Riktlinjer för biståndsenhetens handläggning enligt lagen om stöd och service (LSS)

Riktlinjer för biståndsenhetens handläggning enligt lagen om stöd och service (LSS) Riktlinjer fastställda 4 juni 2014 Diarienummer 2014-007125 socialnämnden@upplands-bro.se 08-581 690 00 0

Innehåll Riktlinjer för biståndsenhetens handläggning enligt lagen om stöd och service (LSS)... 0 Inledning... 3 Lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr verksamheten... 3 1 Insatser enligt lagen om stöd och service(lss)... 4 LOV- lagen om valfrihet avlösare och ledsagarservice... 4 Valfrihet i utformning av personlig assistans... 5 Rätt till insats- Personkretstillhörighet enligt LSS... 5 LSS 9 Insatserna för särskilt stöd och service... 5 1 Rådgivning och annat personligt stöd... 6 2 Biträde av personlig assistent enligt 9 2 LSS... 6 PERSONLIG ASSISTANS HÖGST 20 TIMMAR PER VECKA... 7 PERSONLIG ASSISTANS MER ÄN 20 TIMMAR PER VECKA... 7 ÅLDERSGRÄNS FÖR PERSONLIG ASSISTANS... 7 PERSONLIG ASSISTANS TILL BARN... 7 ANDRA PERSONLIGA BEHOV... 7 PERSONLIG ASSISTANS FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 8 FÖRÄLDRAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 8 BARN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 8 PERSONLIG ASSISTANS OCH BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 8 PERSONLIG ASSISTANS OCH DAGLIG VERKSAMHET... 9 PERSONLIG ASSISTANS OCH KORTTIDSVISTELSE - BARN/UNGDOM... 9 PERSONLIG ASSISTANS OCH LEDSAGARSERVICE... 9 3 Ledsagarservice enligt 9 3 LSS... 9 4 Biträde av kontaktperson enligt 9 4 LSS... 10 5 Avlösarservice i hemmet enligt 9 5 LSS... 10 6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS... 11 7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldag samt under lov enligt 9 7 LSS... 12 8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9 8 LSS... 12 9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS... 13 GRUPPBOSTAD... 13 SERVICEBOSTAD... 13 ANNAN SÄRSKILT ANPASSAD BOSTAD FÖR VUXNA... 14 10 Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig enligt 9 10 LSS... 14 Individuell plan enligt 10 LSS... 15 1

Handläggning av insatser enligt LSS... 16 Handläggning av ett ärende... 16 Barnperspektivet... 16 Ansökan... 17 Utredning LSS... 17 Bedömning... 18 Beslut LSS... 18 Kommunicering av utredning... 19 Beslutsmeddelande och information hur man överklagar... 19 Rättelse och omprövning av beslut... 20 Delegation... 20 Dokumentation... 21 Beställning Verkställighet av insats... 21 Rimlig tid för verkställighet av boende... 22 Genomförandeplan... 22 Uppföljning... 22 Nyprövning... 23 Vistelsebegreppet... 23 Ansökan om förhandsbesked enligt 16 LSS... 24 Myndigheternas serviceskyldighet... 24 Avgifter och ersättningar... 26 Avgifter... 26 Övrigt... 27 Färdtjänst och riksfärdtjänst... 27 Sekretess... 27 Synpunkts- och klagomålshantering... 27 Lex Sarah... 28 God man och förvaltare... 28 FÖRVALTARE... 30 Behandling av uppgifter (Personuppgiftslag PUL)... 30 Samtycke... 30 2

Inledning Handläggning och utförande av bistånd och insatser ska ske enligt gällande lagstiftning, praxis, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt utifrån socialnämndens riktlinjer för verksamheten. Dessa riktlinjer följer Upplands- Bros delegationsförteckning, ledningssystem för kvalitet samt fastlagda rutiner och processer. I handläggning av bistånd/insatser ska handläggarna alltid utgå utifrån den enskildes behov och önskemål vid tillämpning av gällande lagstiftning, praxis, föreskrifter, allmänna råd och nämndens riktlinjer. Nedan anges de mest vanligen förekommande regelverk som är tillämpliga vid handläggning av ärenden enligt LSS Lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr verksamheten Lagen om stöd och service (LSS) Socialtjänstlagen (SoL) Förvaltningslagen (1986:223), FL 2013-02-01 15(15) Lag (1993:389) om assistansersättning, LASS Socialtjänstförordningen (2001:937), SoF Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförsäkringsbalken (SFB 51 kap) SOSFS 2006:5 (S) Socialstyrelsen föreskrift och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Handläggning och dokumentation, Socialstyrelsen, Artikel nr: 2010-6-13 SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SoL, LVU, LVM, och LSS SOSFS 2011:5 (S) Lex Sarah FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) Lagen om valfrihet (LOV) Föräldrabalken Personuppgiftslagen (PUL) Vid framtagande av dessa riktlinjer har ett flertal andra kommuners riktlinjer legat till grund, bl.a. Stockholm, Örebro, Uppsala, Kumla och Karlskoga kommun samt de riktlinjer som finns i andra verksamheter i Upplands-Bro kommun 3

