Utbildningsinspektion i Skellefteå kommun Bureskolan Dnr 53-2007:2250 Utbildningsinspektion i Bureskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Bureskolan...2 Bedömningar...2 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Bureskolan och besökt skolan den 10 11 januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Bureskolan intervjuades rektorerna, ett urval av personal i förskoleklass och årskurserna 2, 6 och 9, representanter för elever i årskurserna 6 och 9, elevhälsopersonal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även 1
andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av Bureskolan Antal barn/elever Förskoleklass 44 Grundskola 459 Skolbarnsomsorg 128 Källa: Bureskolans uppgifter Utbildningen som bedrivs vid Bureskolan omfattar förskoleklass och grundskola årskurserna 1 9 samt integrerad skolbarnsomsorg. I skolan finns också en så kallad förberedelseklass för elever med utländsk bakgrund som nyligen anlänt till Sverige. I Bureskolan finns två rektorer. En rektor ansvarar för förskoleklass, årskurserna 1-5 samt skolbarnsomsorg och en ansvarar för årskurserna 6 9 samt förberedelseklassen. Den pedagogiska personalen för de yngre eleverna (F 5) är indelad i två arbetsenheter, Duvan och Falken. Organisationen bygger på åldershomogena klasser och årsarbetslag för personalen. För de äldre eleverna (6 9) är personalen indelad i årsarbetslag och ämneslag. Eleverna är organiserade i åldershomogena klasser. Skolan har två elevhälsoteam, ett för förskoleklass och årskurserna 1 5 och ett för årskurserna 6 9. Skolan har också ett övergripande elevhälsoforum, Respekt, som består av båda elevhälsoteamen. Forumet arbetar förebyggande och mer långsiktigt. Bureskolan är belägen i Bureå samhälle, cirka 20 km från centrala Skellefteå. Bostadsområdet består av både flerfamiljshus och villabebyggelse. Skolan omfattar flera byggnader inklusive idrottshall och simhall finns inom skolområdet. Skolgården erbjuder fotbolls/hockeyplan samt lekredskap och ytor för lek och spel. Många elever åker skolskjuts. Bureskolan tar emot elever i årskurs 6 från Hjoggböleskolan. Bedömningar Samlad bedömning Inspektörerna bedömer att Bureskolan bör kunna nå högre kunskapsresultat och särskilt stimulera pojkar till en högre ambitionsnivå. Skolan har goda förutsättningar att genomföra utbildning i alla ämnen med utbildad personal. Personalen är engagerad och kompetent. Vid inspektionsbesöket präglades Bureskolan av en lugn och trygg arbetsmiljö för eleverna. Skolans närmiljö ger också goda förutsättningar för genomförande av utbildningen. Skolans meritvärde har under flera år legat under rikets nivå. En närmare analys av betygsresultaten som relateras till arbetssätt och arbetsformer och till arbetet med särskilt stöd bör därför genomföras. Även uppföljning av upprättade åt- 2
gärdsprogram avseende elever som inte nått målen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör genomföras. För de yngre eleverna genomför skolan kontinuerliga uppföljningar och analyser av kunskapsresultaten. Det är dock främst i ämnena svenska, engelska och matematik. Systematisk uppföljning och utvärdering av samtliga ämnen i årskurs 5 i förhållande till de nationella målen genomförs inte, vilket behöver åtgärdas. Bureskolans arbete med bedömning och betygssättning har gett avtryck i hela verksamheten. För eleverna tydliggörs vad de ska kunna och de lokalt bearbetade kriterierna i ämnena utgör ett stöd i deras arbete. Det är dock viktigt att de lokalt bearbetade kriterierna överensstämmer med de nationella målen och betygskriterierna för årskurs 9. I de individuella utvecklingsplanerna som eleverna har, strävar skolan efter att öka medvetenheten hos eleverna om vad de kan. Eleverna planerar och arbetar regelbundet utifrån sina mål och enligt intervjuer når nästan alla elever de mål som de planerat för. Inspektörerna bedömer att eleverna ges goda möjligheter att påverka sitt lärande, men skolan bör för de äldre eleverna tydliggöra mål att