Arkeologisk förundersökning 2007 Flundran 2 Schaktningsövervakning inför byggandet av ny hovrättsbyggnad Malmö stad RAÄ 20 och RAÄ 109 Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058 Joakim Frejd
Arkeologisk förundersökning 2007 Flundran 2 Schaktningsövervakning inför byggandet av ny hovrättsbyggnad Malmö stad RAÄ 20 och RAÄ 109 Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning 2007 Flundran 2 Schaktningsövervakning inför byggandet av ny hovrättsbyggnad Malmö stad RAÄ 20 och RAÄ 109, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058 Författare: Joakim Frejd Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Utdrag ur Skånska rekognosceringskartan med undersökningsområdet markerat Tryck: Erlanders Berlings AB ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2006
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Syfte och metod 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Undersökningsresultat 8 Utvärdering 10 Projektorganisation och kvalitetssäkring 11 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12 Årets arkeologiska rapporter 13
Figur 1. Undersökningens läge i Malmö kommun. Figur 2. Undersökningen i förhållande till RAÄ 20 med övriga hamngrävningar markerade. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058
Sammanfattning Den arkeologiska förundersökningen inom fastigheten Flundran 2 utfördes med anledning av att Skanska Öresund AB ämnade uppföra en ny byggnad för hovrätten i Södra Götaland. Undersökningen motiverades av att det bedömdes vara sannolikt att det fanns under mark dolda lämningar i området. Fastigheten är belägen på mark som under 1800-talet torrlades genom utfyllnad. Utfyllnadslagren har kommit att täcka både den gamla havsbottnen samt därunder liggande lager och skapat förutsättningar för välbevarade lämningar från äldre stenålder och framåt. I ett tidigt skede av undersökningen påträffades i områdets västra del en spetsad träpåle, vilken förmodligen tillhört en äldre kajkonstruktion, alternativt befästningsanläggningarna från 1600-talet. I den östra delen av exploateringsområdet, ca 0,5 m under dagens vattenyta, dokumenterades en träkonstruktion (anläggning 2) i bottensanden. Träkonstruktionen bestod av en rad med liggande träplankor som stagades upp av stenar. Konstruktionen skulle kunna vara medeltida, eller kunna knytas till 1600-talets befästningsanläggningar. Inom hela exploateringsytan, under utfyllnadslagren och den forna havsbotten påträffades välbevarade torv- och gyttjelager. I torvlagret påträffades fallna träd, stående stubbar och annat organiskt material. Torvlagret framkom på ca 1,35 m under dagens vattenyta, och kan troligen dateras till mesolitikum. I de övre delarna av utfyllnadslagren påträffades fem lårben av människa, vilka troligen redeponerats på platsen efter att de blivit uppgrävda på någon av Malmös begravningsplatser under 1800-talet. De ben som påträffades togs tillvara som fynd för att undvika ytterligare redeponering på annat ställe. De påträffade lämningarna visade att bevaringsförhållandena var goda och man kan således förvänta sig att även på intilliggande ytor påträffa lämningar av detta slag. Undersökningen har tilldelats arkivnummer 113:001 i Malmö Kulturmiljös arkiv. Den påträffade träkonstruktionen har erhållit benämningen Malmö 109 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058 5
Inledning Malmö Kulturmiljö fick länsstyrelsens uppdrag att utföra en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning på fastigheten Flundran 2, Malmö stad, med anledning av att Skanska Öresund AB skulle uppföra en ny byggnad för hovrätten, och därmed schakta i ett område som berör fornlämning 20 (Malmös äldre stadsområde). Fältarbetet påbörjades den 12:e januari 2007 och avslutades den 28:e mars. Syfte och metod Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning, d.v.s. personal från Malmö Kulturmiljö besiktigade arbetsplatsen med jämna mellanrum, i samförstånd med Skanskas personal, för att kunna dokumentera eventuella fornlämningar på platsen. Dokumentationen av påträffade lämningar gjordes genom inmätning med GPS (Nätverks-RTK) samt fotografering. Dokumentationsmaterialet utgörs av digitala inmätningarna, som förvaras i en Intrasis-undersökning på Malmö Kulturmiljös SQL-server, samt digitala foton som förvaras på Malmö Kulturmiljös server. De tillvaratagna fynden utgjordes av människoben, påträffade i utfyllnadslagren. Undersökningen har tilldelats arkivnummer 113:001 i Malmö Kulturmiljös arkiv. Den påträffade träkonstruktionen har erhållit benämningen Malmö 109 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Topografi och fornlämningsmiljö Kvarteret Flundran är beläget strax utanför Malmös befästningar från 1600-talet, endast ca 40 meter öster om bastionen Carolus och ca 60 meter norr om bastionen Nyköping (se omslagsbild samt figur 1 3). Området torrlades på 1800-talet genom utfyllnad. Figur 3. Situationsplan med schaktningsövervakad yta markerad. Primärkartan, Malmö stad. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058
Fornlämningsmiljön i Malmös hamnområde har sedan början av 2000-talet i tilltagande grad kommit att uppmärksammas i samband med en utökad markexploatering på dessa genom utfyllnad skapade ytor. I takt med att flera uppseendeväckande fynd gjorts, framförallt genom fynden av välbevarade stenålderslämningar, har kunskapen om dessa miljöer ökat, men det har ibland varit problematiskt att göra gränsdragningar mellan vad som skall betraktas som kulturhistoria, och som därför faller inom kulturminneslagstiftningen, samt det som är naturhistoriska lämningar och som därför faller utanför densamma. Mot bakgrund av dessa förhållanden har dokumentationen många gånger varit extensiv, och väl kunnat bedrivas inom länsstyrelsens beslutsrubricering. Nedan ges en översikt över hittills utförda undersökningar i hamnområdet och resultaten därifrån (se även figur 2): De yttre försvarsverken (ravelinerna) har legat invid det aktuella undersökningsområdet. Motsvarande yttre befästningsanläggningar har delvis undersökts vid Centralplan framför Malmö Centralstation, då delar av utanverket framkom (Kockum 2000). Lämningarna bestod där av en 112 meter lång grundmur, samt delar av utanverkets övriga konstruktion i form av gödselbemängda fundamentslager, en rustbädd och nedslagna pålar. Förutsättningarna för bevarade fornlämningar i Malmös hamnområde inventerades i samband med en marinarkeologisk utredning år 2002 (Öijeberg & Holmberg 2002). I denna rapport lyfte man fram möjligheterna att finna spår av framförallt skeppsvrak samt olika konstruktioner relaterade till hamnområdets utveckling. Vid en schaktövervakning vid Hjälmarekajen (Orkanen 1) år 2003 påträffades rester efter äldre kajkonstruktioner, välbevarade fynd från historisk tid (ett träfat, en skeppsplanka, textilfragment, ben m.m.) i den gamla bottensanden. Dessutom framkom, något oväntat, en mesolitisk markhorisont bestående av ett torvlager med välbevarade rester efter en skog (liggande trädstammar och stående stubbar), som växt på platsen för ungefär 8000 år sedan (Frejd 2003). Fynd av avslag och spånfragment gjordes, som troligen är mesolitiska eller äldre. Vid en ny schaktövervakning år 2005 på fastigheten Scylla 2, omedelbart söder om ovan nämnda undersökningsyta, kunde torvlagret åter dokumenteras, likaså äldre kajkonstruktioner i trä. Även här påträffades flinta i form av enstaka avslag (Frejd 2005). När schaktövervakningen inför Citytunnelbygget vid Malmö Centralstation påbörjades uppdagades ytterligare konstruktioner i trä och sten, relaterade till Malmö hamns utveckling, men även här kunde man identifiera en stratigrafi som liknar den vid Hjälmarekajen. Det mest sensationella fyndet här utgjordes av en mycket välbevarad mjärde (fångstredskap för fisk) samt två fragmentariska sådana. Dessutom hittades ett troligt ljusterskaft, spetsade käppar samt andra bearbetade träföremål. Resterna efter stenåldersskogen daterades här till ca 6 500 6 200 f.kr). Föremålen låg inbäddade i ett yngre lager av alggyttja, som daterats till Kongemosekulturens yngsta fas, Blak-fasen, ca 5 800 5 400 f.kr. (Hadevik m.fl. 2007). Samtidigt som schaktövervakningen på kvarteret Flundran pågick så schaktades även på fastigheten Scylla 3, där arbetet också övervakades av personal från Malmö Kulturmiljö. På denna tomt kunde också ett torvlager med trädrester dokumenteras, men här var resterna mycket mer fragmentariska än längre norrut på Hjälmarekajen (Frejd manus). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058 7
