Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Botkyrka kommun efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Brunnaskolan belägen i Botkyrka kommun

2 2 (21) Uppföljning av tillsyn i Brunnaskolan genomförde tillsyn av Botkyrka kommun under hösten fattade den 21 mars 2017 beslut efter tillsyn för Brunnaskolan. har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i detta beslut. Uppföljningen bygger på en redovisning av vidtagna åtgärder som Botkyrka kommun inkom med den 12 oktober har även genomfört ett uppföljningsbesök den november Sammanfattning av kvarstående brister Enligt s bedömning är nedanstående brister ännu ej tillfullo åtgärdade. konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: s ingripande Arbetsområde 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Typ av ingripande Föreläggande vid vite Senaste datum för redovisning Delredovisning Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Föreläggande Delredovisning

3 3 (21) 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Den studie- och yrkesorienterande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Föreläggande Delredovisning s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattning av avhjälpta brister Arbetsområde Typ av ingripande 1. Undervisning och lärande Undervisningen utgår från och omfattar målen i läroplanen och respektive kursplan. I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Brist avhjälpt Brist avhjälpt 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. Brist avhjälpt Brist avhjälpt 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Brist avhjälpt Brist avhjälpt

4 4 (21) Skolbiblioteket används för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling. Brist avhjälpt 6. Styrning och utveckling av verksamheten Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Brist avhjälpt Brist avhjälpt Ytterligare brist En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Brist avhjälpt s avslutar tillsynen avseende de brister som har avhjälpts. s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår. Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Botkyrka kommun vid vite av kronor att senast den 24 augusti 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. En delredovisning av vidtagna åtgärder ska skriftligen redovisas för senast den 2 maj förelade Botkyrka kommun vid vite av kronor i beslut den 21 mars 2017 att senast den 2 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. Huvudmannen har den 12 oktober 2017 inkommit med en redovisning och genomförde ett uppföljningsbesök den november 2017.

5 5 (21) Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning av brist konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder - Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska eleven ges sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. - Det ska finnas personal med specialpedagogisk kompetens i den omfattning som behövs för att kunna tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. Motivering till bedömning av brist Eleverna får fortfarande inte det särskilda stöd som utredningar visat att de behöver bedömer att det fortfarande finns allvarliga brister i skolans arbete med särskilt stöd. s utredning visar att skolan inte kan ge alla elever det särskilda stöd som de är i behov av och att skolans specialpedagogiska resurser inte räcker till för att möta elevernas behov av särskilt stöd. Elever som utretts och bedömts vara i behov av särskilt stöd ges inte alltid särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som skolans utredningar har visat att eleverna behöver. konstaterar även utifrån Skolverkets nationella statistik att skolans resultat läsåret 2016/2017 har sjunkit. Det genomsnittliga meritvärdet och andelen som nått kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 9 har sjunkit och ligger under motsvarande resultat för kommunen och riket. Även betygspoängen i majoriteten av ämnena i årskurs 6 har sjunkit. Sammantaget innebär bristen ett allvarligt försvårande av förutsättningarna för berörda elever att nå målen för utbildningen. I skollagen anges att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ges möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

