1 GÖTA HOVRÄTT Rotel 13 DOM 2013-06-25 Jönköping Mål nr B 940-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Linköpings tingsrätts dom den 22 mars 2013 i mål nr B 2265-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 4) Motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Marianne Staaf, Åklagarkammaren i Linköping Motparter (Målsägande) 1. Försäkringskassan, 202100-5521, c/o Huvudkontoret, Verksamhetsområde processjuridik, 103 51 Stockholm 2. Linköpings kommun, 581 81 Linköping 3. Majdouline Hrimich, skyddad adress Samtliga företrädda av åklagaren Klagande (Tilltalad) Haidar Ali, 650715-, enligt uppgift medborgare i Sverige och Irak, Frihetsberövande: Häktad c/o Hussein El Mawla, Järnbärarvägen 4, lgh 1202,127 61 Skärholmen Ombud och offentlig försvarare: advokaten Mikael Abrahamsson, Bråddgatan 14, 602 22 Norrköping SAKEN Grovt bedrägeri m.m. HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten fastställer tingsrättens dom. Angående vilka delar av skadeståndet som ska utges solidariskt med Husam Ali, se domslutet för denne. Haidar Ali ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Mikael Abrahamsson får ersättning av staten med 168 486 kr. Av beloppet avser 89 424 kr arbete, 22 800 kr tidsspillan, 22 565 kr utlägg och 33 697 kr mervärdesskatt. Dok.Id 172922 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2223 Hovrättsgränd 4 036-15 69 00 036-15 65 36 måndag fredag 550 02 Jönköping E-post: gota.hovratt@dom.se www.gotahovratt.se 08:00-16:00
2 Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.
3 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Linköpings tingsrätts dom den 22 mars 2013 i mål nr B 2265-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 4) Motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Marianne Staaf, Åklagarkammaren i Linköping Motparter (Målsägande) 1. Försäkringskassan, 202100-5521, c/o Huvudkontoret, Verksamhetsområde processjuridik, 103 51 Stockholm 2. Linköpings kommun, 581 81 Linköping Båda företrädda av åklagaren Klagande (Tilltalad) ALA FATHI Hasan, 720513-, enligt uppgift medborgare i Sverige och Irak, Skattegården 51 C, lgh 1002, 586 48 Linköping Ombud och offentlig försvarare: advokaten Bengt Lejefors, Knäppingsborgsgatan 9, 602 26 Norrköping SAKEN Grovt bedrägeri m.m. HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att fängelsestraffets längd bestäms till två (2) år sex (6) månader. Angående vilka delar av skadeståndet som ska utges solidariskt med Husam Ali, se domslutet för denne. Bengt Lejefors får ersättning av staten med 236 338 kr. Av beloppet avser 153 387 kr arbete, 18 240 kr tidsspillan, 17 443 kr utlägg och 47 268 kr mervärdesskatt. Advokaten Per Joelsson, som tidigare varit förordnad som offentlig försvarare, får ersättning av staten med 5 822 kr. Av beloppet avser 4 658 kr arbete och 1 164 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararna.
4 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Linköpings tingsrätts dom den 22 mars 2013 i mål nr B 2265-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 4) Motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Marianne Staaf, Åklagarkammaren i Linköping Motparter (Målsägande) 1. Försäkringskassan, 202100-5521, c/o Huvudkontoret, Verksamhetsområde processjuridik, 103 51 Stockholm 2. Linköpings kommun, 581 81 Linköping Båda företrädda av åklagaren Klagande (Tilltalad) HUSAM Haidar Ali, 910928-, enligt uppgift medborgare i Sverige och Irak, Skattegården 51 C, lgh 1002, 586 48 Linköping Ombud och offentlig försvarare: advokaten Gunnar Bengtsson, Hantverkaregatan 6, 582 23 Linköping SAKEN Grovt bedrägeri m.m. HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att hovrätten bestämmer det skadestånd som Husam Ali, solidariskt med Haidar Ali och Ala Fathi Hasan, ska betala till a) Försäkringskassan till 440 000 kr, jämte ränta enligt tingsrättens dom, varav 160 426 kr jämte ränta ska betalas solidariskt även med Muhannad Ali, och b) Linköpings kommun till 160 000 kr, jämte ränta enligt tingsrättens dom. Gunnar Bengtsson får ersättning av staten med 130 721 kr. Av beloppet avser 77 625 kr arbete, 19 950 kr tidsspillan, 7 002 kr utlägg och 26 144 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.
