SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN ROBERTSFORS KOMMUN Våren 2008

FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN ROBERTSFORS KOMMUN Våren 2008

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning...1 SCB:s analysmodell med NKI...2 Resultat...5 Inför eget arbete med materialet...14 Om undersökningen...15 Diagram och tabeller A. Företagarna om regionens företagsmiljö Diagram 1A. Modellstrukturbild A...22 Diagram 2A. Prioriteringsmatris A...23 Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...24 Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg...27 Tabell 2A.1 4 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 28 B. Företagarna om kommunens service Diagram 1B. Modellstrukturbild B...31 Diagram 2B. Prioriteringsmatris B...32 Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...33 Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg...35 Tabell 2B.1 7 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 36 Bilaga Frågeblankett

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Sammanfattning Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) erbjöd för första gången under våren 2008 Sveriges kommuner att delta i undersökningen Företagarna om kommunen. Denna undersökning kommer framöver att genomföras årligen, varje vår. Sammanlagt deltog 23 kommuner i årets undersökning. Kommunernas resultat finns tillgängliga på www.foretagenochkommunen.scb.se. Denna rapport avser företagarundersökningen i Robertsfors kommun våren 2008. Undersökningen genomfördes som en totalundersökning under tiden 14 februari 9 april. Enkäten skickades ut till 373 företag och svarsandelen blev 49 procent i Robertsfors kommun. Undersökningen består av två delar: A. Företagarna om regionens företagsmiljö B. Företagarna om kommunens service åt företagen Jämförelser med resultat från samtliga kommuner avser de 23 kommuner som var med i årets undersökning. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett åt sin kommun och region. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. A. Företagarna i Robertsfors kommun om regionens företagsmiljö Det sammanfattande betygsindexet Företagsmiljö-Index (FMI) för hur företagen i Robertsfors kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 40. Genomsnittet för de 23 kommunerna i vårens undersökning blev 45. För Robertsfors kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Regionens attraktivitet samt Kontaktytor och rådgivning som kan höja helhetsbetyget Företagsmiljö-Index. B. Företagarna om Robertsfors kommuns service åt företagen Det sammanfattande betygsindexet Företagsservice-Index (FSI) för hur företagen bedömer Robertsfors kommuns service åt företagen blev 36. Genomsnittet för samtliga kommuner i vårens undersökningsomgång blev 39. För Robertsfors kommun är det enligt modellanalysen främst en förbättring av betygsindex för faktorn Service som kan höja helhetsbetyget Företagsservice-Index. 1

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns två helhetsbetyg, ett i vardera modellen. I modell A, med frågor om regionens företagsmiljö, ingår helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). I modell B, med frågor om kommunens service åt företagen, ingår helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Varje modell ovan består av ett antal faktorer/frågeområden. Varje faktor mäts i regel med flera frågor (indikatorer) som alla behandlar aspekter av det område som avses. De svarande företagen sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg 1 4 på en fråga kan betraktas som ej godkänt betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten ingår som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Företagen betygsätter alltså de olika enskilda frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto are är företagen med respektive faktor. En faktor med betygsindex under 40 innebär att företagen gett ett klart underkänt betygsindex för det som den faktorn mäter. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (23,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur företagen prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI (eller i denna undersökning FMI och FSI), och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NKI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. 2

SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet nedan) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto are är företagen med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NKI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen åt kommunen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt helhetsbetyg bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har relativt höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras trots att de redan har förhållandevis höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning av detta kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte skulle vara viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att företagens betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Företagens sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan 3

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 helhetsbetyget och betyget på faktorn, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. I t.ex. undersökningens frågeblock A, om regionens företagsmiljö, ingår faktorn Finansiellt stöd. Även om faktorn Finansiellt stöd fått ett lågt betyg av företagen i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande företagen inte är i behov av finansiellt stöd och att de kanske just därför fäster större vikt vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg FMI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan företagens betyg på faktorn Finansiellt stöd och deras helhetsbetyg på regionens företagsmiljö (FMI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Finansiellt stöd. Felmarginaler Felmarginaler för skattning av de olika faktorernas indextal och effektmått anges i diagrammen 1A och 1B i bilagan tabeller och diagram. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att resultaten baseras på modellberäkningar. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har ett betygsindex som är 55 och en felmarginal ± 2 så innebär det att det sanna värdet ligger i intervallet 53 57 med 95 procents säkerhet. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett som är 53 57 och ett som är 57 61, anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. 4

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Resultat Resultatredovisningen för vart och ett av frågeblocken, A (Regionens företagsmiljö) och B (Kommunens service åt företagen), bygger på: En modellstrukturbild (Diagram 1 A B) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A B) En tabell (Tabell 1 A B) I tabell 1A och 1B redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av företagen som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de företag som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. A. Företagarna i Robertsfors kommun om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index, FMI) Analysmodell A avser att mäta hur företagen i Robertsfors kommun betygsätter regionens företagsmiljö. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer: Kompetensförsörjning (fråga A1:1 4) Samhällsservice, boende m.m. (fråga A2:1 10) Regionens attraktivitet (fråga A3:1 5) Kontaktytor och rådgivning (fråga A4:1 6) Finansiellt stöd (fråga A5:1 2) Kommunikationer (fråga A6:1 5) Inställning till företagande (fråga A7:1 2) Vidare ingår tre frågor (frågorna A8: 1 3) som bygger upp helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI), samt en fråga om hur företagen i kommunen ser på sina förutsättningar att utvecklas i regionen (fråga A9), vilken ligger till grund för indexet Framtiden. Helhetsbetyget FMI för hur företagen i Robertsfors kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 40, vilket motsvarar betyget 4,6 på den tiogradiga skalan. FMI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 45. FMI för Robertsfors kommun är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för de 23 kommunerna. 5

