Botkyrka kommun Beslut efter uppföljning för grundsärskola efter tillsyn i Brunnaskolan särskola belägen i Botkyrka kommun
2 (10) Uppföljning av tillsyn i Brunnaskolan särskola genomförde tillsyn av Botkyrka kommun under hösten 2016. fattade den 21 mars 2017 beslut efter tillsyn för Brunnaskolan särskola. har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i detta beslut. Uppföljningen bygger på en redovisning av vidtagna åtgärder som Botkyrka kommun inkom med den 12 oktober 2017. har även genomfört ett uppföljningsbesök den 28-30 november 2017. Sammanfattning av kvarstående brister Enligt s bedömning är nedanstående brister ännu ej tillfullo åtgärdade konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: s ingripande Arbetsområde 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Den studie- och yrkesorienterande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Föreläggande 2018-08-24 Föreläggande 2018-08-24
3 (10) Sammanfattning av avhjälpta brister Arbetsområde Typ av ingripande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Brist avhjälpt 6. Styrning och utveckling av verksamheten Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Brist avhjälpt Brist avhjälpt Brist avhjälpt s avslutar tillsynen avseende de brister som har avhjälpts.
4 (10) s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Botkyrka kommun att senast den 24 augusti 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för lärande och trygghet Bedömning av brist konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Den studie- och yrkesorienterande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. (2 kap. 29 skollagen; Lgrs 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder - Elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande för att stödja eleverna så att de når utbildningens mål. För att kunna utföra detta arbete ska elevhälsan samverka med lärare och övrig personal på grundsärskolan. - Den studie- och yrkesvägledande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför framtida utbildnings- och yrkesval. Motivering till bedömning av brist Elevhälsan arbetar fortfarande inte främst förebyggande och hälsofrämjande bedömer att det fortfarande finns brister i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundsärskolan. Även om elevhälsan har genomfört och planerar att genomföra vissa insatser så är dessa inte alltid anpassade efter elevernas behov eller sker endast på individnivå. Det finns inte heller någon strukturerad samverkan mellan elevhälsan och
5 (10) grundsärskolans personal utan kontakten sker endast sporadiskt. Att det finns brister i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär att elevernas utveckling mot utbildningens mål riskerar att försvåras. Enligt skollagen ska det för eleverna i grundsärskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan i det individuellt inriktade arbetet har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bland annat elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. I beslut den 21 mars 2017 konstaterade att det fanns brister i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundsärskolan. Elevhälsans kompetenser arbetade med eleverna i grundsärskolan endast i mycket begränsad omfattning. Det fanns inte heller någon samverkan mellan elevhälsans personal och lärarna i grundsärskolan avseende förebyggande eller hälsofrämjande insatser. Av s utredning framgår att det inte finns någon strukturerad samverkan mellan elevhälsan och grundsärskolans personal utan kontakten sker endast sporadiskt. Av huvudmannens skriftliga redovisning av vidtagna åtgärder framgår visserligen att grundsärskolan ingår i elevhälsoteamets möten där det diskuteras vad som behöver göras för att främja samverkan mellan elevhälsan och grundsärskolan. Exempel som huvudmannen anger är anpassningar, särskilt stöd, teman kring trygghet och trivsel samt frågor som eleverna vill ta upp. Lärare och pedagogisk personal som arbetar i grundsärskolan berättar dock i intervju vid s uppföljningsbesök att det inte sker någon samverkan mellan dem och elevhälsan. I intervju med elevhälsopersonalen bekräftas detta; de uppger att personalen i grundsärskolan är välkommen att boka tid med elevhälsoteamet om de bedömer att det behövs.