sträva mot i syfte att nå högre måluppfyllelse och särskilt stimulera och höja ambitionen hos pojkar. Inspektörerna konstaterar att verksamheterna i F 5 och 6 9 har kommit olika långt i sitt kvalitetsarbete. Planering av undervisningen med utgångspunkt från läroplan och kursplaner har gett tydliga avtryck särskilt i F 5 verksamheten. Skolan som helhet bör utveckla ett system för att kontinuerligt följa upp och utvärdera arbetet så att undervisningsmål och metoder ständigt prövas för att kunna vidta relevanta åtgärder. Kvalitetsarbetet som i hög grad styrs av de kommunala så kallade styrkorten bör utvecklas så att det tydligare utgår från de nationella målen. Elever och föräldrar bör även göras delaktiga i kvalitetsarbetet. Sammanfattningsvis visar de förbättringsinsatser som påtalas i denna rapport att rektorerna i högre grad bör skapa system för utvärderingar av skolans samlade resultat. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Språkvalet anordnas inte enligt förordningen (2 kap. 17-18 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap. 15 16 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till alla elever som behöver det (5 kap. 2 3 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet). - Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen). 3
- I några ämnen bestäms elevernas betyg utifrån andra kriterier än de nationella mål och betygskriterier som har fastställts för ämnena (7 kap. 8 grundskoleförordningen). - I ämnet matematik innebär gruppindelningen av eleverna att vissa elever inte ges möjlighet att nå alla betygssteg (läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och bilagan till förordningen om kursplaner för grundskolan). - Skolan anordnar inte elevens val (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör inom ramen för kvalitetsarbetet skapa system för att tydligare dokumentera, följa upp och utvärdera skolans samlade resultat. - Kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras. - De individuella utvecklingsplanerna för de äldre eleverna bör förbättras. - Skolan bör se över hur den använder lärarnas kompetenser. - Skolan bör arbeta för att all personal och elever deltar i och stödjer utarbetade ordningsregler. - Skolan bör för de äldre eleverna tydliggöra mål att sträva mot i syfte att öka måluppfyllelsen och särskilt stimulera och höja ambitionen hos pojkar. - Skolan bör inom ramen för stugtiden tydliggöra utvärdering av elevernas kunskapsutveckling. - Skolan bör säkerställa att berörda elever och föräldrar får information om rätten till modersmålsundervisning. - Skolan bör tydliggöra att eleverna når målen för årskurs 5 i ämnet teknik. - Elevernas till tillgång till datorer i årskurs 6 bör förbättras. Kunskaper Resultat Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet i huvudsak planeras och genomförs utifrån läroplanens intentioner och ger eleverna förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Verksamheten stimulerar barnens möjligheter till utveckling och lärande för fortsatt skolgång. Bureskolan genomför bland annat test i läsutveckling i årskurs 2 enligt den så kallade Skellefteåmodellen. Testen visar en förbättring av resultaten från höst till vår under 2006/07 och en jämn fördelning i resultaten mellan flickor och pojkar. Enligt skolans kvalitetsredovisning har 78 procent av eleverna nått målen för årskurs 5 sammantaget i alla ämnen under år 2006. En bedömning av måluppfyllelsen i varje enskilt ämne redovisas dock inte. Fördelningen av resultaten mellan flickor och pojkar är jämn. Skolan genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5 och resultaten redovisas nedan. 4