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Av företagen i Robertsfors kommun ger 7 procent ett högt betyg på förutsättningarna att utvecklas i regionen de närmaste fem åren (betyg 8 10 på fråga A9), medan 43 procent ger ett lågt betyg (betyg 1 4 på frågan). I Robertsfors kommun blev medelindex för de sju faktorerna (frågeområdena ovan) 47. I tabell A1 framgår Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorernas betygsindex rangordnade för Robertsfors kommun. Tabell A1. Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Robertsfors kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FMI 40 ±2 Framtiden 41 ±2 Finansiellt stöd 56 ±3 Samhällsservice, Boende m.m. 54 ±2 Inställning till företagande 48 ±2 Kontaktytor och rådgivning 44 ±2 Regionens attraktivitet 43 ±2 Kommunikationer 43 ±2 Kompetensförsörjning 41 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i årets undersökning har Robertsfors kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Regionens attraktivitet samt Kontaktytor och rådgivning. För faktorn Kompetensförsörjning är det frågan om tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal som har fått lägst betyg av företagen. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 4,3 och 49 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Även frågan om möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt) under faktorn Kommunikationer har fått ett så pass lågt medelbetyg som 2,6. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om hur trygg och säker boendemiljön är under faktorn Samhällsservice, boende m.m. Medelbetyget för denna fråga blev 7,9 och hela 64 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 6

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram A1. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex för Robertsfors kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FMI Framtiden Robertsfors Samtliga Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m. Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (färre än 1 500 företag) har Robertsfors kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Regionens attraktivitet och Kontaktytor och rådgivning Tabell A2. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Robertsfors 0-1 499 1 500 - kommuner FMI 45 46 45 40 Framtiden 46 48 47 41 Kompetensförsörjning 42 46 43 41 Samhällsservice, boende m.m. 55 55 55 54 Regionens attraktivitet 50 55 52 43 Kontaktytor och rådgivning 47 51 49 44 Finansiellt stöd 56 57 56 56 Kommunikationer 42 49 44 43 Inställning till företagande 50 48 49 48 ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 175 ANTAL KOMMUNER 15 8 23 I Robertsfors kommun är det framförallt faktorerna Regionens attraktivitet och Kontaktytor och rådgivning som bör uppmärksammas. De faktorerna har fått relativt låga betygsindex och har hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FMI för Robertsfors kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Inställning till företagande förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FMI. 7

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram A2. Företagsmiljö-Index (FMI) Prioriteringsmatris för Robertsfors kommun. Våren 2008 Betygsindex Robertsfors 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt 80 70 60 50 40 Fin. stöd Samhälls. Inställn. Kommunik. Kontakt. Kompetens Attrakt. 30 III. Lägre prioritet II. Prioritera 20 Effekt 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Kompetensförsörjning Denna faktor har fått ett betygsindex på 41 och ett effektmått på 0,5. Faktorn består av fyra frågor där medelbetygen ligger mellan 4,3 och 5,0. Lägst medelbetyg har frågan om tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal och högst medelbetyg får frågan om annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag. Samhällsservice, boende m.m. Faktorn Samhällsservice, boende m.m. har fått betygsindex 54 och effektmått 0,2. Totalt består faktorn av tio frågor och medelbetygen varierar mellan 4,7 och 7,9. Lägst medelbetyg har frågan om det kommersiella utbudet fått, där 42 procent av de svarande ger ett lågt betyg. Högst medelbetyg fick frågan om hur trygg och säker boendemiljön är, där så många som 64 procent gav ett högt betyg. Regionens attraktivitet Faktorn Regionens attraktivitet har fått betygsindex 43 och effektmått 1,7 vilket är det klart högsta i modellen. Totalt utgörs faktorn av fem frågor. Det lägsta medelbetyget blev 3,9 för frågan om utbudet av kommersiella 8

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder och det högsta medelbetyget blev 5,6 för frågan om den allmänna bilden av regionen som en plats att bo och leva på. För frågan om det kommersiella utbudet var det så många som 65 procent av de svarande som gav ett lågt betyg. Kontaktytor och rådgivning Faktorn Kontaktytor och rådgivning fick betygsindex 44 och effektmåttet blev 0,8. Totalt utgörs faktorn av sex frågor där medelbetygen hamnat mellan 4,0 och 5,7. Den fråga som fick lägst medelbetyg var den om mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag, där hela 59 procent gav ett lågt betyg. Den fråga som fick högst medelbetyg var tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi, där 27 procent gav ett överbetyg. Finansiellt stöd Denna faktor består av två frågor. Frågan om bankernas kunskap om de lokala företagens villkor fick 6,2 i medelbetyg och för frågan om tillgången till nödvändigt kapital blev medelbetyget 5,9. Faktorns betygsindex blev 56 och effektmåttet 0,5. Kommunikationer Faktorn Kommunikationer fick betygsindex 43 och effektmått 0,2. Totalt består faktorn av fem frågor och medelbetygen varierar kraftigt mellan 2,6 och 6,1. Den fråga som fick det lägsta medelbetyget var möjligheterna till resa med järnväg (eller båt), där hela 83 procent gav ett lågt betyg. Den fråga som fick högst medelbetyg var kvaliteten på datakommunikationen. Inställning till företagande Denna faktor fick betygsindex 48 och faktorns effektmått blev 0,7. Frågan om hur allmänheten i regionen ser på företagande fick medelbetyget 5,5 och frågan om hur media i regionen beskriver företagen fick något lägre medelbetyg, 5,2. På den senare frågan var det nästan en tredjedel av företagen som gav ett lågt betyg. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2A:1 4 redovisas FMI och de olika faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 9

