved Värdekärna inom spridningsväg Sumpskog, fuktlövskog Svagt ekologiskt samband Starkt ekologiskt samband MB 4.7 Nationalstadsparken Avgränsning programområde

MILJÖPROFIL Det är ett omfattande arbete att realisera visionen om en miljöstadsdel i världsklass och staden fungerar många gånger som kravställare för att driva på utvecklingen. Det innebär allt från att gammal industrimark renas och klimatpåverkan minimeras, till att bygga ut kollektivtrafiken och värna och utveckla den biologiska mångfalden. Slutna kretsloppslösningar, energiförsörjning baserad på förnybar energi och energisnåla hus är också viktiga ingredienser för att realisera visionen. De lösningar som utvecklas behöver vara enkla att förstå och använda. Samtidigt är det betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv för de större systemen. Redan i planeringsstadiet är det många frågor och parametrar att ta hänsyn till. De övergripande målen är en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppet understiger 1,5 ton per person och år till 2020. Ett kraftfullt styrmedel för staden att nå miljömålen och samtidigt skapa en levande stadsdel finns i de krav som staden i egenskap av markägare ställer på byggherrarna genom markanvisnings- och exploateringsavtal som politikerna fattar beslut om. Det gäller allt från antal parkeringsplatser och lokal elproduktion till krav på att installera vitvaror med marknadens bästa energiklass. I projekt av Norra Djurgårdsstadens omfattning och komplexitet är uppföljning och utvärdering centrala frågor. De mål och åtaganden som tas fram behöver både vara tydliga och möjliga att följa upp. Därför utvecklas en ny uppföljningsmodell som ska säkerställa att projektets många delar lever upp till miljökraven. Staden har ett nära samarbete med Kungliga Tekniska högskolan, och med Clinton Climate Initiative inom ramen för det globala miljöprogrammet Climate Positive Development Program. Modellen ska generera mätbar data på detaljerad nivå för att peka på de åtgärder som behöver ses över och förbättras i den fortsatta planeringen och utvecklingen. NÅGRA MÅL OCH KRAV 2,2 cykelparkeringsplatser per bostad i varje bostadshus. Lågenergi- och plushus. Återföra avloppens näringsinnehåll till jordbruket. Ett insamlingssystem som tar hand om organiskt avfall. Individuell mätning av hushållens avfall. Växtbäddar så att marken optimalt kan hålla på vatten. En stadsgrönska som bidrar till klimatanpassning. Skapa förutsättningar för kloka miljöval i vardagen. Att verksamma i området väljer att cykla och gå i första hand, kollektivtrafik och bilpooler i andra hand och egen bil i sista hand.