Figur 4. Plan över schakt och anläggningar. Undersökningsresultat När schaktningen för ett kranfundament nådde ett djup av ca -1,32 meter under dagens havsyta, upptäcktes ett torvlager, med rester av träd och stubbar, liknande de som tidigare dokumenterats i kvarteren Orkanen och Scylla på Hjälmarekajen samt vid Malmö Central. Det skulle senare visa sig att i princip hela undersökningsytan ursprungligen varit täckt av torv, vilken i sin tur överlagrades av ett gyttjelager sam ovan detta ett lager med sjösand (se figur 5). På östra delen av ytan påträffades en konstruktion bestående av fyra träplankor stöttade med stenar på sydsidan (Anläggning 2). Anläggningens funktion är oklar. Konstruktionen vilade i den gamla bottensanden, på ett ringa djup av ca en halvmeter under dagens vattenyta. Dateringen kan vara medeltida eller härröra från senare historisk tid. I västra delen av undersökningsområdet påträffades vid de inledande schaktningsarbetena en stor spetsad påle i (figur 4). Pålen kan härstamma från en kajkonstruktion från 1800-talet eller eventuellt från något av försvarsverken från 1600-talet. Trots att äldre kartmaterial visar att det inom fastigheten Flundran 2 skulle kunna finnas rester efter de yttre försvarsverken från 1600-talet, kunde inga sådana konstruktioner beläggas vid schaktövervakningen. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058
Figur 5. Västra delarna av träkonstruktionen (anläggning 2) samt profil med tolkning av stratigrafin. I utfyllnadslagren hittades fem lårben av människa, samt en antal obestämda mindre ben. Dessa fynd tolkades som deponerade i samband med hamnens utfyllnad och torde härstamma från någon av Malmös många äldre begravningsplatser. Det finns t.ex. uppgifter om att när det s.k. Butterickshuset byggdes så schaktade man bort delar av Sankt Jörgens hospitalskyrkogård, vilka senare redeponerats på annat ställe. Figur 6. Träkonstruktionen (anläggning 2) i plan. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058 9
Utvärdering Sedan början av 2000-talet har Malmö Kulturmiljö utfört flera undersökningar i Malmös hamnområde, vilka påvisat goda förutsättningar för bevarade fornlämningar, inte minst för organiskt material. På tidigare undersökta ytor i närområdet (Orkanen 1, Scylla 2, Scylla 3 samt Malmö C Nedre) har torv- och gyttjelager med träd och stubbar påträffats. På grävningsarbetena för Malmö C Nedre har man kunnat tillvarata fynd i form av flintartefakter och fångstanläggningar för fisk. Dessa föremål har daterats till Vedbaekfasen, som är den sista av Kongemosekulturens faser (ca 5 800 5 400 f. Kr). Förutom fynd från stenåldern har delar av kaj- och andra konstruktioner, som representerar flera stadier av hamnens utbyggnad i Malmö, dokumenterats. På fastigheten Flundran 2 fanns även möjligheter att delar av befästningsanläggningarna från 1600-talet kunde finnas bevarade. I beslutet från länsstyrelsen angavs som skäl för undersökningen endast kopplingen till Malmös medeltida stadsområde och att undersökningen skulle ske i samråd med beställaren. Således fanns ingen genomarbetad undersökningsplan eller uttalad strategi för arbetet. Resultaten från schaktövervakningen kan dock sättas in i ett större sammanhang, till exempel enligt den modell som använts vid formuleringen av problemområden i samband med undersökningarna på Citytunneln (Hadevik m.fl. 2007): De strandnära mesolitiska lämningarnas utbredning och bevarandegrad i hamnområdet. Målsättningarna är att fortsätta att försöka identifiera strandnära aktiviteter, och i vilka sammanhang som sådana lämningar finns bevarade. Undersökningsresultaten från Flundran 2 visar att det även i detta område (liksom på Hjälmarekajen och Citytunnelområdet norr om Malmö Centralstation) funnits en välbevarad stratigrafi med förmodade mesolitiska torvlager med rester av träd i form av stubbar och trädstammar, vilket överlagrats av gyttjelager med växtdelar. Även om inga spår efter mänsklig aktivitet från stenåldern påträffades på Flundran 2, har fynden av torv- och gyttjelager återigen visat att förutsättningarna att hitta välbevarade lämningar från mesolitikum finns på flera platser i hamnområdet. Landskaputvecklingen ur ett långtidsperspektiv. Målsättningen är att, så långt det är möjligt, försöka få detaljkunskap (topografi, flora, fauna etc.) om landskaputvecklingen under mesolitisk tid. Inga särskilda insatser genom t.ex. provtagning för naturvetenskapliga analyser gjordes på Flundran 2, eftersom det inte rymdes inom länsstyrelsens beslut. Hamnområdets utveckling