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 B. Företagarna om Robertsfors kommuns service åt företagen (Företagsservice-Index, FSI) Analysmodell B avser att mäta hur företagen bedömer Robertsfors kommuns service åt företagen. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer: Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling (fråga B10:1-4) (fråga B11:1-6) (fråga B12:1-5) (fråga B13:1-6) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor (frågorna B14:1 3) som ligger till grund för helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Helhetsbetyget FSI för hur företagen bedömer Robertsfors kommuns service åt företagen blev 36, vilket motsvarar betyget 4,2 på den tiogradiga skalan. FSI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 39. FSI för Robertsfors kommun är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för samtliga 23 kommuner. I Robertsfors kommun blev medelindex för de fyra faktorerna (frågeområdena ovan) 39. I tabell B1 framgår Företagsservice-Index (FSI) samt faktorernas betygsindex rangordnade för Robertsfors kommun. Tabell B1. Företagsservice-Index (FSI) samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Robertsfors kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FSI 36 ±2 Inställning till företagande 44 ±3 Tillståndsgivning 44 ±2 Service 38 ±2 Upphandling 28 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen har Robertsfors kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorn Upphandling. För faktorn Upphandling är det frågan om möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling som av företagen har fått lägst betyg. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 3,2 och hela 73 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om personalens bemötande under faktorn Tillståndsgivning. Medelbetyget för denna fråga blev 5,8 och 25 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 10

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram B1. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex för Robertsfors kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FSI Robertsfors Samtliga Inställning till företagandet Service Tillståndsgivning Upphandling 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (färre än 1 500 företag) har Robertsfors kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorn Upphandling. Tabell B2. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Robertsfors 0-1 499 1 500 - kommuner FSI 39 38 39 36 Inställning till företagande 43 41 43 44 Service 40 39 40 38 Tillståndsgivning 44 40 43 44 Upphandling 32 34 33 28 ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 175 ANTAL KOMMUNER 15 8 23 I Robertsfors kommun är det framförallt faktorn Service som bör uppmärksammas. Den faktorn har fått relativt lågt betygsindex och har hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FSI för Robertsfors kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Inställning till företagande förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FSI. 11

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram B2. Företagsservice-Index (FSI) Prioriteringsmatris för Robertsfors kommun. Våren 2008 Betygsindex 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt 80 70 60 50 Tillstånd Inställning 40 Service 30 20 Upphandling III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt Inställning till företagande Faktorn Inställning till företagande har fått ett betygsindex på 44 och ett effektmått på 1,7. Både betygsindex och effektmått är de högsta värdena i modellen. Faktorn utgörs av fyra indikatorer och medelbetygen varierar mellan 4,3 och 5,3. Lägst betyg har frågan om att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling fått, där 51 procent av de svarande ger ett kritiskt lågt betyg. Högst betyg fick kommunledningens syn på företagande. Service Faktorn Service fick betygsindex 38 och ett effektmått på 1,7. Faktorn består av sex frågor vars betyg varierar mellan 4,0 och 5,6. Lägst betyg fick frågan om stöd till företagarnätverk där hela 51 procent av de svarande var kritiska. Högst betyg av frågorna fick möjligheten att få kontakt med rätt kommuntjänsteman. Tillståndsgivning Denna faktor består av sammanlagt fem frågor. Betygsindex för faktorn blev 44 och effektmåttet blev 0,8. Medelbetygen för frågorna varierar 12

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat mellan 4,7 för stöd och rådgivning vid ansökan om tillståndsprocessen och 5,8 för frågan om personalens bemötande. Upphandling Upphandling har fått det lägsta betygsindexet i modellen, 28. Faktorns effektmått är också det lågt, 0,1. Totalt består faktorn av sex frågor och medelbetygen ligger mellan 3,2 och 4,3. Den fråga som fått lägst betyg är möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling, där andelen som gett ett lågt betyg är hela 73 procent. För samtliga frågor är det runt 50 procent som har angivit Ingen åsikt. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2B:1 7 redovisas FSI och de olika faktorerna efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 13

Inför eget arbete med materialet SCB:s företagarundersökning våren 2008 Inför eget arbete med materialet Starta med modellstrukturbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Man bör överväga att i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant I (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vänstra delen), dvs. har klart låga betygsindex jämfört med övriga faktorer bör dessa ges särskild uppmärksamhet trots att de erhållit ett svagare effektmått. Se till att bibehålla betygsnivån även på de faktorer som har låga effektmått. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring faktorns nuvarande betygsindex. Gå sedan vidare och studera utfallet, dvs. betygen på indikatorerna (frågorna), för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas (se Tabell 1). Undersök hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man i bakgrundstabellerna. I bakgrundstabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper, vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrundstabellerna är därför skillnader mellan olika gruppers indextal på 4 5 indexenheter av mindre betydelse. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Den kan ge en mer ingående information om det som företagen ser som brister i kommunen och dess verksamheter. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för problem. Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att företagen har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. 14

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Om undersökningen Allmänt Resultaten bearbetas med hjälp av SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI). Modellanalyser genomförs för vart och ett av de två frågeblocken (A och B). Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av företagen som är a eller missa med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av det helhetsbetyg som företagen ger sin kommun. Vid SCB har Lars-Gunnar Strand varit projektledare och Fredrik Hult ansvarat för datainsamlingen. Johan Eklund har genomfört modellberäkningarna. Anita Olsson-Malmberg, Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har svarat för programmering av tabeller och diagram. Denna rapport har utarbetats av Jonas Olofsson. Undersökningens omfattning Urval För de kommuner som har fler än 500 företag har undersökningen genomförts som en urvalsundersökning. För kommuner med högst 500 företag har en totalundersökning genomförts. SCB:s företagsdatabas (FDB) har använts som urvalsram. Från urvalsramen har företag med noll anställda där företaget inte är företagarens huvudsysselsättning tagits bort. En rensning har även gjorts för aktiebolag vars omsättning understiger 300 000 kronor. För företag startade år 2006 eller senare saknas dock uppgifter om omsättning respektive huvudsysselsättning varför samtliga dessa företag ingår i urvalsramen. Dessa nystartade företag har dessutom sannolikt en aktuell erfarenhet av kontakter med kommunen. För företag med flera arbetsställen i kommunen ingår endast ett arbetsställe, det med störst antal anställda, i populationen. I kommuner med färre än 1 500 företag som matchar ovanstående kriterier drogs ett urval på 500 företag, alternativt samtliga företag om kommunen inte har 500 företag. I kommuner med 1 500 till 3 000 företag drogs ett urval på 800 företag. I kommuner med fler än 3 000 företag drogs ett urval på 1 000 företag (se tabell C). Vid urvalsdragningen delades företagen upp på olika strata (grupper) beroende på antal anställda. Från den största storleksklassen, fler än 25 anställda, drogs samtliga företag (dock maximalt 300 stycken). I övriga strata fördelades urvalet proportionellt med hänsyn till antalet företag i respektive stratum. Följande strata har använts: Företag med mer än 25 anställda Företag med 5-25 anställda Företag med 1-4 anställda 15

