UV RAPPORT 2014:144 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Byggnationslager vid Nationalmuseum Stockholms län; Uppland; Stockholms stad; Kvarteret Sillhovet 3:1; Stockholm 103:1 Johan Anund
UV RAPPORT 2014:144 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Byggnationslager vid Nationalmuseum Stockholms län; Uppland; Stockholms stad; Kvarteret Sillhovet 3:1; Stockholm 103:1 Dnr 3.1.1-02384-2013 Johan Anund
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Fax: 010-480 80 94 Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan 11 752 28 UPPSALA Fax: 010-480 80 47 Tel.: 010-480 80 00 e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:144 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering och layout Åsa Östlund Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014
Innehåll Inledning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Förundersökningens syfte 6 Genomförande 6 Utvändigt schakt resultat 6 Invändiga schakt resultat 7 Tolkningar och sammanfattning 7 Referenser 7 Administrativa uppgifter 8 Figurer 1. Läget för förundersökningen markerad på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000...9 2. Förundersökningens två schaktområden markerade på byggnadsritning. Utvändigt schaktområde markerat med blå cirkel. Invändigt schaktområde markerat med röd fyllning....10 3. Det utvändiga schaktet. Närmast museibyggnaden finns en modern dränering. Schaktet förlängdes senare mot nordöst (bildens högra kant). Foto...11 4. Den invändiga västra provgropen. Foto...11 5. Den invändiga östra provgropen. Foto...11 6. En flaskbotten och två järnbeslag. Foto...12
I samband med geotekniska undersökningar har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, genomfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning vid Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm. Ett kraftigt byggnationslager, sannolikt från uppförandet av museet på 1860- talet påträffades. Inledning Statens Fastighetsverk har utfört provgropsgrävning för verifiering av befintlig grundläggning och undersökning av geologiska förhållanden inne i, och invid Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm (fig. 1). I samband med det utförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt, en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning under september månad år 2013. Antikvarisk bakgrund Kunskapen om äldre bebyggelse på holmen är knapphändig. Tidigare undersökningar har i huvudsak berört området nordväst om Nationalmuseum. Det rör sig främst om ledningsschakt. I flera fall har delar av båtar, kajskoning och vid något tillfälle (SR 719) äldre gatu- och marknivåer samt eventuell bebyggelse, framkommit i dessa schakt (Råberg & Århem 2004). Blasieholmen har enligt skriftligt källmaterial varit i princip obebyggd fram till mitten av 1500-talet (Schönbäck 2011). Förundersökningens syfte Förundersökningens/schaktövervakningens syfte var att följa schaktarbetet och dokumentera eventuella arkeologiska lämningar. Material från borrkärnor skulle också kontrolleras. Genomförande Uppdraget omfattade övervakning av grävning i två schaktområden dels ett schakt direkt utanför museibyggnadens nordöstra yttervägg, dels i ett rum inne i byggnaden (fig. 2) De geotekniska borrningarna utfördes med en metod som inte genererade några borrkärnor, varför kontroll av sådana inte blev aktuell. Entreprenören genomförde den utvändiga grävningen med en liten schaktmaskin, och den invändiga med handgrävning. Vi övervakade grävningsarbetena, handrensade framkomna nivåer löpande med skärslev och dokumenterade lagerförhållandena samt föremålsfynd i skrift och med fotografering. Utvändigt schakt resultat Schaktet grävdes direkt från museets yttervägg och rakt mot sydväst, med cirka 1,5 meters bredd och cirka 2 meters längd (fig. 3). Närmast väggen fanns modernt isoleringsmaterial, och i övrigt bestod lagerföljden av överst sand- och grusfyllning (0,2 0,3 m tj.) och därunder omrört grus och jord, med inslag av sprängd sten och tegelkross (0,2 0,3 m tj.). Detta lager var 6 Byggnationslager vid Nationalmuseum
