OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2018-06-13, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 1 Smak Smaksinnet är ett sinne hos människan och vissa andra djur och består i förmågan att förnimma olika substanser som kommer i kontakt med smakorganen, som hos människan sitter i munhålan och epiglottis. Smakreceptorerna reagerar på ämnen upplösta i vätska (saliven). Jämfört med luktsinnet, som kan skilja på ett stort antal lukter, tycks smaksinnet bara reagera på ett fåtal olika grundsmaker. Hos människor och många andra ryggradsdjur samverkar dock smaksinnet med både luktsinnet och känselsinnet för att i hjärnan skapa den totala smakupplevelsen. Tema 1 - Del A. (5 p) Vilka kranialnerver är involverade i förbindelsen mellan smaklökarna och hjärnans smakcentrum? Vilka av tungans olika delar innerveras av respektive kranialnerv som för smaksignaler vidare till hjärnan? Vilken nerv förmedlar smaksignaler från övriga delar av munhålan och epiglottis? Vart går nerverna? Vilka är de centrala smakbanorna och var sitter smakcentrum? Förbindelsen mellan smaklökarna och hjärnans smakcentrum går via olika nerver beroende på var på tungan de sitter. Smaklökar på tungans främre delar (2/3) har förbindelse via chorda tympani, en gren av n. facialis (N. VII). Smaklökar på tungans bakre delar (1/3) (papilla circumvallate) via n. glossopharyngeus (N. IX). N. vagus (N. X) förmedlar signaler från de allra bakersta delarna av munhålan och epiglottis. Dessa nerver går sedan via förlängda märgen (medulla oblongata) till solitariuskärnan (nucleus tractus solitarus; NTS) ( gustatory nucleus ) där signalerna sedan sprids vidare till olika delar av hjärnan som thalamus (VPM kärnan; ventral posteriomedial nucleus), amygdala och hypotalamus (relaterat till aptitkontroll) och samt vidare till främre hjässlobsbarken ( gustatory cortex ) där hjärnans primära smakcentrum är beläget. 1
OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2018-06-13, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 1 - Del B. (5 p) Tungan spelar en avgörande roll för att känna smaker. Man beräknar att en vuxen människa har mellan 5.000-10.000 smaklökar utspridda i tungpapillernas ytskikt. I denna fråga ska du klargöra dina kunskaper kring tungans mikroskopiska utseende. Vilket/vilka epitel hittar man på tungan? Vad är typiskt för tungans muskulatur? Vad kallas de serösa körtlar som finns i tungan? Vad karakteriserar tungpapillernas mikroskopiska utseende (rita gärna figur)? Vilka tungpapiller är utrustade med smaklökar och vilka saknar smaklökar? Tungans ytor täcks huvudsakligen av ett oförhornat skiktat skivepitel. Förhornat skiktat skivepitel hittas på papilla filiforme (se nedan). Stommen i tungan består av en karakteristiskt anordnad skelettmuskulatur i tre plan ("parkettgolvsmönster"). Gl. linguales anteriores (Blandins eller Nuhns körtlar) består av blandade körtlar, medan gl. linguales posteriores är serösa (= von Ebners körtlar) eller mukösa (Webers körtlar). De fyra olika tungpapillerna är: papilla filiforme (saknar smaklökar), papilla fungiforme (smaklökar), papilla foliatae (smaklökar och papilla circumvallatae (smaklökar). Fig. 16.4. Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed. 2
OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2018-06-13, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 1 - Del C. (5 p) Redogör för smaksinnescellernas (tungpapillernas) indelning och vilken typ av smakkvalitet som de registrerar. Vilken organisation har de på tungan, dvs. på vilken del av tungan är känsligheter för respektive smak som högst? Beskriv vilken jon eller biokemisk mekanism som aktiverar de respektive smakkvaliteterna. Det finns tre typer av smakpapiller som känner olika smakkvaliteter: Papilla fungiforme - Söt och salt smak. Papilla foliate Sur smak. Papilla circumvallate Bitter smak. Organisation på tungan: Känsligheten för sött är högst på tungspetsen. Känsligheten för salt något längre bak. Känsligheten för surt lateralt och för bittert längst bak. Mekanismer: Bittert och söta smakämnen kommer att binda sig till receptorproteiner och aktivera intracellulära budbärarsystem. Bittert aktiverar IP3 och söta ämnen aktiverar camp. Salt och sura smaker har en direkt verkan på jonkanaler (salt påverkar Na + -kanaler och surt påverkar K + -kanaler). 3
OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2018-06-13, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 2 Hjärta Hjärtrytmproblem, hjärtarytmier, uppstår när de elektriska impulserna i hjärtat som samordnar hjärtslagen inte fungerar som de ska och hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet. Tema 2 - Del A. (5 p) För att blod ska pumpas effektivt måste hjärtats kontraktion vara noggrant kontrollerad. En första våg av sammandragningar börjar i atria (förmaken) och pressar blod förbi segelklaffarna och in i ventriculus (kamrarna). Därefter startar en andra våg av sammandragningar i apex cordi (hjärtspetsen). Dessa sammandragningar pressar blod uppåt och ut ur hjärtat. Dessa sammandragningar regleras av en elektrisk signal som fortleds genom hjärtats retledningssystem. Namnge och beskriv lokalisationen för delarna i hjärtats retledningssystem. Det finns också en struktur i hjärtat som förhindrar fortledning av den elektriska signalen. Vad heter den, var är den lokaliserad och varför är den viktig i detta sammanhang? Rita en bild för att förklara strukturernas lokalisation. Den elektriska signalen initieras normalt i SA-noden, som är lokaliserad i höger förmak nära vena cava superiors inlopp. Därifrån sprids den elektriska signalen till den omgivande hjärtmuskulaturen, vilket leder till förmakskontraktion. I nästa steg når den elektriska signalen AV-noden, som är lokaliserad mellan höger förmak och höger kammare, nära valva tricuspidalis. Här fördröjs signalen ungefär en tiondels sekund innan den skickas vidare. Mellan atria och ventriculus finns hjärtats bindvävsskelett, som förhindrar fortledning av den elektriska signalen. Kombinationen av hjärtats bindvävsskelett och fördröjningen i AV-noden gör att kontraktionen i atria hinner avslutas innan kontraktionen i ventriculus påbörjas. Den elektriska signalen fortsätter från AV-noden i His bunt som passerar genom hjärtats bindvävskelett in i den superiora delen av septum interventricularis. Här förgrenar sig His bunt i höger och vänster skänkel som fortsätter mot hjärtapex. I området kring apex cordi förgrenas skänklarna till Purkinjefibrer som fortleder den elektriska signalen till ventriculus muskulatur. Den snabba fortledningen av den elektriska signalen från AV-noden, via His bunt och skänklarna, gör att ventriklarnas kontraktion startar i apex cordi och sedan fortsätter i superior riktning. 4
OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2018-06-13, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Fig. 20-12. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 5
OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2018-05-15, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 2 - Del B. (5 p) Beskriv hjärtmuskulaturens histologiska struktur i jämförelse med skelettmuskulatur. Vilka likheter/skillnader föreligger avseende antal cellkärnor, cellkärnans form, cellkärnans placering, tvärstrimmighet, innervation, påverkbarhet med viljan samt övriga karakteristika i jämförelse med skelettmuskulatur? Gör gärna en tabell. Karakteristika Antal cellkärnor Cellkärnans form Cellkärnans placering Tvärstrimmighet Innervation Påverkbar med viljan Övrigt Hjärtmuskel Skelettmuskel 1-2 Rund Central Ja (mindre) ANS Nej Kittlinjer Förgrenade celler ( byxben ) DIAD Många Tillplattad Perifer Ja PNS Ja Inga kittlinjer Ej förgrenade celler (ej byxben ) TRIAD 6
OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2018-05-15, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 2 - Del C. (5 p) Hjärtat kan kontrahera även om det inte är innerverat av nerver. Redogör för hur och var aktionspotentialen i hjärtat startar, samt hur den fortleds genom hjärtats olika delar och relatera till vågorna på ett EKG. Rita ett normalt EKG och markera de olika händelseförloppen. På vilket sätt påverkar sympatikusstimulering den elektriska signaleringen och därmed hjärtfrekvensen? Vilken del av retledningssystemet påverkas huvudsakligen av sympatikusstimuleringen och vad sker elektrofysiologiskt? Instabil vilomembranpotential (genom funny current ) leder till spontan aktionspotential. Startar i SA-knutan, över förmak, P-våg, stannar i AV-knutan His bunt, Purkinjefibrer, QRS, repolarisering T-våg. Sympatikus ökar hjärtfrekvensen genom att öka permeabiliteten för positiva joner i SAknutan à tröskelvärdet nås snabbare. Fig. 20-13. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 7
Tema 3 Smärta Smärtsystemet fyller en viktig funktion för individens överlevnad då det får oss att undvika saker som är till skada för kroppen. Vid många tillstånd, som tex infektion i en tand, är dock smärtan till stort besvär till dess att tillståndet kan behandlas. Det är givetvis viktigt att du som tandläkare har en god kunskap om smärtsystemet. Tema 3 - Del A. (5p) För att vi ska bli medvetna om smärtan i en infekterad tand måste smärtimpulserna nå hjärnan. Beskriv det neuroanatomiska underlaget för hur en smärtimpuls färdas från en i kariesangripen och infekterad tand i underkäken till dess slutstation i hjärnan. Ange var omkopplingar sker. Impulsen leds via ramus mandibularis av nervus trigeminus (N. V) till hjärnstammen där den når den spinala trigeminuskärnan där den kopplas om. Impulserna går sedan via fibrer som korsar medellinjen och löper via tractus trigeminothalamicus till thalamus (VPM kärnan) där de kopplas om. Nästa neuron leder impulsen till primärsensoriska cortex. Vissa fibrer kopplas om i andra thalamuskärnor och går sedan till gyrus cinguli och insulabarken. Fig. 14-23. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 8
Tema 3 - Del B. (5 p) När en kroppsdel utsätts för ett smärtsamt stimulus kan det ge upphov till en s.k. smärtskyddsreflex. Beskriv underlaget för en smärtskyddsreflex genom att ange hur den aktiveras, var i nervsystemet den styrs samt vilken effekt den har på kroppen (t.ex. om du bränner dig på handen). Den typiska smärtskyddsreflexen kallas ofta för spinal smärtskyddsreflex. Den aktiveras av nociceptorer i t.ex. handens hud som skickar in signaler till ryggmärgens bakhorn. Dessa signaler aktiverar ett spinalt neuronalt nätverk (dvs. bestående av interneuron i ryggmärgen). Effekten av aktivering av nätverket blir att den stimulerade kroppsdelen (t.ex. en hand) dras undan medan den motsatta handen och armen kan göra en avvärjande rörelse. Effekten kan även spridas till nedre extremiteterna och bidra till att man drar sig undan från det smärtframkallande objektet. Fig. 13-14. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 9