6 (10) Vid s uppföljningsbesök kan lärare och undervisande personal redogöra endast för vissa förebyggande och hälsofrämjande insatser på individnivå. De insatser som de nämner är vaccination, hälsosamtal och att specialpedagogen hade kommit till klassen samma vecka för att jobba med en elev. Personalen säger även att deras elever är inbjudna att delta i de förebyggande insatser som elevhälsan genomför i grundskolan, till exempel Tåget eller Stopp min kropp. Dessa aktiviteter är dock enligt personalen oftast inte anpassade för grundsärskolans elever. Vad gäller psykologiska insatser känner personalen inte till om det har gjorts någon kartläggning av de behov som finns i grundsärskolan. En representant för elevhälsan säger att det är arbetslaget i grundsärskolan som ska bedriva det förebyggande arbetet. På frågan vilka behov av förebyggande insatser det finns i grundsärskolan svarar representanterna att de har besökt grundsärskolan och pratat lite med personalen. Skolsköterskan uppger att hon har hälsat på eleverna och vaccinerat dem. Kuratorn nämner att grundsärskolan ska ingå i Tåget men att detta arbete ännu inte har påbörjats. Specialpedagogen berättar att läraren som undervisar i grundsärskolan har kontaktat henne några gånger och frågat om appar. Specialpedagogen säger vidare att hon har varit på grundsärskolan två gånger för att hjälpa enskilda elever. Det finns även kommungemensamma enkäter men representanter för elevhälsan är osäkra om enkäterna riktar sig till grundsärskolan. Det är inte heller frågor som är anpassade till grundsärskolan, säger en representant. Att det inte har skett några förebyggande insatser av elevhälsan gentemot grundsärskolans elever uppger även rektorn i intervju och tillägger att detta förmodligen beror på att lärarna är självgående och inte tycker att de har några behov av att involvera elevhälsan. Eleverna får inte tillräckligt med stöd inför framtida utbildnings- och yrkesval bedömer att det fortfarande är så att inte alla grundsärskoleelevers behov av studie- och yrkesvägledande verksamhet tillgodoses på skolan. Även om studie- och yrkesvägledarens tjänst har utökats är hennes arbete i grundsärskolan enbart inriktat mot elever i årskurs 9. Av utredningen framgår att lärare visserligen har talat med eleverna om yrken men att det varken finns en plan för studie- och yrkesverksamheten i grundsärskolan eller något samarbete mellan grundsärskolans personal och studie- och yrkesvägledaren. Eftersom elever redan tidigt under sin skolgång ställs inför valsituationer och behöver kunskaper och erfarenheter som underlag för sina val, är det viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleverna.
7 (10) Enligt 2 kap. 29 skollagen ska elever i grundsärskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Rektorn har enligt läroplanen för grundsärskolan, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Vidare anges i läroplanen att rektorn ansvarar för att samverkan mellan skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Enligt läroplanen ska studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser (Lgrs11, 2.6 Skolan och omvärlden och 2.8 Rektorns ansvar). I beslut den 21 mars 2017 bedömde att eleverna på Brunnaskolan grundsärskola inte fick en studie- och yrkesorienterande verksamhet som tillgodosåg deras behov av vägledning inför framtida utbildnings- och yrkesval. Av huvudmannens svar framgår bland annat att studie- och yrkesvägledarens tjänst är utökad till 80 procent och att uppdraget omfattar kontinuerlig och strukturerad vägledning i alla årskurser. Vid s uppföljningsbesök den 28-30 november 2017 framkommer dock att det fortfarande är så att inte alla elever på grundsärskolan ges en strukturerad vägledning. Studie- och yrkesvägledaren berättar i intervju att hon har bokat särskilda samtal med elever i årskurs 9 och följer upp deras praktik. Hon hjälper även eleverna med ansökan till gymnasiesärskolan. Studie- och yrkesvägledaren uppger vidare att det ibland kommer spontana frågor om studie- och yrkesvägledning från lärarna i grundsärskolan men att hon i övrigt inte känner till vilka frågor gällande elevernas framtida utbildnings- och yrkesval lärarna tar upp i undervisningen. Lärare och personal som undervisar i grundsärskolan berättar att de inte känner till skolans SYV-plan men uppger att de brukar tala om yrken med eleverna även om det inte har skett under innevarande termin. Det finns enligt läraren inte heller något planerat samarbete med studie- och yrkesvägledaren, förutom att hon genomför enskilda samtal med de elever som ska börja gymnasiet. Rektorn säger i intervju att studie- och yrkesvägledaren inte har arbetat med vägledningsfrågor i grundsärskolan ännu. I Brunnaskolans SYV-