5 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Linköpings tingsrätts dom den 22 mars 2013 i mål nr B 2265-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 4) Motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Marianne Staaf, Åklagarkammaren i Linköping Motparter (Målsägande) 1. Försäkringskassan, 202100-5521, c/o Huvudkontoret, Verksamhetsområde processjuridik, 103 51 Stockholm 2. Linköpings kommun, 581 81 Linköping Båda företrädda av åklagaren Klagande (Tilltalad) MUHANNAD Haidar Ali, 930619-, enligt uppgift medborgare i Sverige och Irak, Skattegården 51 C, lgh 1002, 586 48 Linköping Ombud och offentlig försvarare: advokaten Morgan Gerdin, Box 587, 581 07 Linköping SAKEN Grovt bedrägeri m.m. HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten fastställer tingsrättens dom. Morgan Gerdin får ersättning av staten med 138 980 kr. Av beloppet avser 77 004 kr arbete, 27 360 kr tidsspillan, 6 820 kr utlägg och 27 796 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.
6 YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN Haidar Ali har yrkat att hovrätten ska frikänna honom eller, i annat fall, sänka straffet. Han har även yrkat att hovrätten ska bestämma att han inte ska vara skyldig att betala något skadestånd. Ala Fathi Hasan har yrkat att hovrätten ska frikänna henne eller, i annat fall, bestämma en lindrigare påföljd än fängelse. Hon har även yrkat att hovrätten ska bestämma att hon inte ska vara skyldig att betala något skadestånd. Husam Ali har yrkat att hovrätten ska frikänna honom eller, i annat fall, mildra påföljden. Han har även yrkat att hovrätten ska bestämma att han inte ska vara skyldig att betala något skadestånd eller, i andra hand, att hovrätten ska jämka skadeståndet. Muhannad Ali har yrkat att hovrätten ska frikänna honom och bestämma att han inte ska vara skyldig att betala något skadestånd eller, i andra hand, att hovrätten ska jämka skadeståndet. Han har även yrkat att hovrätten ska befria honom från skyldighet att ersätta Försäkringskassan för rättegångskostnader i målet. Åklagaren, Försäkringskassan, Linköpings kommun och Majdouline Hrimich har motsatt sig att tingsrättens dom ändras. Åklagaren har justerat gärningsbeskrivningen under åtalspunkten 1 dels på så sätt att det sista ledet i första och andra styckena fått följande lydelse:, medelst vilseledande förmått företrädare för Linköpings kommun att bevilja Haidar Ali 370 329 kr i assistansersättning., respektive, medelst vilseledande förmått företrädare för försäkringskassan att bevilja Haidar Ali 513 912 kr i assistansersättning., dels genom att i tredje stycket lägga till i form av bonus efter Haidar Ali och till före Ala Fathi Hasan. Åklagaren har även förtydligat att åtalet omfattar att förfarandet inneburit vinning för Haidar Ali och Ali Fathi Hasan eller annan.
7 Åklagaren har vidare justerat gärningsbeskrivningen under åtalspunkten 2 genom att lägga till ett nytt fjärde stycke med följande lydelse: Pengarna har betalats ut till Assistansia AB (namnändrat till Humana Assistans AB), som härefter utbetalat medel till Haidar Ali i form av bonus och kostnadsersättning samt till assistenterna. HOVRÄTTENS DOMSKÄL UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN Hovrätten har tagit del av samma bevisning som tingsrätten, dock inte vittnesförhöret med Rafed Hirmiz. Övriga inspelade tingsrättsförhör har spelats upp vid huvudförhandlingen. Åklagaren har förevisat fotografier och filmsekvenser. Haidar Ali har i hovrätten som skriftlig bevisning även åberopat dels anställningsavtal, särskilt punkten 2 (s. 5 f. i tingsrättens aktbil. 98), till styrkande av att det är Assistansia AB som haft den fulla kontrollen, dels Ekonomi för Haidar Ali (s. 72 i tingsrättens aktbil. 98) och PM Fördelning av schablonbeloppet per timme (s. 410 i tingsrättens aktbil. 94), till styrkande av att vinst uppkommit för Assistansia AB. Han har även åberopat journalutdrag (s. 63 i tingsrättens aktbil. 136), till styrkande av att Haidar Ali inte hade skillnaden mellan hemtjänst och personlig assistans klar för sig. Han har därutöver hänfört sig till ett antal ytterligare handlingar, däribland asylansökan (s. 90) och Försäkringskassans journal (s. 185 i tingsrättens aktbil. 94). HOVRÄTTENS BEDÖMNING Skuld- och skadeståndsfrågorna Åtalspunkterna 1-3 Skuld Av de skäl som tingsrätten närmare har redovisat finner även hovrätten att Haidar Ali har lämnat uppgifter och åberopat handlingar till Linköpings kommun och Försäk-