6 6 (21) Vidare anges i skollagen (2 kap. 25 skollagen) att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till denna bestämmelse anges att det är viktigt att tillvarata den specialpedagogiska kompetensen i ett tidigt skede. I den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att stödja lärarna och medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer inom verksamheten. Till speciallärarnas arbetsuppgifter hör exempelvis att identifiera elevers behov av stöd och undervisa eleverna. (Se prop. 2013/14:160, s. 22) I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns allvarliga brister i skolans arbete med särskilt stöd. s utredning visade att skolan inte kunde ge alla elever det särskilda stöd som de var i behov av och att skolans specialpedagogiska resurser inte räckte till för att möta elevernas behov av särskilt stöd. De insatta särskilda stödåtgärderna tog snarare sin utgångspunkt i vad lärarna hade möjlighet att praktiskt genomföra än i elevernas faktiska stödbehov. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer att rutinen kring extra anpassningar och särskilt stöd har tydliggjorts. Lärare beskriver i intervju att rutinen kring extra anpassningar och särskilt stöd samt gränsdragningen där emellan har blivit tydlig. När åtgärdsprogram utarbetas beskriver lärare att de diskuterar och skriver åtgärderna tillsammans med specialpedagogen. Lärare uppger att åtgärderna är mer realistiska nu utifrån vad skolan kan ge eftersom de utgår från de resurser som finns på skolan. Utredningen visar dock att skolan inte kan tillgodose elevernas behov av särskilt stöd och att skolans specialpedagogiska resurser inte räcker till för att möta elevernas behov av särskilt stöd. På frågan om det finns elever vars utredning visar sådana särskilda stödbehov som skolan inte kan tillgodose svarar lärare att skolan inte har kunnat tillgodose elevernas behov av lästräning eftersom det saknas en speciallärare. Lärare berättar att det finns flera elever i arbetslaget för årskurs 4-6 som behöver stöd av specialläraren och att lärarna får prioritera de elever som behöver lästräning mest. Lärare i de yngre åldrarna uppger att arbetet med särskilt stöd har blivit bättre, men även de uppger att det skulle behövas en speciallärare för att kunna tillgodose elevernas behov. Lärare i de yngre årskurserna beskriver även att det inte räcker med ytterligare en lärare utan att en speciallärare behövs eftersom de har en annan synvinkel på elevens inlärning och behov och att lärarna inte har den kunskapen. Även elevhälsorepresentanter beskriver att det behövs just specialpedagogisk kompetens för att till exempel arbeta med lästräning. Lärarna beskriver vidare att det finns ett behov av att ge elever stöd så de kan nå kunskapskraven i

7 7 (21) svenska och matematik. Lärarna uppger även att de ger elever stöd i tidsbestämda perioder men att de behöver växla mellan eleverna som ges särskilt stöd. Om en elev har fått särskilt stöd i sex veckor och man ser att eleven behöver ytterligare stöd så får eleven vänta, berättar en lärare. Elevhälsorepresentanter uppger att det även finns elever som inte får den specialisthjälp som de behöver eftersom det saknas platser i de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna. De uppger att skolan har svårt att ge dessa elever stöd, men att de får en-till-en undervisning av assistenter. Elevhälsorepresentanter uppger dock att det stödet inte räcker för att eleverna ska nå kunskapskraven. Rektorn beskriver att det finns elever som har behov av mindre sammanhang samt en till en undervisning, men att dessa åtgärder inte kan genomföras på skolan. Det saknas även en utbildad speciallärare, enligt rektorn. Tillsynen visar vidare att elever som genom en utredning har ett konstaterat behov av särskilt stöd har fått vänta på dessa stödinsatser. Lärare uppger att det finns exempel på elever som har väntat på det särskilda stöd som utredningen visat att eleven behöver i minst en termin. Andra lärare berättar att i vissa fall har elever väntat på stöd i två år. Vidare beskriver lärare att det finns åtgärdsprogram där åtgärden är lästräning, men att det inte alltid anges vem som ska utföra åtgärden. Lärarna har då fått till svar att en lösning ska hittas. Men tills att det är löst kommunicerar inte lärarna åtgärdsprogrammen med vårdnadshavarna, säger lärare. Elevhälsorepresentanter beskriver även att det finns elever som är utredda och är i behov av stöd i den kommungemensamma språkklassen och mindre sammanhang men att de inte får plats i de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna. I huvudmannens synpunkter på protokollet den 22 januari 2018 framkommer att en ny rutin på skolan är framtagen för att det inte ska förekomma åtgärder i åtgärdsprogrammen som inte någon har ett utpekat ansvar att genomföra. Slutligen framgår av Skolverkets statistik att elevernas kunskapsresultat har sjunkit. Det genomsnittliga meritvärdet var 219 poäng 2016/2017 (229 poäng 2015/2016) och andelen som nått kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 9 var 62 procent 2016/2017 (78 procent 2015/2016). Motivering till val av verktyg Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