Tema 3 - Del C. (5 p) Smärtsignaler från huden förmedlas via aktionspotentialer i både snabba och långsamma axon. Beskriv hur en aktionspotential uppstår. Beskriv sedan hur den fortleds i de snabba respektive de långsamma axonen. Aktionspotentialen uppstår när ett axon depolariseras till tröskelvärdet (ca. -40 mv). Då öppnas spänningskänsliga Na + -kanaler vilket leder till massivt inflöde av Na + som leder till snabb depolarisering till ca. +20 mv. Därefter inaktiveras Na + -kanalerna samtidigt som spänningskänsliga K + -kanaler öppnas vilket leder till en snabb repolarisering. I omyeliniserade axon (långsamma C-fibrer) propagerar aktionspotentialen regenerativt (dvs. genom kontinuerlig öppning av Na + -kanaler). I myeliniserade axon (snabba A-delta fibrer) propagerar den saltatoriskt, dvs. genom att hoppa fram mellan Ranviers noder (i vilka Na + - och K + -kanaler finns ansamlade). 10
Tema 4 Lever/Galla Levern är människokroppens största körtel och det näst största organet efter huden. Den väger mellan 1.200-1.500 g. Skrumplever eller levercirros är slutstadiet efter en sjuklig nedbrytning av leverns vävnader. Orsaken är huvudsakligen kronisk leverinflammation, på grund av exempelvis alkoholöverkonsumtion eller infektion av hepatitvirus. Skrumplever innebär att stora delar av levervävnaden har dött och blivit ersatt av bindväv. Vid levercirros kan gulsot, även kallat ikterus, ses. Detta är ett tillstånd då ämnet bilirubin ansamlas i kroppen och gör så att huden, och bindhinnan (conjunctiva) som ligger framför sclera (ögonvitorna) tillsammans med andra slemhinnor antar en gulaktig färgton. Tema 4 - Del A. (5 p) Med hjälp av den nedanstående figuren ska du namnge de markerade anatomiska strukturerna (1-5). 1. Gallblåsa (vesica fellea/vesica biliaris). 2. Ductus cysticus. 3. Ductus hepaticus communis. 4. Ductus choledochus. 5. Ductus pancreaticus. 6. Duodenum. 7. Pancreas. Fig. 18.14. Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed.,7th Ed. På vilken sida av kroppen sitter levern? Höger. Vad heter kärlet som tar emot venöst blod från magtarmkanalen och leder det näringsrika blodet vidare till levern? Vena portae hepatis. Levern erhåller arteriellt blod från a. hepatica propria som kommer från a. hepatica communis. Från vilket större kärl som avgår från aorta kommer detta senare kärl? Truncus coeliacus. 11
Tema 4 - Del B. (5 p) Redogör utförligt för från leverns mikroskopiska anatomi med figur. Hur är leverparenkymet uppbyggt och hur ser det ut i mikroskopet? Vad kallas cellerna? Vilka strukturer kan urskiljas? Vilken geometrisk form har en klassisk leverlobulus? Levern (hepar) består av parenkym (hepatocyter), bindvävsstroma, sinusoider (kanaler mellan strängar av hepatocyter) och perisinusoidala rum (Disses spalt/spatium; mellan endotelceller och hepatocyter). Strukturellt sett är levern uppbyggd av ett stort antal identiska enheter kallade lobuli eller acini. I mitten av klassisk levelobulus (hexagon; se nedan) ses en centralven till vilken anastomoserande hepatocyter radierar och i vilken sinusoiderna tömmer sig. Klassisk lobulus: Den region vars tillförda blod dräneras av samma centralven. Har portazoner som hörn samt en centralven i sin mitt. I vinkeln på varje hexagon ses portaområden (portazoner/portal canal) med gallgångar, blodkärl och lymfkärl. Inflöde av blod sker via a. hepatica och v. portae, vars grenar återfinns i portazoner. Utflöde av blod sker genom v. hepatica, via s.k. centralvener. Gallgångarna har kubiskt epitel och är därför lätta att skilja från kärlen. Portatriad = grenar från a. hepatica propria + v. portae + gallgång. Fig. 18.3. Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed.,7th Ed. 12
