Rapporten är framtagen i samarbete mellan tio av kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR): Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet,

Rapporten är framtagen i samarbete mellan tio av kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR): Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Innehåll Förord och sammanfattning... 4 Inledning... 5 Kommunbeskrivningar... 6 Ale kommun... 6 Härryda kommun... 7 Kungsbacka kommun... 8 Kungälvs kommun... 9 Lilla Edets kommun... 10 Mölndals Stad... 11 Partille kommun... 12 Stenungsunds kommun... 13 Tjörns kommun... 14 Öckerö kommun... 15 Resultat... 17 3.1 Bakgrundsdata... 17 3.1.1 Antal funktionshindrade... 17 3.1.2 Funktionshindrade per personkrets... 18 3.1.3 Kostnad per invånare... 19 3.1.4 Kostnad per funktionshindrad... 19 3.1.5 Köpta insatser... 19 3.1.6 Ökning av LSS-kostnader 2003-2005... 20 3.1.7 Standardkostnad... 20 3.1.8 Kostnader i förhållande till riket, alla insatser... 21 3.2 Nettokostnad olika insatser i jämförelse med standardkostnaden per kommun... 22 3.3 Beslutskostnader per insats... 24 3.3.1 Personlig assistans... 24 3.3.2... 24 3.3.3... 25 3.3.4 Korttidsvistelse... 26 3.3.5 Övriga insatser... 27 3.4 Insatsmix... 28 3

Förord och sammanfattning GR har tillsammans med tio medlemskommuner Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn samt Öckerö sammanställt nyckeltal för kommunernas LSS- under 2005. Det är tredje året i rad som GR presenterar nyckeltal för insatser enligt LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). Föregående år deltog samtliga GRs tretton medlemskommuner. I år har tre kommuner valt att avstå från att delta av olika skäl. Eftersom alla tio kommunerna som deltar i årets undersökning, även deltog i nyckeltalen för 2004, kan jämförelser göras mellan åren 2004 och 2005 i den här rapporten. För en del kommuner är skillnaderna mellan åren väldigt stora. Det beror i huvudsak på att det för 2004 fanns en överenskommelse inom Västkom för att kompensera för att systemet för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner har en fördröjning på två år. Det är framförallt för insatsen Vuxna som de stora förändringarna sker, när det tidigare var placerandekommunens beslut som man betalade vistelsekommunen för. I och med utjämningssystemet flyttas beslutet och kostnaderna till den kommun där personen bor. Det här förändrar situationen för bland andra Ale och Lilla Edet. Det medför att alla siffror inte är helt jämförbara mellan 2004 och 2005. Från och med 2005 kan man säga att det är rätt siffror för respektive kommun, eftersom alla överföringar mellan kommunerna nu är genomförda. Nyckeltalen är en sammanställning av hur kommunernas kostnader fördelas för de olika LSS-insatserna. Vidare görs en jämförelse med den så kallade standardkostnaden som SCB räknar fram och anger vad kommunernas kostnader för LSS bör kosta. Nyckeltalen säger ingenting om vilken kvalitet insatserna har, utan grundar sig enbart på kommunernas produktionskostnader. Sedan kommunerna tog över ansvaret för omsorgen av de funktionshindrade år 1994, har kostnaderna för LSS i riket ökat med i genomsnitt tio procent per år. För GRområdet visar mätningen både för 2003 och 2004 att utvecklingen är liknande här. Däremot kan det skönjas en viss stabilisering av kostnaderna för de kommuner som ingår i årets mätning. Nyckeltalen för GR-området fortsätter att visa på stora kostnadsskillnader mellan kommunerna för olika insatser. Totalkostnaderna per invånare skiljer sig beroende på hur många funktionshindrade som finns i kommunen, men även kostnaden per insats skiljer sig mellan kommunerna. Det är inte unikt att kommunerna skiljer sig åt inom GR-området. Dessa skillnader är stora även i övriga landet. Därför införde staten år 2004 ett system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Staten tillför inga extra medel till en, utan omfördelar endast kommunernas kostnader genom avgifter för billiga kommuner som blir till bidrag för dyra kommuner. Avgiften/bidraget för 2007 baseras på hur många LSSbeslut kommunerna fattade under 2005, samt särskilda index som räknats fram för varje kommun. Dessa index räknas numera om för varje år på uppgifter som kommunerna årligen lämnar den 1 oktober. Beräkningen av kommande års avgift/bidrag redovisas för kommunen den 1 oktober året efter det att kommunen redovisat sina uppgifter. Den här situationen är besvärlig särskilt för de kommuner som får en avgift. Kommunerna befinner sig, vid tidpunkten av publiceringen av avgifterna, i slutfasen av budgetarbetet för nästkommande år. Avgiften blir på det sättet en budgetpost vars storlek är omöjlig att beräkna. Avgiften/bidraget till utjämningssystemet har stor betydelse för kommunerna. För exempelvis Kungsbacka och Tjörns kommuner inom GR-området, är avgiften till systemet i det närmaste hälften av vad LSS-en kostar totalt för kommunen. Eftersom systemet har så stor betydelse, försöker kommunerna anpassa en till det, för att mildra konsekvenserna så mycket som möjligt. Insatserna Personlig assistans,, och Korttidsvistelse utgör cirka 90 procent av kommunernas totala nettokostnader för LSS. I rapporten redovisas respektive kommuns fördelning av kostnader för de olika insatserna. Det är vår förhoppning att årets nyckeltal utgör ett bra underlag för GR-kommunernas analyser av den egna en samt att man ska kunna göra jämförelser både över tid och med andra kommuner. 4

Inledning GRs sociala styrgrupp och socialchefsnätverket har gett GR uppdraget att tillsammans med medlemskommunerna ta fram nyckeltal för LSS varje år. Nyckeltalen görs på hösten för att siffrorna ska kunna jämföras med riket. Statistiska Centralbyrån presenterar den 1 oktober varje år ett antal uppgifter om landets samtliga kommuners LSS, samt standardkostnaden för respektive kommun. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för kommunernas avgift till eller bidrag från det utjämningssystem som finns för LSS-området. De siffror som presenterades i oktober 2006, baseras på kommunernas uppgifter för 2005 och ger avgift eller bidrag 2007. Syfte Nyckeltalsarbetet syftar till att utveckla den egna kommunens genom att lära och jämföra sig med andra kommuner. Nyckeltalen kan på det sättet fungera som underlag för prognoser och suppföljning samt utgöra en bra grund för diskussioner, nya frågeställningar och fortsatta analyser. Genomförande Inför arbetet bildades en grupp med sföreträdare och ekonomer från respektive kommun tillsammans med projektledning från GR. Gruppen diskuterade hur och vilka uppgifter som skulle tas fram. Eftersom de flesta varit med och tagit fram uppgifter till föregående års nyckeltal, fanns det en erfarenhet som har underlättat arbetet. Gruppen har sedan samlats vid två tillfällen för genomgång av sammanställningen och analysera resultatet. Respektive kommun har lämnat uppgifter om nettokostnad för de olika LSS-insatserna. Därefter har jämförelse gjorts mellan varandra, med föregående år och i förhållande till riket. Kostnaderna som redovisas är för de insatser om stöd och service enligt LSS 9, förutom insatsen Rådgivning som är landstingens uppgift. Kommunernas insatser som redovisas är: - personlig assistans - ledsagarservice - kontaktperson - avlösarservice - korttidsvistelse - korttidstillsyn för skolungdom över 12 år - boende i familjehem för barn och ungdom - särskilt boende för barn och ungdom - särskilt boende för - daglig För GRs sammanställning av nyckeltal LSS 2005 Lars-Göran Jansson Hans Troedsson 5

