Bilaga 02. Reviderad handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Bilaga 02 Reviderad handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Södermalms stadsdelsnämnds reviderade handlingsplan mot våldsbejakande extremism September 2017

3 (20) Innehåll Förord med läsanvisningar... 4 Inledning... 5 Definitioner... 6 Olika våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige... 6 Lokal lägesbild... 8 Södermalms stadsdelsområde... 8 Förebyggande arbete... 13 Förhindrande arbete... 15 Avhopparverksamhet... 15 Anhörigstöd... 15 Samverkan... 16 Söderandan det lokala brottsförebyggande rådet... 16 Samverkan Söder... 16 Mentorer i våldsprevention (MVP)... 16 Barn i behov av särskilt stöd (BUS)... 17 Förskola/skola/socialtjänst... 17 Förvaltningens fortsatta arbete... 18 Stadsövergripande arbete... 20 Uppföljning av handlingsplanen... 20

4 (20) Förord med läsanvisningar I samband med tertialrapport 1 har Södermalms stadsdelsnämnd i likhet med övriga stadsdelsnämnder, arbetsmarknads-, idrotts-, kultur-, social- och utbildningsnämnden tagit beslut om lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Stadsledningskontoret har tillsammans med Försvarshögskolan granskat samtliga handlingsplaner och kommunstyrelsen har i ett separat ärende redovisat status i arbetet mot våldsbejakande extremism samt uppmanat berörda nämnder att i dialog med stadens centrala samordnare revidera och vidareutveckla handlingsplanerna. Med utgångspunkt från kommunstyrelsens uppmaning och samverkan med stadens centrala samordnare har förvaltningen reviderat och vidareutvecklat den lokala handlingsplanen. Följande ändringar/tillägg har gjorts. I inledningen av den lokala handlingsplanen poängteras att insatser mot våldsbejakande extremism har särskilt hög prioritet inom stadens arbete för att förebygga kriminalitet. Under rubriken definitioner har redogörelsen om våldsbejakande islamistisk extremism uppdaterats och innehåller en beskrivning av grupper kopplade till våldsbejakande extremism vilken har tagits fram i samarbete med stadens centrala samordnare mot våldsbejakande extremism. Under rubriken förvaltningens fortsatta arbete har det tagits fram en överskådlig tabell över aktiviteter som genomförs eller ska genomföras, där det framgår tidsplan samt vilken verksamhet som berörs. Av aktiviteterna framgår hur nämnden säkerställer att relevant personal deltar i de stadsövergripande utbildningar som anordnas. Därutöver kommer förvaltningen ta fram rutiner för att identifiera möjliga riskmiljöer och personer med risk för radikalisering i stället för metodutveckling kring risker för radikalisering då området i hög grad är obeforskat. Dessutom har aktiviteter tillkommit med beskrivning av hur kontroll och uppföljning av att ekonomiska medel eller lokaler inte upplåts till personer eller organisationer med koppling till våldsbejakande extremism. Under rubriken uppföljning av handlingsplanen har det förtydligats när och hur uppföljning och revidering av den lokala handlingsplanen ska ske. Ändringarna och tilläggen är markerade med streck i vänstermarginalen.

5 (20) Inledning I en demokrati har alla rätt att uttrycka sina politiska åsikter även sådana som kan uppfattas som obekväma. Politiska handlingar som står i strid med demokratins grundläggande spelregler kan dock aldrig accepteras. Det är därför viktigt att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Insatser mot våldsbejakande extremism har särskilt hög prioritet inom stadens arbete för att förebygga kriminalitet. För att säkerställa Stockholms stads förmåga att förebygga och försvåra våldsbejakande extremism i staden beslutade kommunfullmäktige i maj år 2016 om stadsövergripande riktlinjer mot våldsbejakande extremism. Riktlinjerna hör till Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram. Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen följa upp riktlinjerna och stadens samlade arbete mot våldsbejakande extremism. Prioriterat är även arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt Stockholms stads program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska alla stadens nämnder och bolag utifrån sina förutsättningar och uppdrag arbeta våldsförebyggande. Utifrån den nationella strategin mot våldsbejakande extremism framgår att det behövs kunskap för att se olika kopplingar mellan våld i nära relationer och våldsbejakande extremism. Generellt är forskning om vilka metoder som är effektiva för att förebygga våldsbejakande extremism idag begränsad och outvecklad. En ytterligare dimension som inte är beforskad är kvinnornas roll i resandet till Syrien och Irak. Till exempel finns det inte en översikt över kvinnornas bakgrund eller de bakomliggande orsakerna till att de har rest. I flera fall finns det information som tyder på att de av olika skäl varit tvingade att resa, vilket indikerar att det kan finnas en koppling till hedersrelaterat våld, våld i nära relationer och i några fall människohandel. I det lokala arbetet är detta därför angeläget att ta hänsyn till. En central samordnare inom stadsledningskontoret har inrättats för att koordinera stadens interna arbete mot våldsbejakande extremism. I staden finns ett nätverk av samordnare som arbetar mot våldsbejakande extremism. Samtliga stadsdelsförvaltningar har en samordnare, vilket också social-, arbetsmarknads-, utbildnings-, idrotts- och kulturförvaltningen har. Nätverket leds av stadens centrala samordnare mot våldsbejakande extremism I riktlinjerna framgår att stadsdelsnämnderna och berörda facknämnder ska utarbeta lokala handlingsplaner. Syftet med handlingsplanerna är att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och struktur för arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism på lokal nivå.

