Amanda Molinder Emelie Kanfors. Förväntningsgapet. Skillnader mellan små och stora företag. The Expectation Gap

Amanda Molinder Emelie Kanfors Förväntningsgapet Skillnader mellan små och stora företag The Expectation Gap Differences between small and large companies Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2014 Handledare: Per-Ola Maneschiöld

Förord Vi vill rikta ett stort tack till de som ställt upp och medverkat i vår studie, utan er hade det inte varit möjligt att genomföra den. Vi vill även tacka vår handledare Per-Ola Maneschiöld för vägledning och goda råd. Dessutom vill vi rikta ett stort tack till våra opponenter och övriga som bidragit med värdefulla tips och åsikter. Vi intygar härmed att ett lika stort bidrag har lämnats av båda författarna. Karlstad 23 juni 2014 Amanda Molinder Emelie Kanfors

Sammanfattning Titel: Förväntningsgapet: Skillnader mellan små och stora företag Författare: Amanda Molinder och Emelie Kanfors Handledare: Per-Ola Maneschiöld Ämne/Kurs: Företagsekonomi/Kandidatuppsats Bakgrund: Det förekom revision av svenska affärsföretag redan på 1650-talet. Revisionen samt revisorsyrket har sedan dess utvecklats i och med industrialiseringen i samhället, ett ökat behov av redovisning och slutligen olika skandaler, vilka påverkat behovet av revisorer. Inom revision har det på grund av den ökande användningen av revisorer uppkommit något som kallas förväntningsgap, vilket innebär att allmänheten förväntar sig mer av en revisor än vad denne kan och får göra. Syfte: Studiens syfte är att studera vilken inverkan företagsstorleken har på förväntningsgapet och belysa hur eventuella skillnader ser ut samt varför de skillnaderna existerar. Forskningsfråga: Förekommer skillnader mellan förväntningsgapet i små och stora företag och i så fall hur samt vad är anledningen? Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod där vi genomfört öppna intervjuer med sex stora företag. Svaren har sedan jämförts med liknande studier gjorda på mindre företag. Slutsats: Denna studies avgränsningar har resulterat i att det inte är möjligt att dra några generella slutsatser beträffande hur förväntningsgapet påverkas av ett företags storlek. De stora företagen i denna studie påvisar dock ett mindre förväntningsgap jämfört med små företag som är undersökta i andra studier.

Abstract Title: The Expectation Gap: differences between small and large companies Authors: Amanda Molinder and Emelie Kanfors Advisor: Per-Ola Maneschiöld Subject/Course: Business Administration/Bachelor Thesis Background: There were audit of Swedish businesses already in the 1650s and the audit and the audit profession has since evolved. First in connection to the industrialization of the society, then the need to account for increased and finally various scandals affected the need for auditors. The audit has, because of the increasing use of auditors, raised something called expectation gap. Which means that the public expects more of an auditor than what he can, or is allowed to, do. Purpose: This paper aims to study the impact the company size has on the expectation gap and highlight how the differences look like and why these differences exist. Research question: Does the expectation gap differ between small and large companies and if so, how and why? Method: This paper is based on a qualitative approach in which we conducted open-ended interviews with six large companies. Responses from the interviews were then compared with similar papers done on smaller companies. Conclusion: The delimitations of this paper has resulted in a difficulty to draw any general conclusions regarding how the expectation gap is affected by a company's size. The large companies surveyed in this study, however, show a less expectation compared to small businesses surveyed in other studies.

Definitioner och förkortningar Stora företag: Företaget ska uppfylla minst två av tre villkor, varav det första är att företaget i genomsnitt ska ha haft mer än 50 anställda de två senaste räkenskapsåren. Det andra är att företagets redovisade balansomslutning under de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 40 miljoner kronor per år och det sista villkoret är att företagets redovisade nettoomsättning under de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 80 miljoner kronor per år. ISA: International Standards on Auditing ISA 200: Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing FAR: Föreningen Auktoriserade Revisorer

Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Problemdiskussion... 4 1.3. Syfte... 6 1.4. Forskningsfrågor... 6 1.5. Avgränsning... 7 2. TEORETISK REFERENSRAM... 8 2.1. Revisor... 8 2.2. Revision... 10 2.3. God revisionssed och god revisorssed... 11 2.4. Förväntningsgap... 12 2.5. Bakomliggande faktorer till förväntningsgapet... 14 2.6. Skillnader mellan små och stora företag... 16 2.7. Tidigare uppsatser om små företag... 16 2.8. Agentteorin... 18 3. METOD... 20 3.1. Datainsamling... 20 3.2. Val av metod... 20 3.3. Tillvägagångssätt... 21 3.3.1. Förberedelser till intervjuer... 21 3.3.2. Genomförande av intervjuer... 24 3.3.3. Sammanställning av intervjuer... 26 3.3.4. Jämförelser med tidigare uppsatser... 26 4. EMPIRI OCH ANALYS... 27 4.1. Presentation av respondenterna... 27 4.2. Revisorn och förväntningar på denne... 28 4.3. Relationen till revisorn... 31 4.4. Vad revisorn och revisionen tillför... 31 4.5. Förväntningsgap... 32 4.6. Skillnader i förväntningsgapet mellan små och stora företag... 34 5. SLUTSATS... 37 5.1. Slutsats... 37 5.2. Fortsatt forskning... 38 6. REFERENSLISTA... 39 BILAGA I... 43 BILAGA II... 45