Kommunbeskrivningar I det här kapitlet presenterar respektive kommun sin LSS. Beskrivningarna innehåller hur en är organiserad och vilken strategi man arbetar efter. Vidare beskrivs hur man arbetar med respektive insats och beskrivningen avslutas med egna kommentarer. Efter beskrivningen finns en faktaruta för varje kommun, för att ge en snabb överblick av några grundläggande fakta. Ale kommun Ale kommun gränsar till Göteborg i söder. Befolkningen är ganska jämt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älvdalen, från söder: Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Alafors, Älvängen, Alvhem och längst uppe i norr Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t.ex. Risveden. Kommunen har en förhållandevis ung befolkning. Många Alebor pendlar till andra arbeten i Göteborgsregionen. Antal invånare ca 26500. Strategi/inriktning I kommunens handikapplan står att: det ska inte vara ett handikapp att vara funktionshindrad i Ale. Bostäder ska utformas med möjlighet till individuella lösningar. Utifrån den enskildes behov vill Ale kommun erbjuda funktionshindrade stöd i boendet. Det kan innebära allt från boendestöd med glesa besök till en gruppbostad med dygnet runt bemanning. Arbete och sysselsättning ska skapas. Politiskt finns en uttalad vilja att vi ska eftersträva hemmaplanslösningar och därmed i minsta möjliga utsträckning köpa tjänster av andra kommuner/entreprenörer. Socialnämndens presidier i Ale och Kungälv har tagit initiativ till ett samarbete mellan kommunerna i syfte att hitta bra lösningar kring olika gemensamma frågor. Organisationsbeskrivning. Vård- och omsorgsförvaltningen innehåller tre sgrenar, äldreomsorg, handikappomsorg samt individoch familjeomsorg. Inom handikappomsorgen fanns 2005 fem enhetschefer och en handikappchef underställda förvaltningschefen. Områdena var uppdelade enl. följande: Personliga assistenter. Har till sin hjälp en samordnare., 5 mindre enheter. En gruppbostad och två enheter med stöd o service boende. Har till sin hjälp en arbetssamordnare. Nystartat serviceboende. Och två korttidser. Psykiatri (daglig samt ett boende enligt SOL). Chef för ett personligt ombud, psykiatrisjuksköterska samt medlevare. (En där tre personal turas om att veckovis bo nära två personer med stora stödbehov.) Två gruppboenden samt en daglig för personer med autism. Ledsagning, kontaktpersoner, avlösning, familjehem samt stödfamiljer, utförs av handikappchefen på en del av tjänsten. Som ytterligare stöd för cheferna finns en administratör på 50 procent. Biståndbedömningen av insatserna enligt LSS och SOL, utreds och beviljas på en fristående enhet. Personlig assistans Kommunen har 25 ärenden. Två av personerna har valt annan utförare än kommunen. Samarbetet mellan kommunen och försäkringskassan sker vid utredning om personlig assistans enligt LASS samt kontinuerligt vid redovisning av utförda LASS-timmar. I kommunen finns sex olika inriktningar på den dagliga en för personer med intellektuella funktionshinder. Fem av dem ligger i Älvängen och en finns ute på landet. Följande inriktningar: Lantlig miljö för personer med autism. I huvudsak med följande inriktningar: djurhållning, vedhantering, hushållsnära tjänster, sinnesupplevelser, naturvistelse. Industrigruppen, packar och sorterar för olika industrier. Skapande Center, textilarbeten, målning, tryck mm. Nätverket, data- kommunikation samt sinnesupplevelser, keramik och köksgrupp. Mångsysslarna, sköter gräsklippning, diverse utearbeten, snickeri m.m. Servicegrupp vid namn AXET. Arbetstagarna städar tillsammans med sin arbetshandledare vård och omsorgskontorets lokaler, sköter kaffekokning mm samt hanterar återvinning av papper. Tvättavdelning där arbetstagarna tvättar åt tre boendeavdelningar inom äldreomsorgen. I Nödinge finns Treklövern en för personer med psykiska funktionshinder. Den besöks av ca: 15-20 personer dagligen. De lagar mat tillsammans, ordnar kurser och aktiviteter, gör utflykter, arbetar med data, syr och skapar av bland annat trä. Treklövern är en öppen och för att delta krävs inget biståndsbeslut. Ett arbetskooperativ för personer med psykisk ohälsa är under uppstart med hjälp av Miltonpengar. 6

n Det bor 16 personer i gruppboende, 27 personer i servicebostad samt 6 personer på boendet för psykiskt funktionshindrade. Gruppbostäder enligt LSS Tre gruppbostäder, varav två med inriktning för personer med autism och består av fem lägenheter i varje hus. Till dessa boenden på landet finns en daglig i nära anslutning. Den tredje gruppbostaden finns i Älvängen och har sex lägenheter med promenadavstånd till flera av de dagliga erna och service i övrigt. Servicebostad enligt LSS I Älvängen finns också ett stöd o serviceboende. Det är organiserat så att sex lägenheter finns i markplan bredvid varandra i anslutning till en personallägenhet med gemensamma utrymmen. Kopplat till detta boende finns sex lägenheter i bostadsområdet, som får stöd av samma personalgrupp. I Surte finns ytterliggare en service bostad med sju lägenheter. Två av hyresgästerna har personliga assistenter, de andra fem får stöd av personalgruppen. I Nödinge startade i november ytterligare en servicebostad, 8 personer bor där varav 4 har egna personliga assistenter. Särskilt boende enligt SOL För psykiskt funktionshindrade finns ett boende i Älvängen med sex lägenheter, de kan delta i en som finns på Treklövern i Nödinge. Från detta boende utgår även personal som ger boendestöd till ett flertal personer som bor i lägenheter runt om i kommunen. Övriga insatser Korttids finns i Nödinge. Korttidshemmet där främst barn upp till ca.12 år är och Aktiviteten som främst servar ungdomar och. Båda erna erbjuder korttidstillsyn och korttidsvistelse. Insatserna kontaktperson, avlösning, stödfamilj och ledsagning samordnas av handikappchefen på del av tjänst. Läger ordnas inte av kommunen, vid enstaka behov av läger köper kommunen detta av annan utförare. Kommentarer Ale köper under 2005 boende till 14 personer och daglig för 12 personer. Vi har 4 placeringar enligt 17 a (LSS) i annan kommun. Vi planerar ytterligare ett boende till år 2007 för ett antal ungdomar i 20-25 årsåldern som vill flytta till egen bostad. Utökning samt nya inriktningar på daglig kommer att ske för att möta framtida behov. ALE KOMMUN Antal invånare... 26 636 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 45 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 59 861 Kostnad per invånare kr... 2 247 Kostnad/funktionshindrad kr... 494 719 Andel köpt insats av totalt %... 24 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... + 6,7 Härryda kommun Härryda kommun består av sex orter varav centralorten Mölnlycke är den största. Orternas karaktär skiljer sig åt, Landvetter är ett förortssamhälle medan de mer östligt belägna orterna är jordbruksbygder. strukturen varierar således i kommunen. Mölnlycke och Landvetter präglas av villor, radhus och lägenheter. Härryda är glest bebyggt med villor och fritidshus, i Rävlanda och Hällingsjö bor de flesta i villor men det finns även ett antal flerfamiljshus med lägenheter. Majoriteten av befolkningen, närmare 90 procent, bor i tätorter. Kommunen är geografiskt vidsträckt och sträcker sig från Göteborgs gräns i väster till Bollebygd i öster. Strategi och politisk viljeinriktning Under 2003 antog kommunstyrelsen en Handikappolitisk plan för Härryda kommun. Det övergripande målet är att personer med funktionshinder ska kunna leva, bo och arbeta som andra kommuninvånare. Visionen är att innehållet i Agenda 22 ska vara genomfört för Härryda kommun inom 10 år. För att konkretisera de antagna målen har riktlinjer utarbetats och alla sektorer ansvarar för att göra en årlig uppföljning i samband med bokslut. Kommunen har en hög ambition att bygga ut den lokala handikappomsorgen för att kunna tillgodose behoven inom den egna en. Organisation Handikappomsorgen bildar tillsammans med Äldreomsorg och Individ- och Familjeomsorg Sektorn för socialtjänst. Sektorn har även en gemensam administrativ enhet. Verksamhetscheferna utgör socialtjänstens ledningsgrupp där socialchefen är sammankallande. Handikappomsorgen har en egen ledningsgrupp som består av en schef, en assistent, fyra enhetschefer för boende, två enhetschefer för daglig, en enhetschef för myndighetsutövning, en enhetschef för korttidsvistelse samt ledsagarservice och avlösarservice till barn och en enhetschef för personlig assistans samt ledsagarservice och avlösarservice till. Inom handikappomsorgen finns tre och en halv handläggartjänst som utreder LSS-insatser samt insatser enligt SoL för psykiskt funktionshindrade. Denna grupp verkställer även beslut om kontaktperson. Psykiska funktionshinder En enhetschef har huvudansvar för boenden som särskilt riktas mot personer med psykiska funktionshinder. Inom området finns tre gruppboenden samt ett boendestödsteam. Enhetschefen har ett nära samarbete med öppenpsykiatrin och psykiatrivården på Mölndals sjukhus. Härryda kommun erbjuder även en daglig för personer med psykiska funktionshinder. Denna leds av en enhetschef som under 2006 även kommer att ta över ansvaret för boendestödsteamet. Den dagliga en är inte biståndsbedömd. Merparten av kommunens insatser till psykiskt funktionshindrade beviljas enligt socialtjänstlagen. 7