6 (20) Handlingsplanen kommer följas upp årligen inom ramen för stadens system för integrerad ledning och uppföljning. Stadens arbete mot våldsbejakande extremism följs upp under kommunfullmäktiges mål 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar. Ett av målen för Södermalms stadsdelsnämnd är att invånare är trygga i sitt stadsdelsområde. Inom stadsdelsområdet finns ett välorganiserat trygghets- och brottsförebyggande arbete med syfte att invånare upplever och deltar i att skapa en trygg och levande stadsdel. Detta sker bland annat genom Söderandan som är det lokala brottsförebyggande rådet. Arbetet sker med utgångspunkt från bland annat förvaltningens samverkansöverenskommelse med lokalpolisområde Södermalm. Målet är minskad brottslighet och ökad trygghet i lokalsamhället. Verksamheterna utvecklar arbetet med förebyggande och trygghetsskapande åtgärder för de grupper som i stadsövergripande mätningar uttrycker att de inte är lika trygga som andra grupper. Definitioner Nedan framgår definitioner av olika begrepp som används kring våldsbejakande extremism. Våldsbejakande handlingar såsom att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. Extremism rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Den grundläggande politiska normen, där politiska mål och samhällsförändringar kan påverkas genom politiken och uppnås genom demokratiska processer, accepteras inte. Extremism används också för att beskriva företeelser där individer använder extrema metoder för att förändra samhället i önskad riktning. Radikalisering den process som leder till att en person eller en grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. De individer som anslutit sig till våldbejakande extremistmiljöer har nästan alltid genomgått en radikaliseringsprocess där det går att identifiera betydande likheter i radikaliseringsprocessen oavsett till vilken ideologi en person radikaliseras. Olika våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige För närvarande finns, i enlighet med den nationella samordnarens definition, i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige: Den våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Därutöver finns

7 (20) ensamagerande extremister som motiveras till våldshandlingar av olika ideologier, men som inte tillhör nämnda grupper eller nätverk. Nedan beskrivningar är hämtade ur Våldsbejakande extremism i Sverige - nuläge och tendenser (Ds 2014:4). Autonoma miljön Den autonoma miljön strävar efter ett klasslöst samhälle utan styre från någon auktoritet. Uppfattningen inom miljön är att dagens demokrati inte är tillfredsställande. Den enda styrelseformen som kan accepteras är ett självstyre från folket. Inom miljön hävdas att kapitalistiska drivkrafter har greppet om dagens samhälle och att detta utgör ett hinder för att uppnå idealsamhället ett samhälle som är jämställt och klasslöst och där människor med olika ursprung och sexuell läggning ska kunna leva på lika villkor. Vissa sammanslutningar inom den autonoma miljön menar att ett nytt styrelseskick endast kan uppnås genom revolution. Vit makt-miljön Vit makt-miljön ser framför sig ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer. De menar att människosläktet kan delas in i raser och de ser negativt på invandring av människor som de inte räknar till den vita rasen. Synen på människosläktet som indelad i raser finns inom hela vit makt-miljön även om det varierar hur starkt detta lyfts fram. Uppfattningarna kan variera från föreställningen om ett raskrig där extremisterna är soldater, till en uppfattning om att olika raser ska få tillåtas existera i världen vid sidan av varandra så länge de olika raserna inte blandas. Omvärlden förknippar ofta vit makt-miljön med den nationalsocialistiska ideologin och flera aktörer inom miljön har anammat denna (även om det inte gäller för samtliga i miljön). Inom vit makt-miljön är en del av målet ett auktoritärt styre och det verkar finnas drivkrafter för tydlig struktur, ordning och totala lösningar. Sedan en tid präglas delar av vit makt-miljön av en utveckling där man oftare talar om kultur istället för ras. De använder benämningar som patriotism eller nationella rörelsen för att beskriva sig själva. Våldsbejakande islamistisk extremism Den svenska våldsbejakande islamistiska miljön inspireras övergripande av en salafistisk-jihadisk ideologi. Detta ideologiska paraply förenar både al-qaida och Islamiska Staten (IS). IS är en utbrytarorganisation från al-qaida och skillnaden dem emellan ligger närmast i att IS har en mer extrem syn på vilka de uppfattar som fienden. Enligt IS är alla som inte delar deras ideologi att betrakta som motståndare vilket innebär att även muslimer som inte överensstämmer med gruppens övertygelser utmålas som fiender och utgör legitima måltavlor.