1 Insatser enligt lagen om stöd och service(lss) LSS utgör ett komplement till socialtjänstlagen och annan lagstiftning och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt SoL eller andra lagar. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Den verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (5 LSS). Innehållet i denna bestämmelse ger uttryck för de bärande principerna i svensk handikappolitik, dvs. tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. Målet för verksamheten bör vara att människor med omfattande funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt. Insatserna ska vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Bistånd enligt lagen om stöd och service (LSS) handläggs av biståndsenheten inom avdelning för myndighet och beställare i Upplands-Bro kommun. Biståndsenheten utreder och beslutar om riksfärdtjänst, kundcenter utreder behov om färdtjänst. LOV- lagen om valfrihet avlösare och ledsagarservice Den 24 november 2011 beslutade Upplands-Bro kommun att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) (2008:962) inom hemtjänst enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) samt inom avlösar-/ledsagarservice som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten. Kommunens biståndshandläggare fattar beslut om insats. Utföraren ska utifrån den enskildes val och biståndshandläggarens beställning utföra insatsen. Biståndshandläggaren lämnar beställningen till den leverantör som den enskilde har valt som utförare. Biståndsenheten ska vara behjälplig med information om vilka utförare den enskilde kan välja mellan. En brukare har alltid rätt men ingen skyldighet, att välja och byta leverantör. Om brukaren inte kan eller avstår att välja utförare går uppdraget till kommunens egenregi. Byte av utförare kan ske fyra gånger per år och ska verkställas skyndsamt och inom tre månader. 4

Valfrihet i utformning av personlig assistans Den enskilde kan få insatsen genom kommunens enhet för personlig assistans eller genom att den enskilde får ekonomiskt stöd så att han eller hon själv kan var arbetsgivare för den personliga assistenten. Den enskilde kan också anlita annan, exempelvis kooperativ eller ett assistansföretag, som arbetsgivare. Rätt till insats- Personkretstillhörighet enligt LSS För att få insats enligt LSS ska den enskilde tillhöra lagens personkrets och ha ett utrett behov av sökt insats. Behovet ska faktiskt inte vara tillgodosett på annat sätt. PERSONKRETS 1 Omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Funktionsnedsättningen skall vara dokumenterad via intyg från läkare, psykolog etc. Beslut om personkretstillhörighet bör vara en del av beslutet om insats och grundas på en utredning av sambandet mellan funktionshindret och behovet av stöd. Personkretstillhörigheten ska prövas varje gång någon begär en insats och sättas i samband med de insatser som söks. Personkretstillhörighet grundar sig på en diagnos. Kriterierna finns i ICD 10 (WHO) och DSM V (APA). PERSONKRETS 2 Avser personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder som föranletts av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Skall vara dokumenterat via intyg från läkare, psykolog etc. PERSONKRETS 3 Funktionshindret, som kan vara såväl fysiskt som psykiskt, ska samtidigt vara stort, varaktigt och inte orsakat av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och föranleda ett omfattande behov av stöd eller service Samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att den enskilde ska omfattas av personkrets tre. LSS 9 Insatserna för särskilt stöd och service 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar, 51 kap. socialförsäkringsbalken 3. Ledsagarservice 4. Biträde av kontaktperson 5

5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Lag (2010:480). 1 Rådgivning och annat personligt stöd En person har rätt till insatsen rådgivning och annat personligt stöd om han/hon har behov av sådan hjälp i sin livsföring och om behovet inte tillgodoses på annat sätt (7 LSS). Förutsättningen är att insatsen ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder och avser rådgivning och annat personligt stöd (9 1 LSS). Råd och stöd är insatser som är begränsade och av allmänt stödjande karaktär. Insatser som är varaktiga, kontinuerliga och har en klar målsättning bör definieras som behandling. Insatsen skall vara ett komplement till och inte en ersättning för exempelvis habilitering eller rehabilitering 2 Biträde av personlig assistent enligt 9 2 LSS Insatsen biträde av personlig assistent ges till personer med omfattande funktionshinder och är ett personligt utformat stöd som ska ge den enskilde ökad möjlighet att leva ett självständigt liv. Med grundläggande behov avses sådana mycket personliga angelägenheter som personlig hygien, att inta måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskildes behov. Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt att få hela hjälpbehovet tillgodosett genom denna insats. Tid som inkluderar städning, inköp och liknande uppgifter räknas in i det totala behovet av personlig assistans. Den som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser har inte rätt till personlig assistans. Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har utretts. (SFS 2010:480) 6