Personlig assistans Under 2005 genomfördes organisationsförändringar så att personlig assistans samt ledsagarservice och avlösarservice till ligger under en gemensam enhet med en enhetschef, två biträdande enhetschefer och två samordnare. erbjuds i Härryda i huvudsak på de fyra enheterna; Mölnlycke dagcenter, Solhem, Gärdesgården och Björkhaga. Utöver dessa enheter har kommunen även en öppen som riktas mot personer med fysiska funktionshinder. Kommunen köper daglig av annan utförare för fem brukare. Ett aktivt arbete har inletts för att finna fler utflyttade dagcenterplatser inom näringsliv och föreningsliv inom kommunen. n Handikappomsorgen hade under 2005 sju gruppbostäder och tre servicebostäder för personer med beslut enligt LSS. Under 2006 har ytterligare en gruppbostad öppnat. Under 2005 sålde kommunen en plats till annan kommun och köpte en plats för en vuxen person av annan utförare. För barn och ungdom köps samtliga boendeplatser. Kommunen har en långsiktig lokalresursplanering. Denna uppdateras årligen på basis av handläggarnas behovsinventering. Övriga insatser Härryda kommun har ett eget korttidsboende med sex platser. Målsättningen är att en i största möjliga mån ska tillgodose kommuninvånarnas behov av korttidsboende men ett antal platser köps av annan utförare. Kommunen har ingen egen läger utan köper alla dessa platser. Ansvaret för avlastning till barn ligger hos en enhetschef som med stöd av en biträdande enhetschef ansvarar för korttidsboendet, stödfamiljer samt avlösarservice och ledsagarservice. Insatsen korttidstillsyn utreds av LSS-handläggare men beslutas och utförs av Sektorn för utbildning och kultur. Från och med 2007 ska Sektorn för utbildning och kultur även ta över myndighetsutövningen för denna insats. Kommentarer Härryda kommun har en väl utbyggd handikappomsorg med möjlighet att tillgodose den största delen av stöd och service inom den egna en. Tack vare en långsiktig lokalresursplanering är framförhållningen god för att möta nya behov. Handläggningstiderna för beslut är korta och uppföljningen av beslut god. HÄRRYDA KOMMUN Antal invånare... 32 238 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 65 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 103 167 Kostnad per invånare kr... 3 200 Kostnad/funktionshindrad kr... 491 271 Andel köpt insats av totalt %... 13 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... + 13 Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. I norr gränsar kommunen mot Göteborg och Mölndal och i öster mot Marks kommun och i söder mot Varberg. Europaväg 6/20 och västkustbanan mellan Göteborg och Malmö går som två parallella pulsådror i nordsydlig riktning genom kommunen. Attraktiva boendemiljöer, närheten till Göteborg och goda kommunikationer har gjort Kungsbacka till en av Sveriges mest expansiva kommuner. Några utmärkande drag är att en stor andel av befolkningen pendlar, inkomsterna är relativt höga och det är stor efter frågan på bostäder. Arbetslösheten är relativt låg och befolkningens medelålder är låg. Demografiskt skiljer sig Kungsbacka därmed från övriga hallandskommuner. Befolkningen är koncentrerad till kustbygden i väster och till Kungsbacka centralort. Staden har relativt liten andel av kommunens totala befolkning. Inom kommunområdet finns inga större miljöstörande industrier. Åldersfördelning: Kommunen har 051231 20146 invånare mellan 0 och 20 år, 39316 mellan 21 och 64 och 10355 invånare över 65. Utbildningsnivå: 39 procent av kvinnorna och 35 procent av männen har högskoleutbildning. Kommunen har låg arbetslöshet, 4 procent av befolkningen mellan 18 och 64 var arbetslösa i mars 2005, att jämföra med 6 procent i Halland och 7 procent i riket som helhet. En procent var i arbetsmarknadsåtgärder. 18527 personer pendlar varje dag ut från kommunen för arbete i annan kommun. 5347 personer pendlar in till Kungsbacka Inkomster: medelinkomsten i kommunen är 271 000. Männens medelinkomst är 328 000:- medan kvinnornas är 215 000:-. Kommunens areal är 900 kvadratkilometer. Under 2005 ökade befolkningen med 1121 invånare. 6 procent av befolkningen är födda utrikes, att jämföra med 12 procent för riket i helhet. Strategi och politisk viljeinriktning Den 13 oktober 2005 antog kommunfullmäktige i Kungsbacka ett nytt handikappolitiskt program Programmet har sin utgångspunkt i FNs standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättningar. I FNs regler har Kungsbacka kommun valt att lyfta fram de regler som behandlar bemötande, tillgänglighet och information. Kommunen ska utforma en som underlättar för funktionshindrade att leva på samma villkor som andra. Det innebär att alla som är verksamma i Kungsbacka kommun ska medverka till att full delaktighet, jämlikhet och jämställdhet uppnås och att handikappfrågorna beaktas i allt policy- och planeringsarbete Organisation Kungsbacka kommun har 11 facknämnder med var sin 8

förvaltning kopplad till sig. Handikappomsorgen är organiserad som egen nämnd och förvaltning med ansvar för insatser till stöd för funktionshindrade under 65 år. För insatser till personer över 65 ansvarar äldreomsorgen. För bostadsanpassning ansvarar serviceförvaltningen och för korttidstillsyn (LSS 9:7) ansvarar förskole- och grundskoleförvaltningen. Förvaltningen för handikappomsorg är organiserad i två er, som består av två respektive tre team. Den ena en består av teamen daglig och boende samt team boende barn, korttid, familjehem och stödfamiljer. Den andra en består av team socialpsykiatri, team SoL och HSL samt team personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice och kontaktpersoner. I de fem teamen finns både handläggning och verkställighet. Till förvaltningschefen finns knutet ett sstöd med sutveckling, nämndsadministration, MAS och ekonomi- och personalspecialister. Förvaltningen har c:a 420 anställda. Psykiska funktionshinder Handikappförvaltningen har ett socialpsykiatriskt team med handläggning, gruppbostäder, boendestöd sysselsättning och dag ingående i teamet. Uppsökande bedrivs av personligt ombud. Kungsbacka deltar i ett länsövergripande (Halland) samverkansprojekt med kommuner och landsting för utveckling av rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. Personlig assistans Handläggningen av assistansansökningar är specialiserat till en handläggare. För verkställigheten ansvarar tre enhetschefer, som även ansvarar för kostnaderna för assistansuppdrag i privat regi.. är organiserad i två enheter med en stor variation av grupper, integrerade med lokala näringslivet, ett kooperativ som drivs som en ekonomisk förening (hunddagis) och egen uppbyggd. n Kungsbacka har totalt 12 gruppbostäder för med 65 lägenheter. enheter är relativt nya och således moderna i sin utformning. Det finns servicebostäder som är knutna till gruppbostäder. Under de närmaste åren bedöms det finnas ett behov av utbyggnad av bostäder med särskild service. För barn finns två gruppbostäder om sammanlagt åtta platser. Handikappomsorgen säljer internt till kommunens äldreomsorg för de personer som får insatser med stöd av LSS, men där personen fyllt 65. Under vintern 2005-2006 har det genomförts ett benchmarkingprojekt avseende bostäder med särskild service enligt LSS och daglig. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Kungsbacka kommun har ett korttidshem med sex platser och ett helgkorttidshem med fyra platser. Ett antal platser köps även externt av andra kommuner och privata entreprenörer p.g.a. individuella behov eller platsbrist. Under 2005-2006 har antalet köpta platser ökat kraftigt. Dessutom har förvaltningen avtal med 30 stödfamiljer. Under 2006-2007 kommer handikappomsorgen att genomföra ett benchmarkingprojekt för att genom jämförelse med andra aktörers er få exempel på alternativ till och utveckling av korttidsvistelse för barn och ungdomar. KUNGSBACKA KOMMUN Antal invånare... 70 575 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 36 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 127 055 Kostnad per invånare kr... 1 800 Kostnad/funktionshindrad kr... 494 376 Andel köpt insats av totalt %... 3 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... + 3 Kungälvs kommun Kungälv är en kommun med blandad bebyggelse, landsbygd, kustbygd och flera mindre tätorter utöver Kungälvs stad. Antalet invånare var 38 703 den 31 december 2005. Enligt befolkningsprognosen beräknas folkmängden öka till 42 169 år 2010. Nybyggnationen av bostäder planeras på olika ställen i kommunen och består både av småhusbebyggelse och flerfamiljshus. Strategi och politisk viljeinriktning Handikappomsorgen har som uppdrag att ge stöd till personer under 65 år med funktionshinder samt stöd till personer som p g a svåra somatiska sjukdomstillstånd är i behov av stöd i hemmet. Insatserna ges med stöd av socialtjänstlagen och LSS. Socialtjänsten skall stödja brukarna till ett ökat oberoende och självständighet. De insatser som ges i handikappomsorgen skall bidra till den enskildes möjligheter att leva i samhället utifrån sina individuella förutsättningar. Insatserna skall stimulera till ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Verksamheten skall i alla delar arbeta utifrån målen trygghet, delaktighet och utveckling, med ett tydligt brukarperspektiv. Organisation Handikappomsorgen är en del av Socialtjänsten i Kungälv. Handikappomsorgens ledning består av schef, ssekreterare och 10 enhetschefer. För att kunna utforma ett så väl anpassat stöd som möjligt är en till stor del uppbyggd utefter målgruppsinriktning: - Stöd till personer med psykiska funktionshinder. - Stöd till personer med fysiska funktionshinder. - Stöd till personer med utvecklingsstörning/autism 9