samt befästningsanläggningar. Målsättningen är att dokumentera delar av den äldre hamnen, och jämföra detta med förhållandena som är beskrivna i äldre kartmaterial och skriftliga källor. Hamnens utveckling fram till 1700-tal prioriteras. Fastigheten Flundran 2 befinner sig i utkanten av befästningsanläggningarna som anlades runt Malmö stad under 1600-talet (se omslagsbilden). Dessa befästningar har delvis undersökts tidigare, bl.a. på Centralplan framför Malmö centralstation. Frånvaron av konstruktionselement hörande till 1600-talsbefästningarna (förutom den svårtolkade träkonstruktionen) på Flundran 2 beror nog på att de inte funnits på platsen eller att de förstörts genom senare tiders markarbeten. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058
Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen inom fastigheten Flundran 2 bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Joakim Thomasson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Joakim Frejd, ansvarade för arbetsplatsen, och för rapportarbetet. Referenser Opublicerat material Frejd, J. 2003. Rapport över arkeologisk förundersökning 2003. Schaktövervakning vid Hjälmarekajen, Malmö Stad. MK158, S01:157. Frejd, J. 2005. Rapport över arkeologisk förundersökning 2005. Schaktövervakning inom fastigheten Scylla 2, Kvarteret Scylla, Malmö stad (Fornlämning RAÄ 20). MK253, S01:161. Frejd, J. manus. Scylla 3. Schaktövervakning inför byggande av ny kontorsbyggnad. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Hadevik, C., Hammarstrand Dehman, K., Skoglund, P., Steineke, M. & Thomasson, J. 2007. Malmö C Nedre. Undersökningsplan för arkeologisk förundersökning. Kockum, J. 2000. Centralplan Järnvägshamnen 2000. Rapport över arkeologisk förundersökning. Malmö Kulturmiljö, Kultur Malmö. MHM 12642. Öijeberg, J. & Holmberg, A. 2002. Marinarkeologisk utredning av Malmö hamnområde. Malmö kulturmiljö, Kultur Malmö. Kartmaterial Bakgrundskartor från Malmö Stadsbyggnadskontor Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058 11
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 431-64616-06 Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö 2006/4496-731 Inventarienummer:... MK381 Arkivnummer:... 113:001 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö stad Fastighet:... Flundran 2 Kvarter:...Flundran Fornlämningsnummer:...RAÄ 20:1, RAÄ 109 Ekonomiska kartans blad:...malmö 2C:23 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6167763 Y koordinat:...1322657 M ö.h.:...ca 2,00 m ö.h. till ca 1,83 m u.h. Fältarbetstid:... 2007-01-12/2007-03-28 Antal arbetsdagar:... 25 Antal arkeologtimmar:... 97 Exploateringsyta:... ca 2700 m 2 Undersökningsområde:... ca 2700 m 2 Undersökt yta:... ca 2700 m 2 Platschef:...Joakim Frejd Personal:...Chatrine Einarsen, Karina Hammarstrand Dehman Uppdragsgivare:...Skanska Öresund AB 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2007:001 Anna Andreasson Trädgårdsarkeologisk undersökning 2006. Lusthuskullen på Katrinetorp. Trädgårdsarkeologisk undersökning i den engelska parken. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:002 Bo Friman Arkeologisk förundersökning 2006. Undersökning av stolphålskonstruktion. Bunkeflostrand 1:94 ½. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:003 Karin Lövgren Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Tygelsjö kyrka. Inför anläggande av nytt åskledarsystem för Tygelsjö kyrka. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:004 Joakim Frejd Mätningsuppdrag 2006. Malmöhus slott, borggården. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:005 Petra Lundström & Daniel Serlander Kompletterande arkeologisk slutundersökning 2005. Läplantering vid Ohlsgård. Undersökning av en urnegrav samt delar av gård 15 i Fosie by, RAÄ 95. Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:006 Per Jansson Arkeologisk förundersökning 2006. Transportväg Lindängelund. Kompletterande förundersökning inför anläggandet av transportväg. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:007 Johan Ingwald Kv. Sågen 3 4. Undersökning av vallgrav och lämningar efter en bro inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:008 Olle Heimer och Jenny Persson Arkeologisk förundersökning 2006. Lockarps bytomt. Lockarp 31:1. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:009 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för bredband. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1995 96. Baltzarsgatan/Djäknegatan. Dokumentation i samband med omläggning av VA-nätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:011 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1996. Västergatan/Lilla Bruksgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av Fjärrvärmenätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:012 Anna Carlberg-Kriig & Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Landbygatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:013 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2004. Jöns Filsgatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:014 Patric Ifverson Arkeologisk förundersökning 2006. Dösemarken. Fastigheten Limhamn 155:355. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan. Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:016 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Södra Förstadsgatan, Storgatan, Kaptensgatan m.fl. Dokumentation i samband med ledningsarbeten. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:017 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Stadens entré. Dokumentation i samband med byggnation. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:018 Katja Tuominen & Helene Koch Arkeologisk slutundersökning 1999. Svågertorps industriområde. Delområde M, N, O, Q & R. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:019 Hanna Dahlström & (med bidrag av Torbjörn Brorsson) Arkeologisk slutundersökning 2006. Sulegården Hyllie bytomt. En senmedeltida och tidigmodern gård inom RAÄ Hyllie 20:1. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Arkeologi Rapport 2007:020 Nils Björhem Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområdet Vintrie. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:021 Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman & Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk förundersökning 2006. Bunkeflostrand 15:1. Palissadanläggning från mellanneolitikum. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:022 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Falsterbo 9:82. Nybyggnation inom fastighet Falsterbo 9:82, RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:023 Per Jansson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Elkabel längs Naffentorpsvägen. Nedgrävning av elkabel från Lillgrund. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:024 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Norregatan och Norregränd. Dokumentation i samband med rörläggning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002. Kv. Gyllenstjärna 27. Dokumentation i samband med markexploatering. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:026 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Residensets källare. Dokumentation i samband med sänkning av golv. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:027 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Gråbrödersgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för fjärrvärme. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:028 Olle Heimer Arkeologisk utredning 2006. Citytunneln delprojekt järnväg. Arkeologisk utredning vid Lockarps by inom område 1, 2, 4 och 5. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:029 Fredrik Grehn Arkeologisk slutundersökning 2006. Nummersjuvägen. Inför byggandet av villaområde. Södra Sallerup socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:030 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning 2004. Hyllie 4:2 & 4:3. Etapp 1 delområde A. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:031 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområde Glostorp. Utredning inför anläggande av tågserviceområde m.m. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:032 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Nya väg 101. Utredning inför utbyggnad av väg 101, södra delen. Glostorps socken i Malmö stad, Arrie socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 Per Jansson Arkeologisk slutundersökning 2006. Söder om Hammars park en arkeologisk undersökning vid Järavallen. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:034 Jan Kockum & Jenny Persson Arkeologisk slutundersökning 2000 2001. Hyllie IP undersökning med anledning av anläggande av idrottsplats m.m. på Hyllie medeltida bytomt, Hyllie 155:91 och 156:8. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:035 Mona Olsson Arkeologisk slutundersökning 2005. Härdområde från äldre järnålder inom Käglinge 5:24. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:036 Tobias Johansson Arkeologisk förundersökning 2006. Gyllins trädgård utökning av detaljplaneområde. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 Eva Lindhé Arkeologisk förundersökning 2007. Burlövs Egna Hem inför planerad utbyggnad. Burlövs socken i Burlövs kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:038 Eva Lindhé Arkeologisk förundersökning 1998. Nya Lockarpsvägen. Lockarp socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:039 Eva Lindhé Arkeologisk förundersökning 1997 & 1998. Grundvattensänkning. Ledningsdragning för grundvattensänkning längs Öresundsförbindelsen. Bunkeflo & Glostorps socknar i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:040 Mona Olsson Arkeologisk förundersökning 2006. Oxieledningen RAÄ 28:1 Oxie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:041 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Repslagaregatan Dokumentation i samband med ledningsdragning för fjärrvärme. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:042 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning 2007. Östra Sjukhuset 2 Fäladsmarken. Malmö socken i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Arkeologi Rapport 2007:043 Mona Olsson Arkeologisk förundersökning 2006. Bro över Östra Hamnkanalen. Norra Vallgatan. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:044 Petra Lundström Arkeologisk för- och slutundersökning 2005. Höllviken 23:7 nybyggnation till Ängdala skolor. Rängs socken i Vellinge kommun, Skånelän. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:045 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Lilla Nygatan och Södra Promenaden Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnätet. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:046 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998. Storgatan, Södra Förstadsgatan och Regementsgatan Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnätet. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:047 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Brogatan Dokumentation i samband med rörläggning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:048 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1982. Turbinen Dokumentation i samband med fjärrvärmearbeten. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:049 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998. Östergatan Dokumentation i samband med VA-verkets markarbeten. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:050 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998. Carl Gustafs väg Dokumentation i samband med ledningsdragning och ombyggnad av VA-nätet. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:051 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998. Djäknegatan Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenätet. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:052 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Västergatan Dokumentation i samband med VA-ledningsrenovering. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:053 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Kv. Josefina 6 Dokumentation i samband med ledningsdragning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:054 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Bredband i Malmö Dokumentation i samband med bredbandsutbyggnad. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:055 Förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Gustav Adolfs torg Dokumentation i samband med markarbeten. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:056 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Fersens bro Slottsgatan Dokumentation i samband med ledningsarbeten. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:057 Joakim Frejd Arkeologisk utredning 2007. Arlöv 20:58 Arkeologisk utredning inför bostadsbyggnation. Burlöv socken i Burlövs kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058 Joakim Frejd Arkeologisk förundersökning 2007. Flundran 2 Schaktningsövervakning inför byggandet av ny hovrättsbyggnad. Malmö stad RAÄ 20 och RAÄ 109, Skåne län.