FOKUSOMRÅDEN I URVAL 1. KLIMATANPASSAD & GRÖNSKANDE UTOMHUSMILJÖ Stadsdelen ska klara ökad nederbörd, ett varmare klimat och högre havsnivåer. Urbana våtmarker anläggs och ekar planteras. Eken är en av de artrikaste miljöerna i landskapet och en gammal ek utgör ett eget ekosystem med stor biologisk mångfald. Våtmarkerna håller på vatten likt en tvättsvamp och jämnar ut vattenflödena. En grönytefaktor tas fram utifrån varje etapps naturliga förutsättningar som vägledning för utformningen av utemiljön. Poäng ges för sociala och ekologiska kvaliteter på gårdarna. Att plantera en ek ger exempelvis högre poäng än att plantera en buske. Om eken dessutom ger skugga till en närliggande lekpark ges ytterligare poäng. 2. ENERGI Området ska innehålla energieffektiva byggnader som lågenergi- och plushus. Energin ska vara förnybar och byggnader utformas för att kunna generera egen sol- och vindenergi. Men förnybar energi som sol- och vindkraft produceras när vädret tillåter, vilket ibland ger mycket och ibland inget alls. Fortum driver, tillsammans med ett antal andra aktörer, ett forsknings- och utvecklingsprojekt kring ett smart elnät i Norra Djurgårdsstaden, med start i Hjorthagens första etapper. Ett smart elnät kan parera variationerna i konsumtionen och gör det samtidigt enklare för boende och verksamma att använda elen effektivt och även själva anpassa användningen till aktuella priser. Kravet på egengenerering av el är dubbelriktat och syftar till att både öka mängden producerad förnybar energi och effektivisera energianvändningen i byggnaden. Staden ställer krav som ska leda till minskade utsläpp av koldioxid. Måttet som används gäller för den infrastruktur som staden står för, vilket exkluderar mat och resande. 3. KRETSLOPP FÖR VATTEN, AVFALL & ENERGI Det är viktigt med kretslopp som tar bättre vara på avloppsprodukter och minskar mängden näringsämnen som leds till Östersjön och därmed risken för övergödning. Växtnäringen i det källsorterade toalettavfallet är av mycket god kvalitet och har låga halter av tungmetaller och kemikalier som återfinns i vardagsprodukter. Därför ska näringsämnen utvinnas ur avloppsvatten och återföras till jordbruksmark. I Hjorthagen är målet att allt matavfall ska bli till biogas. Matavfallet bidrar till produktionen av biogas, och alla lägenheter kommer att ha hushållskvarnar. Sopsug minskar mängden transporter och bidrar till att kunna sortera och ta hand om avfallet på bästa möjliga sätt. Sopsugen har tre olika nedkast som tar hand om förpackningar, papper och restavfall det som blir kvar i soppåsen när allt annat har sorterats ut. För att säkerställa goda möjligheter att sortera, återanvända och återvinna avfall kommer det också att finnas källsorteringsutrymmen i alla hus och ett återbrukscentrum i gasverksområdet. 4. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER Hur man utformar en stadsdel har stor inverkan på vilka resemönster som skapas, inom såväl som till och från området. Stockholms översiktsplan fastslår att all planering ska främja de som går och cyklar. Den presenterar strategier för ett tätare och mer sammankopplat Stockholm en stadsutveckling där avstånd upplevs som kortare oavsett om det är mellan stadsdelar eller till närmaste station eller hållplats för kollektivtrafiken. Stadsdelen ska ha en mångfald av hållbara transporter: utbyggda gång- och cykelbanor, tunnelbana, buss, spårväg, båtar, bilpooler. Det kommer att finnas möjligheter att ladda elbilar i hela området. Närheten till det mesta, i kombination med e-servicelösningar, minskar förhoppningsvis också transportbehoven. 5. ATT BO OCH ARBETA I OMRÅDET Fokusområdet handlar om att söka lösningar för att kunna visa på vilka konsekvenser som våra val får, och hur var och en kan göra skillnad för helheten. Alla verksamma i området är en viktig del i hur exempelvis den totala energiförbrukningen slutligen blir. Därför ska det vara enkelt att se hur förbrukning och kostnad ökar eller minskar beroende på den egna användningen. Exempelvis genom användarvänliga installationer som underlättar att själv påverka den dagliga användningen av varmvatten och hushållsel. Delaktighet och engagemang och de val som boende och företagare i området gör spelar en avgörande roll i utvecklingen.