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Aktiebolag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som har en omsättning på minst 300 tkr Företag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som är företagarens huvudsysselsättning Företag med 0 anställda som startats år 2006 eller senare Se tabell D för bruttourvalet per stratum för respektive kommun. Population Målpopulationen (målgruppen) i undersökningen är privata företag inom kommunen där verksamheten är företagarens huvudsysselsättning. Datainsamlingen Metod Postenkät med tre skriftliga påminnelser, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 14 februari 2008 och avbröts den 9 april. Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 23 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 43 procent av nettourvalet. Viktning av svaren För att korrigera att andelen svarande skiljer sig åt mellan de olika storleksklasserna bland företagen har svar från mindre, mellanstora och stora företag inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje storleksklass ges svarande företag en vikt så att den viktade andelen företag i respektive storleksklass överensstämmer med det faktiska antalet företag i den storleksklassen inom kommunen. Partiellt bortfall och ingen åsikt Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet Ingen åsikt relativt stor för flera av frågorna (se tabell 1 A B). Modellernas förklaringsgrad Förklaringsgraden (R 2 ) kan variera mellan 0 och 1. För Företagsmiljö-Index blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,58 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 58 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av regionens företagsmiljö. Förklaringsgraden för Företagsservice-Index blev för de deltagande kommunerna cirka 0,67 vilket innebär att modellens fyra faktorerna förklarar 67 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens service åt företagen. 16

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell C. Urval per kommun. Våren 2008 Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Svarande Antal Svarande Andel Arjeplog 240 4 236 98 42 Bjurholm 167 6 161 84 52 Finspång 500 11 489 221 45 Gotland 1000 11 989 478 48 Karlskrona 800 16 784 300 38 Kinda 500 13 487 210 43 Kramfors 500 18 482 229 48 Linköping 1000 19 981 398 41 Mjölby 500 15 485 215 44 Motala 800 16 784 337 43 Norrköping 1000 19 981 379 39 Robertsfors 373 16 357 175 49 Sandviken 500 7 493 170 34 Sollefteå 500 14 486 222 46 Storuman 412 15 397 198 50 Sundsvall 1000 26 974 391 40 Svalöv 500 12 488 205 42 Tanum 500 12 488 218 45 Umeå 1000 33 967 386 40 Uppvidinge 500 14 486 218 45 Vindeln 330 7 323 153 47 Vännäs 343 6 337 157 47 Östsam 1000 12 988 477 48 Totalt 13 965 322 13643 5 919 43 17

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabell D. Bruttourval och antal företag per stratum. Våren 2008 Stratum efter antal anställda Kommun >25 5-25 1-4 0, AB 0, gamla 0, nya Totalt Arjeplog Bruttourval 4 30 79 15 88 24 240 Antal i kommunen 4 30 79 15 88 24 240 Bjurholm Bruttourval 0 17 51 7 75 17 167 Antal i kommunen 0 17 51 7 75 17 167 Finspång Bruttourval 26 78 156 18 144 78 500 Antal i kommunen 26 128 255 29 235 127 800 Gotland Bruttourval 75 101 268 35 363 158 1000 Antal i kommunen 75 420 1124 147 1521 664 3951 Karlskrona Bruttourval 85 102 227 30 210 146 800 Antal i kommunen 85 371 825 111 763 533 2688 Kinda Bruttourval 9 50 169 19 190 63 500 Antal i kommunen 9 64 216 24 243 80 636 Kramfors Bruttourval 31 58 159 19 160 73 500 Antal i kommunen 31 128 351 42 352 161 1065 Linköping Bruttourval 273 122 243 45 160 157 1000 Antal i kommunen 273 1000 1997 370 1315 1295 6250 Mjölby Bruttourval 38 67 159 20 135 81 500 Antal i kommunen 38 185 440 56 373 223 1315 Motala Bruttourval 56 113 273 35 200 123 800 Antal i kommunen 56 272 659 85 482 297 1851 Norrköping Bruttourval 269 119 253 37 174 148 1000 Antal i kommunen 269 915 1938 282 1331 1136 5871 Robertsfors Bruttourval 4 55 117 8 148 41 373 Antal i kommunen 4 55 117 8 148 41 373 Sandviken Bruttourval 51 78 128 19 136 88 500 Antal i kommunen 51 226 373 55 397 255 1357 Sollefteå Bruttourval 20 63 164 13 161 79 500 Antal i kommunen 20 141 369 30 361 177 1098 Storuman Bruttourval 9 58 161 16 120 48 412 Antal i kommunen 9 58 161 16 120 48 412 Sundsvall Bruttourval 221 132 280 42 176 149 1000 Antal i kommunen 221 759 1612 239 1013 859 4703 Svalöv Bruttourval 11 43 128 22 199 97 500 Antal i kommunen 11 70 207 36 323 157 804 Tanum Bruttourval 15 53 144 24 201 63 500 Antal i kommunen 15 103 278 47 389 121 953 Umeå Bruttourval 207 125 290 51 150 177 1000 Antal i kommunen 207 726 1684 296 873 1030 4816 Uppvidinge Bruttourval 26 85 136 18 172 63 500 Antal i kommunen 26 101 162 21 205 77 592 Vindeln Bruttourval 7 42 118 10 121 32 330 Antal i kommunen 7 42 118 10 121 32 330 Vännäs Bruttourval 8 41 101 12 133 48 343 Antal i kommunen 8 41 101 12 133 48 343 Östsam Bruttourval 69 98 323 43 331 136 1000 Antal i kommunen 69 342 1129 152 1158 474 3324 Totalt Bruttourval 1 514 1 730 4 127 558 3 947 2 089 13 965 Antal i kommunen 1 514 6 194 14 246 2 090 12 019 7 876 43 939 18