PERSONLIG ASSISTANS HÖGST 20 TIMMAR PER VECKA Kommunen beslutar om personlig assistans om de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka och biståndsenheten ansvarar för kostnader för de 20 första timmarna. Önskas en tillfällig utökning och den enskilde har ett SFB/LSS-beslut kan ansökan om detta ske hos kommunens handläggare. Önskas en stadigvarande utökning och den enskilde har ett SFB -beslut ska ansökan ske hos försäkringskassan. Om det i kommunens utredning framkommer att det grundläggande behovet är större än 20 timmar per vecka ska kommunens handläggare göra en anmälan till försäkringskassan för bedömning och beslut enligt SFB. PERSONLIG ASSISTANS MER ÄN 20 TIMMAR PER VECKA Om behovet av personlig assistans är omfattande och de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka kan den enskilde enligt ovan ha rätt till assistansersättning. Beslut om assistansersättning fattas av försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken (SFB). ÅLDERSGRÄNS FÖR PERSONLIG ASSISTANS Rätten till personlig assistans enligt LSS finns kvar när den enskilde fyller 65 år endast om: 1. insatsen har bifallits innan han eller hon har fyllt 65 år 2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir bifallen. Insatsen personlig assistans kan kvarstå efter att den enskilde fyllt 65 år om någon av ovanstående punkter är uppfyllda, men insatsen får inte utökas efter det att den insatsberättigade fyllt 65 år. Handläggarna bör i SFB- ärenden göra en uppföljning i samband med personens 65-årsdag. Den som har beslut om personlig assistans och som efter 65 år får ett utökat behov av vårdoch omsorgsinsatser, kan ansöka om hemtjänst som ett komplement till personlig assistans, och prövas enligt SoL av biståndshandläggare. Observera att insatsen hemtjänst i assistansliknande form inte finns inom äldreomsorgen. PERSONLIG ASSISTANS TILL BARN Barn kan i särskilda fall få personlig assistans. Det kan röra sig om barn med omfattande funktionshinder för vilka föräldraansvaret i kombination med barnomsorg och skola inte räcker. Barnens omvårdnadsbehov ska vara omfattande under hela dygnet eller stor del av dygnet. Vid ansökan om personlig assistans bör föräldrarna informeras om att eventuellt vårdbidrag ofta reduceras till följd av att barnet beviljas personlig assistans. Det är vårdnadshavarnas ansvar att informera försäkringskassan om de förändrade förhållandena. ANDRA PERSONLIGA BEHOV Den som har rätt till personlig assistans bör beviljas stödet i sådan omfattning att även andra personliga stödinsatser täcks in. För de personer som omfattas av SFB beviljad av försäkringskassan, avsätts delar av ersättningen till omkostnad för assistenten för att möjliggöra aktiviteter. Den enskilde bekostar sina egna utgifter. Assistenten ska kunna hjälpa den enskilde i arbetet, med att göra sig förstådd och själv ta emot information, med den personliga omsorgen som behövs samt som ledsagare vid 7

förflyttning och olika aktiviteter. Assistenten ska även utföra arbetsuppgifter som annars utförs av den sociala hemtjänsten enligt SoL. (Prop. 1992/93:159 s. 175-176) Tid som inkluderar städning, inköp och liknande uppgifter ska då räknas in i det totala behovet av personlig assistans. Upplands-Bro kommun har fram till 2015-10-01 en samverkans överenskommelse med primärvården som styr delegeringsförfarandet gällande hälso- och sjukvårdsinsatser till personer i Upplands-Bro kommun som omfattas av LSS och LASS. Överenskommelsen innebär bl.a. att kommunens personal kan genom delegering från primärvården utföra en hälso- och sjukvårdsarbetsuppgift. (ref till Överenskommelse om samverkan 2012-08-08) PERSONLIG ASSISTANS FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING Personer med enbart psykisk funktionsnedsättning kan vara berättigade till personlig assistans i vissa speciella fall, nämligen där karaktären och omfattningen av den psykiska funktionsnedsättningen medför behov av hjälp med de grundläggande behoven, personkrets tre, samt att alla dess kriterier ska vara uppfyllda. FÖRÄLDRAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Omvårdnad av barn till en förälder med funktionsnedsättning är principiellt inte en uppgift för personlig assistent. Det är ändå naturligt att assistenten under barnets första tid även hjälper föräldern med den praktiska omvårdnad av barnet som han eller hon inte kan ge själv. Detta utesluter inte att barnet kan ha behov av andra eller ytterligare insatser. (Prop. 1992/93, s. 66 och 176) Behovet av personlig assistans i föräldrarollen varierar efter hand som barnet växer och utvecklas och är störst under de första åren i barnets liv. Bedömningen av hur länge viss omvårdnad av barnet bör anses ingå i förälderns personliga assistans måste avgöras i varje enskilt fall. Stödets karaktär av en nära personlig relation bör vara avgörande för om insatsen ska ges av förälderns personliga assistent eller på annat sätt (Prop. 1992/93, s. 66, RFV:s vägledning nr 2003:6 Version 2) BARN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Vårdnadshavare/förälder till barn med funktionsnedsättning har ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden. Föräldrar ska se till att barnets behov blir tillgodosedda och att barnet får den tillsyn som han/hon behöver med hänsyn till ålder, utveckling och andra omständigheter. Många föräldrar till barn med funktionsnedsättning gör betydligt större insatser och kan då behöva stöd i olika former. Barn med funktionsnedsättning har ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och under fritid. Behov av extra resurser för barn med funktionsnedsättning inom exempelvis barnomsorg och skola är inte något som omfattas av personlig assistans enligt LSS. Behov av extra resurser är respektive verksamhets ansvar. PERSONLIG ASSISTANS OCH BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I bostad med särskild service, gruppbostad ska det finnas fast bemanning som i huvudsak täcker den enskildes hela hjälpbehov. Servicebostad har ett visst fast basstöd av anställd 8