8 (20) Gemensamt för dem båda är dock att ideologin motiverar attentat mot civila, dels enligt deras egen logik som svar på ockupation av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Målet som beskrivs är att genom våld införa ett islamiskt styre (sharia) inom ramen för en domedagsprofetia. De västerländska demokratiska styrelseidealen, kolonialismen och förhållanden som tillskrivs västvärlden anses ha fördärvat islam. Västvärldens sekularisering och sätt att leva görs då även till mål för angrepp från miljöns extremister. I samband med inbördeskriget i Syrien och de spridningseffekter som följde i närliggande länder lyckades IS skickligt profitera på det maktvakuum som uppstod. Genom propaganda på social media attraherade gruppen många anhängare och när de utropade sitt kalifat i juni 2014 ökade tillströmningen till en nivå som saknar historisk jämförelse. Idag beräknar säkerhetstjänster att drygt 5 000 individer rest från Europa för att ansluta sig till gruppen. Lokal lägesbild Lägesbilden innehåller en beskrivning av den extremism som finns/har visat sig i stadsdelsområdet. Lägesbilden beskriver lokala fenomen och utgår från lokala förutsättningar. Detta ligger till grund för det förebyggande och förhindrande arbetet samt samverkan med andra aktörer. Södermalms stadsdelsområde Södermalms stadsdelsområde är en samlingsplats för många. Här samlas människor från hela staden och närliggande kommuner med skild bakgrund, livsstil, ålder, kön och sexualitet. Stadsdelsområdet är också en arena för idrottsevenemang då många samlas vid Medborgarplatsen. Sammantaget innebär detta att stadsdelsområdet även kan dra till sig personer som är aktiva inom brottsaktiv extremism. Det händer att extremistiska grupperingar rör sig i stadsdelsområdet för att till exempel sätta upp affischer, klottra budskap eller värva anhängare. Anmälda brott begångna i stadsdelsområdet kopplade till extremism Förvaltningen har gjort en genomgång av anmälda brott som enligt förvaltningen och lokalpolisens bedömning kan ha anknytning till våldsbejakande extremism. Utgångspunkten är Brottsförebyggande rådets statistik för åren 2010-2016. De anmälda brott som valdes ut och som förvaltningen har som intention att följa upp vid revidering av handlingsplanen är: Hets mot folkgrupp

9 (20) Högmålsbrott 1 Brott mot rikets säkerhet Ekonomiskt stöd till terroristverksamhet Övriga terroristbrott Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. För brottskategorierna högmålsbrott, ekonomiskt stöd till terroristverksamhet och folkmord samt brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser finns inga anmälningar under perioden 2010-2016. I kategorierna brott mot rikets säkerhet och övriga terroristbrott finns enstaka anmälningar. Brottsanmälningar gällande hets mot folkgrupp har under perioden varierat från ett tiotal till närmare 30 anmälda brott. 14 11 28 24 21 22 16 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tabell 1. Hets mot folkgrupp. Brott anmälda på Södermalm 2010-2016. Absoluta tal. Källa: Brottsförebyggande rådet. www.bra.se Med anledning av omfattningen och för att öka kunskapen om vad anmälningarna, kategorin hets mot folkgrupp, konkret kan innebära har förvaltningen med hjälp av lokalpolisen gjort en djupare kartläggning av dessa anmälningar. Här inkluderas även de anmälningar som inkommit fram till mars år 2017. Kartläggningen visar att merparten av de anmälda personerna under tidsperioden har varit påverkade av alkohol och/eller narkotika eller kan förmodas lida av psykisk ohälsa. Några anmälningar kan tyda på att det handlar om en annan mer personlig konflikt men som tagit sig uttryck i antisionistiska förtecken. Större delen av anmälningarna kan inte kopplas till en särskilt identifierad person. Däremot är det övervägande män, unga vuxna och äldre som har blivit anmälda. I några få ärenden misstänker polisen att det funnits en organisation och planering bakom gärningen. 1 Brott mot rikets inre säkerhet - exempelvis uppror och brott mot medborgerlig Källa https://www.alltomjuridik.se/ordlista/hogmalsbrott/ frihet