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell E. Andel svarande efter företagsstorlek och kommun. Våren 2008 Antal anställda Total Kommun 0 1-4 5-25 26 eller fler Arjeplog 34 49 47 75 42 Bjurholm 52 58 38 0 52 Finspång 41 46 49 69 45 Gotland 44 49 58 61 48 Karlskrona 38 38 34 45 38 Kinda 40 41 62 78 43 Kramfors 45 50 45 60 48 Linköping 35 42 40 47 41 Mjölby 44 42 48 45 44 Motala 39 42 49 62 43 Norrköping 35 40 50 37 39 Robertsfors 47 48 58 75 49 Sandviken 28 38 47 35 34 Sollefteå 46 40 52 60 46 Storuman 48 49 55 56 50 Sundsvall 37 39 35 50 40 Svalöv 39 48 42 64 42 Tanum 41 49 51 60 45 Umeå 37 37 45 45 40 Uppvidinge 40 44 55 65 45 Vindeln 46 50 43 71 47 Vännäs 43 49 63 25 47 Östsam 46 48 48 68 48 Totalt 41 44 48 49 43 19

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram TABELLER OCH DIAGRAM 20

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram A. Företagarna om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 21

Diagram 1A Modellstrukturbild Robertsfors Fråga Faktor Effektmått Kompetensförsörjning Våren 2008 1:1-4 Framtiden 41 ±2 0,5 Samhällsservice, Boende m.m. Företagsmiljö-Index (FMI) 2:1-10 Företagarna om regionens 54 ±2 0,2 41 företagsmiljö 3:1-5 Regionens attraktivitet 3,4 ± 2 Frågeblock 1-9 43 ±2 1,7 * FMI 4:1-6 Kontaktytor och rådgivning ±0,5 Fråga: 9 Antal svarande 175 44 ±2 0,8 40 ± 2 Andel svarande (%) 49 5:1-2 Finansiellt stöd Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Medelindex 47 56 ±3 0,5 Fråga Medeleffekt 0,7 6:1-5 Kommunikationer 8:1-3 0,0-1,3 22 43 ±2 0,2 0,0-1,1 7:1-2 Inställning till företagande 0,8-2,6 48 ±2 0,7 0,0-1,8 * Värdet 1,7 innebär att om 0,0-1,2 betygsindexet för faktorn Regionens attraktivitet 0,0-1,0 ökar med 5 enheter från 43 till 48 då 0,0-1,7 förväntas helhetsbetyget eller FMI öka med 1,7 enheter från 40 till 41,7. 2008-04-25 2409

Diagram 2A Prioriteringsmatris Robertsfors Robertsfors Våren 2008 Företagsmiljö-Index (FMI) Företagarna om regionens företagsmiljö Frågeblock 1-9 FMI 40 Framtiden 41 Antal svarande 175 42 Andel svarande (%) 49 58 Medelindex 47 Medeleffekt 0,7 Betygsindex 90 80 70 50 60 50 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Fin. stöd Samhälls. Inställn. Faktor Betygsindex Effekt Kompetensförsörjning 41 0,5 Samhällsservice, boende m.m. 54 0,2 Regionens attraktivitet 43 1,7 Kontaktytor och rådgivning 44 0,8 Finansiellt stöd 56 0,5 Kommunikationer 43 0,2 Inställning till företagande 48 0,7 40 30 20 Kommunik. Kontakt. Attrakt. Kompetens III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 2409 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex 2008 23

Tabell 1 A. Företagarna om regionens företagsmiljö, våren 2008. Robertsfors Antal svarande: 175 Andel svarande (%): 49 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Regionens företagsmiljö". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FMI (Företagsmiljö-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Robertsfors Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Robertsfors Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2409 Ingen åsikt Andel "ej svar" FMI, HELHETEN 40 45 37 53 Fr 8:1 Hur är du med de regionala förutsättningarna för företagandet i sin helhet? 4,9 5,3 4,6 6,0 33 60 7 100 0 7 Fr 8:2 Hur väl uppfyller de regionala förutsättningarna för företagen dina förväntningar? 4,7 5,1 4,5 5,9 38 56 6 100 0 6 Fr 8:3 Föreställ dig en region med perfekta förutsättningar för företag. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer regionen? 4,2 4,8 4,0 5,7 57 41 2 100 0 6 FRAMTIDEN 41 47 39 57 Fr 9 Hur är du med de regionala förutsättningarna för att just ditt företag ska utvecklas väl inom de närmaste 5 åren? 4,7 5,2 4,5 6,1 43 50 7 100 20 2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur är du med regionen vad gäller 41 43 32 56 Fr 1:1...möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens? 4,4 4,7 3,8 5,7 47 44 9 100 30 0 Fr 1:2 universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag? 4,6 5,0 3,8 6,5 45 44 11 100 52 0 Fr 1:3 annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag? 5,0 5,1 4,1 6,1 38 47 15 100 39 0 Fr 1:4 tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal? 4,3 4,7 3,9 5,8 49 44 7 100 35 0 24