1. INLEDNING Detta kapitel inleds med en kortfattad redogörelse för ämnets bakgrund. Denna följs av en problemdiskussion vilken mynnar ut i studiens forskningsfrågor, syfte samt avgränsning. 1.1. Bakgrund Fram till mitten på 1800-talet var Sverige ett jordbrukssamhälle. Samhället bestod till största del av självförsörjande hushåll och endast tio procent av befolkningen försörjde sig på handel, kommunikation eller tjänster. Under senare halvan av 1800-talet skedde en utveckling av det svenska samhället och industrialiseringen närmade sig. År 1848 kom den första aktiebolagslagen i Sverige, vilken gjorde det möjligt att starta ett företag med begränsat personligt ansvar för satsade pengar. Lagen följdes av en näringsfrihetsreform år 1864 och rätten för alla att starta företag uppkom. Under denna tid förändrades samhället även på andra sätt för att underlätta industrins tillväxt. Till exempel skedde utbyggnader och förbättringar av infrastrukturen genom ångbåtar, kanalbyggen och järnvägar. Det finns bevis för att det existerat regelbunden revision av svenska affärsföretag så tidigt som på 1650-talet. Det var dock först i slutet på 1800-talet som förändringarna i revisionsbranschen tog ordentlig fart (Wallerstedt 2009). Att förändringarna ägde rum vid denna tidpunkt berodde på industrialiseringen som ledde till att de svenska företagen blev allt större och företagens behov av kapital ökade, således blev företagen mer beroende av kreditgivning. Det var när kreditgivningen blev allt viktigare som kreditgivarna behövde ett intyg på att de investerade pengarna utnyttjades på ett betryggande sätt, och på den vägen uppkom den finansiella revisionen. Det var först i slutet på 1800-talet som revisorsyrket blev en heltidssysselsättning (Wallerstedt 2009). Revisionen blev tvingande år 1900 och beskrivs som sprungen ur behovet att redovisa och visa omgivning samt intressenter vad företaget håller på med, snarare än sprungen ur behovet att bokföra. Dåtidens revisorer hade inte samma kvalificerade titel som idag och inte heller samma krav på utbildning. År 1987 blev svenska aktiebolag tvungna att ha en godkänd eller auktoriserad revisor (Carrington 2010). Revisionsbranschen har bland annat utvecklats på grund av internationalisering och skandaler inom branschen. Den första skandalen var 3

Kreugerkraschen år 1932, då revisorns roll ifrågasattes kraftigt. Detta ledde till att utbildningen och auktoriseringen av revisorer skärptes (Wallerstedt 2005). Genom åren har det förekommit flera skandaler inom branschen. Exempel på skandaler är Telia Sonera och Panaxia (Danielsson 2012). Telia Soneraskandalen handlade bland annat om att företaget lämnade ut hemligstämplad information och begick stora mutbrott, vilket de sedan försökte dölja i bokföringen (Ritter 2013). Danielsson (2012) beskriver Panaxiaskandalen som tidernas största värdetransportrån, då 646 miljoner kronor av kundernas pengar försvann. I anknytning till detta har det ifrågasatts huruvida revisorn kunde gjort mer. Konsekvensen av skandalerna har blivit att det tillkommit fler och fler regleringar av revisorsprofessionen (Chandler & Edwards 1996). 1.2. Problemdiskussion Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning (FAR 2006). Revision kan ses som en kvalitetssäkring av finansiella rapporter (PWC 2014). Den som utför revisionen är en revisor (ISA 200). Revisorns arbetsuppgifter styrs av revisionsstandarder, lagar och rekommendationer samt uttalanden från FAR. En revisor kan ha olika roller, dessa kan vara rådgivare eller granskare av finansiella rapporter (Carrington 2010). Andersen et al. (1993) uttrycker att anledningarna till revision är informationsasymmetri och ett behov av att granska, vilket enligt Kent och Sherer (1983) uppstår främst när ägarskapet och styrningen av företaget är separerade från varandra. Tabone och Baldacchino (2003) förklarar att det beror på att det främst är personer inom företagen, många gånger med bristande objektivitet, som upprättar sina egna finansiella rapporter. Detta kan ses som en osäkerhet gällande kvaliteten på rapporterna. Det ligger därför i företagens intresse att få rapporterna sanningsenliga och rättvisa, vilket företagen kan anlita en oberoende revisor för. Den oberoende revisorns granskning ger trovärdighet åt den finansiella rapporten, vilket inte endast ligger i företagets intresse. Det är allmänt känt att det finns olika intressentgrupper omkring företag (Donaldson & Preston 1995). Intressentgrupperna är bland andra ägare, kunder, anställda, leverantörer, stat och kommun, kreditgivare, styrelse och företagsledning (FAR 2006). Dessa intressenter gynnas också av att en 4

utomstående part, i form av revisorn, granskat rapporterna. På så vis kan revisorns roll ses som en försäkran av kvaliteten på rapporterna (Tabone & Baldacchino 2003). En studie gjord av Epstein et al. (1994) visar att majoriteten av investerare och allmänhet ser revision som en försäkran om att en finansiell rapport inte är förvrängd. De ser att revisorn garanterar att bedrägerier och fel upptäcks. Vilket inte stämmer med revisorns verkliga roll. Enligt FAR (2006) uttalar sig revisorn med hög, men inte absolut säkerhet om att det inte finns några väsentliga fel i rapporten. Revision är således ingen garanti för att felaktigheter inte förekommer. När intressenterna förväntar sig mer av revisorn än vad revisorn faktiskt kan och får göra, inom vilket område det än må vara, uppstår något som kallas förväntningsgap (Carrington 2010). Det handlar om att revisorn, på grund av andras oklara uppfattningar om revisorers skyldigheter och ansvar, förväntas leverera mer än denne i slutänden gör (Koh & Woo 1998). Carrington (2010) förklarar att förväntningsgapet ses som en utbildningsfråga, med samband till hur kunnig användaren är. Bailey et al. (1983) samt Monroe och Woodliff (1994) har i sina studier om förväntningsgapet konstaterat att ju mer kunniga intressenterna är, desto mindre ansvar lägger de på revisorn. Förväntningsgapet är en kritisk punkt för revisionsbranschen eftersom ouppfyllda förväntningar från allmänheten leder till sämre trovärdighet. Detta medför minskad möjlighet till lönsamhet i branschen och att revisorernas prestige försämras (Zhang 2007). En studie gjord i Sverige visar på sämre kvalitet på redovisningen i små företag jämfört med större företag (Svensson 2003). Ang et al. (2000) menar att den sämre kvaliteten på redovisningen beror på att de små företagen ofta har lägre kunskapsnivå, och därför har svårigheter med att upprätta korrekt redovisning. Förväntningsgapet ses ha ett samband med hur stort företaget är. I de små företagen är det lättare för revisorn att granska allt, jämfört med i större företag, där revisorn endast kan granska en bråkdel (Ehlin 2008). Johansson (2005) anser att förväntningsgapet bör vara mindre i de små, ägarledda företagen. Detta då revisorn i de små företagen har möjlighet att jobba närmre verksamheten och skapa en bättre relation till ägarna och företaget. Den tidigare nämnda forskningen kring förväntningsgapet (Bailey et al. 1983; Epstein et al. 1994; Koh & Woo 1998; Monroe & Woodliff 1994; Zhang 2007) 5