10 (20) Exempel på anmälda brott hets mot folkgrupp En demonstration kopplad till Nordiska motståndsrörelsen år 2016 med nazistiska slagord. Händelsen rapporterades direkt av polis på plats. Två anmälningar som inkommit till polisen från skolor under år 2015 och år 2016. Båda fallen gällde en elev som hälsat på personal/annan elev med nazistiska förtecken. Exempel på händelser som inte lett till anmälan hets mot folkgrupp En händelse år 2017 handlade om att flygblad med invandrarfientligt budskap delades ut på ett vuxengymnasium i anknytning till Förintelsedagen. En planerad och organiserad anti-hbtq aktion år 2016. En person greps. Vad gäller hatbrott visar uppgifter från polisen att det är ytterst få fall som lett till polisanmälningar. Det finns inget åtal kopplat till organisation eller individ som med tydlighet representerat en organisation. Bedömningen är att det i dagsläget inte finns anmälda hatbrott kopplade till våldsbejakande extremism i stadsdelsområdet. Anmälda brott begångna av individer som är folkbokförda i stadsdelsområdet som är kopplade till extremism Enligt lokalpolisen finns i dagsläget en handfull unga vuxna folkbokförda i stadsdelsområdet som har begått brott kopplade till extremism. Tillståndsgivna/icke tillståndsgivna demonstrationer/manifestationer med koppling till extremism Enligt lokalpolisområde Södermalm har det inte varit möjligt att ta fram statistik avseende tillståndsgivna/icke tillståndsgivna demonstrationer/manifestationer med koppling till extremism. Den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen demonstrerade i centrala Stockholm den 12 november 2016. Demonstrationen var tillståndsgiven. Demonstranterna samlades i Kungsträdgården och marscherade till Mynttorget i Gamla stan. Inkomna orosanmälningar enligt socialtjänstlagen som rör radikalisering och extremism I dagsläget har det inte inkommit några orosanmälningar som rör radikalisering och extremism till förvaltningens socialtjänst.

11 (20) Incidenter kopplade till extremism Uppgifter från stadens incidentrapporteringssystem visar att det under år 2015 och år 2016 har förekommit fyra incidenter i form av klotter som kan kopplas till extremism i stadsdelsområdet. Via synpunktsportalen har det under år 2016 inkommit klagomål gällande klotter med koppling till extremism. Det gäller främst vitmakt och antisemitiskt klotter. Enkätundersökning om våldsbejakande extremism Som ett led i kartläggningen av den lokala lägesbilden på Södermalm har förvaltningen genomfört en enkätundersökning. Enkäten riktades till medarbetare inom stadsdelsförvaltningen samt två utvalda skolor och Samverkan Söder. Samverkan Söder är ett nätverk för professionella som arbetar med och möter barn och unga på Södermalm. Representerade är till exempel polis, skola, stadsdelsförvaltningens förebyggande verksamheter (fält och fritid), civilsamhället i form av trossamfund, hemgårdar och fritidsverksamhet på entreprenad och landsting. Enkäten skickades till totalt 103 personer varav 24 svarade vilket medför en svarsfrekvens om 23 procent. Eftersom svarsfrekvensen är låg ser förvaltningen uppgifterna som en indikation om nuläge och framtida behov. De som har svarat på enkäten är verksamma inom preventionsgruppen, mottagningsenheten, vuxenenheten samt annan verksamhet (exempelvis Jobbtorg och församlingsverksamhet). Utifrån enkäten har förvaltningen fått uppgifter om bland annat de svarandes uppfattning om förekomsten av symboler eller uttryck för våldsbejakande extremism i verksamheten, förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, kunskapsnivå och kompetensbehov samt samverkansbehov gällande våldsbejakande extremism. Symboler eller uttryck för våldsbejakande extremism Merparten av de svarande uppger att de inte har sett symboler eller uttryck för våldsbejakande extremism i sin verksamhet. Av de som har sett detta uppger merparten att symbolerna/uttrycken har koppling till högerextremism. Ingen uppger att symboler/uttryck har ökat i omfattning under de senaste två åren. Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism Frågorna i enkäten gäller de svarandes uppfattning om och exempel på förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, som enligt stadens riktlinjer ska ske på tre nivåer (allmänna insatser, riktade och förebyggande insatser samt individinsatser). Merparten av de svarande uppger att arbete inom verksamheten sker på nivån allmänna insatser, det vill säga förebyggande arbete till alla oberoende risk. Sju av de svarande har uppgett att man inte arbetar med någon av nivåerna i verksamheten. Som förklaring på varför