8 (10) plan för läsåret 17/18, som tagit del av, finns inga aktiviteter för eleverna i grundsärskolan, vilket bekräftas i intervjun med studie- och yrkesvägledaren. Motivering till val av verktyg Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Eftersom Brunnaskolan grundsärskola inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Botkyrka kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Avhjälpta brister i verksamheten Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Botkyrka kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 skollagen) Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Botkyrka kommun avhjälpt denna brist. Motivering s utredning visar inget annat än att det numera finns tydliga rutiner för arbetet med särskilt stöd som är implementerade bland personalen. I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns omfattande och allvarliga brister i skolans arbete med särskilt stöd. Rutiner för att anmäla elevers behov av särskilt stöd uppfattades inte som tydliga och följdes inte alltid av skolans personal. Detta hade medfört att det fanns elever som enligt lärarna var i behov av särskilt stöd men vars stödbehov inte hade utretts. Av huvudmannens skriftliga redovisning av vidtagna åtgärder framgår bland annat att rektorn och skolans elevhälsoteam har upprättat tydliga rutiner för
9 (10) arbetet med särskilt stöd och tagit fram dokumentationsmallar. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd i grundsärskola. I intervju vid s uppföljningsbesök den 28-30 november 2017 berättar lärare och undervisande personal att de har fått en genomgång av kommunens Verksamhetsstöd gällande extra anpassningar och särskilt stöd och att de känner till rutinen för arbetet med särskilt stöd på skolan. Vidare uppger de att det detta läsår inte finns några elever i grundsärskolan som bedöms inte nå kunskapskraven. I kompletterande telefonintervju uppger rektor för Brunnaskolan att samtliga elever i grundsärskolan bedöms nå kunskapskraven. En av de rödmarkerade eleverna som uppmärksammades vid förra tillsynsbesöket har gått ut grundsärskolan, den andra eleven läser numera ämnesområden. Styrning och utveckling av verksamheten Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Botkyrka kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 och 5 kap. 3 skollagen; Lgrs 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgrs 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgrs 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Botkyrka kommun avhjälpt denna brist. Motivering s utredning visar inget annat än att skolan har skapat en tydlig struktur för det systematiska kvalitetsarbetet som är väl implementerad i verksamheten samt att detta arbete dokumenteras. I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns omfattande och allvarliga brister i det systematiska kvalitetsarbetet vid Brunnaskolan
10 (10) grundsärskola. Det systematiska kvalitetsarbetet för verksamheten i grundsärskolan saknades i stora delar. Viss uppföljning av kunskapsresultat på individnivå samt av trygghet och studiero skedde i arbetslaget men resultatet av denna uppföljning kom inte rektorn till del. Därmed hade rektorn inte tillräckligt underlag för att kunna analysera och vidta utvecklingsåtgärder för grundsärskolan. Av huvudmannens skriftliga redovisning av vidtagna åtgärder framgår ett flertal åtgärder, bland annat att en omorganisering av ledningsgruppen har ägt rum. Den nya ledningsorganisationen innebär även att arbetslagsledare och förstelärare lyfts fram i arbetet mot högre måluppfyllelse. Vidare framgår att pedagogisk personal har fått en grundläggande uppdragsbeskrivning med betoning på att utveckla sin undervisning. Det finns även en fast dagordning och uppföljning varje vecka på konferenstid. Vid s uppföljningsbesök den 28-30 november 2017 framkommer i intervjuer med rektorn och personal i grundsärskolan att det är samma arbetsform och mallar för dokumentation av kvalitetsarbetet på grundsärskolan som i grundskolan och att all personal är delaktig i detta arbete. Rektorn berättar att de tillsammans började med att ta fram en nulägesanalys och identifierade utvecklingsområden som är gemensamma för grundskolan och grundsärskolan. Läraren uppger vidare att hon även genomför färgkartläggningar av elevernas kunskaper i grundsärskolan och att hela arbetslaget tittar på detta tillsammans och diskuterar de mönster eller avvikelser som har identifierats. Dessa har presenterats även för rektorn. Åtgärder som därefter har genomförts har till exempel varit kollegialt arbete och kompetensutveckling kring extra anpassningar och särskilt stöd och språkutveckling. Läraren beskriver också att de utifrån uppföljningen identifierar behov av fokusområden i undervisningen och vidtar åtgärder kring dessa. avslutar härmed tillsynen avseende de brister som bedöms som avhjälpta. På s vägnar X Tommy Lagergren X Kristine Brosjö Beslutsfattare Signerat av: Tommy Lagergren Föredragande Signerat av: Kristine Brosjö