är exempel på internationell forskning, däremot finns inte många svenska studier. Det som är gjort i Sverige är främst i form av tidigare gjorda studentuppsatser som fokuserat på små företag. De tidigare studentuppsatserna har påvisat att det existerar ett förväntningsgap mellan de små företagen och deras revisorer (Baurne & Karaca 2012; Ekbo & Jansson 2013; Ivarsson & Zejnic 2009; Johansson & Wärnevall 2012; Lundqvist & Petersson 2011; Magnusson & Olofsson 2007). Baurne och Karaca (2012) konstaterar att det finns fler ouppfyllda förväntningar på revisorn i små företag än i de medelstora företagen och Magnusson och Olofsson (2007) konstaterar att de mindre företagen har högre förväntningar på sin revisor än de borde ha. Ekbo och Jansson (2013) konstaterar skillnader i parternas kunskapsnivå och Lundqvist och Petersson (2011) påvisar att det är småföretagens bristande kunskap och erfarenhet som leder till förväntningsgapet. 1.3. Syfte Denna studies syfte är att studera vilken inverkan företagsstorleken har på förväntningsgapet och belysa hur eventuella skillnader ser ut samt varför de skillnaderna existerar. 1.4. Forskningsfrågor Den forskning som rör förväntningsgapet i stora företag har gjorts internationellt och den forskning som skett i Sverige är i form av studentuppsatser. Dessa uppsatser har studerat förväntningsgapet i små och medelstora företag i Sverige. Därför är det intressant att studera förväntningsgapet i svenska, stora företag och jämföra detta med det studerade förväntningsgapet i de små företagen. Att göra jämförelserna är intressant då det finns personer i revisionsbranschen som anser att storleken på företaget har betydelse för förväntningsgapet. 6

Den frågeställning studien vill undersöka är: Förekommer skillnader mellan förväntningsgapet i små och stora företag och i så fall hur samt vad är anledningen? 1.5. Avgränsning Denna studie är avgränsad till att undersöka förväntningar på revisorn och revision i stora företag i Karlstad, och sedan jämföra dessa förväntningar med tidigare studier av förväntningarna på revision i små företag. Studien är avgränsad till att använda en kvalitativ metod. 7

2. TEORETISK REFERENSRAM Detta kapitel innehåller inledningsvis en kortfattad redogörelse för vad som menas med revisor och revision. Kapitlet fortsätter därefter med en redogörelse för begreppet förväntningsgap, vad forskare anser ligger bakom förväntningsgapet, vilka skillnader som anses finnas mellan förväntningsgapet i små och stora företag samt ett avsnitt för tidigare uppsatser som studerat förväntningsgapet i små företag. Kapitlet innehåller dessutom en genomgång av agentteorin, som senare kommer att anknytas till det eventuella förväntningsgapet. 2.1. Revisor För att skapa förståelse för vad som menas med begreppet revisor inleds detta avsnitt med ett par olika definitioner av begreppet. ISA 200 definierar revisorn som den eller de personer som utför revisionen, vanligen den ansvariga revisorn eller andra medlemmar i uppdragsteamet eller, i tillämpliga fall, revisionsföretaget. Öhman (2007) skriver att Revisor är professionell yrkesutövare som ansvarar för att redovisningsinformation kvalitetssäkras. Vilka arbetsuppgifter en revisor har regleras av revisionsstandarder, lagar, rekommendationer och uttalanden från FAR. Arbetsuppgifterna kan dock skilja sig åt beroende på bland annat revisionsbyrå och uppdragsgivare (Carrington 2010). Exempel på revisionsstandarder är revisionsstandarderna ISA, International Standards on Auditing och SÖG, Standarder för översiktlig granskning. Revisorslagen (SFS 2001:883) och Revisionslagen (SFS 1999:1079) är exempel på gällande lagar. Enligt Westermark (2005) är dessa lagar så kallade ramlagar, vilket innebär att de normgivande organens roll är betydande. Exempel på normgivande organ är Bokföringsnämnden och Revisorsnämnden, deras roll blir viktig för att lagarna ska få konkret innebörd. Carrington (2010) skriver att antalet regleringar av revision och revisionsstandarder har ökat på senare tid, vilket kan ses som ett bevis på att revisionens betydelse ökar i samhället. Det finns olika typer av revisorer, där två typer är godkänd och auktoriserad revisor (Carrington 2010). Möjligheten att bli godkänd revisor togs bort den 1 8

juni 2013, En godkänd revisor som före ikraftträdandet har avlagt revisorsexamen ska benämnas auktoriserad revisor. En godkänd revisor som inte har avlagt revisorsexamen behåller sin behörighet och ska även i fortsättningen benämnas godkänd revisor Proposition (2012/13:61). För att få titulera sig som auktoriserad revisor krävs universitets- eller högskolestudier, följt av praktisk erfarenhet. Denna titel är straffbar att titulera sig med om kraven för detta inte uppfylls (Revisorsnämnden 2014). För övrigt kan vem som helst kalla sig revisor, med undantag för nämnda titel. Exempel på andra typer av revisorer är internrevisorer och lekmannarevisorer. I vardagsspråk är det inte ovanligt att till exempel redovisningskonsulter blir kallade revisorer (FAR 2006). Denna studie använder hädanefter begreppet revisor vad gäller godkända och auktoriserade revisorer. En revisor kan ha olika roller beroende på vilket uppdrag denne har. Revisorn kan antingen vara en granskare eller en rådgivare (Carrington 2010). För att revisorn ska få inneha en rådgivande roll krävs ett naturligt samband med revisionsuppdraget och revisorn ska ha en öppen dialog med sina klienter då revisorn ger råd inom sitt kompetensområde. Rådgivningen kallas fristående rådgivning eftersom revisorn måste bevara sitt oberoende och vara neutral i rådgivningen (FAR 2006). En revisor måste alltid vara oberoende i alla uppdrag, med andra ord ska revisorn vara opartisk och självständig, vilket prövas inför varje uppdrag som revisorn åtar sig (FAR 2006). Hur det går tillväga redogör vi dock inte i denna studie. Kravet om oberoende ställs för att den som läser en revisionsberättelse ska kunna lita på att revisorns mål med uppdraget har varit att göra en bra revision och att denne inte låtit sig bli påverkad av andra intressenter (FAR 2006). Revisorns oberoende tillför trovärdighet till informationen (Tabone & Baldacchino 2003). En revisor lyder under tystnadsplikt, vilket innebär att revisorn inte får föra vidare sådan information denne får reda på under granskning av företaget. Det är av värde då det inte ska finnas någon misstanke om att revisorn för vidare känslig information inom företaget. Revisorn är skadeståndsansvarig, vilket innebär att den revisor som på grund av oaktsamhet eller vårdslöshet skadar det granskade företaget kan bli dömd till att utbetala skadestånd för detta. Dessa grundkrav ställs för att säkerställa ett förtroende för revisorn (FAR 2006). 9