Tabell 1: Andel elever (i procent) som har nått målen i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 5. Ämnen 2006 2007 Svenska 89 98 Engelska 95 98 Matematik 87 98 Källa: Bureskolans uppgifter Skolan visar en tydlig förbättring av resultaten i de nationella ämnesproven och i matematik har resultatet förbättrats med 11 procentenheter. Det är viktigt att skolan i sitt kvalitetsarbete analyserar och dokumenterar orsakerna till de förbättrade resultaten. Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9 vid Bureskolan år 2005 2007. Bureskolan Skellefteå kommun Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 202,9 200,3 192,7 205,9 208,6 207,7 206,3 206,8 207,3 - Flickor 207,6 199,0 220,6 219,6 219,0 222,6 217,3 218,3 218,8 - Pojkar 197,8 201,3 170,8 192,9 198,7 194,5 195,8 195,7 196,5 Andel (i procent) behöriga till nationellt program 88,6 92,2 88,2 89,8 91,1 92,0 89,2 89,5 89,1 - Flickor 83,2 90,5 97,1 93,0 92,6 94,1 90,7 90,7 90,4 - Pojkar 93,9 93,3 81,0 86,7 89,6 90,2 87,7 88,3 87,9 Andel elever som nått målen i alla ämnen. 80,0 72,5 76,3 78,1 79,5 82,1 75,5 76,0 76,1 Källa: Skolverkets statistik Inspektörerna konstaterar att meritvärdet under flera år har legat under rikets nivå och för år 2007 ligger det nästan 15 poäng under riksgenomsnittet. Meritvärdet för flickor har höjts medan meritvärdet för pojkar har sjunkit. Andelen elever behöriga till nationellt program ligger något under riksgenomsnittet medan andelen elever som nått målen i alla ämnen ligger i nivå med riksgenomsnittet. Skolan har inte genomfört någon närmare utvärdering av resultaten. 5
Tabell 3: Resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetyg i samma ämnen år 2007. Andel elever som uppnått målen i det nationel- minst Godkänt i slutbety- Andel elever som fått Ämnen la ämnesprovet år 2007 get, år 2007 Svenska 97 96 Engelska 97 96 Matematik 84 97 Källa:Uppgifter från Bureskolan Ovanstående tabell visar att det finns en överensstämmelse mellan de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetyget i ämnena svenska och engelska. I ämnet matematik är slutbetyget högre. Enligt skolverkets statistik når i det närmaste alla eleverna godkänt i slutbetyget i ämnet matematik för åren 2006 2007. I det nationella ämnesprovet i matematik når cirka 10 respektive 16 procent av eleverna inte målen under 2006 2007. Lärarnas förklaring till differensen är att eleverna i proven låg nära gränsen för godkänt och att resurser sattes in. Inspektörerna konstaterar att ämnet matematik bör för hela skolan vara ett ämne att närmare analysera. Resultaten bör vidare relateras till arbetssätt och arbetsformer samt till arbetet med särskilt stöd. Flickornas meritvärde har under ett antal år legat över riksgenomsnittet, medan pojkarnas ligger betydligt under. År 2007 är skillnaden i meritvärdet mellan flickor och pojkar nästan 50 poäng. Inspektörerna konstaterar att det finns skillnader i betygsresultaten mellan pojkar och flickor i flera ämnen. I exempelvis bild och svenska har inga pojkar nått betyget mycket väl godkänt. Vidare är det främst pojkar som i ett flertal ämnen inte nått målen. Betygsresultaten vid Bureskolan är lägre under år 2002 2007 än det modellberäknade värdet enligt SALSA 1 vilket, förutom vad som nämnts ovan, bekräftar att närmare analyser och åtgärder behöver genomföras. En faktor som inte tydligt framkommer i Skolverkets statistik är måluppfyllelsen för elever med utländsk bakgrund som nyligen anlänt till Sverige. För dessa elever kan inspektörerna konstatera att det kan medföra svårigheter att nå målen då eleverna har bristfälliga kunskaper i svenska. Inspektörerna kan också konstatera att studiehandledning på modersmålet ges i begränsad omfattning. De är viktigt att skolans resultat inte enbart används för åtgärder på individoch gruppnivå, utan också utgör ett underlag på skolnivå om hur undervisningen kan utvecklas. Sammantaget bedömer således inspektörerna att skolan bör genomföra utvärderingar av kunskapsresultaten över tid för att kunna vidta åtgärder för högre måluppfyllelse. Utvärdering av lärandet I de nationella kursplanerna finns mål för vad eleverna ska lära sig i samtliga ämnen och enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och fortlöpande informera elever och föräldrar om studieresultat och utvecklingsbehov. 1 SALSA Analysverktyg för Lokala Sambands Analyser, modellberäknade betygsvärden tas fram i en modell där hänsyn tagits till föräldrarnas utbildningsnivå,andel pojkar,andel elever födda utomlands samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. 6