personal. I annan särskilt anpassad bostad som anvisas av kommunen kan stödbehovet tillgodoses t.ex. med personlig assistans eller boendestöd. PERSONLIG ASSISTANS OCH DAGLIG VERKSAMHET I insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad. Den enskilde ska få all den omvårdnad som han eller hon behöver för att klara av att delta i daglig verksamhet genom den personal som redan finns i daglig verksamhet. Den enskilde kan beviljas personlig assistent enligt LSS eller SFB vid vistelse i daglig verksamhet. Särskilda skäl för detta kan vara att den enskilde har ett nödvändigt behov att ha en person nära knuten till sig hela tiden. Denna person ska vara nödvändig för den enskildes kommunikation eller för att personen har speciell och nödvändig kompetens. Om särskilda skäl anses föreligga ska dessa styrkas genom särskild utredning, läkarintyg etc. PERSONLIG ASSISTANS OCH KORTTIDSVISTELSE - BARN/UNGDOM Korttidsvistelse kan beviljas den enskilde som ett led i självständighetsträning. Den del av SFB ersättningen som är avsedd att täcka kostnader för den personliga assistenten i samband med aktiviteter kan användas utan särskilt beslut. PERSONLIG ASSISTANS OCH LEDSAGARSERVICE Om den sökande har insatsen personlig assistans enligt LSS och/eller SFB ingår ledsagning i den personliga assistansen uppgifter. 3 Ledsagarservice enligt 9 3 LSS Den 24 november 2011 beslutade Upplands-Bro kommun att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) (2008:962) det betyder att alla som har beslut om avlösar- och ledsagarservice, LSS, har möjlighet att välja mellan kommunal och privat utförare. Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Ledsagarservice ges i syfte att underlätta kontakter med andra och därmed bryta isolering. Varje beslut ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering ska ske i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. Ledsagarservice är en regelbunden insats i första hand knuten till aktiviteter i närmiljön. Den ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och i kulturlivet, att besöka vänner eller bara promenera. Vid behov inkluderar ledsagarservicen den omvårdnad som kan behövas för att insatsen ska kunna genomföras. Det kan till exempel vara hjälp med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid måltidssituationer och toalettbesök. Generell omvårdnad ingår dock inte i insatsen ledsagarservice. Ledsagarservice beviljas i regel inte till personer som har beslut om bostad med särskild service verkställt, då kultur- och fritidsaktiviteter ingår i boendet. Detta gäller även ledsagarservice för semesterresa där brukaren har beslut om bostad med särskild service. Om 9

den enskilde är beviljad personlig assistans enligt LSS eller SFB ingår ledsargarservice i den insatsen. Någon ledsagning utöver detta beviljas inte. LEDSAGARE VID SEMESTERRESOR Av kammarrätternas praxis framgår att en individuell utlandsresa till ett mer avlägset land rent generellt inte kan vara en nödvändighet för att en person skall anses tillförsäkrad goda levnadsvillkor. Däremot har Regeringsrätten i RÅ 2003 ref. 79 ansett att det är rimligt att en person i aktiv ålder någon gång under livet ges möjlighet att göra en resa till närliggande länder. Med närliggande länder avses Europa 4 Biträde av kontaktperson enligt 9 4 LSS Kontaktperson är ett personligt stöd för personer med funktionsnedsättning som saknar gemenskap med andra t ex anhöriga, i arbetslivet eller fritidssammanhang. Syftet med insatsen skall vara att bryta isolering. I samband med utredning av behov av kontaktperson ska den sökandes övriga nätverk, t ex närstående, arbetskamrater, grannar, god man och personal vägas in. Personer som har bostad med särskild service ska i regel få hjälp av personalen på boendet att bryta isolering och hitta lämpliga fritidsaktiviteter och därmed inte beviljas kontaktperson. Beslut om kontaktperson (stödfamilj) ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering av personal ska ske i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. Något krav på särskild yrkeskompetens ställs inte. Insatsen kontaktperson ska vara av personlig karaktär vilket kan innebära besök i hemmet, telefonkontakt och gemensamma aktiviteter. Den sökande har ett stort inflytande i valet av kontaktperson, dock bör kontaktpersonen inte ha någon roll i personens liv, exempelvis en familjemedlem. Ett normaluppdrag för en kontaktperson är att exempelvis ha telefonkontakt med den enskilde en gång per vecka samt att de träffas två gånger per månad. Kontaktpersonen ersätts med en arvodes- och en omkostnadsersättning. Omkostnadsersättningen, utgår enligt SKL, i intervallet 10-40 procent basbeloppet. 5 Avlösarservice i hemmet enligt 9 5 LSS Den 24 november 2011 beslutade Upplands-Bro kommun att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) (2008:962) det betyder att alla som har biståndsbeslut om avlösaroch ledsagarservice, LSS, har möjlighet att välja mellan kommunal och privat utförare. Syftet med insatsen är att föräldrar eller makar som lever tillsammans med någon som har stora funktionsnedsättningar ska få en möjlighet till vila och att genomföra egna aktiviteter. Avlösarservice ges med hemmet som utgångspunkt, men givetvis får avlösaren och den 10