2.2. Revision Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning (FAR 2006). När revisorn utför en revision av finansiella rapporter är hans eller hennes övergripande mål 1. Att uppnå rimlig säkerhet att de finansiella rapporterna i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller på fel, och därigenom kunna uttala sig om huruvida de finansiella rapporterna, i alla väsentliga hänseenden, har upprättats enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, och 2. Att uttala sig om de finansiella rapporterna, och kommunicera enligt kraven i ISA, enligt sina iakttagelse. (ISA 200 punkt 11) Revision ger trovärdighet åt den ekonomiska informationen gällande företaget och är därför viktig för ett välfungerande näringsliv och samhälle. Revision genererar dessutom tilltro till hur styrelse och VD fullgör sina uppdrag. De som framförallt är intresserade av revisionen är ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och VD samt stat och kommun (FAR 2006). Enligt Epstein et al. (1994) ser majoriteten av ett företags investerare, och även allmänheten, revision som en försäkran om att en finansiell rapport inte är förvrängd. Revisorn ses som en garanti för att bedrägerier och fel upptäcks. Målet med en revision är att revisorn ska kunna lämna en revisionsberättelse (FAR 2006). En revisionsberättelse kan ses som en kvalitetssäkring av den finansiella rapporten, där revisorn redovisar resultatet av sin oberoende granskning av företagets räkenskaper (PWC 2014). Revisionsberättelsen är en standardiserad rapport, och ska aldrig ses som en garanti mot felaktiga uttalanden. Revisionsberättelsen uttrycker att revisorn gör uttalanden med hög, men inte absolut, säkerhet om att det inte finns några väsentliga fel i rapporten. Revisionsberättelsen vänder sig främst till årsstämman, där revisorn rapporterar huruvida årsredovisningen har uppförts i enlighet med Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Den tillstyrker hur resultatet kan fördelas, att styrelse och VD beviljas ansvarsfrihet samt att resultaträkning och balansräkning fastställs (FAR 2006). En revisionsberättelse som avviker från standardutformningen kallas oren revisionsberättelse (FAR SRS 2009). En 10

oren revisionsberättelse ger en dålig signalering och kan därför leda till svårigheter med till exempel att få krediter samt medföra andra negativa konsekvenser (Carrington 2010). För att revisorn ska kunna göra sina uttalanden i revisionsberättelsen krävs att denne sätter sig in i och förstår företaget som ska revideras. Revisorn måste förstå verksamheten och sedan oberoende granska och rapportera om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning (FAR 2006). 2.3. God revisionssed och god revisorssed Revisionen ska följa god revisionssed, vilket definieras enligt följande: Revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VDs förvaltning. Granskningen ska vara så ingående som god revisionssed kräver (FAR 2006). God revisionssed har sin utgångspunkt i de standarder som beskrivs i Ramverk för bestyrkandeuppdrag. De standarder som ligger till grund är: ISA Standarder för revision ISRE Standarder för översiktlig granskning ISAE Standard för andra bestyrkandeuppdrag än revision eller översiktlig granskning av historisk ekonomisk information Dessa standarder bygger på internationella standarder, vilka kompletteras med FARs utgivna revisionsrekommendationer och revisionsuttalanden (FAR 2006). En revision ska dessutom följa god revisorssed vilken ger ett etiskt perspektiv på revisorns oberoende ställning och yrkesmässiga uppförande. God revisorssed omfattar även att uppdraget utförs med hänsyn till god revisionssed. (Proposition 2000/01:146). Enligt Cassel (1996) är det inte alltid okomplicerat beträffande vem som avgör om seden är god eller inte. Lagstiftaren överlåter tolkningen av begreppet till revisorerna själva, vilket leder till att andra intressenter inte alltid känner till innebörden av begreppet. 11

Enligt 3 4p. Revisorslagen (SFS 2001:883) är det revisorsnämnden som ansvarar för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. 2.4. Förväntningsgap När samhällets förväntningar på revisorn inte sammanfaller med det som revisorn själv anser sig ha som sin arbetsuppgift, det vill säga att samhället förväntar sig att få en viss tjänst levererad och revisorn levererar en annan, uppkommer något som Carrington (2010) kallar för revisionens förväntningsgap. Ett uttryck som myntades av Liggio redan 1974 (Liggio 1995 refererad i Carrington 2010). Det handlar om att revisorn, på grund av andras oklara uppfattningar om revisorers skyldigheter och ansvar, förväntas leverera mer än denne i slutänden gör. Det uppstår därför ett gap mellan det som förväntas och det som faktiskt levereras (Koh & Woo 1998). Figur 1: Bild av förväntningsgapet och vad som kan göras för att minska det (FAR 2006) 12

FAR (2006) förklarar att förväntningsgapet uppstår när intressenterna förväntar sig mer av revisorn än vad denne kan och får göra, vilket synliggörs i figuren ovan. Förväntningsgapet kan minskas genom att intressenterna informeras om innebörden av revisorsrollen och vad lagstadgad revision innebär samt att god revisionssed tydliggörs för intressenterna. Även Zhang (2007) fann att förväntningsgapet kan minskas genom att revisionsbranschen fastställer lämplig revisionssed som revisorerna kan följa konsekvent, då effekterna av allmänhetens förväntningar på revisorer och revisionskvalitet analyserades. Informationen om revisorsrollen och den lagstadgade innebörden av revision kan exempelvis ges genom att villkoren för revisionen dokumenteras inför en revision, vanligtvis i ett uppdragsbrev (FAR 2006). Öhman (2007) har tagit fram en modell om olika förväntningsgap. Begreppet förväntningsgap tar inte alltid endast hänsyn till skilda uppfattningar, utan även skillnader i deskriptiv och normativ utgångspunkt. Deskriptiv utgångspunkt handlar om uppfattningar om vad revisorer gör, den normativa utgångspunkten handlar om uppfattningar om vad revisorer borde göra. Figur 2: En modell om olika förväntningsgap (Öhman 2007) Modellen visar att det finns olika sätt att beskriva begreppet förväntningsgap. Det är möjligt att skilja mellan intressenters och revisorers uppfattningar beträffande 1) vad revisorerna gör samt 2) vad de borde göra. Det är likaså möjligt att utgå från 3) intressenternas uppfattningar eller 4) revisorernas uppfattningar och att i respektive fall intressera sig för skillnaden i uppfattningar mellan vad revisorer gör och borde göra. Det går dessutom att jämföra 5) 13