I årskurserna 1 5 vid Bureskolan arbetar lärarna i varierande grad med att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Dokumentation och utvärdering av elevernas kunskaper koncentreras främst till ämnena svenska, matematik och engelska. Någon systematisk utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas krav i övriga ämnen genomförs inte. Inspektörerna bedömer att lärarna behöver dokumentera och följa upp kunskapsutvecklingen i alla ämnen för de yngre eleverna och relatera den till de nationella målen i årskurs 5. Denna dokumentation kan sedan utgöra underlag för utvärdering av skolans kunskapsresultat i årskurs 5. Skolan har i viss utsträckning diskuterat betygsresultaten och resultaten på de nationella ämnesproven. Elevernas kunskaper sammanställs av lärarna från årskurserna 6 9, i en så kallad omdömeshanterare, ett digitalt dokument som används som underlag vid utvecklingssamtal. Rutiner eller systematik för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå framkommer inte. Inspektörerna bedömer att skolan behöver utveckla detta vidare. Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Bureskolan genomför utvecklingssamtal en gång per termin där de yngre eleverna i olika grad leder samtalet. För de äldre eleverna används omdömeshanteraren som underlag vid utvecklingssamtal. Enligt intervjuer är föräldrar i huvudsak nöjda med den information de får. Den individuella utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och bör ha sin utgångspunkt i mål att sträva mot i läroplanen och i kursplanerna Vid Bureskolan har de yngre eleverna en individuell utvecklingsplan med mål för kunskaper och social utveckling. Ett tydligt kontinuerligt arbete med de yngre eleverna avseende den individuella utvecklingsplanen genomförs och i arbetet för hela skolan ingår att öka medvetenheten om vad eleverna kan och behöver kunna. De äldre eleverna är medvetna om att de vid utvecklingssamtalen formulerar mål men inte att det är en individuell utvecklingsplan. Det är inspektörernas bedömning att kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras för de äldre eleverna. Skolan bör i den individuella utvecklingsplanen för de äldre eleverna tydliggöra skolans ansvar, förbättra formuleringar av mål och relatera dem till de nationella målen. Se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. Elevinflytande I läroplanen uttrycks att läraren ska se till att alla elever får ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. För att elever ska kunna ha ett verkligt inflytande i undervisningen krävs att målen och betygskriterierna blir tydliga och kända för eleverna. Vid Bureskolan används bedömningsmatriser i svenska, engelska, matematik och bild för att göra eleverna medvetna om vad de ska kunna. De yngre eleverna tränar som nämnts medvetet och regelbundet med sina mål i den individuella utvecklingsplanen. De äldre eleverna anser att de lokalt bearbetade betygskriterierna för ämnena och bedömningsmatriserna för uppgifter/arbetsområden tydliggör och ger ökad förståelse om vad de ska kunna. Under den så kallade stugtiden, ett arbetspass som avslutar varje skoldag, har de äldre eleverna möjlighet att välja vad de vill eller behöver arbeta med. Som tidigare nämnts har skolan låga betygsresultat och i flera ämnen utgör pojkar en hög andel av de som inte om nått målen eller fått betyget godkänt. Inspektörerna bedömer dock att skolan ger eleverna goda möjligheter till att påverka sitt lärande men skolan bör för de äldre eleverna 7