FRÅN VISION TILL STAD Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden inleddes i början av 2000-talet. Stadsbyggnadsnämnden godkände 2003 det övergripande programmet för området. Samtidigt började arbetet med detaljplaner. Ett första förslag för området väster om gasklockorna togs fram 2004. Det kom senare att delas upp i två detaljplaner Norra 1 och Västra. Bland förutsättningarna för utvecklingen i Hjorthagen fanns avveckling av gasproduktionen, rening av gasverkstomten, kopplingarna till Kungliga nationalstadsparken, nedmontering av högspänningsledningen, avveckling av småindustriområdena Stor ängskroken och Fisksjöäng samt en lösning på trafikfrågorna. 2010 var högspänningsledningens tunnel under Hjorthagen klar, varpå kraftledningen mellan Fisksjöäng och Värtaverket kunde tas ned under sommaren samma år. Inför samrådet 2008 för den första detaljplanen, Norra 1, togs ett fördjupat program fram för Hjorthagen som gäller för befintlig och planerad bebyggelse. Syftet var att hantera planeringsfrågor gällande inriktning och miljö för ett större område än en enskild detaljplan. Samtidigt togs en miljökonsekvensbeskrivning fram som bland annat fokuserade på bebyggelsens påverkan på landskapsbilden, vilket är särskilt viktigt med tanke på närheten till Kungliga nationalstadsparken. Staden tog även fram en särskild barnkonsekvensbeskrivning som belyser utvecklingen ur ett barnperspektiv. Efter samrådet arbetades planerna om utifrån synpunkter och diskussioner som kom in från bland annat allmänheten. Det nya förslaget antogs av kommunfullmäktige hösten 2008 och vann laga kraft i maj 2010. Byggstart för de första fyra kvarteren med 682 bostäder skedde i maj 2011. Planen omfattar också två förskolor med sju avdelningar, en strandpark mot Husarviken och gröna gårdar med lekplatser. Kommunfullmäktige har beslutat att Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas med en särskild miljöprofil. På hösten 2010 godkände kommunfullmäktige det övergripande programmet för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden. Programmet innehåller såväl inriktningar som konkreta mål och vad som krävs för att nå målen. Mål och krav kommer att skärpas och utvecklas över tid i enlighet med vad ny kunskap och teknik medger. Detaljplaneringen i området utgår från programmet för miljö och hållbar stadsutveckling.

MILSTOLPAR FÖR UTVECKLINGEN I HJORTHAGEN 2008 2009 Markreningen inleds. Kommunfullmäktige beslutar att Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas med särskild miljöprofil. Första detaljplanen, Norra 1, överklagas. 2010 Första detaljplanen vinner laga kraft. Kraftledningstunneln under Hjorthagen är klar och ledningen plockas ned. 2011 Byggstart för de första 682 bostäderna. 2012 Första inflytt i de nya bostäderna. Bro över Husarviken för gång och cykel. Byggstart för etapp Västra. 2013 Nya fotbollsplaner vid Hjorthagens IP. Byggstart för Gasverket. Buss 62 förlängs mot Ropsten. 2014 Byggstart för bostäder och lokaler i Norra 2 och Ängsbotten. 2015 Norra länken öppnar för trafik. Byggstart för Gasklocka 3 & 4 samt Värtaverket. 2016 Planerad byggstart för 500 bostäder i etapp Brofästet. 2017 Byggstart för den första etappen i östra Hjorthagen. 2018 Tidigast byggstart i Ropsten. Planerad trafikstart för Spårvägs Citys hela sträckning. 2019 2020 Värtaverket klart och blir det enskilt största biobränsleeldade kraftverket i världen.

NORRA DJURGÅRDSSTADEN LIGGER INOM ÖSTERMALMS STADSDELSOMRÅDE Östermalms stadsdelsförvaltning ansvarar för viktiga offentliga verksamheter i området som: Barn och ungdom. Denna avdelning omfattar den kommunala förskolan och den öppna fritidsverksamheten grundskolan hör till utbildningsförvaltningen. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för handläggningen av vårdnadsbidraget. I fält- och fritidsverksamheten ingår öppen fritidsverksamhet i stadsdelens fritidsgårdar, parklekar, öppen förskola och sommarkollo. Grönområden. Parkmiljögruppen ansvarar för frågor som rör skötsel, underhåll och investeringar i parker, grönområden, lekplatser och plaskdammar. Parkmiljögruppen är också en länk mellan invånare och företagare gentemot stadens fackförvaltningar och politiker i samhällsplaneringsfrågor. Äldreomsorgsavdelningen utreder behov av och fattar beslut om vård- och omsorgsinsatser för personer över 65 år. De egna verksamhetsformerna utgörs av hemtjänst i eget boende och dagverksamhet. Socialtjänstens uppgift är att arbeta förebyggande och att vara samhällets yttersta skyddsnät. Det är en garanti för den enskilda människans rätt till hjälp och stöd när andra möjligheter till bistånd saknas. Social omsorg omfattar insatser som rör exempelvis missbruk, barn och unga som far illa, social psykiatri, familjerätt, försörjningsstöd, funktionshinder, budgetrådgivning och arbetsmarknadsfrågor. I samband med utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden har Östermalms stadsdelsförvaltning ett viktigt uppdrag som handlar om hur det kan vara att leva och bo i området på ett hållbart sätt. Det innebär bland annat att hushållen kommer erbjudas möjlighet till olika aktiviteter och boendenätverk för att öka kunskap och förståelse kring såväl små som stora lösningar i bostaden, kvarteren och i området som helhet. Stadsdelsförvaltningen arbetar för att miljöprofilera alla offentliga verksamheter i området som till exempel förskolan. Fotomontage: Vattenkonstverk av Jeppe Hein på Bobergs torg.