intressenters uppfattning om vad revisorer gör med revisorers uppfattningar om vad de borde göra och 6) revisorers uppfattningar om vad de gör med intressenters uppfattningar om vad revisorer borde göra. (Öhman 2007) Denna studie syftar till att fokusera på punkt tre, det vill säga intressenternas uppfattning om vad revisorerna gör och vad de borde göra. 2.5. Bakomliggande faktorer till förväntningsgapet Flera forskare menar att förväntningsgapet är en utbildningsfråga som har ett samband med hur kunniga användarna är. Carrington (2010) skriver att ur revisorernas synvinkel är det en utbildningsfråga som beror på att branschen inte varit tillräckligt tydlig med vad revisorn har för arbetsuppgifter och erbjuder för tjänster. En amerikansk studie gjord av Bailey et al. (1983) visar att de mest kunniga intressenterna inom området, lägger mindre ansvar på revisorn än vad de mindre kunniga intressenterna gör. Detta resulterar i att förväntningsgapet mellan revisorer och mindre kunniga intressenter är större än det gap som finns mellan revisorer och pålästa intressenter. Även Monroe och Woodliff (1994) fann i en undersökning av australienska bolag skillnader i hur långt ifrån revisorn de kunniga respektive okunniga intressenterna stod samt hur stort förväntningsgapet således blev. De såg dessutom att förväntningsgapet kunde minskas genom att skapa kunskap hos intressenterna. Studier i olika länder har framfört liknande slutsatser angående vad som ligger bakom förväntningsgapet. I en libanesisk studie beskriver Sidani (2007) hur förväntningsgapet beror på bristande förståelse för revisorsyrket och okunskap vad gäller en revisors uppgifter. Samma resultat har framkommit gällande Iran i en studie gjord av Pourheydari och Abousaiedi (2011). Även i Malaysia har det gjorts en studie som visat att förväntningsgapet beror på okunskap hos användarna. Det har visat sig att förväntningsgapet minskar vid utbildning av användarna, därför allmänheten får en ökad förståelse för vad revisorn gör (Fadzly & Ahmad 2004). Humphrey et al. (1993) beskriver att de kritiska komponenterna för förväntningsgapet är revisorns ansvar i förhållande till tredjeman, värderingarna i balansräkningen, revisorns oberoende och förmåga att hantera 14

risker och upptäcka bedrägerier. McEnroe och Martens (2001) fann i sin studie att investerare förväntar sig att revisionen är mer orienterad på att upptäcka felaktigheter och att den håller högre grad av säkerhet i det avseendet än vad revisorer respektive revisorsprofessionens företrädare anser är rimligt att kräva. Revision kan ses som ett förhållande mellan tre parter, vilka är redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer. De redovisningsskyldiga är företagen som revideras. De redovisningsberättigade är intressenterna, och revisorns roll är att kvalitetssäkra redovisningsinformationen för att ge intressenterna trygghet. Revisorer måste hålla sig inom olika ramar för lagar och direktiv, de ska locka till sig kunder och generera lönsamhet åt revisionsbyrån samtidigt som revisorn ska leverera trygghet åt intressenterna. Allt detta samtidigt som den enskilde revisorn är ansvarig för revisionen och står skadeståndsansvarig om något felaktigt utlåtande görs. Detta kan leda till att revisorerna prioriterar sin egen trygghet, agerar försiktigt och sätter sin egen säkerhet före intressenternas behov av information och trygghet. Det kan i sin tur leda till att intressenternas förväntningar överstiger det som revisorn levererar och på så vis ökar förväntningsgapet (Öhman 2005). Å andra sidan får det inte förträngas att revisorns ansvar och dennes risk för att bli skadeståndsskyldig kan vara ett medel för att säkerställa kvaliteten i revisionen samt säkerställa omvärldens förtroende (Johansson 2005). Lee et al. (2009) beskriver att förväntningsgapet är kritiskt för branschen eftersom ouppfyllda förväntningar från allmänheten leder till sämre trovärdighet, minskad möjlighet till lönsamhet för branschen samt att revisorernas prestige försämras. Förväntningsgapet ses ha anknytning till en ökning av tvister och kritik mot revisorer. Det är något som FARs tidigare ordförande, Peter Clemedtsson, instämmer i då revisorsbranschen har varit extra granskad på grund av olika tvister och skandaler, vilket har resulterat i ett större förväntningsgap (Ehlin 2008). Att minska förväntningsgapet tros leda till mindre kritik och färre tvister mot revisorer (Lee et al. 2009). Telia Sonera och Panaxia är exempel på skandaler som synts i media, vilka har lett till att många har ifrågasatt revisorns roll. Clemedtsson anser att ytterligare orsaker till förväntningsgapet är att det idag finns ett ökat intresse från allmänheten till följd av det allt större aktiesparandet samt att det tjänsteutbud som finns idag är otydligt (Ehlin 2008). 15