tydliggöra mål att sträva mot i syfte att öka måluppfyllelsen och särskilt stimulera och höja ambitionen hos pojkar. Skolan ska, enligt läroplanen, även sträva mot att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Inspektionen visar att klassråd och elevråd genomförs regelbundet vid Bureskolan. Vid intervjuer uttrycker eleverna att de fått gehör för sina frågor. Individanpassning och särskilt stöd Undervisningen ska anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar. Vidare ska skolan, inte enbart arbeta för att eleverna ska nå målen för godkänt utan också arbeta för att de ska nå bättre resultat. Vid inspektionen framkommer uppgifter om att skolan främst fokuserar sitt arbete på att eleverna ska nå godkänt i de behörighetsgivande ämnena. Anpassning efter varje elevs behov och förutsättningar genomförs i varierande grad bland pedagogerna i de olika klasserna. För eleverna genomförs exempelvis delning i mindre grupper utifrån tillfälliga eller mer långvariga behov och för de äldre eleverna finns även stugtid för att tillgodose enskilda elevers behov. Skolan bör fortsätta att utveckla undervisningen utifrån varje enskild elevs förutsättningar och behov oavsett om det gäller behov av stöd eller utmaningar. I ämnet matematik genomför skolan nivåindelning från årskurs 8 till och med 9. Innehållet i undervisningen baseras på olika läromedel, grön eller röd bok. I den så kallade gröna gruppen arbetar eleverna med ett begränsat antal områden och färre uppgifter med lägre svårighetsgrad. Det är uttalat av skolan att eleverna endast kan nå betygen godkänt eller väl godkänt. I den röda gruppen arbetar eleverna med fler områden i matematikämnet och med en högre svårighetsgrad på uppgifterna och eleverna kan nå alla tre betygsstegen. Enligt intervjuer kan eleverna byta grupper, vilket görs i större utsträckning från röd till grön grupp än tvärtom. Inspektörerna vill betona att nivåindelade grupper ska vara pedagogiskt motiverade och får inte vara permanenta eller begränsa elevernas möjlighet att nå alla betygssteg. Vid Bureskolan finns rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. För de yngre eleverna finns två specialpedagoger som kartlägger behov av särskilt stöd, handleder personal och arbetar med stöd till enskilda elever. Stödinsatserna ges främst inom klassens ram eller genom att dela grupper. För de äldre eleverna finns speciallärare i studiegården, en plats dit eleverna själva kan välja eller föreslås gå. Särskilt stöd ges företrädesvis av specialpedagog/speciallärare i ämnena svenska, matematik och engelska. För andra ämnen ansvarar främst undervisande lärare. Inom studiegården finns också en särskild undervisningsgrupp. Det finns beslut om anpassad studiegång för berörda elever som inspektörerna tagit del av. Åtgärdsprogram utarbetas för elever i behov av särskilt stöd. För att åtgärdsprogrammen ska kunna utgöra underlag för uppföljning och analyser av åtgärder som vidtagits och vad som kan utvecklas bör kvaliteten på skolans åtgärdsprogram förbättras. Av de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av varierar kvaliteten. Skolan bör exempelvis arbeta för en gemensam kunskap om hur mål och åtgärder kan formuleras. Åtgärdsprogrammen för de äldre eleverna bör i högre grad inriktas på mål som är utvärderingsbara så att skolan kan bedöma att relevant stöd getts. Vidare bör de åtgärdsprogram som avser elever som inte nått målen i olika ämnen tydligare följas upp och utvärderas. Denna utvärdering bör ställas i relation till de låga resultat som skolan uppnått. 8
En elev ska enligt grundskoleförordningen få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Elever i den så kallade förberedelseklassen vid Bureskolan får studiehandledning i viss utsträckning på sitt modersmål. För övriga elever med annat modersmål ges generellt inte studiehandledning. Inspektörerna vill betona att elever med annat modersmål än svenska har rätt att få studiehandledning. Inspektörerna bedömer att skolan också måste ta ansvar för att alla elever med annat modersmål än svenska får information om denna rättighet. Bedömning och betygssättning Bureskolan arbetar för att tydliggöra vad eleverna ska kunna utifrån läroplan och kursplaner. Exempelvis visar även lärarna för de yngre eleverna en tydlig