Tema 4 - Del C. (5 p) Leverns funktion kan indelas i FYRA huvudsakliga uppgifter (se nedan). Beskriv kortfattat under varje rubrik de viktigaste funktionerna och ge exempel. 1. Deltar i syntes/metabolism av näringsämnen. Vilka? 2. Har en viktig avgiftningsfunktion. Hur? 3. Lagrar viktiga vitaminer och mineraler. Vilka? 4. En del i immunsystemet - vilken funktion? 1. Deltar i syntes/metabolism av näringsämnen: Fettmetabolismen: Fettsyresyntes (fatty acids = FA) Lipoproteinsyntes Effektiv beta-oxidering av FA Syntes av kolesterol Ketonkroppsbildning Kolhydratmetabolismen: Bygger upp glykogen från glukos och kan bryta ner och frisätta glukos. Proteiner: Syntetiserar plasmaproteiner: Nästan alla koagulationsfaktorer Specifika transportproteiner Reaktionsproteiner vid skada (CRP) Endokrina prehormoner 2. Avgiftningsfunktion genom: Omvandling av molekyler, t.ex. kvävehaltiga ämnen i blodet, puriner, m.m. som kan utsöndras via t.ex. urinen. Konjugering: substanserna kopplas till ämnen i hepatocyterna, vilket gör att de blir vattenlösliga och kan utsöndras med gallan. 3. Lagring av vitaminer och mineraler: Vitaminer: vitamin A, D, B12. Mineraler: järn som ferritin; koppar; små mängder selen, kobolt, m.fl. 4. En del i immunsystemet Aktivering av immunsystemet. 13
Tema 5 Glandula thyroidea (sköldkörteln) Sköldkörteln, glandula thyroidea, är en hormonproducerande körtel som påverkar i stort sett alla kroppens organ och receptorer för sköldkörtelhormoner finns på de flesta celler. Det är relativt vanligt med sköldkörtelsjukdomar och de drabbar fem procent av befolkningen. Sköldkörtelhormonerna är viktiga för många basala kroppsfunktioner hos vuxna och även för normal tillväxt under uppväxten. Brist på sköldkörtelhormoner under tidiga barndomsår kan resultera i kretinism, som karakteriseras av bland annat mental retardation och kortvuxenhet. Tema 5 - Del A. (5 p) Namnge de i figuren numrerade (1-10) anatomiska strukturerna som hittas i närheten av sköldkörteln. Kunskap om dessa strukturers exakta lokalisation har en stor betydelse vid operationer i området. 1. Arcus aortae. 6. N. vagus. 2. M. cricothyroideus. 7. Cartilago thyroidea. 3. A. carotis communis dx. 8. N. laryngeus recurrens sin. 4. A. subclavia sin. 9. Membrana thyrohyoidea. 5. Trachea. 10. Lobus pyramidalis. 14
Tema 5 - Del B. (5 p) Beskriv med text och figur glandula thyroideas mikroskopiska anatomi (histologi). Vilka olika celler finns i glandula thyroidea, hur de ser ut, var i organet påträffar man dessa och vilka är deras respektive sekretionsprodukter? Hur ser epitelet ut? Vilken/vilka körtlar hittar man bakom/i anslutning till glandula thyroidea och vilket hormon insöndrar dessa? Glandula thyroidea omges av bindvävskapsel. Cystliknande folliklar, ytterst bestående av epitel, som innehåller en gel-liknande massa som kallas kolloid. Follikelepitelet består av follikelceller (huvudceller) i ett enkelt kubiskt epitel till lågt cylindriskt epitel. Höjden på epitelcellerna är proportionell till aktiviteten. Kolloid består huvudsakligen av thyroglobulin (joderat glykoprotein), en inaktiv upplagringsform av thyreoideahormon. Mellan folliklarna finns stora bleka parafollikulära celler (C-celler) med granula, som producerar hormonet calcitonin. Thyreoideakörteln är rikligt vaskulariserad, varför man hittar rikligt med kärl mellan folliklarna. Hormonerna insöndras till kärlen och transporteras vidare till kroppens olika celler som har mottagarreceptorer för respektive hormon. Bakom thyreoideakörteln hittar man vanligtvis fyra mindre endokrina körtlar bisköldkörtlarna, glandula parathyroidea, vars huvudceller producerar och insöndrar parathyroideahormon (PTH). Fig. 18-10. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 15