Utredning, behovsbedömning och beslut enligt Socialtjänstlagen och LSS sker inom enheten för handläggning och administration. Handläggare och enhetschefer har ett nära samarbete. Där finns även en tjänst som habiliteringspedagog för stöd till personer med speciell problematik t ex autism och autismliknande tillstånd. Psykiska funktionshinder Inom enheten som ansvarar för stödet till människor med psykiska funktionshinder finns en bostad med särskild service med 8 lägenheter och boendestöd. Från hösten 2006 är ett serviceboende för 8 personer enligt trapphusmodell under uppbyggnad. Inom Arbetslivscentrum, som sorterar under kommunstyrelsen, finns för sysselsättning och rehabilitering för målgruppen. Personlig assistans Tre enhetschefer (från 2006 två) ansvarar för personlig assistans. Verkställighet av personlig assistans, både enligt LASS och LSS, är indelad utefter målgrupp, personer med utvecklingsstörning och personer med fysiska funktionshinder. Det finns utarbetat regler och riktlinjer för vad som gäller när den enskilde anlitar Kungälvs kommun som verkställare av personlig assistans. Är uppdragsgivaren/brukaren och enhetschefen överens om innehållet tecknas ett avtal som gäller för det fortsatta samarbetet. för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt vuxenhjärnskadade utförs inom Arbetslivscentrum. Verksamheten är differentierad och finns i olika lokaler och med en geografisk spridning. Enheterna är utformade utefter enskilda personers/gruppers förmåga och behov av sysselsättning. Handläggare i Handikappomsorgen beslutar om LSSinsatsen daglig. n För personer med psykiska funktionshinder finns en bostad med särskild service med 8 lägenheter och för personer med utvecklingstörning/autism finns 12 bostäder med särskild service för med sammanlagt 65 lägenheter. Kommunen köper ett fåtal (6) platser, varav fyra är från den läkepedagogiska en Tobiasgården, som ligger inom Kungälvs kommun. Platser säljs för närvarande inte till andra kommuner. Övriga insatser Korttidstillsyn för ungdomar 12-21 år och korttidsen för ungdomar/ är samlokaliserade på Näckrosen. Korttidsvistelse för barn/ungdomar finns på Villa Tveten dit även en bostad med särskild service för barn och ungdomar med 4 platser är knuten. Korttidsvistelse i form av läger samt avlösarservice anordnas via Villa Tveten. Korttidsvistelse ges även genom stödfamilj. Ett fåtal beslut om korttidsvistelse verkställs genom köp av plats. Avlösarservice för med fysiska funktionshinder utgår från handikappomsorgens hemtjänst som ger stöd till denna grupp. Ledsagarservice utförs av olika enheter inom handikappomsorgen beroende på det individuella behovet. Kontaktperson verkställs av habiliteringspedagogen inom enheten för handläggning och administration. Det finns ett stort antal personer som är engagerade som kontaktpersoner för människor med olika funktionshinder. Kommentarer Utökningen av bostäder med särskild service för personer med utvecklingsstörning/autism har inneburit att det under 2005 inte varit en akut brist för denna målgrupp. För de närmaste åren vet vi nu att det finns ca femton unga personer som är i behov av bostad med särskild service. En ny servicebostad är planerad till 2007. KUNGÄLVS KOMMUN Antal invånare... 38 842 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 64 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 102 616 Kostnad per invånare kr... 2 642 Kostnad/funktionshindrad kr... 413 773 Andel köpt insats av totalt %... 7 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... + 0,4 Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun ligger längs Göta Älvs dalgång och gränsar till kommunerna Ale, Kungälv, Trollhättan, Uddevalla och Stenungsund. Kommunen består av tre tätorter, Lilla Edet som är centralort, Göta och Lödöse. Den huvudsakliga näringsgrenen i kommunen är industri och jordbruk. strukturen består i huvudsak av egna hem. Strategi och politisk viljeinriktning Lilla Edets kommun har haft en tradition att köpa boende och daglig av Solhaga By som finns beläget i kommunen. Solhaga By är ett privat alternativ till daglig och boende enligt LSS. I samband med införandet av utjämningssystemet LSS valde kommunen att öppna en ny gruppbostad med särskild service samt utöka antalet platser i daglig. Behoven ska tillgodoses på hemmaplan i så stor utsträckning som möjligt. Det planeras för ett korttidsboende i egen regi och det sker en fortsatt utveckling av dagligs platserna. Kommunstyrelsen antog under 2005 en Handikappolitiskplan för Lilla Edets kommun. Där utvecklingsmålet är ett samhälle för alla, där funktionshinder inte sätter gräns för delaktighet!. Ansvariga nämnder och styrelser skall arbeta med att genomföra de aktiviteter som finns angivna i planen. Organisation Socialförvaltningen är indelad i två sområden, individ och familjeomsorg samt äldre och handikappomsorg dessa leds av var sin schef. I individ och 10

familjeomsorgen ingår också kommunens psykiatri som består av boendestöd och dag. I äldre och handikappomsorgen ingår särskilt boende, hemtjänst, kostproduktion, hemsjukvård, rehabenhet, boende med särskild service enligt LSS och dag, personliga assistenter samt biståndsenheten där två av handläggarna (50 procent vardera) ansvarar för och handlägger ärenden enligt LSS. För varje enhet ansvarar en enhetschef förutom för hemsjukvården och rehabenheten där ansvarar en enhetschef som tillika MAS. I handikappomsorgen har en enhetschef ansvar för kommunens egna boenden med särskild service enligt LSS och daglig. En enhetschef ansvar för personliga assistenter samt har ett utökat ansvar för verksälla övriga insatser inom LSS. Psykiska funktionshinder Verksamheten tillhör Individ och Familjeomsorgen, en psykiatrisjuksköterska är anställd som enhetschef och ansvarar för den dagliga en samt boendestöd för personer med psykiska funktionshinder. Verksamheten bedrivs i lokaler i centrala Lilla Edet och personalen arbetar på ett individanpassat sätt genom att stödja människor att växa socialt, kulturellt och personligt. Insatserna utförs som SoLinsatser och endast ett fåtal har insats enligt LSS. Personlig assistans De personliga assistenterna har en enhetschef och en vårdsamordnare. Av de brukare som beviljats personlig assistans har flertalet valt kommunen som utförare, ett fåtal är egna företagare och övriga utnyttjar assistansföretag. Gemensamma uppföljningsmöten sker med Försäkringskassan. Kommunen har två dagliga er. Syftet med den dagliga en är att skapa en meningsfull sysselsättning utifrån den enskildes önskemål och förmåga. Verksamheterna har därför skiftande innehåll och inriktning. Ett flertal platser av daglig köps av Solhaga By AB och av föreningen Geist i samverkan med arbetsmarknadsenheten. n I kommunen finns det två gruppboenden med totalt 11 lägenheter varav det ena är beläget i en villa med sex lägenheter och det andra gruppboendet som startades våren 2004 och är inrymt i ett hyreshus. Där finns det olika typer av boende alltifrån självständigt boende till dygnet-runtstöd. Övriga insatser För verkställighet av övriga insatser enligt LSS ansvarar enhetschefen för personliga assistenter. Ledsagarservice och kontaktpersoner ordnas i samförstånd med brukaren och utförs av kommunen. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år köps av andra kommuner. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet köper kommunen av ett fåtal familjehem, resterande platser köps av andra kommuner och privata företag. Kommentarer Under 2005 anställdes en socialpedagog som resurs för boende och daglig. Socialpedagogens uppdrag är bland annat att arbeta med metodutveckling och utveckla dokumentationsarbetet. Personal som arbetar i boende och daglig inom LSS deltar i projektet Växtkraft i GRs regi. Projektet syftar till kompetenshöjande insatser för baspersonal. LILLA EDETS KOMMUN Antal invånare... 12 932 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 52 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 33 828 Kostnad per invånare kr... 2 616 Kostnad/funktionshindrad kr... 504 894 Andel köpt insats av totalt %... 47 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... 3 Mölndals Stad Mölndals Stad, belägen strax söder om Göteborg, har drygt 58 000 innevånare. Staden har ett expansivt näringsliv med rötter långt tillbaka i tiden. Mölndal är en ovanligt grön kommun med vidsträckta naturområden och idyllisk landsbygd. Det är nära till vardagsservice och rekreation, samtidigt som storstadens hela utbud finns inom räckhåll. Strategi och politisk viljeinriktning Handikappolitisk plan för Mölndals stad 2002-2006 har syfte att skapa förutsättningar för personer med funktionshinder att på lika villkor delta i samhällslivet. Planen ska motivera nämnder, styrelser, kommunala bolag och förvaltningar att aktivt arbeta med handikappfrågor. Organisation Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fem programområden: Administration, Utveckling och planering, Funktionshinder, Hemvård och Äldreboende. Medicinskt ansvarig sjuksköterska finns som stabsfunktion. Förvaltningen har fyra chefsnivåer: vård- och omsorgsdirektör, programområdeschef, sektionschef och enhetschef. Programområde Funktionshinder leds av en programområdeschef. Området är uppdelat i fyra sektioner. Sektion1 Bostäder med särskild service för, Sektion 2 Bostäder med särskild service för / sysselsättning stöd Sektion 3 Korttidsvistelse Korttidstillsyn Bostad med särskild service för barn Sektion 4 Personlig assistans Ledsagarservice Avlösarservice Stödfamilj Familjehem 11