8 8 (21) Ett föreläggande ska, enligt 26 kap. 27 andra stycket skollagen, förenas med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Botkyrka kommun uppfyller inte de krav som följer av föreskrifter som gäller för verksamheten. Botkyrka kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. bedömer att bristen är sådan att den allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Föreläggandet ska därför förenas med vite. har, som framgår ovan, vid sin tillsyn kunnat konstatera allvarliga brister i arbetet med särskilt stöd på skolan. Utredningen visar att särskilt stöd inte alltid ges till eleverna på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleverna ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. En orsak till bristen är att skolans specialpedagogiska resurser inte motsvarar de behov som finns hos eleverna på skolan. Bristen har vidare funnits i över ett år och den kan därför enligt s bedömning inte anses vara av tillfällig art. Föreläggande Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Botkyrka kommun att senast den 24 augusti 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. En delredovisning av vidtagna åtgärder ska skriftligen redovisas för senast den 2 maj 2018 Bedömning av brist konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Åtgärder - Se till att det råder studiero även i årskurserna 7-9. I detta ingår att lärarna har samsyn och ett gemensamt förhållningssätt för att skapa studiero

9 9 (21) Motivering till bedömning av brist Studieron brister fortfarande i årskurs 7-9 bedömer att det fortfarande finns brister i studieron på Brunnaskolan i årskurserna 7-9. Utredningen visar att studieron överlag har förbättrats och att det numera råder studiero i förskoleklassen och i årskurserna 1-6. I årskurs 7-9 varierar dock studieron fortfarande mellan olika ämnen. Även om olika åtgärder genomförs i syfte att skapa studiero så visar utredningen att lärares hantering av beslutade ordningsregler och konsekvenstrappan i årskurserna 7-9 skiljer sig åt. Skolan behöver fortsätta med att intensifiera arbetet för att säkerställa att studieron omfattar samtliga elever på skolan. Studiero är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära sig och nå så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. I s beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns brister i studieron på Brunnaskolan. Utredningen visade att studieron varierade mellan olika ämnen, klasser och årskurser. Utredningen visar att variationen i studiero bland annat berodde på en brist på enhetlig struktur för arbetet med studiero och att genomförandet och effekten av beslutade åtgärder inte följts upp och utvärderats i tillräcklig utsträckning. Av huvudmannens redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av s beslut framgår bland annat att nybildade arbetslag har haft i uppdrag att arbeta fram gemensamma rutiner och en gemensam struktur för lärarnas arbete i klassrummet och på raster vilket ska resultera i ett gemensamt förhållningssätt. Vidare ska konsekvenser och konsekvenstrappan förtydligas. Uppföljningen av arbetet ska enligt redovisningen ske på arbetslagstid varje vecka inom samtliga enheter. Vidare framgår att rektorn gör lektionsobservationer vilket följs av återkoppling och eventuellt stöd. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framgår att studieron överlag har förbättrats och att det numera råder studiero i förskoleklassen och i årskurserna 1-6. Elever i samtliga årskurser, lärare, elevhälsorepresentanter och rektor uppger att det har vidtagits en rad åtgärder och att studieron på skolan har blivit bättre. Rektorn beskriver att det numera är studiero i årskurserna F-6. Elever i årskurserna 4-6 beskriver att studieron är bättre och att de har diskuterat de nya reglerna. Vid s lektionsobservationer råder det studiero på de observerade lektionerna i de yngre årskurserna.