Tidigare direktör på Revisorsnämnden, Peter Strömberg, uttrycker att förväntningsgapet uppstår därför revision är en intellektuell process som inte är så enkel att förklara. Strömberg tror att förväntningsgapet har ökat under tid till följd av mer komplex reglering. Allt fler regleringar ökar risken för att en föreskriven åtgärd missas (Halling 2008). 2.6. Skillnader mellan små och stora företag FAR SRSs tidigare ordförande, Peter Clemedtsson, menar att orsakerna till förväntningsgapet är skillnaderna mellan stora och små företag. I mindre företag har revisorn möjlighet att granska allt, medan det i större företag endast är möjligt att granska en bråkdel (Ehlin 2008). Johansson (2005) skriver att förväntningsgapet bör vara mindre i de små, ägarledda, företagen. Därför revisorn i de fallen har möjlighet att jobba närmre verksamheten och skapa en bättre och mer personlig relation till ägarna och företaget. Denna förbättring av relationen är inte riskfri, då det kan komma att äventyra revisorns oberoende. Fördelarna med förbättringen ses överväga risken för revisorns oberoende, genom att revisorn har god yrkeskompetens och en stark personlig integritet. I de små företagen kan förväntningarna på revisorn skilja sig mot vad revisorn faktiskt gör i de fall då uppdragsgivaren anlitar tjänster både inom revision och rådgivning. Genom bristande kommunikation kan uppdragsgivaren ha dålig inblick i vad revision respektive revisionsnära tjänster innebär (Johansson 2005). 2.7. Tidigare uppsatser om små företag Runt om i världen har det gjorts stora mängder forskning angående förväntningsgapet. I Sverige har det däremot inte gjorts så mycket forskning som behandlar ämnet och inte heller har det från utlandet kommit forskning som rör de svenska företagen och deras förväntningsgap. Vad gäller de svenska företagen är de studier som finns i ämnet mestadels studentuppsatser. 16

Bland dessa finns ett flertal som behandlar små företag och de små företagens förväntningsgap i förhållande till revisorer. Uppsatserna är relativt entydiga i att ett förväntningsgap existerar. Metoderna skiljer sig dock något åt samt ur vilket perspektiv de är gjorda. Ekbo och Jansson (2013) konstaterar att alla de revisorer som intervjuats känner till begreppet förväntningsgap men att däremot endast en tredjedel av klienterna de intervjuat anser sig veta vad begreppet betyder, de har även knutit detta till agentteorin. Att det existerar ett förväntningsgap mellan de små företagen och deras revisor instämmer samtliga uppsatser i (Baurne & Karaca 2012; Ekbo & Jansson 2013; Ivarsson & Zejnic 2009; Johansson & Wärnevall 2012; Lundqvist & Petersson 2011; Magnusson & Olofsson 2007). Beträffande skillnader i förväntningsgapet beroende på företagsstorlek tas skillnaderna upp i två av uppsatserna, där Baurne och Karaca (2012) konstaterar att de små företagen har fler ouppfyllda förväntningar på sin revisor än vad de medelstora företagen har. Detta bland annat därför de små företagen upplevde att det var svårare för revisorn att sätta sig in i deras bransch och verksamhet, då det i små företag ofta rör sig om smala branscher och högt specialiserade verksamheter. Även Magnusson och Olofsson (2007) ser skillnader mellan de små och medelstora företagen, vilket de hänför till att de mindre företagen har högre förväntningar på sin revisor än de borde ha. Förutom de små företagens förväntningar nämner Ekbo och Jansson (2013) även skillnader i parternas kunskapsnivå och dessutom en bristfällig kommunikation som anledning till att förväntningsgap uppstår i små företag. Johansson och Wärnevall (2012) är inne på samma spår och visar att klienterna är bristfälligt informerade om vad en revisor gör och vad revision innebär men även de skriver om klienternas höga förväntningar. Framför allt förväntar sig klienterna att revisorn ska agera som ett bollplank, vilket Johansson och Wärnevall (2012) konstaterat att revisorerna till viss del tycker att de gör, dock inte i den utsträckning som önskas av klienterna. Lundqvist och Petersson (2011) påvisar att småföretagens bristande kunskap kring ekonomiska tjänster och även deras bristande erfarenhet är det som leder till förväntningsgapet. En tredjedel av deras respondenter har upplevt problem relaterade till förväntningsgapet och därför drar de slutsatsen att förväntningsgapet är ett vanligt problem mellan de små aktiebolagen och deras revisor. 17

Ivarsson och Zejnic (2009) har förutom med småföretag gjort intervjuer med revisorer, vilka anser att det existerar ett gap mellan kundens förväntningar på vad revisorn ska utföra och vad revisorns faktiska arbetsuppgifter är. Revisorerna de varit i kontakt med upplever förväntningsgapet som störst bland mindre bolag och upplever även att de klienter som är intresserade av revisorns arbete ofta har större kunskap och mindre förväntningar på revisorn. 2.8. Agentteorin Agentteorin bygger på att det finns en agent och en principal och att det dem emellan finns en relation bestående av ett kontrakt eller ett avtal (Eisenhardt 1989). Relationen kan enligt Jensen och Meckling (1976) definieras som att en part, principalen, anlitar den andra parten, agenten, för att utföra en tjänst. I samband med detta delegerar även principalen ansvaret för beslutsfattande till agenten. Agentteorin antar sedan utifrån det att agenten och principalen utgår från sin egen nyttomaximering vid beslutsfattning, det vill säga att de tar beslut som gynnar dem själva och deras egna intressen (Jensen & Meckling 1976). Det vanligaste problemet som appliceras på agentteorin är relationen mellan ägare och ledning i ett företag eller i en organisation (Jensen & Meckling 1976). Då uppkommer agentproblematiken därför ledningen har som uppgift att förvalta ägarnas tillgångar på ett sätt som gynnar deras ekonomiska intressen. Samtidigt får ägarna endast tillgång till en liten del av den information som finns i bolaget (Jensen & Meckling 1976). Det kan till och med ses som att detta problem är det som lett till revisionens uppkomst (Carrington 2010). Carrington (2010) skriver nämligen att Agent-teorin stipulerar att behovet av revision kommer sig av svårigheten för företagsledaren (agenten) och ägaren (principalen) att sluta ett kontrakt sinsemellan som är optimalt för båda parter. Även Andersen et al. (1993) uttrycker att en av anledningarna till revisionens uppkomst är den informationsasymmetri som förekommer. Trots att relationen mellan ägare och ledning är den sorts relation det forskats mest om, finns en mängd olika agentförhållanden i varje organisation. En individ eller grupp som är principal i ett förhållande kan också vara agent i ett annat förhållande (Johansson et al. 2005). Ett förhållande som bland annat Carrington (2010) redogör för är det förhållande där företagsägarna är principalen och revisorn blir agenten. 18