8 ringskassan av innebörd att han haft stora och bestående rörelsehinder och behöver hjälp med de grundläggande behoven på sätt som anges i åtalet. Liksom tingsrätten finner hovrätten att utredningen visar att handlingarnas uppgifter om ett omfattande hjälpbehov bygger på hans egen redogörelse för detta och att inget har framkommit som tyder på att Haidar Ali blivit missförstådd. Utredningen visar i stället att Haidar Ali under lång tid, även före den tidsperiod som omfattas av åtalet, har varit aktiv för att med läkares hjälp få underlag för skilda förmåner, och hans aktiviteter i sådana frågor har bestått under den med åtalet avsedda tidsperioden. Att assistansföretaget bistått honom i detta är inte något som påverkar Haidar Alis ansvar. Hovrätten delar vidare tingsrättens bedömning att utredningen visar att Haidar Ali inte under någon del av den tid som omfattas av åtalet haft sådana omfattande och bestående svårigheter i sin dagliga livsföring som han beskrivit. Haidar Alis invändning om att han åtminstone inledningsvis haft rätt till personlig assistans finner hovrätten således motbevisad. Som framgår av tingsrättens dom saknas det objektiva fynd som skulle kunna förklara en så omfattande besvärsbild som Haidar Ali gett uttryck för, och enligt vad som framkommit kan inte heller den psykiska problematik som Haidar Ali haft ha givit upphov till ett varaktigt handikapp av det slaget. Till detta kommer bl.a. att Haidar Ali redan från år 2006 förmått göra längre utlandsresor, att han på fotografier från denna tid synes klara sig utan stöd, liksom Samah Ghoniems uppgifter. Hovrätten kan inte heller bortse från att under en senare period, som omfattas av åtalet, då Haidar Ali själv påstått sig ha varit sämre än tidigare, finns det övertygande bevisning för att han då inte haft några besvär som berättigat till assistansersättning. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att uppgifterna till Linköpings kommun och Försäkringskassan i det angivna hänseendet således har varit oriktiga och att Haidar Ali inte haft ett sådant hjälpbehov som skulle ge rätt till assistansersättning. Av de skäl som tingsrätten har angett har Haidar Ali insett detta. Hovrätten instämmer även i vad tingsrätten har anfört om att felaktiga uppgifter har lämnats i tidrapporter och räkningar. Det förhållandet att assistansföretaget har bistått med att fylla i sådana föranleder ingen annan bedömning; utredningen ger inte stöd för att det från företagets sida skulle ha vidtagits åtgärder utan Haidar Alis vetskap eller uppdrag. Som tingsrätten har funnit har Haidar Ali genom vilseledande orsakat att assistansersättning felaktigt har lämnats. Det är ostridigt att Försäkringskassan och
9 Linköpings kommun har betalat ut de summor som anges i åtalet och att skada därmed har uppkommit med angivna belopp. Liksom tingsrätten finner hovrätten att Haidar Ali haft egen vinning av förfarandet, om än inte med motsvarande belopp. Delar av utbetalningarna har inneburit vinning även för andra, t.ex. assistansföretaget och anställda personliga assistenter. Haidar Ali har varit införstådd med att hela assistansersättningen inte skulle gå till honom personligen och han har därför avsiktligen berett även andra vinning. I likhet med tingsrätten finner således hovrätten att Haidar Ali har gjort sig skyldig till brott enligt åtalet. När det gäller såväl Ala Fathi Hasan som Husam Ali och Muhannad Ali instämmer hovrätten i vad tingsrätten har anfört om att de under många år har levt i en nära familjerelation med Haidar Ali och därmed varit medvetna om att han hade förmåga att klara de grundläggande behoven utan hjälp. Tillsammans med de övriga omständigheter som tingsrätten närmare har redovisat finner även hovrätten att de alla tre måste ha varit införstådda med att de deltagit i bidragsbrottslighet under hela den tid de varit anställda. Vid ställningstagandet i uppsåtsfrågan har hovrätten beaktat Husam Alis och Muhannad Alis ungdom (jfr rättsfallet NJA 2004 s. 479). I likhet med tingsrätten finner hovrätten därför att de ska dömas i enlighet med åtalet. Rubricering m.m. Gärningarna utgör flera bedrägeri- och bidragsbrott (jfr rättsfallen NJA 2007 s. 973 och NJA 2012 s. 886). Hovrätten finner inte skäl att frångå den bedömning som tingsrätten har gjort av att gärningarna som Haidar Ali, Ala Fathi Hasan och Husam Ali har begått är att anse som grova brott med hänsyn till att de har utövats systematiskt och under lång tid. Skadestånd I likhet med tingsrätten finner hovrätten att var och en av gärningsmännen är skyldiga att ersätta Försäkringskassan och Linköpings kommun för den skada som de orsakat genom sin brottslighet.