10 10 (21) Av intervju med elever i årskurserna 7-9 framgår emellertid att studieron fortfarande varierar i alltför stor utsträckning i dessa årskurser. Elever i årskurs 7-9 uppger att det finns ämnen där det inte råder studiero. Elever i dessa årskurser beskriver visserligen att vissa lärare är mer bestämda och att de är tydliga med vad de förväntar sig av eleverna. Elever i årskurserna 7-9 uppger dock att det blir dålig studiero i de ämnen där förväntningarna på eleverna är oklara. Elever i dessa årskurser beskriver vidare att lärares hantering av beslutade ordningsregler och konsekvenstrappan skiljer sig åt. Elever uppger att lärare använder konsekvenstrappan på olika sätt och inte alltid säger till de elever som stör ordningen. Elever i årskurserna 7-9 beskriver vidare att alla elever inte lyssnar på lärare och att det kan bero på att eleven inte förstår lektionens innehåll och att det då blir stökigt. Elever beskriver också att vissa elever inte lämnar in mobilen men att lärarna bara säger till vissa elever. Även om läraren ser att inte alla har lämnat in telefonen så bryr sig inte alla lärare säger elever, men i vissa ämnen är läraren jättesträng och samlar in mobilerna. Det är inte heller alla lärare som säger till om elever använder mobilerna på lektionen. Även av intervjuer med rektorn, elevhälsan och lärare framgår att studieron och hantering av beslutade ordningsregler på skolan varierar i årskurserna 7-9. Rektorn uppger att det finns klasser i vilka det inte är studiero i alla ämnen. En elevhälsorepresentant uppger att vissa lektioner i årskurserna 7-9 är röriga och stökiga. Elevhälsorepresentanten berättar att eleverna i dessa årskurser bland annat på elevrådet har tagit upp att de upplever att vissa lärare har gett upp ordningsfrågan med vissa elever. Elevhälsorepresentanterna uppger att de inte kan svara på om det har blivit tydligare med konsekvenser för elever som stör studieron. Det har gått lite utanför EHT och direkt till rektorn uppger de. Elevhälsan beskriver dock att de ibland ser att lärare inte reagerar när eleverna tar upp mobilerna och spelar spel, vilket lockar till sig flera andra elever och skapar oro. Lärare i årskurserna 7-9 uppger att skolan har bestämt att mobiler ska samlas in men lägger till att det nog inte görs på alla lektioner. Rektorn uppger att lärarna har blivit bättre på att följa konsekvenstrappan. Lärarna följer den parallellt med att eleverna ges stöd och skolan har tät kontakt med vårdnadshavare vilket har gett gett positiva resultat på studieron på skolan. Rektorn säger att det finns lärare som inte vill samla in mobiltelefonerna men att detta är något som rektorn håller på att följa upp. Rektorn beskriver även att alla lärare inte fullt ut följer lektionsstrukturen på det sätt hon skulle önska. Rektorn har påbörjat lektionsobservationer och detta ska genomföras hos alla pedagoger. Utredningen visar att studieron har följts upp genom en enkät men sammanställningen är ännu inte analyserad. Lärare i årskurs 7-9 beskriver i intervju att arbetslaget fick ett material från kuratorn för att följa upp studieron

11 11 (21) och skapade en enkät utifrån det. Arbetslaget uppger att de har sammanställt resultatet men rektor beskriver att de inte har hunnit titta på sammanställningen ännu. Motivering till val av verktyg Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Eftersom Brunnaskolan inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Botkyrka kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Förutsättningar för lärande och trygghet förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Botkyrka kommun att senast den 24 augusti 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. En delredovisning av vidtagna åtgärder ska skriftligen redovisas för senast den 2 maj 2018 Bedömning av brist konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Den studie- och yrkesorienterande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder - Elever i alla årskurser på skolan ges strukturerad studie- och yrkesvägledning. Motivering till bedömning av brist Studie- och yrkesvägledningen brister fortfarande bedömer att alla elever på Brunnaskolan fortfarande inte får en studie- och yrkesorienterande verksamhet som tillgodoser elevernas behov av vägledning inför deras framtida utbildnings- och yrkesval. Även om lärare genomför vissa insatser finns det inte något strukturerat arbete på skolan för att ge eleverna studie- och yrkesvägledning i årskurserna 1-6 utifrån deras behov.