Varje sektion leds av en sektionschef. Programområdet har 22 enhetschefer som ansvarar för cirka 45 enheter/er. Verksamhetsområdena är av olika storlek och kan omfatta en eller flera er. Enhetschefen har ansvar för att insatserna verkställs enligt gällande lagstiftning och lokala riktlinjer och att brukarnas behov av stöd och omvårdnad tillgodoses, har också ansvar för personal, arbetsmiljö och budget. Programområdet Funktionshinder verkställer bistånd/ insatser enligt SoL och LSS till personer med funktionshinder under 65 år efter beslut om beviljad insats av handläggare. Utveckling och planering, biståndssektionen ansvarar för köpta platser/insatser i den mån programområdet Funktionshinder inte kan verkställa beviljad insats/bistånd. Detta sker när specialkompetens erfordras i enskilda ärenden. Psykiska funktionshinder För målgruppen finns en servicebostad och en gruppbostad enligt LSS med sammanlagt 11 lägenheter. Staden erbjuder personer med psykiska funktionshinder stöd i sin vardag, boendestöd, som tillgodoses i de flesta ärenden genom bistånd enligt SoL. Stödet syftar till att skapa förutsättningar för ett eget boende och vardagliga aktiviteter i samhället. Utöver det individuella stödet i den egna bostaden erbjuder en aktiv, social gemenskap och stöd i öppen, samtliga dagar i veckan för de personer som har beslut om socialpsykiatriskt stöd. Cirka 150 personer deltager i daglig sysselsättning, ej biståndsbedömd insats, i Aktivitetshuset som erbjuder ett stort utbud av aktiviteter och arbetsförberedande rehabilitering. Personlig assistans Personlig assistans är dels organiserad som en särskild enhet med två enhetschefer som verkställer assistansen när den enskilde bor i ordinärt boende och väljer staden som assistansanordnare. Dels ansvarar enhetschefen på bostaden för verkställigheten av assistansen för de personer som har bostad med särskild service, i form av servicebostad. Ett skriftligt avtal upprättas, mellan den assistansberättigade och staden som reglerar åtagandet för genomförandet av assistansen. omfattar fem sområden med olika inriktning och stor bredd av aktiviteter anpassade efter personernas funktionshinder, önskemål och behov av stöd. Verksamheten innehåller baser, utflyttande grupper samt integrerade platser som är individuellt anpassade. En senior finns anpassad för äldre personer med utvecklingstörning som behöver daglig med lugnare tempo. Särskild finns också för personer med förvärvad hjärnskada samt för unga personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Inom daglig ryms även organisation för persontransporter och arbetsanskaffningsenhet. n I staden finns 46 lägenheter i 9 gruppbostäder samt 75 lägenheter i 10 servicebostäder, samtliga fullvärdiga lägenheter. Därutöver finns 2 särskilt anpassade bostäder och en bostad med särskild service för 3 barn. Staden har dessutom tecknat samverkansavtal med två kooperativ om totalt 27 lägenheter. Övriga insatser Avlösar- och ledsagarservice samt stödfamiljer och familjehem för barn verkställs av en enhetschef. Verkställan av ledsagar- och avlösarservice för handläggs av enheten för personlig assistans. För dessa insatser upprättas en skriftlig överenskommelse mellan den enskilde och Mölndals Stad för att reglera samverkan och verkställan. MÖLNDAL STAD Antal invånare... 58 581 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 64 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 160 400 Kostnad per invånare kr... 2 738 Kostnad/funktionshindrad kr... 430 027 Andel köpt insats av totalt %... 11 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... uppgift saknas Partille kommun Partille är en av Sveriges minsta kommuner till ytan men medelstor ur befolkningssynpunkt med ca 33 500 invånare. Befolkningstätheten är relativt hög. 586 invånare per km2. I Västra Götalands län är det bara Göteborg som har högre befolkningstäthet. Bebyggelsen är koncentrerad till vissa områden och stråk och enbart en fjärdedel av kommunen är bebyggd. Resterande delar utgörs i stor utsträckning av naturmark. Partille kommun är en så kallad förortskommun, vilket innebär att mer än 50 procent av befolkningen pendlar till en närliggande storstad för arbete eller studier. Antalet bostäder i kommunen uppskattas till cirka 14 000 varav 48 procent i flerbostadshus och 52 procent i småhus. Andelen hyresrätter utgör 43 procent, andelen bostadsrätter 17 procent och andelen äganderätter 40 procent av bostadsbeståndet. Partilles befolkning är förhållandevis ung jämfört med hela riket. Medellivslängden är något högre än i resten av landet. Strategi och politisk vilja Handikappomsorgens affärsidé/uppdrag är att tillgodose omsorgsbehov hos personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionshinder samt utföra hälso- och sjukvårdsinsatser. I det handikappolitiskt program har kommunfullmäktige fattat beslut om målet att uppnå full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. Handikappfrågor skall vara en naturlig del av all kom- 12