10 Husam Ali och Muhannad Ali har yrkat att skadeståndet för deras del ska jämkas med stöd av 6 kap. 2 skadeståndslagen. Hovrätten gör i den frågan följande överväganden. När det först gäller Husam Ali har han under lång tid gjort sig skyldig till upprepad och uppsåtlig brottslighet som orsakat betydande skada. Dessa omständigheter talar starkt mot jämkning, som under sådana förhållanden bör komma i fråga endast i undantagssituationer (jfr t.ex. rättsfallet NJA 1992 s. 660). Med detta sagt finns det i Husam Alis fall emellertid flera faktorer som talar för att skadeståndet för hans del ändå bör jämkas. För det första måste en skyldighet att utge det yrkade skadeståndet på totalt drygt 3,3 miljoner kr anses som oskäligt betungande mot bakgrund av hans ekonomiska förhållanden, och kan antas utgör ett hinder för hans anpassning i samhället. Vidare har Husam Ali av allt att döma inte varit drivande i den brottslighet han döms för, utan hans delaktighet har sannolikt till stor del haft sin grund i Haidar Alis inflytande över honom. Mycket talar också för att Husam Ali inte själv fått utbyte av gärningarna i en omfattning som är i närheten av det yrkade beloppet. Till detta kommer att brotten begicks när han var endast 17-20 år gammal. På grund av det sagda, och då de skadelidandes behov inte talar mot jämkning, bör skadeståndet sättas ned. Med hänsyn till brottslighetens allvar bör det jämkade skadeståndet ändå inte bestämmas till lägre belopp än 600 000 kr. Försäkringskassans respektive Linköpings kommuns skadeståndsanspråk bör sättas ned med ett belopp som motsvarar deras andel av det sammanlagda skadeståndsbeloppet före jämkning (jfr rättsfallet NJA 1993 s. 727). När det däremot gäller Muhannad Ali är det yrkade skadeståndet på drygt 160 000 kr inte så högt att det finns anledning att anta att en skuldbörda av den storleken på ett avgörande sätt skulle riskera hans anpassning till samhället. Någon jämkning av skadeståndet bör därför inte ske för hans del.
11 Åtalspunkten 4 Skuld Hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten. Haidar Ali ska därför dömas för bedrägeri, i flera fall, enligt åtalet. Ett av uttagen har gjorts i Marocko. Enligt 2 kap. 4 brottsbalken anses ett brott vara begånget där den brottsliga handlingen företogs men också där brottet fullbordades. Även om uttaget har gjorts utomlands, har det fått omedelbar verkan på ett svenskt bankkonto och drabbat Majdouline Hrimich i Sverige. Brottet bör därför anses ha fullbordats i Sverige och därmed begånget här i landet. Skadestånd Haidar Ali har motsatt sig skadeståndsskyldighet och påpekat att det är fråga om samma pengar som Försäkringskassan har yrkat ersättning för med anledning av åtalet för bidragsbrott, och att han inte kan åläggas att betala två gånger. Som tingsrätten har anfört härrör pengarna på Majdouline Hrimichs konto från den bidragsbrottslighet som bl.a. Haidar Ali har funnits skyldig till. Pengarna har emellertid ur hennes synvinkel utgjort lön för det hushållsarbete som hon utfört åt Haidar Ali. Det förhållandet att pengarna utgör utbyte av Haidar Alis brottslighet utesluter inte att skadestånd ska utgå till den som drabbats av förlusten (jfr rättsfallet NJA 2008 s. 861). Skada har i detta fall uppkommit för Majdouline Hrimich genom bedrägerierna mot henne. Det Haidar Ali har anfört utgör enligt hovrättens mening inte någon omständighet som kan medföra undantag från skyldigheten för honom att ersätta den skada han orsakat. Som tingsrätten har funnit ska Majdouline Hrimichs skadeståndsyrkande bifallas. Åtalspunkten 5 Hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten. Muhannad Ali ska därför dömas för narkotikabrott, ringa brott.