12 12 (21) Det innebär att alla elever i de yngre årskurserna inte får det stöd de behöver för sina val inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Enligt 2 kap. 29 skollagen ska elever i grundskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Rektorn har enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Vidare anges i läroplanen att rektorn ansvarar för att samverkan mellan skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Enligt läroplanen ska studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser (Lgr11, 2.6 Skolan och omvärlden och 2.8 Rektorns ansvar). I beslut den 21 mars 2017 bedömde att eleverna på Brunnaskolan inte fick en studie- och yrkesorienterande verksamhet som tillgodosåg deras behov av vägledning inför framtida utbildnings- och yrkesval. Det fanns inte något strukturerat arbete på skolan för att ge eleverna denna vägledning i de yngre årskurserna utan insatserna skedde främst i årskurs 8 och 9. Av huvudmannens redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av s beslut framgår bland annat att studie- och yrkesvägledarens tjänst är utökad till 80 procent. Vidare anges i redovisningen att studie- och yrkesvägledaren ger kontinuerlig och strukturerad vägledning i årskurserna 1-9. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer dock att studie- och yrkesvägledaren fortfarande enbart arbetar mot de högre årskurserna. I intervju med studie-och yrkesvägledaren framkommer att hennes arbete fokuserar på årskurs 7-9. Vad gäller årskurs 4-6 är studie- och yrkesvägledarens plan att arbeta via lärarna. Detta arbete har dock inte påbörjats än men planen är att det ska ske succesivt under vårterminen enligt studie- och yrkesvägledaren. I årskurserna 1-3 uppger studie- och yrkesvägledaren att hon tänkt att hon ska planera ett arbete med lärarna. Studie- och yrkesvägledaren uppger vidare att den kartläggning av

13 13 (21) lärarnas arbete med studie- och yrkesvägledning i de olika årskurserna som påbörjades föregående år inte är genomförd. Studie- och yrkesvägledaren uppger även att det inte har gjorts någon kartläggning av elevernas behov av vägledning. Studie- och yrkesvägledaren beskriver att hon inte har en bild av hur lärarna arbetar med SYV-frågor i de yngre årskurserna och att hon måste avsätta tid för att träffa lärarna och ta reda på hur de arbetar. Utredningen visar vidare att vissa insatser genomförs av lärarna i årskurserna 1-6 men att det inte finns något strukturerat arbete med studie- och yrkesvägledning som utgår från elevernas behov i dessa årskurser. Vissa lärare uppger att de anser att det är tidigt att prata om studieval med eleverna i årskurs 1-6 men några lärare ger exempel på hur bland annat könsstereotypa val och yrkesroller diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Lärare beskriver även att de jobbar mycket med att eleverna ska fatta medvetna val i vardagen och vissa lärare säger att de har pratat om olika yrken med eleverna. Lärarna beskriver att de själva väljer vad de tar upp inom studie- och yrkesvägledningen och uppger att det snarare är samma aktiviteter varje år än att de utgår från elevernas behov. Lärarna berättar även att de inte ha någon samverkan med studie- och yrkesvägledaren. Motivering till val av verktyg Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Eftersom Brunnaskolan inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Botkyrka kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Avhjälpta brister i verksamheten Undervisning och lärande Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Botkyrka kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Undervisningen utgår från och omfattar målen i läroplanen och respektive kursplan. (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 3 Kursplaner) I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (1 kap. 4 och 3 kap. 3