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Robertsfors Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Robertsfors Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2409 Ingen åsikt Andel "ej svar" SAMHÄLLSSERVICE, BOENDE M.M. Hur är du med regionen vad gäller 54 55 48 65 Fr 2:1 barnomsorgen? 6,1 6,5 6,0 7,6 18 53 29 100 35 1 Fr 2:2 grundskolan? 5,5 6,2 5,5 7,1 34 41 25 100 25 1 Fr 2:3 gymnasieskolan? 5,7 6,2 5,3 7,2 32 38 30 100 31 1 Fr 2:4 tillgången på bostäder? 7,0 5,9 4,6 7,0 8 47 45 100 23 1 Fr 2:5 hur trygg och säker boendemiljön är? 7,9 6,9 6,0 8,3 3 33 64 100 18 1 Fr 2:6 företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse? 5,8 5,2 4,4 6,6 24 48 28 100 24 2 Fr 2:7 Räddningstjänstens brandskydd? 7,2 7,0 6,2 7,7 9 40 51 100 22 0 Fr 2:8 tillgången till Försäkringskassans service? 5,2 4,7 3,3 5,3 41 39 21 100 28 0 Fr 2:9 tillgången till Arbetsförmedlingens service? 5,9 5,1 4,4 7,1 28 43 29 100 28 0 Fr 2:10 det kommersiella utbudet? 4,7 5,6 4,5 7,1 42 48 10 100 18 0 REGIONENS ATTRAKTIVITET Hur är du med regionen vad gäller 43 52 43 63 Fr 3:1 den allmäna bilden av regionen som attraktiv för företagen? 4,5 5,4 4,5 6,6 47 46 7 100 18 2 Fr 3:2 den allmäna bilden av regionen som en plats att bo och leva på? 5,6 6,6 5,6 7,3 25 54 20 100 10 2 Fr 3:3 utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder? 3,9 5,2 3,9 6,5 65 29 6 100 20 2 Fr 3:4 tillgången till lämpliga företagslokaler? 5,0 5,3 3,9 6,2 39 45 16 100 24 2 Fr 3:5 utbudet av attraktiva lokaler/platser för konferenser eller andra företagsarrangemang? 5,4 6,0 4,9 7,1 29 50 21 100 16 2 KONTAKTYTOR OCH RÅDGIVNING Hur är du med regionen vad gäller 44 49 41 56 Fr 4:1 möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar? 5,4 5,9 5,3 6,7 30 54 16 100 25 2 Fr 4:2 kontakter som ditt företag behöver med universitet, högskola och forskning? 5,1 5,4 4,5 6,3 34 52 14 100 49 2 Fr 4:3 kontakter som ditt företag behöver med andra skolor? 5,4 5,3 4,7 6,2 28 54 18 100 48 2 Fr 4:4 tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi? 5,7 5,9 5,0 6,6 26 48 27 100 22 3 Fr 4:5 offentliga organisationers företagsrådgivning? 4,6 5,0 4,3 5,8 44 45 11 100 35 2 Fr 4:6 mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag? 4,0 4,5 3,5 5,4 59 31 10 100 23 3 25

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Robertsfors Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Robertsfors Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2409 Ingen åsikt Andel "ej svar" FINANSIELLT STÖD Hur är du med regionen vad gäller 56 56 48 67 Fr 5:1 bankernas kunskap om de lokala företagens villkor? 6,2 6,1 5,4 7,4 23 42 35 100 18 2 Fr 5:2 tillgången till nödvändigt kapital? 5,9 6,0 5,2 6,7 25 45 30 100 23 2 KOMMUNIKATIONER Hur är du med regionen vad gäller 43 44 28 61 Fr 6:1 möjligheterna till resor/transporter via vägnätet? 5,5 5,6 3,6 7,4 33 43 24 100 7 2 Fr 6:2 möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt)? 2,6 4,2 2,1 7,0 83 15 3 100 23 3 Fr 6:3 möjligheterna till resor/transporter med flyg? 5,0 5,2 3,1 7,8 37 44 19 100 19 3 Fr 6:4 möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken? 3,5 3,7 1,8 5,8 66 23 10 100 22 3 Fr 6:5 kvaliteten på datakommunikationen? 6,1 6,0 4,9 7,4 28 32 41 100 14 2 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med regionen vad gäller 48 49 41 59 Fr 7:1 hur allmänheten i regionen ser på företagande? 5,5 5,6 4,6 6,6 26 58 15 100 19 2 Fr 7:2 hur media i regionen beskriver företagen? 5,2 5,3 4,6 6,0 32 56 13 100 16 3 26

Diagram 3 A Andel som givit högt respektive lågt betyg Robertsfors Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9 Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 2:6 Fr 2:7 Fr 2:8 Fr 2:9 Fr 2:10 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 3:5 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 7:1 Fr 7:2-100 0 100 Lågt Högt 27

Tabell 2A:1 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal år i kommunen Hur många år har företaget funnits i kommunen? Samtliga Uppgift saknas Mindre än 1 år 1-5 år 6-15 år 16 år eller längre FMI 42 41 38 41 40 Framtiden 45 40 42 42 41 Kompetensförsörjning 47 42 38 41 41 Samhällsservice, Boende m.m. 52 59 53 53 54 Regionens attraktivitet 45 41 39 44 43 Kontaktytor och rådgivning 41 43 39 47 44 Finansiellt stöd 44 55 52 60 56 Kommunikationer 40 42 44 43 43 Inställning till företagande 54 49 45 49 48 ANTAL SVARANDE 8 28 43 93 3 175 Tabell 2A:2 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter företagens lokalisering Var i kommunen ligger företaget? Samtliga I annnan tätort Utanför tätort Uppgift saknas I kommunens centralort FMI 43 34 41 40 Framtiden 44 35 42 41 Kompetensförsörjning 44 39 40 41 Samhällsservice, Boende m.m. 60 47 54 54 Regionens attraktivitet 45 35 44 43 Kontaktytor och rådgivning 47 40 44 44 Finansiellt stöd 57 55 57 56 Kommunikationer 55 39 40 43 Inställning till företagande 48 48 49 48 ANTAL SVARANDE 34 29 108 4 175 28

Tabell 2A:3 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter var företagen har sina kunder Var har företaget huvudsakligen sina kunder? Helt eller huvudsakligen inom kommunen Främst inom kommunen men även i kringliggande kommuner Främst i andra delar av Sverige I Sverige, men delvis utomlands Främst utomlands FMI 40 40 41 41 28 40 Framtiden 40 41 44 42 29 41 Kompetensförsörjning 42 40 40 50 34 41 Samhällsservice, Boende m.m. 54 53 55 58 49 54 Regionens attraktivitet 41 44 40 42 45 43 Kontaktytor och rådgivning 43 45 43 49 51 44 Finansiellt stöd 54 57 58 51 57 56 Kommunikationer 42 41 45 52 48 43 Inställning till företagande 47 49 50 42 43 48 ANTAL SVARANDE 31 80 42 11 3 8 175 Uppgift saknas Samtliga Tabell 2A:4 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal anställda Antal anställda Samtliga 0 1-4 5-25 26 eller fler FMI 38 43 38 40 Framtiden 41 41 41 41 Kompetensförsörjning 42 40 37 41 Samhällsservice, boende m.m. 54 55 54 54 Regionens attraktivitet 43 44 38 43 Kontaktytor och rådgivning 46 43 42 44 Finansiellt stöd 54 59 60 56 Kommunikationer 42 43 47 43 Inställning till företagande 48 47 51 48 ANTAL SVARANDE 87 54 31 3 175 29