Det finns några problem som agentteorin tar upp, där ett handlar om att principalen och agenten har mål som inte överensstämmer med varandra. I relationen mellan företag och revisor där företaget ses som principalen och anlitar en andra part, här revisorn, som agent för att få en tjänst utförd blir problemet att företagen oftast önskar en snabb, smidig och inte allt för dyr lösning som resulterar i en ren revisionsberättelse medan revisorn måste följa de lagar och regler som gäller och även kan ha som egenintresse att tjäna så mycket som möjligt på revisionen (Saam 2007). Det kan också vara ett problem att principalen och agenten har en asymmetrisk informationsfördelning, då parterna har olika förhandsinformation. Adams (1994) skriver om ett negativt urval, vilket uppstår då den ena parten inte har tillgång till den information som ligger till grund för de beslut som tas, vilket kan leda till misstro mellan parterna. Då parternas beteende kan påverkas av vilken tillgång på information de har kan detta även leda till rekommendationer som inte blir optimala (Adams 1994). Här kan agentrelationen appliceras på relationen mellan ägare och ledning där Carrington (2010) skriver att det största problemet är hur ägaren ska kunna försäkra sig om att verksamheten sköts effektivt med hänsyn till ägarens intressen och revisorns roll blir då att vara en försäkran om att allt är som det ska och således minska misstron mellan parterna (Carrington 2010). Ytterligare ett centralt problem som kan uppstå är att det finns en skillnad i riskpreferenser mellan principalen och agenten (Eisenhardt 1989). Människan har i sin natur ett egenintresse och då agentens egenintresse inte överensstämmer med principalens intressen bildas ett kontrollproblem. Då det är principalens tillgångar det rör sig om tenderar agenten att bli mindre rationell och riskundvikande, än vad denne hade varit om det gällt egna tillgångar (Jensen & Meckling 1976). Detta är ett problem som Adams (1994) benämner som Moral hazard, vilket kan förklaras som ett problem som uppstår när agenten inte drabbas särskilt hårt av de negativa effekterna dennes handlande medför. Därmed får agenten en tendens att handla på ett annat, mindre försiktigt, sätt än annars (Adams 1994). Carrington (2010) skriver dock att om företagsledningen betalar en oberoende tredje part, det vill säga revisorn, för att försäkra ägaren om att redovisningen är korrekt blir ledningen mindre riskbenägen. Det ligger därför i ledningens intresse att anlita revisor, vilket även minskar problemet med Moral hazards (Carrington 2010). 19

3. METOD Detta kapitel presenterar studiens tillvägagångssätt, redogör för den metod som studien utgått från samt beskriver den valda metoden. Kapitlet beskriver hur studien är gjord, vad som har gjorts samt varför det har gjorts. 3.1. Datainsamling Arbetet med denna studie inleddes med att vi läste in oss på området, som främst är revision, revisorns roll samt förväntningsgapet inom revision. Det underlag som först och främst använts till denna uppsats är vetenskapliga artiklar och böcker som behandlar ämnena revision och förväntningsgap. Relevant information och fakta om området hittades med hjälp av olika databaser. De databaser som har använts är Business Source Premier, Emerald Management Plus, FAR online samt ScienceDirect. Utöver detta har lagar och standarder använts för olika definitioner. För jämförelsen med små företag söktes tidigare gjorda uppsatser inom intresseområdet upp, dessa lokaliserades med hjälp av Uppsatser.se. Ovanstående betecknas sekundärdata, vilket enligt Eliasson (2010) är information som någon annan ursprungligen samlat in och bearbetat. Denna har sedan applicerats på vår uppsats. Utöver detta har vi använt primärdata, vilket är information som har samlats in under intervjuer för senare analys. Nackdelen med att använda sekundärdata är att den inte kan kontrolleras och verifieras på samma sätt som den egenhändigt insamlade informationen. Fördelen är att den inte behöver bearbetas i samma utsträckning och således tillför en större bredd (Eliasson 2010). 3.2. Val av metod Holme och Solvang (1997) redogör för olika metoder som är möjliga att använda, där ena metoden är kvalitativ metod. Det är denna metod som vi valt att använda i denna studie. Holme och Solvang (1997) beskriver att den 20

kvalitativa metoden har det primära syftet att skapa förståelse. Genom att samla in information ska förståelsen bli djupare för det problem som studeras och beskriva helheten av det sammanhang som detta inryms i. Denna metod har de utmärkande dragen att forskaren intresserar sig för sammanhang, strukturer och det säregna hos det som undersöks. Forskaren försöker få förståelse och samlar in riklig information om få undersökningsenheter genom att gå på djupet. Den kvalitativa metoden präglas av flexibilitet, vilket innebär att förändringar kan ske under tiden som undersökningen pågår. Det kan göras genom att då en fråga glömts bort under en intervju, kan denna fråga ställas senare. Flexibiliteten är en styrka, men kan samtidigt vara en svaghet, då informationen kan vara svår att jämföra. Det kan bero på olika förhållanden under insamlingen av informationen eller att forskaren utvecklas under processens gång genom att samla ny kunskap och erfarenhet. Denna studies syfte är att studera vilken inverkan företagsstorleken har på förväntningsgapet. För att undersöka detta ville vi föra en djupare diskussion med respondenterna och få en förståelse för deras upplevelse av förväntningsgapet. Vilket den kvalitativa metoden lämpar sig för. 3.3. Tillvägagångssätt I detta avsnitt redogörs för tillvägagångssättet för såväl förberedelser, genomförande samt sammanställning av genomförda intervjuer. 3.3.1. Förberedelser till intervjuer Då vi skulle bestämma vilka företag vi var intresserade av att undersöka, föll vårt val på stora företag i Karlstad, vilket är närområdet för författarna till denna studie. Detta kallar Saunders et al. (2007) för ett bekvämlighetsurval, vilket definieras av att urvalet består av personer som finns nära till hands. Ytterligare en anledning till valet var att vi ser det intressant att undersöka de värmländska stora företagens förväntningar på revisorn och revision eftersom detta inte tidigare har studerats. Den definition av stora företag som valdes att tillämpas i denna studie är den så kallade 50-40-80 -regeln som beskrivs i 1 kap. 3 Årsredovisningslagen 21