12 (20) man inte arbetar med någon av nivåerna kan bland annat utläsas att verksamheterna inte har stött på problemet eller att det inte är något som är uttalat att de ska arbeta med. När det gäller exempel på arbete som bedrivs inom nivån allmänna insatser uppges bland annat generellt förebyggande arbete med att stärka ungdomars självkänsla, uppsökande verksamhet i olika ungdomsmiljöer och information om normer och värderingar till grundskoleelever. Vidare uppges arbete med att skapa goda förutsättningar för barn, unga och unga vuxna genom insatser riktade till föräldrar, medarbetare som möter barn och unga och till de unga. Detta sker genom individuella stödkontakter, universella föreläsningar eller värderingsövningar, uppsökande arbete i riskmiljöer samt gruppverksamhet. När det gäller exempel på arbete som bedrivs inom nivån riktade och förebyggande insatser uppges bland annat normkritiskt arbete med främst ungdomar och medarbetare som möter unga. Vidare anges samtal med barn och ungdomar om att stärka självkänsla och minska den psykiska ohälsan. När det gäller exempel på arbete som bedrivs inom nivån individinsatser anges stöd genom enskilda samtal samt insatser till personer utsatta för våld i nära relation. Medarbetarnas kunskapsnivå och kompetensbehov Frågorna i enkäten gäller de svarandes uppfattning om befintlig kunskapsnivå och kompetensbehov samt exempel på hur de bidrar till att förebygga våldsbejakande extremism inom ramen för sitt uppdrag. En övervägande del av de svarande uppger att de känner till stadens riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism. Merparten av de svarande uppger att de inte har den kunskap och kompetens som behövs inom ramen för sitt uppdrag för att kunna följa stadens riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism och förebygga våldsbejakande extremism. De svarande har själva skattat sin kunskapsnivå för att motverka våldsbejakande extremism inom ramen för sitt uppdrag. Merparten uppger kunskapsnivån som ingen alls, mycket liten och liten. När det gäller exempel på kunskaps- och kompetensbehov uppges bland annat verktyg för att kunna identifiera personer och kunskap om vilket stöd som kan erbjudas. Vidare uppges mer uppdaterad kunskap om vilka symboler som är aktuella idag, bemötande av individer som redan ägnar sig våldsbejakande handlingar och att tidigt kunna upptäcka individer som befinner sig i riskzon. De svarande uppger också att de behöver mer kunskap om förebyggande arbete utifrån ett demokratiperspektiv och arbetssätt för att motverka utanförskap.

13 (20) När det gäller exempel på hur de svarande bidrar till att förebygga våldsbejakande extremism inom ramen för sitt uppdrag uppges bland annat samtal med barn, att vara en god förebild och att skapa en miljö med aktiviteter där barn är med i utformningen och kan påverka verksamheten. Vidare anges förebyggande arbete genom att främja en demokratisk utveckling samt alla barns rätt till en god uppväxt samt förebygga utanförskap och kränkningar. Att försöka påverka attityder och normer hos unga genom att lyfta frågan uppges också. Samverkansbehov Frågan i enkäten gäller de svarandes uppfattning om vilka verksamheter som är viktiga att samverka med i arbetet mot våldsbejakande extremism. Svaren indikerar att polis och skola ses som viktiga samverkanspartners, men också Söderandan (lokala brottsförebyggande rådet) och civilsamhället (trossamfund, föreningslivet). Förebyggande arbete Inom Södermalms stadsdelsförvaltning bedrivs förebyggande arbete på flera olika nivåer. Förskola, skola, och socialtjänst är särskilt viktiga aktörer för att uppmärksamma barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Förvaltningen har ett ansvar att se till så att de egna verksamheterna så som förskolor, fritidsgårdar, fältarbete och parklekar är välfungerande och på så sätt bidrar till en generell prevention för alla barn och unga. Det handlar om att främja barn och ungas utveckling samt att uppmärksamma och fånga upp de fall där ogynnsam utveckling kan noteras. Förskolan arbetar generellt förebyggande med normkritiskt tänkande, genusarbete och likabehandling med ett tydligt uppdrag att forma demokratiska individer. Förskolan når de flesta barn och deras vårdnadshavare på Södermalm. Exempel på ett våldspreventivt arbete är förvaltningens pilotprojekt där en förskola i samarbete med preventionsgruppen och sociala avdelningens utvecklingsenhet kartlagt vilket våld förskolan har prioriterat att arbeta med. I socialtjänstlagens 5 kapitel anges bland annat att socialnämnden genom uppsökande verksamhet och på annat sätt ska främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Förvaltningens fältassistenter både uppmärksammar och upptäcker individer i riskzon för bland annat våldsbejakande extremism. Genom god samverkan med bland annat polis möjliggörs ett preventivt arbete som avser såväl barn, ungdomar och vuxna. Förvaltningens uppfattning är att riskgruppen för inträde i våldsbejakande extremism är unga och unga vuxna och därför har förvaltningen valt att fokusera på denna målgrupp.