14 14 (21) skollagen; Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper) Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Botkyrka kommun avhjälpt denna brist. Motivering Elevers behov av undervisning i svenska som andraspråk bedöms i enlighet med författningarnas krav. I beslut den 21 mars 2017 konstaterade att elevernas behov av undervisning i svenska som andraspråk inte bedömdes i enlighet med författningarnas krav. Utredningen visade att om eleven talade annat modersmål än svenska i hemmet så utgick lärarna från att eleven skulle ges undervisning i svenska som andraspråk. Lärare och rektor beskrev även att om en elev läst enligt kursplanen i svenska så kunde det därefter inte bli aktuellt att eleven fick läsa svenska som andraspråk. Detta hade lett till en försiktighet i att ge eleverna undervisning enligt kursplanen i svenska. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer bland annat följande. Det är svensklärarens ansvar att göra bedömningen om en elev ska läsa svenska eller svenska som andraspråk och därefter fattar rektorn beslut om detta. Lärare berättar att några elever har bytt från att läsa enligt kursplanen i svenska som andraspråk till att läsa enligt kursplanen i svenska. De beskriver vidare att det numera finns en medvetenhet bland lärare att en elev under sin skolgång kan ges undervisning i svenska som andraspråk även om eleven tidigare läst enligt kursplanen för svenska. förutsätter att lärarna även fortsättningsvis aktivt bedömer huruvida eleverna behöver undervisning i svenska eller svenska som andraspråk och att rektorn följer upp detta arbete. Lärarna anpassar undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar I s beslut den 21 mars 2017 bedömde att alla elever inte fick en undervisning som var anpassad utifrån deras behov och förutsättningar. Detta gällde främst de elever som lätt nådde kunskapskraven, vilka inte alltid fick tillräckliga utmaningar i undervisningen. Av huvudmannens redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av s beslut framgår att lärare ger extra utmaningar till elever som lätt når kunskapskraven, till exempel genom läromedel från högre årskurser. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer i intervju med lärare att de gör färgkartläggningar av elevernas kunskaper och att även elever som lätt når kunskapskraven markeras. Lärare

15 15 (21) uppger att skolan och lärarna därmed uppmärksammar dessa elever tydligare. Lärare och elever ger även flera exempel på hur lärarna anpassar undervisningen för elever som lätt når kunskapskraven. Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Botkyrka kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap. 5a skollagen) När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. (3 kap. 9 skollagen) Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Botkyrka kommun avhjälpt denna brist. Motivering Bristerna i arbetet med extra anpassningar är avhjälpt I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns brister i skolans arbete med extra anpassningar. Även om det fanns lärare som genomförde olika former av extra anpassningar visade tillsynen att kvaliteten och omfattningen av de extra anpassningarna var lärarberoende och det fanns inte någon struktur för uppföljningen av arbetet från skolledningens sida. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer i intervju med lärare att rutinen för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd har blivit tydligare. Lärare uppger att kommunens Verksamhetsstöd har haft studiecirklar kring detta och att lärarna på skolan har fört diskussioner om vad som är extra anpassningar och vad som är särskilt stöd. Lärare beskriver att det numera finns schemalagd tid för lärarna att arbeta med extra anpassningar och att extra anpassningar diskuteras på arbetslagsmöten samt att elevernas extra anpassningar samlas i en pärm. I pärmen tar lärare och rektorn del av hur andra lärare har utformat extra anpassningar. Lärare uppger vidare att arbetet med extra anpassningar även kan lyftas på elevvårdstiden eller med specialpedagogen samt att elevers extra anpassningar utvärderas var sjätte vecka. Det är mentorerna som ansvarar för uppföljning och utvärdering och att dessa kommuniceras med specialpedagogen, rektorn och vårdnadshavare.