funktionshindrade lämna hemmet för att till exempel gå på promenad, till lekplatsen eller liknande aktivitet i närområdet. Insatsen ska inte beviljas för att anhöriga ska arbeta. Insatsen ska inte användas i situationer som orsakas av den enskildes ändrade förhållanden, till exempel sjukdom vid skolgång eller genom ändrade tider i annan verksamhet. I avlösarservice ingår omvårdnad men inga hushållsysslor eller hämtar/lämnar på förskola/fritidshem/skola. Avlösningen gäller endast den som är beviljad insatsen, ej syskon. Beslut om insatsen ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering ska ske i dialog med den enskilde. Biståndsbeslutet gäller som regel ett visst antal timmar per vecka, är tidsbegränsat och förlängs alternativt omprövas om behovet ändras. Avlösarservice beviljas inte personer som har personlig assistans eller bor i bostad med särskild service. Avlösning kan vara såväl regelbundet återkommande som en insats vid akuta behov. Den ska kunna ges alla tider på dygnet. Insatsen beviljas huvudsakligen till barn men även till vuxna. Vid behov av avlösarservice hos barn där föräldrarna har delat föräldraansvar och är särbo ska det beaktas att det förekommer en naturlig avlastning. Föräldrar till funktionshindrade barn behöver ofta avlösning för vila eller för att genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Likaså kan avlösning vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt barnets syskon eller genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Insatsen ska utformas efter det enskilda barnets behov och önskemål. Avlösning kan innebära att man gör en utflykt utanför hemmet med barnet. 6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att en person med funktionsnedsättning ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga genom insatsen ska få möjlighet till avlösning i omvårdnadsarbetet och vila. Korttidsvistelse kan vara en regelbunden insats och som en lösning vid akuta situationer. Beslut om korttidsvistelse ska verkställas skyndsamt. Planering sker i dialog med den enskilde för att ge långsiktigt bra lösning. Korttidsvistelse kan också ges som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och föräldrar. Det är betydelsefullt för att den enskildes så småningom, med stöd, ska kunna skapa sig ett mer självständigt liv. Korttidsvistelse kan ges i form av korttidshem eller i annan familj, korttidsfamilj. Sommarläger och kollo kan också utgöra en form av korttidsvistelse. Vid behov av korttidsvistelse hos barn där föräldrarna har delat föräldrar ansvar och är särbo ska det beaktas att det förekommer en naturlig avlastning. Resor till och från korttidsvistelse ingår inte. Särskild prövning kan göras enligt SoL om det finns starka skäl och den enskilde eller anhöriga saknar möjlighet att ordna transporten. 11

7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldag samt under lov enligt 9 7 LSS Denna insats är i första hand avsedd för ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar som har förvärvsarbetande föräldrar. Behovet ska finnas i anslutning till, före eller efter skoldagen samt under skollov och studiedagar. Beslutet kan beviljas från vårterminens slut det år ungdomen fyller 13 år till och med gymnasieskolans slut. Samråd sker med utbildningskontoret. Handläggarna ska vid utredning inför beslut göra en tydlig prövning av behovet, d.v.s. att föräldrarna är förvärvsarbetande eller studerande. Korttidstillsyn kan även bifallas om barnet har särskilda behov av social samvaro med andra barn Beslut om korttidstillsyn ska verkställas omedelbart. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. 8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9 8 LSS Barn och ungdomar som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller en bostad med särskild service. Beslut om boende ska verkställas omedelbart. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. Vid ansökan om elevinternat inom pendlingsavstånd från hemmet ska särskild prövning göras av den enskildes samlade syfte med och behov av insatsen/boendet För personer som bor i gruppbostad är huvudregeln att den enskildes samlade behov ska tillgodoses av personalen. I insatsen ska det finnas utrymme för individuella fritids- och kulturaktiviteter. Boende i familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj än den egna. Insatsen är ett komplement till barnets boende i den egna familjen. Ett familjehem som tar emot ett barn med funktionsnedsättning måste uppfylla samma krav som de familjehem som tar emot barn med stöd av socialtjänstlagen. Det krävs sålunda en noggrann utredning innan familjehemmet kan godkännas för det enskilda barnet. Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader när ett barn under 18 år får vård utom det egna boendet, enligt LSS 20. Kommunen tar ut en avgift som för varje tid motsvarar högsta underhållsstödsbeloppet. Beräkningen ska göras på var och en av föräldrarna, även om de är sammanboende. 12