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram B. Företagarna om kommunens service åt företagen (Företagsservice-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 30

Diagram 1B Modellstrukturbild Robertsfors Fråga Faktor Effektmått Inställning till företagande Våren 2008 10:1-4 Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat FSI 44 ±3 1,7 Service Företagsservice-Index (FSI) 11:1-6 Företagarna om kommunens 38 ±2 1,7 * 36 ± 2. service åt företagen 12:1-5 Tillståndsgivning 0,7-2,7 Frågeblock 10-14 44 ±2 0,8 Fråga 0,8-2,6 13:1-6 Upphandling 14:1-3 0,0-1,7 Antal svarande 175 28 ±2 0,1 0,0-0,6 Andel svarande (%) 49 Medelindex 39 Medeleffekt 1,1 31 2008-04-30 * Värdet 1,7 innebär att om betygsindexet för faktorn Service ökar med 5 enheter från 38 till 43 då förväntas helhetsbetyget eller FSI öka med 1,7 enheter från till 1,7. 2409

Diagram 2B Prioriteringsmatris Betygsindex Robertsfors Våren 2008 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Företagsservice-Index (FSI) Företagarna om kommunens service åt företagen Frågeblock 10-14 80 70 FSI 36 60 Antal svarande 175 40 Andel svarande (%) 49 28 Medelindex 39 50 Medeleffekt 1,1 50 Tillstånd Inställning Faktor Betygsindex Effekt Inställning till företagande 44 1,7 Service 38 1,7 Tillståndsgivning 44 0,8 Upphandling 28 0,1 40 30 Upphandling Service 20 III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 2409 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex 2008 32

Tabell 1 B. Företagarna om kommunens service åt företagen, våren 2008. Robertsfors Antal svarande: 175 Andel svarande (%): 49 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Kommunens service åt företagen". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FSI (Företagsservice-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Robertsfors Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Robertsfors Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2409 Ingen åsikt Andel "ej svar" FSI, HELHETEN 36 39 27 50 Fr 14:1 Hur är du med kommunens service åt företagen i sin helhet? 4,3 4,6 3,6 5,6 44 51 5 100 0 5 Fr 14:2 Hur väl uppfyller kommunens service åt företagen dina förväntningar? 4,4 4,5 3,5 5,4 49 42 8 100 0 5 Fr 14:3 Föreställ dig en kommun med perfekt service åt företagen. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer servicen åt företagen i din kommun? 4,1 4,4 3,3 5,5 56 40 4 100 0 6 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med kommunen vad gäller 44 43 26 57 Fr 10:1 kommunledningens syn på företagande? 5,3 5,1 3,7 6,5 32 46 22 100 20 2 Fr 10:2 hur kommunledningen ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter? 5,1 4,8 3,3 6,0 37 45 18 100 23 3 Fr 10:3 att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling? 4,3 4,6 3,0 5,9 51 39 10 100 26 2 Fr 10:4 hur kommunens personal ser på företagande? 4,9 4,7 3,4 6,1 44 36 20 100 28 2 SERVICE Hur är du med kommunen vad gäller 38 40 26 52 Fr 11:1 hur användbar kommunens service till företagen är för ditt företag? 4,3 4,5 3,7 5,5 47 48 5 100 29 2 Fr 11:2 att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda? 4,3 4,4 3,1 5,6 48 44 8 100 29 2 Fr 11:3 stöd till företagarnätverk? 4,0 4,4 3,2 5,6 51 44 5 100 35 4 Fr 11:4 marknadsföring av kommunen/regionen? 4,1 4,7 3,2 6,0 53 40 6 100 23 2 Fr 11:5 hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling? 4,4 4,3 3,0 5,3 48 42 10 100 23 2 Fr 11:6 möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman? 5,6 5,2 4,4 6,7 30 49 21 100 18 2 33

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Robertsfors Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Robertsfors Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2409 Ingen åsikt Andel "ej svar" TILLSTÅNDSGIVNING Hur är du med kommunen vad gäller 44 43 35 51 Fr 12:1 information om vilka tillstånd som behövs för en verksamhet? 4,8 4,8 4,3 5,8 44 36 20 100 28 2 Fr 12:2 stöd och rådgivning vid ansökan om tillståndsprocessen? 4,7 4,8 4,1 5,7 43 42 14 100 36 2 Fr 12:3 personalens bemötande? 5,8 5,6 4,9 6,5 21 54 25 100 29 2 Fr 12:4 information om ett ärendes gång? 4,9 4,7 4,0 5,4 40 44 16 100 41 2 Fr 12:5 tiden det tar för beslut i ett ärende? 4,8 4,3 3,2 5,5 44 41 15 100 40 2 UPPHANDLING Hur är du med kommunen vad gäller 28 33 24 43 Fr 13:1 kommunens kompetens för upphandlingar? 3,4 4,0 3,0 5,1 70 23 7 100 46 2 Fr 13:2 information om kommande upphandlingar? 3,3 3,8 3,0 4,5 71 23 6 100 48 2 Fr 13:3 stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet? 3,3 3,7 3,0 4,7 69 27 4 100 51 2 Fr 13:4 möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling? 3,2 3,8 3,2 5,1 73 21 7 100 51 2 Fr 13:5 vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar? 4,3 4,4 3,6 5,6 51 39 10 100 52 2 Fr 13:6 hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas? 3,7 3,9 3,2 5,2 60 32 8 100 52 2 34