16 16 (21) Bilden som lärarna beskriver bekräftas av rektorn som bland annat uppger att skolan har köpt in material för extra anpassningar och att lärare medvetet utformar klassrummet med hänsyn till elever i behov av extra anpassningar till exempel med placeringar, struktur på tavlan osv. Medvetenheten av vikten att arbeta med extra anpassningarna har ökat hos lärarna säger rektorn. Åtgärdsprogram följs upp och utvärderas I s beslut den 21 mars 2017 bedömde att alla åtgärdsprogram inte följdes upp och utvärderades. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer i intervju med lärare och elevhälsorepresentanter bland annat att mentorn ansvarar för att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammen. Vidare uppges att mentorerna skickar utvärderingarna till specialpedagogen som också kan påminna mentorerna om utvärderingen inte skickas in i tid. Förutsättningar för lärande och trygghet Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Botkyrka kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. (Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Skolbiblioteket används för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Botkyrka kommun avhjälpt denna brist. Motivering Samverkan sker I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns brister i samverkan mellan lärarna. s utredning visade att det saknades tillräckliga former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna på Brunnaskolan. Detta tog sig i uttryck genom att det inte fanns någon samverkan mellan årskurser och samarbete för att skapa en röd tråd och ett

17 17 (21) sammanhang i ämnena mellan förskoleklass och årskurs 9. Det saknades även möjlighet till samverkan när det gäller bedömning av nationella prov. Av huvudmannens redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av s beslut framgår bland annat att det numera finns gemensam konferenstid för lärarna varje vecka. Konferenstiden innehåller olika uppdrag såsom systematiskt kvalitetsarbete och språkutveckling. Alla arbetslag har även elevhälsomöte med rektor och elevhälsoteamet en gång var tredje vecka. Vidare uppger huvudmannen att överlämningar mellan stadier och skolor har fått en tydlig rutin samt att ämnessamverkan sker en gång i månaden. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 bekräftas i intervjuer med lärare och rektorn att gemensam konferenstid äger rum varje vecka med fokus bland annat på systematiskt kvalitetsarbete, extra anpassningar och särskilt stöd samt språkutveckling. Psykologen och specialpedagogen deltar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns brister i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Bristen bestod i att psykologen endast användes för att genomföra utredningar i enskilda elevärenden och inte i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Även den specialpedagogiska kompetensen användes i otillräcklig utsträckning i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 beskriver rektorn att det nu finns tid för specialpedagogen att genomföra observationer och handledning samt att observationer genomförts. I intervju med lärare uppges exempelvis att specialpedagogen har haft handledning med assistenter. Specialpedagogen berättar även att hon träffar lärarna på arbetslagsmöten och även vid upprättande av åtgärdsprogram. När det gäller psykolog berättar rektorn att den nya psykologen precis har tillträtt och att det finns inbokade utbildningsinsatser för lärarna avseende språkstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa utbildningsinsatser ska hållas av psykologen under vårterminen. Rektorn uppger att psykologen även kommer att arbeta med värdegrundsfrågor under perioden mellan sport- och påsklovet. Skolbiblioteket används numera i undervisningen I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns brister i användandet av skolbiblioteket i undervisningen. s utredning visade att skolbiblioteket endast användes i obetydlig grad användes. Bristen

18 18 (21) berodde delvis på att det inte fanns någon bemanning i biblioteket och att biblioteket därmed hade begränsade öppettider. Av huvudmannens redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av s beslut framgår bland annat att biblioteket på Brunnaskolan numera är öppet varje dag och att det finns en utbildad bibliotekarie. Vidare framgår att det finns digitala läromedel och ett samarbete mellan lärare och bibliotekarie om informationssökning och läsning. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer i intervju med lärare att det numera finns en lärare som arbetar som bibliotekarie på 50 procent. Lärare uppger att biblioteket används och att bibliotekarien hjälper yngre elever med läsning samt rekommenderar böcker till lärare och elever. Lärare beskriver även att bibliotekarien kommer med boklådor till klasserna. Vidare uppges att även fritidshemmet använder biblioteket och har ett pågående läsprojekt. Styrning och utveckling av verksamheten Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Botkyrka kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Botkyrka kommun avhjälpt denna brist. Motivering Skolan har ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete bedömer att skolan har skapat en tydlig struktur för det systematiska kvalitetsarbetet som är väl implementerad i verksamheten. I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns brister i det systematiska kvalitetsarbetet vid Brunnaskolan. Utredningen visade att resultat visserligen samlades in och till viss del analyserades, men att analysen av det