KONTAKT STADSUTVECKLINGSPROJEKTET NORRA DJURGÅRDSSTADEN www.stockholm.se/norradjurgardsstaden - 08-508 264 11 EXPLOATERINGSKONTORET Ansvarar för budget och för genomförandet av de planer som rör den fysiska miljön i området. Det innebär såväl utveckling som förvaltning av stadens mark. www.stockholm.se/exploateringskontoret - 08-508 276 00 FÖRETAGSETABLERINGAR I OMRÅDET Stockholm Business Region samarbetar med lokala företagsgrupper. Hit kan man vända sig med frågor kring tillstånd och vad man bör tänka på när man startar en restaurang eller privat gymnasieskola. www.stockholmbusinessregion.se - 08-508 280 00 IDROTTSFÖRVALTNINGEN Ansvarar bland annat för stadens idrotts- och simanläggningar och för de allmänna båtplatserna. Skapar förutsättningar för att stockholmarna ska kunna vara fysiskt aktiva. www.stockholm.se/idrottsforvaltningen- 08-508 277 00 KULTURFÖRVALTNINGEN Ansvarar bland annat för stadens museum, bibliotek, kulturstöd och den offentliga konsten. Verkar för att det kulturella utbudet ska bestå av såväl mångfald som spets i uttryck, utbud och möjligheter. www.stockholm.se/kulturforvaltningen - 08-508 319 00 MILJÖFÖRVALTNINGEN Ansvarar för frågor som handlar om allt från inomhusmiljö, trafikbuller och vatten till kemikalier, mathygien och luftföroreningar. www.stockholm.se/miljoforvaltningen - 08-508 288 00 STADSBYGGNADSKONTORET Ansvarar bland annat för att arbeta fram program och detaljplaner, beviljar bygglov, producerar kartor och hanterar fastighetsbildningsfrågor. www.stockholm.se/sbk - 08-508 273 00 TRAFIKKONTORET Har det samlade ansvaret för väghållning och avfallshantering. Det innebär bland annat städning, snöröjning, klottersanering och belysning. www.stockholm.se/tk - 08-508 272 00 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING Ansvarar för en stor del av den kommunala servicen i stadsdelen, med verksamhet inom områden som äldreomsorg, socialtjänst, barnomsorg, ungdomsverksamhet och park- och stadsmiljöfrågor. www.stockholm.se/ostermalm - 08-508 100 00 SL Har det övergripande ansvaret för Stockholms kollektivtrafik. Ansvarar, i samverkan med staden, för en förlängning av Spårväg City till Värtahamnen, Ropsten och Lidingö. www.sl.se - 08-600 10 00 ÄR DU INTRESSERAD AV BOSTAD ELLER LOKAL? * Kontakta respektive byggherre för bostadsrätter och lokaler * Kontakta Stockholms stads bostadsförmedling för hyresrätter www.bostad.stockholm.se - 08-785 88 30 Foto, fotomontage och illustrationer i denna broschyr kommer från: Aaro Designsystem, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, Oscar Properties/Herzog & de Meuron, Viktor Hanson/Joliark, Nyréns Arkitektkontor, Svartpunkt, Scanpix, Stockholms stad,wallenstam/vera Arkitekter Grafik denna sida: Detalj ur Konstnär Gunilla Klingbergs gångbana Livlinan som planeras invid Hjorthagens IP. september 2012

www.stockholm.se/norradjurgardsstaden www.facebook.com/norradjurgardsstaden l www.flickr.com/norradjurgardsstaden