munal planering. Utifrån målet i handikappolitiskt program skall delmål utarbetas på nämnd- och styrelsenivå i de årliga mål och budgetdokumenten. Övriga mål för handikappomsorgen 2005-2007 är: Invånarna skall vara nöjda med kvalitén på våra tjänster utifrån bemötande, trygghet, kontinuitet samt tillgänglighet. Partilleborna skall få en god och säker hälso- och sjukvård. Organisation Vård- och omsorgsförvaltningens består av tre avdelningar med varsin ansvarig avdelningschef. Biståndsenheten ligger som en separat enhet med en ansvarig chef. Biståndsenheten fattar beslut enligt SoL och LSS. Avdelningen för handikappomsorgen är uppdelad i sju er. För varje ansvarar en schef som har budget- och personalansvar. Inom fyra av erna finns förutom schef även sledare. Administration och ekonomifunktionen ligger centralt i förvaltningen. Avdelningen ger insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Psykiska funktionshinder I kommunen finns två särskilda boenden med 15 platser för personer med psykiska funktionshinder enligt SoL. En boendestödsgrupp ger stöd i det särskilda boendet och till cirka 25 personer i eget boende. I ett aktivitetshus finns en daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder. Verksamheten har ett väl uppbyggt samarbete med den öppenpsykiatriska mottagningen med regelbundna träffar. Personlig assistans Inom med personlig assistans finns schef, sledare, metodutvecklare samt administratör. Vid utgången av 2005 fick 50 personer assistansersättning enligt LASS. Av dessa har 21 anlitat kommunen enbart som assistanssamordnare, 2 har anlitat både privata företag eller brukarkooperativ jämte kommunen, 27 har enbart anlitat brukarkooperativ eller privata företag. Personlig assistans enligt LSS, mindre än 20 tim/vecka, har erhållits av 9 personer under året. Ledsagarservicen för personer under 65 år är organiserat under en med personlig assistans. 66 personer fick insats i fem olika dagliga er med olika inriktningar Inom de närmaste åren förväntas en fortsatt kraftig ökning på LSS-insatser när det gäller behovet av daglig. n I Partille finns 6 särskilda boende enligt LSS med 43 lägenheter till personer med intellektuella funktionshinder. 5 satellitlägenheter är knutna till boendena. Dessutom finns en bostad med särskild service för barn och ungdomar med 2 platser. 13 personer med intellektuella fick boendestöd enligt SoL. Övriga insatser Övriga insatser är korttidsvistelse i form av korttidshem, stödfamilj och läger där det pågår ett arbete att hitta fler hemmaplanslösningar för barn och ungdomar som vi idag köper insatser för. Behovet av korttidsinsatser fortsätter att öka. Insatserna i form av korttidsvistelse verkställs av ett sområde som också ansvarar för ledsagar- och avlösarservicen och kontaktpersoner till barn och unga. Cirka 60 barn och ungdomar får insatser från korttidsen varav cirka 30 insatser i form av avlösare och cirka 30 i form av ledsagare. Övriga kommentarer Ett kvalitetsarbete pågår som följs upp kontinuerligt. Arbete innebär en systematisk utvärdering av en utifrån perspektiven, brukare, personal, ekonomi och lokaler. I modellen ingår även en omvärldsanalys vilket innebär att noggrant följa befolkningsutvecklingen, behovsutvecklingen samt bevaka politiska beslut och förändringar av lagar och avtal. Utvärderingen bygger på en brukarenkät, en kommuncentral personalenkät och statistik. Resultatet redovisas i form av kvalitetsbilder. PARTILLE KOMMUN Antal invånare... 33 652 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 69 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 81 578 Kostnad per invånare kr... 2 424 Kostnad/funktionshindrad kr... 353 152 Andel köpt insats av totalt %... 13 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... + 7,3 Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun ligger 5 mil norr om Göteborg och har en relativt ung och välutbildad befolkning. Stenungsund erbjuder ett varierat boende, två tredjedelar bor i eget hus och övriga i hyres- eller bostadsrätt. Under de senaste åren har en stor inflyttning till kommunen skett. Stenungsunds centralort dominerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda, Spekeröd, Ucklum och Ödsmål. De petrokemiska industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna och arbetspendlingen är lika stor till som från Stenungsund. Strategi och politisk vilja Kommunfullmäktige antog en handikapplan för Stenungsunds kommun 2004, den skall revideras under 2006. 13

Enligt planen skall kommunen integrera handikapperspektivet i all planering och alla sområden skall beakta funktionshindrades behov. Årliga investeringsmedel finns avsatta för kommande behov av bostäder med särskild service. Organisation Handikappenheten är organiserad inom Individ- och familjeomsorg som också omfattar Barn o Unga, Vuxenenheten och Familjerådgivning. Handikappenheten består av er enligt LSS och biståndsbedömning enl SoL för funktionshindrade under 65 år. Handikappenheten leds av en enhetschef och fem områdeschefer. En handläggare utreder och fattar beslut enligt LSS och en utreder och fattar beslut enligt SoL för personer under 65 år. SoL-besluten verkställs av Social omsorg och LSS-beslut om korttidstillsyn för skolungdom verkställs av särskolan. Övriga LSS-beslut verkställs av Handikappenheten. Psykiska funktionshinder Verksamheten för psykiskt funktionshindrade är organiserad inom Vuxenenheten. Psykiatrienheten består av ett gruppboende med nio lägenheter, en kontaktlägenhet där personalen även har i uppdrag att arbeta med boendestöd och en daglig. Verksamheterna leds av en områdeschef som tillika är psykiatrisjuksköterska i kommunen. En samlad biståndsbedömning görs av socialsekreterare som fattar beslut om och följer upp insatsen. Ca 40 personer har biståndsbeslut om boendestöd. Den dagliga sysselsättning besöks av ett 50-tal personer regelbundet. Man erbjuds bl.a personligt stöd och social samvaro datakurser, matlagning med kostlära och fysisk aktivitet. Ingen biståndsprövning sker. Personlig assistans Under 2005 hade 34 personer beslut om assistansersättning enligt LASS och 10 personer hade beslut om personlig assistans enl LSS. Hälften av LASS-besluten verkställdes av privata assistansanordnare. I de fall kommunen är assistansanordnare föreligger det ofta ett mer komplicerat omvårdnadsbehov där assistansersättningen inte täcker hela kostnaden. Samtliga LSS-beslut verkställs av Handikappenheten. En enhetschef ansvarar för ca 30 HÖK-anställda och 15-20 PAN-anställda assistenter. Den dagliga en består av åtta sgrupper som är anpassade utifrån den enskildes förutsättningar och intressen. En av dessa grupperna ingår i ett EU-projekt tillsammans med Kulturförvaltningen. Syftet med projektet är att bevara och återuppbygga en kulturminnesmärkt gård, bl a bygga upp en kvarn och ett orangeri enligt gamla ritningar och på traditionsenligt sätt. Ett tiotal omsorgstagare har individuellt integrerade platser i privata företag och andra kommunala er. En utvecklingsledare har kontakt med dessa arbetsplatser. Utvecklingsledaren arbetar också med att utveckla nya er och skaffa legoarbete. behöver ständigt utvecklas för att möta nya gruppers behov. En områdeschef ansvarar för daglig och har ca 20 anställda. Stenungsund har fem gruppbostäder, med två satellitlägenheter, och ett serviceboende, sammanlagt 34 lägenheter. Två områdeschefer ansvarar för boendena och de har ca 20 respektive 30 anställda. På en av gruppbostäderna finns en jourplats, som också utnyttjas som korttidsboende för. Stenungsunds kommun kommer under de närmaste åren att ha stora behov av nya bostäder med särskild service för funktionshindrade. Under 2007 och 2008 kommer nya boenden för att starta upp i olika delar av kommunen. Kommunen köper boende för barn och ungdomar. Sammanlagt fem platser från andra kommuner och Bräcke Diakoni. Övriga insatser Stenungsunds kommun har ett korttidsboende för barn och ungdomar med olika funktionshinder. Verksamheten som har öppet dygnet runt har fyra platser och en jourplats för barn och ungdomar upp till 18 år. Personalen har olika yrkesbakgrund och består av habiliteringspersonal, fritidspedagog, socialpedagog och förskollärare. Under 2005 hade 21 familjer sin avlastning på korttidsboendet. Andra avlastningsformer är stödfamilj och läger. Läger är en mycket uppskattad avlastningsform för ungdomar och under 2005 var 37 ungdomar regelbundet på läger. STENUNGSUNDS KOMMUN Antal invånare... 23 148 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 56 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 56 748 Kostnad per invånare kr... 2 452 Kostnad/funktionshindrad kr... 439 907 Andel köpt insats av totalt %... 12 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... 6,7 Tjörns kommun Huvudorten är Skärhamn med c:a 3 500 innevånare, övriga större orter med vardera 1 000 till 2 000 innevånare är Rönnäng, Kållekärr, Höviksnäs och Myggenäs. Totalt innevånarantal i kommunen; c:a 15 000, varav 14