19 19 (21) insamlade materialet var bristfällig. Lärarna hade inte medverkat i att analysera elevernas resultat på skolövergripande nivå. Även om flera utvecklingsåtgärder hade genomförts fanns en risk att samtliga behov inte identifieras eftersom det fanns brister i arbetet med att analysera skolans resultat. De utvecklingsåtgärder som trots allt hade beslutats genomfördes inte av samtliga lärare. Rektorn och ledningsgruppen saknade dessutom ett uppföljningsarbete för att säkerställa att de beslutade åtgärderna genomfördes. Av huvudmannens redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av s beslut framgår ett flertal åtgärder, bland annat att en omorganisering av ledningsgruppen har ägt rum. Den nya ledningsorganisationen innebär även att arbetslagsledare och förstelärare lyfts fram i arbetet mot högre måluppfyllelse. Vidare framgår att pedagogisk personal har fått en grundläggande uppdragsbeskrivning med betoning på att utveckla sin undervisning. Det finns även en fast dagordning och uppföljning varje vecka på konferenstid. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer i intervjuer med lärare att de tillsammans började med att ta fram en nulägesanalys och identifierade utvecklingsområden på skolövergripande nivå. Lärare uppger att de har analyserat sin undervisning och de nationella proven exempelvis skillnader mellan flickors och pojkars resultat. Lärare har på gemensamma konferenstider tillsammans fått reflektera över hur de ska ändra sin undervisning och sina metoder och även om framgångsfaktorer. Lärare har fått återkoppling på sina analyser från rektorn och försteläraren i systematiskt kvalitetsarbete. I intervju med lärare uppges att alla på skolan är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Åtgärder som har genomförts har till exempel varit kollegialt arbete och kompetensutveckling kring extra anpassningar och särskilt stöd och språkutveckling. Ytterligare brist Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Botkyrka kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c skollagen) Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Botkyrka kommun avhjälpt denna brist.

20 20 (21) Motivering Bristen gällande bedömningen av nyanlända elevers kunskaper är åtgärdad I beslut den 21 mars 2017 bedömde att det fanns brister i den kunskapsbedömning som gjordes av nyanlända elever. Utredningen visade att ingen djupare bedömning av nyanlända elevernas kunskaper genomfördes vare sig direkt vid mottagandet eller senare. Det fanns varken rutiner eller någon plan på skolan om hur nyanlända elever skulle tas emot. Utredningen visade även att i de fall en kunskapsbedömning hade gjorts i kommunen hade informationen till lärarna ofta varit bristfällig. Vid s uppföljningsbesök den november 2017 framkommer bland annat i intervju med lärare att det är en utsedd lärare som genomför kunskapsbedömningar av nyanlända elevers kunskaper enligt Skolverkets kartläggningsmaterial och att undervisande lärare får återkoppling på kartläggningarna på elevhälsomöten. Arbetsgruppen för skolans arbete med nyanlända elever berättar att alla kunskapsbedömningar, förutom för de elever som är nya på skolan, är gjorda och kommunicerade med lärare och elevhälsan. Arbetsgruppen berättar att de har gått igenom kartläggningen av elevernas kunskaper med mentorer eller undervisande lärare samt att dokumentationen sätts in i elevakten och delges alla lärare på elevvårdstiden. Gruppen ska även presentera materialet för samtliga lärare för att alla lärare ska förstå vad en kartläggning innehåller och vilka delar lärarna behöver ta del av. Vidare kommer gruppen att sprida kunskapen till andra lärare om hur man gör kartläggningar. avslutar härmed tillsynen avseende de brister som bedöms som avhjälpta. På s vägnar X Tommy Lagergren sfattare Signerat av: Tommy Lagergren X Anna Möller Föredragande Signerat av: Anna Möller Hur man överklagar, se bilaga 1 Bilagor Bilaga 1: Överklagandehänvisning

21 Bilaga 1 Bilaga 1: Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till, Box 23069, Stockholm. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.