Tema 5 - Del C. (5 p) Hormoner från sköldkörteln är viktiga för en mängd basala kroppsfunktioner. a) Vilka två hormon produceras och insöndras från sköldkörteln? (1 p). b) Hur regleras frisättning av dessa två hormoner? (2 p). c) Hur benämns underfunktion i sköldkörteln (1 p). d) Nämn två symptom vid underfunktion i sköldkörteln (1 p). a) T3 (trijodtyronin) och T4 (thyroxin). b) Hypothalamus frisätter TRH (= thyrotropin-releasing hormone), som stimulerar hypofysen att frisätta TSH (= thyroid-stimulating hormone), som i sin tur reglerar sköldkörtelns produktion och frisättning av T3 och T4 till blodet. c) Hypotyreos. d) Symptom: Ex minskad metabolism, viktuppgång, långsam hjärtrytm, minnessvårigheter Fig. 18-11. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew 16
Tema 6 Muskel Musklerna tillhör organsystemet muskelapparaten och ser till att kroppen får rörelseförmåga. En muskel måste hållas aktiv nästan hela tiden för att den ska hålla sig i form. Muskler som inte används och tränas försvagas. Immobilisering, som vid långvarigt sängliggande eller vistelse i rymden, leder till att musklerna försvagas. Tema 6 - Del A. (5 p) Namnge de med siffror (1-10) markerade musklerna på latin. Fig. 11-4. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 1. M. biceps brachii. 6. M. deltoideus. 2. M. gluteus maximus. 7. M. gastrocnemius. 3. M. trapezius. 8. M. pectoralis. 4. M. latissimus dorsi. 9. M. rectus abdominis 5. M. obliqus externus. 10. M. sternocleidomastoideus. 17
Tema 6 - Del B. (5 p) Genom de 10 frågorna nedan ska du klargöra dina kunskaper kring skelettmuskulaturen. Vad kallas den bindväv som omger enskilda muskelfibrer (muskelceller)? Endomysium. Vilket protein är syrebindande och ger i muskelvävnaden dess röda färg? Myoglobin. Vilken typ av muskelfibrer förväntar du dig att hitta i hög andel hos maratonlöpare? Röda fibrer. Vad händer med längden av sarkomerens I-band vid kontraktion? Längden blir kortare. Vad händer med längden av sarkomerens A-band vid kontraktion? Längden förblir oförändrad. Vad händer med längden av sarkomerens H-band vid kontraktion? Längden blir kortare. Vad menas med och vad innehåller en TRIAD i skelettmuskulaturens sarkoplasmatiska retikel? T-tubuli + två intilliggande terminala cisterner. Vilket protein representerar det tjocka filamentet i sarkomeren? Myosin II. Vilket protein representerar det tunna filamentet i sarkomeren? F-aktin. Vilken neurotransmittor frisätts vid nervändslut i motorändplattan och vars effekt kan blockeras med curare (pilgift)? Acetylkolin (ACh). 18
Tema 6 - Del C. (5 p) Beskriv förloppet från att en aktionspotential startat på ytmembranet av en skelettmuskelfiber fram till att kontraktionen inleds. (Svaret ska inte innehålla själva kontraktionsförloppet, dvs. korsbryggecykeln.) Aktionspotentialen fortleds efter ytmembranet och in i t-tubuli där den aktiverar spänningskännare i T-tubuliväggen (DHPR). DHPR aktiverar Ca 2+ -kanaler i väggen på det sarkoplasmatiska retiklet, RyR. RyR öppnas och Ca 2+ strömmar ut i cytoplasman där det binder till reglerprotein på aktinfilamentet, troponin. Troponin ändrar form och drar med sig tropomyosin varvid myosins korsbryggor kan binda till aktin och kontraktionen inleds. 19