14 (20) Förvaltningens preventionsgrupp arbetar förebyggande på universell, selektiv och indikerad nivå 2. Verksamheten erbjuder preventiva och behandlande insatser till ungdomar och deras föräldrar i syfte att bidra till en gynnsam utveckling och goda levnadsförhållanden för att skapa jämlika livschanser. Verksamheten riktar sig främst till barn och unga/unga vuxna mellan 13-22 år. Preventionsgruppen utgörs av flera verksamhetsdelar: Ungdomsmottagning, fritidsverksamhet, fältverksamhet, preventionssamordnare, förebyggande socialsekreterare och anhörigkonsulent. Preventionsgruppen har ett gemensamt uppdrag att arbeta förebyggande. Vad som ska förebyggas regleras i Socialtjänstlagens 5 kapitel1 där socialnämnden eller motsvarande nämnd ska: Verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. I nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar. Bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdomar far illa. Aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdomar av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel. Tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs uppmärksamma och verka för att barn och ungdomar inte vistas i miljöer som är skadliga för dem. Med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. Preventionsgruppen har därmed ett lagstadgat uppdrag att förebygga och uppmärksamma ogynnsam utveckling som droganvändning, psykisk ohälsa eller kriminalitet, inkluderat våldsbejakande extremism. I uppdraget ingår även att främja en gynnsam utveckling genom att bidra till att förstärka skyddsfaktorer hos och runt de unga. Detta arbete behöver ske i samverkan med föräldrar/vårdnadshavare, skola, polis och civila samhällets aktörer. Exempel på aktiviteter som genomförs är demokratifrämjande arbete i skolan. Det sker genom värderingsövningar som genomförs av fältassistenter. Därutöver sker enskilda samtal med unga i riskzon av fältassistenter, förebyggande socialsekreterare och ungdomsmottagningens kuratorer. Det utförs även ett aktivt arbete 2 Universell prevention riktar sig till alla individer och fungerar på alla oavsett vilka riskfaktorer som föreligger. Selektiv prevention är för grupper som utmärks av särskilda riskfaktorer och riskbeteenden. Indikerad prevention till de individer som är identifierade och uppvisar allvarliga riskbeteenden. Ferrer-Wreder et al (2002).

15 (20) kring värderingar och det demokratiska samhället inom stadsdelsområdets fritidsverksamhet. En särskild riskgrupp är våldsutsatta vuxna och barn. På Södermalm erbjuds dessa samtalsstöd enskilt eller i grupp inom Södermalms öppenvård. Det våldsförebyggande arbetet utgår ifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Föräldrar är den viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga. Förvaltningen erbjuder föräldraskapsstöd på såväl universell som selektiv och indikerad nivå genom föreläsningar, föräldracaféer, öppna och riktade grupper och enskilda samtal. Föräldraskapsstödet syftar till att erbjuda stöd i föräldrarollen för att främja barn och ungas gynnsamma utveckling och förhindra normförskjutningar som kan leda till ett inträde i extremistiska värderingar. Förhindrande arbete Nedan beskrivs förvaltningens befintliga förhindrande arbete och förhindrande aktiviteter som avser att underlätta utträde ur extremistiska miljöer samt anhörigstöd. Vid beslut om insatser tas särskild hänsyn till kunskap om individens aktivitet inom extremistiska organisationer och miljöer. Avhopparverksamhet Insatser som avser stöd till individer som är motiverade att hoppa av och lämna destruktiva extremistiska miljöer prövas utifrån personens individuella behov av insatser från socialtjänsten. Förvaltningen har ingen egen avhopparverksamhet. När det gäller sociala insatsgrupper (SIG) har förvaltningen inte haft några individer som uppfyller kriterierna de senaste åren. Vid behov kan insatser aktiveras. När det finns behov kan förvaltningen använda stadens centrala avhopparverksamhet som bedrivs inom socialförvaltningen. Förvaltningen har i olika frågor samverkan med Fryshuset. Där erbjuds avhopparverksamhet för individer från olika våldsbenägna miljöer. Anhörigstöd I akuta situationer ges stöd till dem som drabbats av våldsbejakande extremism enligt samma principer som för andra brottsoffer. I denna grupp inkluderas anhöriga. Insatserna anpassas utifrån att olika former av våldsbejakande extremism tar sig olika uttryck. På Södermalms stadsdelsförvaltning finns anhörigstöd i form av anhörigkonsulent och föräldraskapsstöd, både individuellt och i grupp.