tyngdpunkterna ligger i åldersgrupperna 5-20 och 50-65 år. Födelsetalet låg under den senaste 10-årsperioden något högre än riksgenomsnittet. strukturen präglas mestadels av villor i artificiellt uppbyggda bostadsområden i nära anslutning till tätorterna. I övrigt finns äldre villor, dels i tätortskärnorna, dels spridda på landsbygden. Strategi och politisk viljeinriktning Politiska mål är uppsatta och revideras årligen. Organisation LSS- är ett eget sområde inom Socialnämndens organisation. LSS-en leds av en schef och fem enhetschefer. En LSS-handläggare utreder och fattar beslut (oavsett ålder) enligt LSS. Besluten verkställs av enhetscheferna i aktuellt LSS-område. Psykiska funktionshinder Organiseras inom Individ-och familjeomsorg och Äldreomsorg. Personlig assistans Den kommunalt organiserade assistansen har drygt 100 personliga assistenter som samordnas/arbetsleds av enhetschefer som tillika är boendeansvariga. Ansvaret innefattar ekonomi, personal och internkontroll i en särskild kostnadsredovisad enhet. Samordning av personal från övriga er bidrar till lägre kostnader i samband med sjukfrånvaro. Kommunen har 36 personer som har beslut om personlig assistans, varav 20 personer har beslut enligt LASS och 16 personer har beslut enligt LSS. Sju personer har valt annan arbetsgivare än Tjörns kommun. Samarbetet med Försäkringskassan: Lång handläggningstid vilket för med sig merarbete för kommunens handläggare. sysselsättning är organiserad i särskilda kostnadsredovisade enheter, som så långt det är möjligt anpassas till den enskildes individuella förutsättningar. Verksamheterna leds av enhetschefer med ansvar för ekonomi, personal och internkontroll. Viss daglig är utlokaliserad till privata och offentliga arbetsplatser. Samordning av transporter till och från boende/daglig sysselsättning sker genom dagcenterpersonalens försorg, alternativt ombesörjer den enskilde transporten själv genom allmänna färdmedel. n t är organiserat i särskilda kostnadsredovisade enheter, dels som fristående särskilda anpassade boende, lägenheter i nära anslutning till gruppbostad och dels som boende inom gruppbostad. Verksamheterna leds av enhetschefer med ansvar för ekonomi, personal och internkontroll. Dessa enhetschefer är tillika ansvariga för personliga assistenter. Aktiverande : Den enskilde erbjuds fritidssysselsättning genom boendepersonal. Tillgången av boendeplatser är tillgodosedda och kommunen har ej haft svårighet med att verkställa boendebeslut. Ledsagning och avlösare enligt LSS Ledsagare och Avlösare är organiserade i särskilda kostnadsenheter. Dessa insatser organiseras och leds av enhetschefer från sysselsättning, Korttidsvistelse och korttidstillsyn och er. Det förekommer en del kombinationstjänster ihop med ledsagare och avlösartjänster, då dessa i regel ej procentmässigt är så höga. Kombinationen sker mellan boende, daglig, korttidstillsyn/korttidsvistelse och personlig assistans Kommentarer Personal Det råder en emellanåt svårighet med att rekrytera personal med spetskompetens inom LSS-området. Utvecklingsprojekt Idéer finns, dock saknas ekonomi. Utjämningssystemet Tjörns kommun är starkt kritiskt till utjämningssystemet med motivering att det är höga skostnader som utjämningssystemet premierar. Några mätinstrument är ej framtagna som mäter ernas mående. Utifrån systemets tanke är höga skostnader lika med en välfungerande och en låg skostnad tyder enligt systemet på en dåligt utvecklad. Med nuvarande system är det svårt att få en konkretiserad bild av hur det faktiskt ter sig ute i landets kommuner. Effektivitet, samordning och låga skostnader premieras ej utan värderas som om det alltid vore något negativt. Detta är olyckligt och ej främjande för vare sig ekonomi eller sutveckling! TJÖRNS KOMMUN Antal invånare... 14 996 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 62 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 22 885 Kostnad per invånare kr... 1 526 Kostnad/funktionshindrad kr... 246 075 Andel köpt insats av totalt %... 10 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... + 24,7 Öckerö kommun Öckerö kommun består av 10 bebodda öar, varav fyra öar är sammanbundna med broar. Större delen av Öckerö kommuns befolkning, ca 80 procent är bosatta på dessa öar. Den minsta ön har ca 100 invånare och den största ca 5 000 invånare. Övriga öar når man med bil- eller passagerarförjor. Den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja som går mellan Hönö och Lilla Varholmen. Centralorten är ön Öckerö. Merparten av invånarna bor i eget småhus. Under senare är har dock andra boendeformer etablerats som t ex hyreslägenheter och bostadsrätter. Tidigare var 15

fisket huvudnäring men idag arbetar merparten av befolkningen i Göteborg med omnejd. Strategi och politisk viljeinriktning Handikappomsorgen i Öckerö kommun arbetar utifrån den s k Öckerömodellen med Uppdragshandlingar för erna. Detta innebär i korthet att ens vision och uppgift tydliggörs genom att mål och satsningar tas fram av de anställda Uppdragen ligger till grund för planering och uppföljning avseende såväl kvalitet som ekonomi och arbetsmiljö. Behoven skall tillgodoses på hemmaplan så långt som möjligt, med god kvalitet och på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Organisation Socialtjänsten är en av kommunens fem förvaltningar. Tre utförarenheter och en beställarenhet leds av en sansvarig chef med stöd av arbetsledare. Beställarenheten ansvarar för all myndighetsutövning samt köp av externa insatser. Biståndsbeslut inom LSS-området verkställs av någon av utförarenheterna: Gruppboende och eller Behandling och Rehabilitering. Från september 2006 är handikappomsorgen organiserad i en inom socialförvaltningen med en handikappomsorgschef. Det pågår en fortsatt organisationsöversyn avseende vilka er som ska tillhöra vilken enhet / enhetschef och i skrivandets stund är det ännu inte klart. Psykiska funktionshinder Verksamheten har hittills bestått av 4 tjänster i en integrerad boendestöd och daglig. Under år 2006 kommer ytterligare 1,5 tjänster att besättas som ett led i att erbjuda brukarna boendestöd även kvällar och helger. Ett utvecklingsarbete pågår kring hur man på bästa sätt skall förstärka och möjliggöra kvarboende för våra brukare i ordinärt boende. Tanken är att på sikt etablera ett multifunktionellt team bestående av hemtjänst och boendestödjare för att stärka kompetensen och möjliggöra kvarboende för en större målgrupp bestående av både målgrupp för psykiskt funktionshinder upp till 65 år samt målgrupp inom äldreomsorgen med psykiatriska symtom. Verksamheten har en tät och nära samverkan med vuxenpsykiatrin på Öckerö. Tillgång finns till kommunal psykiatrisjuksköterska 10 tim per vecka. Personlig assistans Personlig assistans utförs av Behandlings och Rehabiliteringsenheten för dem som valt kommunen som utförare. Verksamheten har en arbetsledare som bla ansvarar för utformandet av insatserna i samråd med brukare enligt det bistånd som finns. Detta följs upp minst en gång per år. Brukaren deltar i de uppgifter som utförs efter de förutsättningar man har. För dem som har SoL-beslut kan insatsen utföras som hemtjänst i assistansliknande form i samarbetarbete med hemtjänsten. Kommunens dagliga har som mål att de som har resurser skall komma ut i samhället och att varje år slussa ut en person i sysselsättning utanför en. Den dagliga en är organiserad med en bascentral där det finns en sk skrivar- och kulturverkstad, en andra grupp har sin inriktning i första hand mot sinnesoch naturupplevelser. En tredje grupp arbetar med bak och mat, tvätt och städ samt med odling. genomför en särskild satsning på att utveckla former för att möta personer med omfattande funktionshinders behov. 2005 påbörjades bla arbetet med att anlägga en sinnenas trädgård. Dessutom finns det en servicegrupp som utför uppdrag från kommunen eller enskilda. Ytterligare en grupp har hand om caféet på ett äldreboende. Arbetstagarna får växla mellan de olika grupperna och olika praktikplatser i samhället. Mycket av arbetet bedrivs i cirkelform så att man kombinerar teori och praktik inom de olika områdena. leds av en arbetsledare med kombitjänst där både ledning, administration samt omsorgsarbetet ingår. n Kommunen har 21 hyresgäster fördelat på fyra gruppboenden för funktionshindrade och få platser köps externt. Ytterligare ett boende planeras då det är problem att verkställa alla beslut och nya platser kommer att behövas. Målet för en är att de boende skall leva ett värdigt och meningsfullt liv varje dag. na leds av en arbetsledare som även har ansvar för att organisera och planera för fritids samt att verkställa beslut om ledsagning för de boende. Fritidsaktiviteter erbjuds efter de boendes behov och önskemål och består bla av bowling, pubaftnar, dans och olika träffar. Kvalitetsarbetet bedrivs genom bl a enkäter till hyresgästerna samt rutiner för synpunktshantering. Övriga insatser Behandlings- och rehabiliteringsenheten ansvarar för utförandet av ledsagning, avlösarservice samt rekrytering av stödfamiljer och kontaktpersoner. Kommentarer Här kan man ta upp övriga synpunkter och kommentarer som man vill förmedla, personalsituationen, utvecklingsprojekt, vad som helst som är relevant för området. Inom erna boende och daglig finns brukarråd och utvecklingsråd som ett sätt att arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor. Det är en arbetsform som slagit väl ut och som vi vill rekommendera flera att ta efter. ÖCKERÖ KOMMUN Antal invånare... 12 216 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare... 54 Kostnad 2005 netto LSS tkr... 31 418 Kostnad per invånare kr... 2 572 Kostnad/funktionshindrad kr... 476 030 Andel köpt insats av totalt %... 14 Förändring LSS-kostnader 2004 2005 %... + 4,8 16