9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS I Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter framgår att en person som bor i bostad med särskild service för vuxna har denna som sin privata och permanenta bostad. I denna bostad ska den enskilde få hela sitt behov av stöd, service och omvårdnad tillgodosett på ett sådant sätt att det ger honom eller henne goda levnadsvillkor. Fritids- och kulturella aktiviteter i gruppbostad och service bostad ska erbjudas såväl individuellt som i grupp. Beslut om boende ska verkställas inom tre månader. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. För bostad med särskild service krävs extra planering för att kunna erbjuda ett boende med stöd som är avpassat efter den enskildes behov. GRUPPBOSTAD Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfatande tillsynds-och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter med tillgång till gemensamt utrymme. Det ska finnas tillgång till ett fast personalstöd dygnet runt. I bostad med särskild service bor man för lång tid eller livslångt. För personer som bor i gruppbostad ska den enskildes samlade behov tillgodoses av personalen. Om det är möjligt skall målet vara att den enskilde kan flytta till ett eget boende. I insatsen ska det finnas utrymme för enskild fritids och kulturaktivitet under veckan (9 c LSS) vilket innebär att den enskilde kan få stöd med fritidsaktiviteter i boendet samt minst en fritidssysselsättning som den enskilde tycker om per vecka utanför hemmet om han eller hon behöver det. Gruppbostad kan bifallas när den enskilde; inte klarar ett vanligt boende trots stöd samt har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov dygnet om och att mer kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig Upplands-Bro kommun har fram till 2015-10-01 en samverkans överenskommelse med primärvården som styr delegeringsförfarandet gällande hälso- och sjukvårdsinsatser till personer i Upplands-Bro kommun som omfattas av LSS och SFB (51 kap). Överenskommelsen innebär bl.a. att kommunens personal kan genom delegering från primärvården utföra en hälso- och sjukvårdsarbetsuppgift. (ref till Överenskommelse om samverkan 2012-08-08) SERVICEBOSTAD Servicebostad är avsedd för personer med behov av ett fast personalstöd där service och omvårdnad kan ges under dygnet utifrån den enskildes behov. Servicebostaden kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform av bostad mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. Möjlighet skall finnas för att ha tillgång utrymme för service och gemenskap. 13

Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen. I insatsen ska det finnas utrymme för enskild fritids och kulturaktivitet Upplands-Bro kommun har fram till 2015-10-01 en samverkans överenskommelse med primärvården som styr delegeringsförfarandet gällande hälso- och sjukvårdsinsatser till personer i Upplands-Bro kommun som omfattas av LSS och SFB 51 kap. Överenskommelsen innebär bl.a. att kommunens personal kan genom delegering från primärvården utföra en hälso- och sjukvårdsarbetsuppgift. (ref till Överenskommelse om samverkan 2012-08-08) ANNAN SÄRSKILT ANPASSAD BOSTAD FÖR VUXNA Bostaden ska vara anvisad av kommunen. I insatsen ingår inte personalstöd. Det ska i första hand prövas om anpassningar i befintlig bostad kan tillgodose behovet av en anpassad bostad. Anpassningar i befintlig bostad kan inte beviljas som särskilt anpassad bostad. Behovsprövat stöd och service som ledsagarservice, hjälp i hemmet och personlig assistans kan utgå till den som bor i särskilt anpassad bostad inom ramen för SoL, LSS och SFB. BOSTADSKARRIÄR Genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning erkänner Sverige att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer. När ansökan om bostad med särskild service för vuxna beviljas formulerar handläggaren tillsammans med brukaren målet med insatsen. Att bo på en gruppbostad eller i en servicelägenhet kan vara en del i en medveten plan för att öka den enskildes möjligheter till att göra bostadskarriär. Handläggaren ska göra enskilde uppmärksam på nödvändiga åtgärder som t ex att ställa sig i en bostadskö hos olika bostadsbolag, upplysa om möjligheten att få bostadstillägg hos försäkringskassan och ge vidare information om de förutsättningar som krävs för att kunna hyra en lägenhet på den öppna bostadsmarknaden. 10 Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig enligt 9 10 LSS Genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning erkänner Sverige rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. En av kommunens särskilda, mer övergripande, uppgifter är att medverka till att målgruppen för LSS får tillgång till arbete och studier (15 ). 14