(SFS 1995:1554). Denna regel innebär att företaget ska uppfylla minst två av tre villkor, varav det första är att företaget i genomsnitt ska ha haft mer än 50 anställda de två senaste räkenskapsåren. Det andra är att företagets redovisade balansomslutning under de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 40 miljoner kronor per år och det sista villkoret är att företagets redovisade nettoomsättning under de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 80 miljoner kronor per år. Denna definition valdes då det är en lagstadgad definition som är lämplig att tillämpa. Denna studies syfte är att studera vilken inverkan företagsstorleken har på förväntningsgapet och belysa hur eventuella skillnader ser ut samt varför de skillnaderna existerar. Därför fattades beslutet att endast intervjua stora företag om deras upplevelse av förväntningsgap samt att inte göra intervjuer med varken revisorer eller små företag. Genom att i vår teoretiska referensram redogöra för vad revisorns roll och arbetsuppgifter är samt vad revision innebär, visar vi vilken nivå revisionen ska ligga på och på så sätt synliggörs vilka förväntningar som är rimliga att ha på revisorn och revisionen. Valet att exkludera intervjuer med små företag gjordes därför det finns många studentuppsatser som undersökt de små företagens förväntningar på revision och revisorn. Många av uppsatserna är gjorda inom rimlig tidsperiod och vi har på ett tillfredställande sätt kunnat använda dessa som underlag för vår jämförelse mellan förväntningsgapet i stora och små företag. Att vi valt att förlita oss på andra personer som gjort tidigare uppsatser, är något vi inser kan påverka jämförbarheten. Men genom att utnyttja de tidigare uppsatserna, kunde vi istället fokusera på att intervjua fler stora företag för att få ett större urval och på så vis utnyttja tiden på ett mer effektivt sätt. För att se vilka företag i Karlstad som uppfyllde vår definition av stora företag använde vi databasen Retriever Business. Detta resulterade i 21 intressanta företag. Genom besök på företagens hemsidor fann vi mailadresser till de intressanta företagens ekonomichefer. I de fall det inte fanns direkt mailadress till dessa mailade vi kundservice alternativt VD, vilka slussade oss vidare och gav information så vi kom i direktkontakt med ekonomichef/ ekonomidirektör. Vårt val att intervjua ekonomichefer och ekonomidirektörer gjorde vi under antagandet att dessa är inblandade i revisionsprocessen och dessutom har inblick i kunskapsnivån på den övriga ekonomiavdelningen. Holme och Solvang (1997) skriver att det måste vara frivilligt att delta i en undersökning och att de som intervjuas i förhand ska informeras om vad de 22

medverkar i. Detta kan leda till tillit som är en förutsättning för att intervjun ska bli kunskapsutvecklande. Därför valde vi att i vår första kontakt med företagen skicka ut en kort beskrivning av vårt syfte med intervjun och en förfrågan om de var intresserade av att medverka i en intervju som behandlar företagets förväntningar på revision och revisorn. Detta skickades ut via mail. Av de 21 företagen vi kontaktade var det sex stycken som var intresserade av att medverka. Några företagsnamn nämns inte i uppsatsen då detta kan tänkas hämma intervjupersonernas vilja att dela med sig av eventuella negativa upplevelser och erfarenheter. Vi ser inte heller att det skulle tillföra uppsatsen något att skriva ut detta. Vi valde att inte skicka ut intervjufrågorna i förhand till respondenterna, då vi ville få en verklig bild av huruvida de känner till begreppet förväntningsgap och inte ville att respondenterna skulle ha möjlighet att kolla upp begreppet på förhand. Detta gav dock inte respondenterna lika lång tid att tänka igenom frågorna och svaren som de annars hade haft, men vi ansåg att fördelarna med detta övervägde nackdelarna. Vi valde att utgå från den semistrukturerade intervjumetoden. Enligt Denscombe (2009) är denna typ av intervju flexibel och låter respondenten utveckla sina tankar och idéer på ett utförligt sätt, vilket passar bra för att ge oss förståelse för respondenternas tankar kring förväntningsgapet. Nackdelen med detta ser vi kan vara att intervjun utvecklas åt fel håll eller att respondenten kommer in på sidospår. Inför intervjuerna utformades en intervjumanual, denna återfinns i BILAGA I. Holme och Solvang (1997) förklarar att den kvalitativa metoden inte använder något standardiserat frågeformulär utan istället en intervjumanual. Detta innebär att frågorna inte behöver diskuteras varken till punkt och pricka eller i ordningsföljd under intervjun. Som underlag för manualen granskade vi de frågor tidigare studenter ställt till sina respondenter, för att möjliggöra jämförbara svar. Under intervjusituationer uppkommer ofta olika idéer eller uppfattningar, vilka ersätter eller fördjupar de som finns i intervjumanualen (Holme & Solvang 1997). Vi valde därför att göra en intervjumanual med öppna frågor som behandlar företagets förväntningar på revisorn, revision samt deras uppfattning om förväntningsgapet. Vi skrev så öppna frågor som möjligt för 23

att bjuda in till en diskussion och skapa en lättsam stämning, och på så sätt kunna få ut så mycket information som möjligt av intervjuerna. 3.3.2. Genomförande av intervjuer Datum och tid för respektive intervju 2014-04-23 kl. 09.00 respondent 1 2014-04-23 kl. 14.00 respondent 2 2014-04-24 kl. 11.00 respondent 3 2014-04-24 kl. 14.00 respondent 4 2014-04-25 kl. 09.00 respondent 5 2014-04-25 kl. 13.30 respondent 6 Holme och Solvang (1997) skriver att styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att undersökningssituationen liknar en vardaglig situation. För att respondenten skulle vara på hemmaplan, valde vi att främst ta oss till företagen. Enligt Saunders et al. (2007) leder det till att respondenten kan fokusera på intervjun istället för att fokusera på, och bli störd av, en ny omgivning. Alla intervjuer skedde ute på företagen med undantag för intervjun med respondent 3. Det faktum att intervjun med respondent 3 skedde i ett grupprum på Karlstads universitet ser vi inte ska ha påverkat informationen som framkom vid intervjun, då respondenten är van vid att jobba utanför kontoret, och på så vis avviker inte situationen från respondentens vardagliga situation. Intervjuerna startade med att respondenterna fick berätta allmänt om sitt företag, vilken roll respondenten har på företaget och hur länge denne jobbat där. Informationen om hur länge respondenten jobbat på företaget ses av värde eftersom erfarenhet har en viss påverkan på förväntningsgapet. Företagets revisor och respondenternas förväntningar på denne diskuterades 24