12 Påföljdsfrågorna m.m. När det gäller Haidar Ali är straffvärdet för hans brottslighet avseende assistansersättningen högt. Som tingsrätten har redovisat har Haidar Ali under lång tid missbrukat systemet och orsakat betydande skada. Brottsligheten vittnar också om förslagenhet, t.ex. genom att falska verifikat har framställts. Det är vidare försvårande, vilket tingsrätten också har anfört, att Haidar Ali har involverat sina två unga söner i brottsligheten. Det förhållandet att det eventuellt inte har gjorts tillräckligt från samhällets sida för att förhindra att assistansersättning ges felaktigt kan inte anses tala för en mildare bedömning (jfr SOU 2012:6 och rättsfallet NJA 1989 s. 810). Vid bedrägeri kan straffvärdet inte bestämmas enbart utifrån de belopp som är föremål för brott. När beloppen väl överstiger en viss nivå får i stället övriga omständigheter ökad betydelse för om påföljden ska bestämmas till t.ex. två, tre eller fyra års fängelse. Enligt hovrätten överstiger straffvärdet i förevarande fall inte oväsentligt tre års fängelse. Därtill kommer att Haidar Ali ska dömas för bedrägeri gentemot Majdouline Hrimich. Även där finns försvårande omständigheter. Hovrätten finner sammantaget inte skäl att frångå den straffmätning som tingsrätten har gjort. Det finns risk för att Haidar Ali avviker eller på annat sätt undandrar sig straff. Han ska därför vara kvar i häkte till dess straffet får verkställas. Beträffande Ala Fathi Hasan vilar det ett tungt ansvar för brottsligheten även på henne. Hennes delaktighet i denna har emellertid varit betydligt mindre framträdande än Haidar Alis. Hon har dessutom gjort gällande att hon befunnit sig i en beroendeställning gentemot honom och hovrätten finner att utredningen inte utesluter att så kan ha varit fallet. Mot denna bakgrund kan straffet enligt hovrättens mening sättas något lägre än vad tingsrätten har gjort. Straffvärdet är emellertid fortfarande så högt att det inte går att välja någon annan påföljd än fängelse. I fråga om Husam Ali och Muhannad Ali finner hovrätten inte skäl att frångå vad tingsrätten har bestämt.
13 Rättegångskostnader När det gäller en post i Mikael Abrahamssons och Morgan Gerdins kostnadsräkningar, som avser ersättning till följd av en inställd förhandlingsdag, finner hovrätten att ersättning inte kan utgå. Målet var utsatt till åtta dagars förhandling, med en reservdag, men målet kunde slutföras på sju förhandlingsdagar. Mikael Abrahamsson och Morgan Gerdin har yrkat ersättning för en halv dags tidsspillan avseende den åttonde inplanerade förhandlingsdagen. Av rättsfallet NJA 2010 s. 206 framgår att en offentlig försvarare måste förväntas ha beredskap för att domstolsförhandlingar kan behöva genomföras på ett sätt som avviker från planeringen och att han eller hon i sådana fall kan övergå till andra uppdrag. Endast om en avkortning av en förhandling får omfattande återverkningar som riktmärke anges i rättsfallet att förhandlingstiden minskas med åtminstone fem hela förhandlingsdagar och med mindre än en veckas varsel kan viss ersättning utgå. Hovrätten finner att förhållandena i detta fall således inte är sådana att ersättning kan utgå. Det som i övrigt har yrkats i ersättning av de offentliga försvararna får anses skäligt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 23 juli 2013. I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Mats Lundeholm, hovrättsrådet Ulrika Tyrén (referent), adjungerade ledamoten Hans Ranholm samt nämndemännen Gun Gustafsson och Lars Wegendal. Hovrätten är enig. AVRÄKNINGSUNDERLAG finns i hovrättens akt.