Denna insats avser enbart personer som tillhör personkrets 1 och 2. Förutsättningen är att brukaren är i yrkesverksam ålder över 18 år och under 65 år, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Det finns möjlighet att ansöka om fortsatt insats gällande daglig verksamhet fram till 67 års ålder. Det generella målet är att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete. Verksamheten ska erbjuda stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap utifrån individuella behov och önskemål. När ansökan om daglig verksamhet beviljas formulerar handläggaren tillsammans med brukaren målet med insatsen. Daglig verksamhet kan vara en del i en medveten plan för att öka människors möjligheter att få ett arbete. Personer som uppnått pensionsålder bör ges möjlighet att fortsätta i daglig verksamhet för att därigenom undvika passivisering och isolering. Hänsyn ska tas till den enskildes önskemål om inriktning på verksamheten. I möjligaste mån ska kommunens egna verksamheter anlitas. I insatsen daglig verksamhet ingår omvårdnad. Individuell plan enligt 10 LSS Personer som beviljats någon eller några av de tio insatserna enligt LSS ska erbjudas en individuell plan. Information ska ges till den enskilde, både skriftligt och muntligt och innehålla uppgifter om den enskildes rätt att begära en individuell plan enligt LSS och vad denna innebär. En individuell plan är ett viktigt underlag för planeringen av stödet. Den individuella planen ska beskriva beslutade och planerade insatser med kortsiktiga och långsiktiga mål. Önskemål från den enskilde är utgångspunkten för den individuella planen. En plan kan omfatta flera insatser och även redovisa åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. En vanlig orsak till att begära en plan är att den enskilde står inför en större förändring i livet. Till exempel: att börja skolan, att flytta hemifrån, att som vuxen byta bostad, att börja arbeta eller helt enkelt för att få bättre information om sina möjligheter och rättigheter. Det är den enskilde som bestämmer vem som ska delta. Det är dock viktigt att det är personer som faktiskt kan fatta beslut i olika frågor som deltar i mötet. Planen ska följas upp minst en gång per år, men med tätare intervall om det finns behov av det, både när det gäller planen som helhet och delar av planen. 15

Handläggning av insatser enligt LSS LSS utgör ett komplement till socialtjänstlagen och annan lagstiftning och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt SoL eller andra lagar. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Den verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (5 LSS). Innehållet i denna bestämmelse ger uttryck för de bärande principerna i svensk handikappolitik, dvs. tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. Målet för verksamheten bör vara att människor med omfattande funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt. Insatserna ska vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Förvaltningslagens bestämmelser om handläggning ska tillämpas och LSS 21 a -21 d om dokumentation. Handläggning av ett ärende Enligt 7 FL ska alla ärenden där enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Om det behövs ska myndigheten vid handläggningen beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter. Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Vid förfrågan och i samband med utredning av behov ska handläggaren informera den enskilde både muntligt och skriftligt bl.a. om kommunens insatser, handläggnings- och beslutsgång, rätten till insatser, avgifter, sekretess och rätten att överklaga beslutet och personuppgiftslagen (PUL). Riksdagen har i maj 2010 beslutat om två ändringar i LSS som rör handläggning av ärenden. Båda bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2011. I ett ärende som gäller insatser enligt 9 LSS får den enskildes rätt att muntligen vid besök lämna uppgifter inför nämnden, om det inte finns särskilda skäl mot det. Den enskilde ska underrättas om denna rätt (8 a LSS). Barnperspektivet Vid bedömning av behov av insatser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ska alltid hänsyn tas till barnets bästa i utrednings- och beslutsprocessen. Det är viktigt att beakta 16

situationen för barn till föräldrar med funktionsnedsättning. Familjen ska informeras om möjligheten till stödjande insatser för att kunna leva som barn med föräldrar utan funktionsnedsättning. Barnet/ungdomen har rätt att utifrån sin förmåga ges möjlighet att uttrycka sin vilja/sina åsikter. En 15 åring som själv förstår vad saken gäller och kan uttrycka en vilja kan inte ges särskilda insatser enligt LSS bara utifrån att vårdnadshavare eller annan legal företrädare begär det. För personer mellan 15 och 18 år är fortfarande vårdnadshavaren den som har rätt och skyldighet att i viss utsträckning bestämma i barnets angelägenheter. En begäran från en 15- åring att exempelvis få flytta till bostad med särskild service för barn och ungdomar kan inte ske mot vårdnadshavarens vilja. Ansökan När en person ansöker om insatser enligt LSS ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning. Ansökan kan vara muntlig eller skriftlig. Om ansökan är muntlig ska den dokumenteras. Grundprincipen är att personen själv ska göra ansökan. Om han/hon är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand lämna en ansökan kan ansökan göras av: Vårdnadshavare (för underåriga) Särskilt förordnad förmyndare (för underåriga) Legal företrädare som till exempel god man, förvaltare eller ombud För barn där föräldrarna inte bor ihop men har gemensam vårdnad är det viktigt att båda vårdnadshavarna är överens om ansökan. Utredning LSS Utredning om insatser enligt LSS kan endast göras om den enskilde begär insatser enligt LSS. Endast den begärda insatsen kan prövas. Av förvaltningslagen framgår det att alla ärenden som rör enskilda ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Om den enskilde behöver någon insats under utredningstiden ska behovet utredas och avgöras genom ett särskilt beslut. Detta kan t.ex. bli aktuellt när en person begär insatser enligt LSS eftersom personkretsfrågan kan ta lång tid att avgöra. Under tiden kan beslut om insatser fattas med stöd av socialtjänstlagen. Att olika stödjande åtgärder vidtas under utredningstiden påverkar dock inte kraven på skyndsam handläggning av en ansökan eller begäran om insatser (JO 1978/79 s. 144). Utredningen ska inte vara mera omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna samt ske skyndsamt. I utredning och behovsbedömning av insats måste handläggaren ta hänsyn till om det är funktionsnedsättningen som är grundorsak till att behov av stöd och service föreligger. 17