Diagram 3 B Andel som givit högt respektive lågt betyg Robertsfors Fr 14:1 Fr 14:2 Fr 14:3 Fr 10:1 Fr 10:2 Fr 10:3 Fr 10:4 Fr 11:1 Fr 11:2 Fr 11:3 Fr 11:4 Fr 11:5 Fr 11:6 Fr 12:1 Fr 12:2 Fr 12:3 Fr 12:4 Fr 12:5 Fr 13:1 Fr 13:2 Fr 13:3 Fr 13:4 Fr 13:5 Fr 13:6-100 0 100 Lågt Högt 35

Tabell 2B:1 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FSI efter antal år i kommunen Hur många år har företaget funnits i kommunen? Samtliga Mindre än 1 år 1-5 år 6-15 år 16 år eller Uppgift saknas längre FSI 35 32 38 38 36 Inställning till företagandet 56 42 41 45 44 Service 40 39 36 39 38 Tillståndsgivning 54 47 43 44 44 Upphandling 35 29 24 30 28 ANTAL SVARANDE 8 28 43 93 3 175 Tabell 2B:2 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FSI efter företagens lokalisering Var i kommunen ligger företaget? Samtliga I kommunens centralort I annnan tätort Utanför tätort Uppgift saknas FSI 39 28 38 36 Inställning till företagandet 45 32 46 44 Service 42 28 39 38 Tillståndsgivning 49 33 45 44 Upphandling 32 23 29 28 ANTAL SVARANDE 34 29 108 4 175 36

Tabell 2B:3 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FSI efter var företagen har sina kunder Var har företaget huvudsakligen sina kunder? Samtliga Uppgift saknas Helt eller huvudsakligen inom kommunen Främst inom kommunen men även i kringliggande kommuner Främst i andra delar av Sverige I Sverige, men delvis utomlands Främst utomlands FSI 38 35 37 43 24 36 Inställning till företagandet 45 43 45 40 27 44 Service 41 38 38 39 22 38 Tillståndsgivning 47 43 46 44 28 44 Upphandling 34 28 27 23 17 28 ANTAL SVARANDE 31 80 42 11 3 8 175 Tabell 2B:4 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FSI efter kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende Har företaget varit i kontakt med någon tjänsteman i ett tillståndsärende under de senaste 12 månaderna? Ja, angående bygglov/bygganmälan Ja, angående livsmedel Ja, angående miljö- och hälsoskydd Ja, angående djurskydd Ja, angående alkoholtillstånd Ja, angående upplåtelse av allmän plats FSI 37 44 59 Inställning till företagandet 43 48 68 Service 40 42 58 Tillståndsgivning 48 50 60 Upphandling 29 33 37 ANTAL SVARANDE 30 6 26 7 3 1 37

Tabell 2B:4 forts. forts. Har företaget varit i kontakt med någon tjänsteman i ett tillståndsärende under de senaste 12 månaderna? Samtliga Ja, angående trafikdispenser Ja, annat ärende Nej Uppgift saknas FSI 33 36 36 Inställning till företagandet 40 45 44 Service 35 38 38 Tillståndsgivning 41 44 44 Upphandling 27 29 28 ANTAL SVARANDE 1 28 103 3 175 Tabell 2B:5 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FSI efter kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker Samtliga Har företaget haft kontakt med någon annan tjänsteman eller politiker i kommunen under de senaste 12 månaderna? Ja Nej Uppgift saknas FSI 35 39 36 Inställning till företagandet 41 48 44 Service 37 40 38 Tillståndsgivning 43 46 44 Upphandling 27 31 28 ANTAL SVARANDE 93 79 3 175 Tabell 2B:6 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FSI efter deltagande i kommunal upphandling Har företaget varit med i någon kommunal upphandling under de senaste 12 månaderna? Samtliga Ja Nej Uppgift saknas FSI 28 38 36 Inställning till företagandet 37 45 44 Service 36 39 38 Tillståndsgivning 38 45 44 Upphandling 30 28 28 ANTAL SVARANDE 20 152 3 175 38

Tabell 2B:7 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FSI efter antal anställda Antal anställda Samtliga 0 1-4 5-25 26 eller fler Uppgift saknas FSI 38 34 34 36 Inställning till företagandet 46 42 40 44 Service 39 38 34 38 Tillståndsgivning 45 44 40 44 Upphandling 29 28 27 28 ANTAL SVARANDE 87 54 31 3 0 175 39

Februari 2008 Vad tycker Du som företagare/företagsledare om Robertsfors kommun? Robertsfors kommun vill erbjuda kommunens företag så goda villkor som möjligt. Under de närmaste åren kommer Robertsfors kommun, tillsammans med övriga kranskommuner runt Umeå i projektet Konkurrenskraftiga Kranskommuner som medfinansieras av EU, att arbeta för att det skall bli ännu bättre att vara företagare här. För att kunna göra detta är det viktigt att veta hur företagarna/företagsledarna i Robertsfors ser på sin kommun. Vad tycker Du om företagsmiljön i Robertsfors kommun? Hur bedömer Du den service Du och Ditt företag får från kommunen? Det är sådant frågorna i enkäten handlar om. Visst kan det vara svårt att svara på vissa frågor som rör sådant som Du kanske inte har så stor egen erfarenhet av. Men i regel har man en uppfattning, om än en uppfattning grundad på vad man hört och läst. Det räcker. Det är Din uppfattning om olika verksamheter och förhållanden som vi vill veta. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför denna undersökning i samarbete med Robertsfors kommun. Undersökningen skickas ut till samtliga företag/företagsledare i Robertsfors och är helt anonym. Vi hoppas att Du tar Dig tid att svara på frågorna! På detta sätt bidrar Du med underlag åt Robertsfors kommun i arbetet med att förbättra villkoren för företagen i kommunen. Tack på förhand för Din medverkan! Carin Elofsson Näringslivsutvecklare www.robertsfors.se Robertsfors Kommun Storgatan 13, 915 81 Robertsfors Växel +46(0)934-140 00 Fax +46(0)934-140 14 E-post kommun@robertsfors.se