Resultat I det följande kapitlet redovisas och jämförs resultaten av kommunernas LSS-er under 2005. Undersökningen kan konstatera att det är stora skillnader, både vad det gäller kostnader och vilka insatser som används. Det beror bland annat på kommunernas skiftande förutsättningar. I rapporten görs ingen närmare analys till orsakerna, eftersom det krävs mera kännedom om de olika lokala förutsättningarna. Något som endast de medverkande kommunerna har. Resultatsammanställningen är uppdelad i olika avsnitt. I det första avsnittet redovisas uppgifter som rör LSS-om- rådet allmänt, medan i de efterföljande avsnitten redovisas de olika insatserna var för sig. I diagrammen görs också en jämförelse med 2004. När det gäller spindel- och cirkeldiagram kan jämförelser göras med föregående års rapport. Eftersom utjämningssystemet redovisar rikets genomsnittssiffror för olika insatser, utgör det ett underlag för jämförelser med riket. I resultatsammanställningen anges vad riksgenomsnittet är för olika nyckeltal i diagramtexterna. I varje diagram finns en stapel, benämnd medel och är ett medelvärde av de kommuner som deltagit i den här undersökningen. 3.1 BAKGRUNDSDATA 3.1.1 Antal personkretsbedömda enligt LSS Andelen anges per 10 000 invånare på riksnivå, därför används det också här. För riket är genomsnittet 55 personkretsbedömda per 10 000 invånare, men varierar stort mellan kommunerna. Inom GR-området varierar också antalet funktionshindrade stort, från 36 per 10 000 invånare i Kungsbacka till 69 i Partille. I somliga kommuner har antalet personkretsbedömda sjunkit kraftigt mellan 2004 och 2005. Det beror till största delen av att vistelsekommun har ersatts av boendekommun. Ale, exempelvis, har kunnat överföra ett antal boende till annan kommun, vilket medför att deras totala antal personkretsbedömda enligt LSS, minskar. DIAGRAM 1 Antal personkretsbedömda per 10 000 invånare 69 71 05 04 65 64 66 64 63 60 62 60 57 56 56 53 55 54 52 53 52 45 36 34 Par Här Möl Kgv Tjö MEDEL Std Öck LiE Ale Kba 17

3.1.2 Personkretsbedömda enligt LSS per personkrets För att en funktionshindrad ska vara berättigad till en insats enligt LSS, krävs det att personen tillhör någon av de tre personkretsarna som beskrivits i inledningen till rapporten. Det är intressant att jämföra hur de funktionshindrade fördelar sig i personkretsarna i respektive kommun eftersom personkretsarna delvis har olika behov av insatser. Det kan på det sättet vara en förklaring till val av insatser i kommunerna. I årets och förra årets mätning valdes en uppdelning av personkrets tre i psykiskt funktionshindrade och övriga. Det visade sig att de psykiskt funktionshindrade utgör en väldigt liten andel av personkretsen (se tabell). Trots detta finns vissa förskjutningar, det gäller framförallt Ale, Lilla Edet och Öckerö. Personkrets 3 har i denna undersökning delats upp i 3a och 3b, där 3a utgörs av psykiskt sjuka och 3b gäller övriga somatiskt funktionshindrade. För den här uppgiften finns inget riksgenomsnitt att tillgå. DIAGRAM 2 Procentuell fördelning av personkretsbedömda enligt LSS Pk1 Pk2 Pk3a Pk3b 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 Ale Std LiE MEDEL Kgv Här Par Möl Öck Kba Tjö Personkrets TABELL 1 Fördelning av antal 1 2 3a 3b personkretsbedömda enligt LSS 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 ALE... 92... 92... 1... 2... 7... 1... 1... 14 HÄRRYDA... 77... 78... 5... 4... 0... 1... 18... 17 KUNGSBACKA... 75... 78... 2... 3... 2... 2... 21... 17 KUNGÄLV... 78... 79... 1... 1... 9... 9... 12... 11 LILLA EDET... 82... 84... 0... 0... 7... 4... 10... 12 MÖLNDAL... 76... 74... 4... 4... 5... 2... 14... 19 PARTILLE... 77... 76... 3... 4... 0... 1... 19... 19 STENUNGSUND... 88... 87... 0... 1... 0... 0... 12... 12 TJÖRN... 73... 69... 2... 5... 1... 1... 24... 25 ÖCKERÖ... 76... 68... 3... 3... 6... 7... 15... 22 18

3.1.3 Kostnad per invånare Nedanstående diagram visar kommunens totala nettokostnad per invånare för LSS-en. För riket är den genomsnittliga invånarkostnaden 2 924 kronor, medan de undersökta kommunerna i GR-området har ett genomsnitt som ligger drygt 500 kronor lägre per invånare än för riket och har minskat under åren. Nettokostnaden per invånare påverkas naturligtvis av antalet personkretsbedömda enligt LSS i kommunerna. DIAGRAM 3 Nettokostnad LSS per invånare; kronor 3200 3168 2738 2887 2642 2532 2616 2530 2572 2852 2452 2482 2433 2234 05 04 2371 2574 2247 2320 1800 1685 1526 1277 Här Möl Kgv LiE Öck Std Par MEDEL Ale Kba Tjö 3.1.4 Kostnad per funktionshindrad I diagram 4 är kommunernas totala nettokostnad för LSS-en fördelad på antalet personkretstillhöriga. Kostnaden per funktionshindrad påverkas inte av hur många funktionshindrade det bor i respektive kommun, men det kan vara ett tecken på skillnader i vårdtyngd. DIAGRAM 4 Nettokostnad LSS per funktionshindrad; tkr 505 480 495 447 494 493 491 529 476 475 440 448 430 437 05 04 425 461 414 403 354 314 246 239 LiE Ale Kba Här Öck Std Möl MEDEL Kgv Par Tjö 3.1.5 Köpta insatser Andelen köpta insatser minskar för så gott som alla kommuner i undersökningen. Det största skälet till det är att de här kommunerna nu slipper köpa av andra kommuner, eftersom ett antal boende förts över till det som tidigare var vistelsekommun. DIAGRAM 5 Procentuell andel köpta insatser av total nettokostnad LSS 4748 24 32 05 04 18 18 16 14 1314 13 14 12 12 15 11 9 10 10 7 3 4 LiE Ale MEDEL Öck Här Par Std Möl Tjö Kgv Kba 19

3.1.6 Förändring av LSSkostnader 2003 2005 Sedan kommunerna tog över ansvaret för omsorgen av de funktionshindrade år 1994, har kostnaderna för LSS i riket ökat med i genomsnitt tio procent per år. För GR-området visar mätningen både för 2003 och 2004 att utvecklingen varit liknande. För 2005 redovisar de flesta kommunerna kostnadsminskningar i förhållande till 2004. (För Mölndal saknas relevanta jämförelsetal.) DIAGRAM 6 Procentuell förändring av nettokostnad LSS mellan 2003 2004 och 2004 2005 24,7 12,3 Tjö 13,0 1,9 Här 7,3-0,6 Par 6,7 19,4 Ale 05 04 6,6 9,7 MEDEL 4,8 26,1 Öck 2,8 10,6 Kba 0,4 9,2 Kgv LiE -3,0-2,0 Std -6,7-0,2 3.1.7 Standardkostnad I och med utjämningssystemets införande, räknar staten fram en standardkostnad per invånare för varje kommun. Den kostnaden jämförs sedan med rikets invånarkostnad och avgör hur mycket kommunen får betala i avgift till systemet eller hur stort bidrag man får. Rikets invånarkostnad (jämförelsetal): 2 924 kronor. DIAGRAM 7 Beräknad standardkostnad per invånare; kronor 3198 3037 3194 2952 2676 2790 2592 2404 2643 2495 2624 2612 05 04 2623 2372 2299 1804 2525 2451 2524 2445 1968 1994 Möl Här Kgv Std Öck MEDEL LiE Tjö Ale Par Kba 20