Bedömning Individuell prövning sker alltid då behovet av insats och insatsens omfattning ska bedömas. Vid bedömning om en person har rätt till LSS-insats, prövas om den sökande: Tillhör LSS personkrets Har behov av sökt insats Tillförsäkrats goda levnadsvillkor Att behovet inte är tillgodosett på annat sätt Vid bedömning av behovet av den sökta insatsen sker alltid en individuell bedömning utifrån den sökandes situation, behov och önskemål. Det är viktigt att vid bedömningen ta hänsyn till individens hela situation för att göra en rimlighetsbedömning av behovets omfattning. Det innebär att levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning bör jämföras med villkoren för människor som inte är funktionsnedsatta och är i samma ålder med liknande förhållanden. Beslut LSS Ett ärende avgörs alltid genom ett beslut. Ett beslut i ärendet ska fattas direkt när en utredning är slutförd oavsett om beslutet kan verkställas eller inte vid denna tidpunkt. Alla beslut ska skriftligen omgående meddelas den enskilde. Beslutet ska vara tydligt och begripligt för den enskilde. Av beslutet ska klart framgå vad den enskilde ansökt om behovsbedömning vilka insatser som beviljats och i vilken omfattning och frekvens vad i ansökan som eventuellt avslås motivering till avslagsbeslut, om behovet tillgodoses på annat sätt och hur för hur lång tid beslutet gäller vilka lagar handläggaren stödjer sitt beslut på beslutsdatum och handläggarens namn När ett beslut tidsbegränsas har nämnden ansvar för att en uppföljning görs i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. Målet är att LSS-handläggaren ska göra en uppföljning av beslutet varje år, då brukarens behov kan ha förändrats och beslutet därmed kan behöva förändras. En omprövning kan ske om förändring skett av de förutsättningar som legat till grund för beslutet, till exempel om en person flyttat hemifrån till en bostad med särskild service. Vid 18

behov kan omprövning av beslut göras på begäran av den sökande. Har förbehåll om omprövning skrivits in i beslutet får omprövning ske även om förhållandena inte förändrats. Handläggningen av ett ärende ska avslutas genom att nämnden fattar ett slutligt beslut, att bifalla, delvis bifalla/delvis avslå eller helt avslå en ansökan om insats. Enligt 7 FL ska ett ärende handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Insats enligt LSS kan bifallas när en person ansöker om någon av de insatser som återfinns i 9 p 2-10 LSS omfattas av någon av lagens personkrets enligt 1 LSS är i behov av den sökta insatsen inte får detta behov faktiskt tillgodosett på annat sätt JO erinrar om att ett tidsbegränsat beslut delvis går den enskilde emot om begäran avser en insats som ska gälla tillsvidare. I sådant fall gäller förvaltningslagens bestämmelser beträffande upplysningar till den enskilde om hur man överklagar. Dessutom ska det av beslutet framgå att det helt eller delvis har gått sökanden emot. Kommunicering av utredning Den enskilde ska ges tillräckligt med tid (normalt en vecka) för att hinna läsa och komma med synpunkter på utredningen och behovsbedömningen. Utskicket ska innehålla ett följebrev där det tydligt anges datum när den enskilde senast kan komma med synpunkter samt adress, telefonnummer till handläggaren. Beslutsmeddelande och information hur man överklagar När beslutet av insats enligt LSS är fattat ska alltid ett skriftligt beslutsmeddelande om beslutade insatser skickas till den enskilde. Den enskilde och/eller dennes ombud ska alltid informeras om möjligheten att överklaga beslut enligt förvaltningslagen. I beslutet ska det finnas information om hur den enskilde kan överklaga beslutet som helt eller delvis går emot honom och när eventuell överklagan senast ska ha inkommit till myndigheten. Den enskilde ska underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser (21 FL). Beslutet skickas till den enskilde med mottagningsbevis. Delgivningen ska innehålla utredning, behovsbedömning och samtliga handlingar som utgör grund för beslutet. Beslut enligt 9 LSS kan överklagas både avseende personkretstillhörighet, insats och omfattning. Beslutet ska överklagas skriftligt. I överklagandet anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. Vid behov ska handläggaren hjälpa den enskilde med överklagan. Det är den sökande själv eller dennes ombud som står för innehållet och som undertecknar överklagandet. 19