16 (20) Samverkan Nedan beskrivs förvaltningens lokala samverkan med olika aktörer. Söderandan det lokala brottsförebyggande rådet Sedan elva år tillbaka leder Södermalms stadsdelsförvaltning det lokala brottsförebyggande rådet, Söderandan. Under åren har Söderandan vuxit till nära 1 200 medlemmar som består av myndigheter, organisationer, fastighetsägare, samfund, föreningar, frivilligorganisationer och företag. Det gemensamma målet är göra stadsdelsområdet tryggare, renare och grönare. Söderandans arbete och arbetsmetod har uppmärksammats både nationellt och internationellt. I Söderandan finns både permanenta och tillfälliga arbetsgrupper med cirka 200 personer som arbetar aktivt med trygghetsfrågor och brottsförebyggande frågor. Utgångspunkten för arbetet är Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram, resultat från stadens trygghetsmätning samt Stockholmsenkäten, brottsstatistik och inkomna rapporter från polis och allmänhet. Arbetet i Söderandan kan vara långsiktigt eller mer kortsiktigt för att lösa en uppkommen situation. Förutom arbetet i olika grupper anordnar Söderandan bland annat trygghetsvandringar, information till seniorer, föreläsningskvällar för tonårsföräldrar, engagerar sommarjobbare i Söderandans trygghetsarbete samt ger råd kring trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder. Samverkan Söder Samverkan Söder är ett nätverk för professionella som arbetar med och möter barn och unga på Södermalm. Representerade är till exempel polis, skola, stadsdelsförvaltningens förebyggande verksamheter (fält och fritid), civilsamhället i form av trossamfund, hemgårdar och fritidsverksamhet på entreprenad och landsting. Nätverket träffas två gånger per termin och sammankallande är förvaltningens preventionssamordnare. Mentorer i våldsprevention (MVP) Mentorer i våldsprevention är en metod för att arbeta våldsförebyggande utifrån genus och maskulinitetsnormer, kartläggning av våld utifrån våldspyramiden och åskådarperspektivet. På Södermalm bedrivs ett pilotprojekt i arbetet för ett samhälle fritt från våld. Samverkan sker med en skola, två förskolor och sociala avdelningens preventionsgrupp och utvecklingsenhet.

17 (20) Barn i behov av särskilt stöd (BUS) Förvaltningen har en lokal överenskommelse om samverkan runt barn/ungdomar som är i behov av särskilt stöd av förskola, skola, hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten. Överenskommelsen avser barn och ungdomar som bor på Södermalm som inte har fyllt 18 år och är i särskilt behov av stöd från flera verksamheter. Överenskommelsen utgår från den centrala överenskommelsen mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län. Förvaltningen representeras av sociala avdelningen och förskoleavdelningen. Samverkande myndigheter är tillika utbildningsförvaltningen, Stockholms läns landsting representerad av Barn- och ungdomspsykiatri (BUP), Habilitering & Hälsa samt PR Vård Barnmottagning. Förskola/skola/socialtjänst Förvaltningen bedriver samverkan mellan förskola/skola/socialtjänst gällande barn som far illa eller riskerar att fara illa. Samverkan sker bland annat genom gemensamma aktiviteter såsom samverkansdagar med olika program och teman.

18 (20) Förvaltningens fortsatta arbete Aktiviteter Ansvarig Startdatum och slutdatum Löpande samverkan gällande gemensamma uppdrag i det förebyggande arbetet Våldsbejakande extremism tas upp som en punkt på styrgruppen för barn i behov av särskilt stöd. Avdelningschef sociala avdelningen 1 juni 2017-31 mars 2018 Våldsbejakande extremism tas upp som en punkt på styrgruppen för lokala BRÅ (Söderandan) Stadsdelsnämndens ordförande 3 april 2017-31 mars 2018 Våldsbejakande extremism tas upp som en punkt på Samverkan Söder (arbetsgrupp inom ramen för Söderandan) Våldsbejakande extremism tas upp som en punkt på samverkansmötena Förskola/Skola/Socialtjänst som sker två gånger per år Medverka på preventionssamordnarträffar och utvecklingsnätverk för barn och ungdom och påtala behovet av att våldsbejakande extremism tas upp som stående punkt på dagordningen. Samverkan med utbildningsförvaltningen och lokalpolisområde Södermalm sker inom ramen för Mentorer I Våldsprevention (MVP) där två förskolor på Södermalm ingår. Preventionssamordnare, 3 april 2017 - sociala avdelningen 31 mars 2018 Avdelningschef sociala avdelningen Preventionssamordnare, sociala avdelningen Metodutvecklare, sociala avdelningen Samordnaren för våld i nära relationer (VINR), sociala avdelningen Enhetschef för utvecklingsenheten, sociala avdelningen 1 september 2017-31 mars 2018 1 september 2017-31 mars 2018 1 november 2015-31 mars 2018 Utbildningsinsatser internt och tillsammans med andra externa aktörer som möter barn och unga och unga vuxna inom stadsdelsområdet Säkerställa att nyckelpersoner 3 deltar i stadens stadsövergripande utbildningsinsatser Avdelningschef sociala avdelningen Avdelningschef förskoleavdelningen 1 september 2017-31 mars 2018 3 Enhetschef, Biträdande enhetschef och socialsekreterare, unga vuxna på mottagningsenheten, Enhetschef, biträdande enhetschef och socialsekreterare, ungdomsgruppen inom enheten för barn och ungdom, Enhetschef för utförarenheten, sociala avdelningen, Biträdande enhetschef, preventionssamordnare, fältassistenter och medarbetare inom fritidsverksamheterna för preventionsgruppen, Enhetschef och metodutvecklare utvecklingsenheten sociala avdelningen. Biträdande enhetschef, Maria förskolor