homogent ned till fast berg, som påträffades på ca 0,4 meters djup. Sannolikt grävdes schaktet i sin helhet inom frischaktet från tiden för museets uppförande på 1860-talet. Invändiga schakt resultat Schakten, eller snarare de två 1 1 meter stora provgroparna, grävdes i rummets västra respektive östa hörn (fig. 4 5). Under betonggolvet fanns i båda groparna ett ca två centimeter tjockt skikt av ett asfaltsliknande material, och ett tjockare lager med byggnationsmassor, ned till fast berg. Massorna bestod av tegelkross, kalkbruk, enstaka hela tegel, små träfragment och krossad/sprängd sten. I västra provgropen påträffades fast berg på 0,95 meters djup. Antagligen har man vid uppförandet av byggnaden avlägsnat berg i detta parti, för att grundlägga den bärande pelare som finns här. I byggnadsmassorna fanns två järnbeslag och en flaskbotten av glas (fig. 6, ej tillvaratagna). I östra provgropen påträffades fast berg på 0,4 0,7 meters djup. I det djupaste partiet skymtade, längst ned mot berget, vad som kan ha varit en äldre markhorisont, i form av mörk jord på en yta av 0,2 0,2 meter, och med ett fynd av ett tåben av nöt. Tolkningar och sammanfattning Det utvändiga schaktet grävdes med stor sannolikhet helt inom frischaktet från museibyggnadens uppförande, och ingenting av antikvariskt intresse påträffades. Dessutom har man nyligen anlagt en dränering närmast väggen. I de invändiga provgroparna fanns ett homogent men omrört lager av byggnationsmaterial, sannolikt från 1860-talet. Et mycket litet parti med mörk jord skulle kunna vara rester av en äldre markhorisont, men den tolkningen är osäker. De två beslagen var troligen byggnadsdetaljer. De hade fästhål i ena änden och sex par hullingar i andra änden (för montering i trä?). Referenser Schönbäck, H. 2011. Blasieholmsudden. Norrmalm, Stockholm. Byggnadshistorisk förundersökning. Stockholms stadsmuseum. Dokumentationsenheten. Stockholm. Råberg, M. & Århem, B. 2004. Arkeologisk förstudie avseende planerat parkeringsgarage under del av Hovslagargaten på Blasieholmen. Stockholms stadsmuseiförvaltning. Kulturmiljöavdelningen. Otryckt rapport. Dnr SMF 2004/321-452. Byggnationslager vid Nationalmuseum 7
Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-02384-2013. Länsstyrelsens dnr: 4311-22616-2013. Riksantikvarieämbetets projektnr: 12654. Intrasisprojekt:. Undersökningstid: 3 6 september 2013. Projektgrupp: Johan Anund. Underkonsulter: Exploateringsyta: 6 kvadratmeter. Undersökt yta: 6 kvadratmeter. Läge: Koordinatsystem: Höjdsystem: Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Fynd: Inga fynd tillvaratogs. 8 Byggnationslager vid Nationalmuseum
Figur 1. Läget för förundersökningen markerad på utdrag ur Terrängkartan 607 Norra Stockholm. Skala 1:50 000. Byggnationslager vid Nationalmuseum 9
Figur 2. Förundersökningens två schaktområden markerade på byggnadsritning. Utvändigt schaktområde markerat med blå cirkel. Invändigt schaktområde markerat med röd fyllning. (Röd skraffering och blå punkter markerar ingrepp som inte omfattades av denna förundersökning.) 10 Byggnationslager vid Nationalmuseum
Figur 3. Det utvändiga schaktet. Närmast museibyggnaden finns en modern dränering. Schaktet förlängdes senare mot nordöst (bildens högra kant). Foto: Johan Anund. Figur 4. Den invändiga västra provgropen. Foto: Johan Anund. Figur 5. Den invändiga östra provgropen. Foto: Johan Anund. Byggnationslager vid Nationalmuseum 11
Figur 6. En flaskbotten och två järnbeslag. Foto: Johan Anund. 12 Byggnationslager vid Nationalmuseum