19 (20) Aktiviteter Ansvarig Startdatum och slutdatum Internt utvecklingsarbete för att kunna identifiera riskgrupper Tillsammans med lokalpolisområde Södermalm och utbildningsförvaltningen ta fram lokala rutiner för att identifiera möjliga riskmiljöer och personer med risk för radikalisering. Årlig kartläggning av lokal lägesbild Preventionssamordnare, sociala avdelningen Metodutvecklare, utvecklingsenheten, sociala avdelningen 1 september 2017-31 mars 2018 Uppföljning och ny kartläggning för att upprätta ny lokal lägesbild som underlag till reviderad lokal handlingsplan för år 2018 Uppföljning och kontroll Preventionssamordnare, sociala avdelningen Metodutvecklare, utvecklingsenheten, sociala avdelningen 1 november 2017-31 mars 2018 Reviderade rutiner för föreningsbidrag 4 Stadsdelsnämnden Beslut fattas av nämnden 24 augusti 2017och gäller tillsvidare Rutiner för uthyrning av lokaler till lokala föreningar 5 Stadsdelsdirektör 1 augusti 2017-31 december 2017 4 Nämnden fattade beslut om reviderade rutiner för föreningsbidrag 24 augusti 2017. I de reviderade rutinerna har jämställdhetsperspektivet förtydligats. - Föreningsbidraget ska komplettera nämndens kärnverksamheter. - Föreningen ska ha antagna stadgar som visar att föreningen har en demokratisk uppbyggnad vara registrerad hos Skatteverket som ideell förening ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn ha nödvändiga tillstånd för verksamheten ha rutiner och utrustning för brandsäkerhet Förvaltningen handlägger enbart ansökningar där de formella kraven uppfylls. Alla uppgifter i ansökan ska kunna styrkas efter begäran av förvaltningen. Bedömningen av hur bidragen fördelas utgår från stadsdelsnämndens ekonomiska förutsättningar, prioriteringar och om verksamheten eller aktiviteten kompletterar nämndens ordinarie kärnverksamhet. Det finns inte avsatt någon exakt summa per medlem. Varje ansökan prövas var för sig. 5 Förvaltningen hyr ut några lokaler under perioden 4 augusti till 18 december år 2017. En utvärdering ska ske efter denna period. Inledningsvis lämnas information om möjligheten att hyra lokalerna endast till pensionärsrådet, rådet för funktionshindersfrågor och ungdomsrådet. De aktiviteter som är godkända att ha i lokalen är möten, föreläsningar och kurser. Föreningen ska uppge vilken typ av aktivitet som ska hållas i lokalen, fakturaadress och organisationsnummer på föreningen, antal personer som ska vara i lokalen och ansvarig person för bokningen och aktiviteten. Senast 14 dagar före det första bokade tillfället ska föreningens stadgar vara förvaltningen registrator tillhanda. Förvaltningsjurist granskar stadgarna före uthyrning.

20 (20) Stadsövergripande arbete Vid sidan av det lokala arbetet på Södermalm vidtas en rad stadsövergripande insatser för att främja demokrati och förebygga våldsbejakande extremism. Socialnämnden stödjer stadsdelsnämndernas preventiva insatser samt samlar och sprider kunskaper om effektiva och evidensbaserade metoder. Utbildningsnämnden ansvarar för att det finns och sprids relevant kunskapsmaterial och information som kan användas av stadens skolor, fritidshem, elevhälsan och andra miljöer där barn och unga befinner sig. Arbetsmarknadsnämnden arbetar inom ramen för befintliga och upparbetade lokala samverkansformer med att stödja kvinnor och män att hitta vägar till studier och arbete för att reducera segregation som kan utgöra en grund för våldsbejakande extremism. Bostadsbolagen genomför tillsammans med lokala aktörer åtgärder i de områden där bolagen har betydande fastighetsinnehav för att underlätta integrering och motverka utanförskap. Bostadsbolagen har med sin lokalkännedom och närvaro i vissa stadsdelar en viktig roll i arbetet med lokala handlingsplaner. Detsamma gäller andra större fastighetsägare. Uppföljning av handlingsplanen Enligt stadens riktlinjer ska handlingsplanen behandlas av ansvarig nämnd och godkännas av kommunstyrelsen. Handlingsplanen ska följas upp årligen inom ramen för ordinarie styrning under målet om att Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar. En första uppföljning av vidtagna åtgärder görs i samband med verksamhetsberättelsen för år 2017. Uppföljning sker även löpande i olika forum, exempelvis inom ramen för samverkan med lokalpolisområde Södermalm Handlingsplanen revideras årligen utifrån aktuell lägesbild. Lägesbilden tas fram tillsammans med andra berörda nämnder samt i samarbete med polisen. Nästa reviderade lokala handlingsplan beslutas av nämnden i samband med tertialrapport 1 år 2018.