medvetenhet avseende bedömning utifrån de nationella målen. Enligt intervjuer har skolan bearbetat och konkretiserat de nationella målen och betygskriterierna i syfte att tydliggöra för eleverna vad som krävs för olika betygsteg. Ett arbete som inspektörerna är positiva till. Dessutom används inom exempelvis svenska och engelska bedömningsmatriser för att kunna bedöma olika kvalitativa nivåer inom varje kunskapsområde. För eleverna är det viktigt att veta vilka förutsättningar som gäller. Kriterierna får dock inte ändras på ett sätt som innebär att eleverna bedöms och får betyg utifrån andra kriterier än de nationella. Inspektörerna har tagit del av lokalt bearbetade betygskriterier i svenska, engelska samt idrott och hälsa i årskurs 9. Inspektörerna kan konstatera att en del av skolans betygskriterier inte är förenliga med de nationella. I vissa ämnen har tillägg eller omarbetningar gjorts som inte överensstämmer med de nationella målen och kriterierna. Exempelvis i idrott och hälsa ska, enligt skolan, eleven visa prov på ledarskap för betyget godkänt, vilket inte är fastställt i den nationella kursplanen. Det saknas också i något fall mål att uppnå och kriterier i förhållande till de nationella kraven. I svenska ska eleven exempelvis kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder vilket inte framgår av de lokalt bearbetade kriterierna. Då lärarna följer de lokalt bearbetade kriterierna och använder dessa vid betygssättningen leder det till att skolans bedömning och betygssättning inte alltid överensstämmer med de nationella målen och betygskriterierna. Skolan måste således se till och säkerställa att de nationella kursplanerna alltid följs vid betygssättningen. Normer och värden Inspektionen visar att Bureskolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor i den dagliga verksamheten. Skolan erbjuder i huvudsak en trygg arbetsmiljö för eleverna och personalen är överlag engagerad och kompetent i sitt uppdrag. Förebyggande insatser och en del uppföljningar i form av exempelvis enkäter genomförs medan utvärdering och analys inte är tydliggjord. Inspektörerna bedömer därför att skolan i sitt kvalitetsarbete behöver utveckla utvärdering och analys av arbetet med normer och värden. Skolans ordningsregler är kända av eleverna men det framkommer olika uppgifter om eleverna har varit delaktiga i utformandet. Vid inspektionen framkommer också att bland de äldre eleverna tillämpas ordningsreglerna i varierande grad beroende på lärare. Skolan bör därför arbeta för att all personal och alla elever ska delta i och stödja utarbetade ordningsregler. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan. Planen ska vara anpassad till 9
den egna verksamheten, utgå från en aktuell kartläggning av situationen på skolan och årligen följas upp och utvärderas. Bureskolan har en likabehandlingsplan, där elever och föräldrar informeras om planens innehåll. Plan för hur kartläggning av den aktuella situationen ska genomföras finns. Olika åtgärder genomförs under det kommande året utifrån individuella, gruppens och skolans behov. Uppföljning i skolans kvalitetsredovisning har genomförts. Likabehandlingsplanen omfattar Bureskolan och Hjoggböleskolan. Inspektörerna vill i sammanhanget uppmärksamma skolan på att likabehandlingsplanen dels ska anpassas till den egna verksamheten dels ska planen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen inte motsvarar lagens krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. Ledning och kvalitetsarbete Styrning och ledning I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorerna håller sig förtrogna med sina verksamheter och driver pedagogiskt utvecklingsarbete. Båda rektorerna är tillgängliga och finns med i det dagliga arbetet på olika sätt och i olika omfattning. Båda rektorerna är aktiva i arbetet med bedömning och betygssättning. Rektorerna arbetar också för att se lärandet i ett 6 16 årsperspektiv och att skolan ska ses som en enhet. Rektorerna genomför en rad uppföljningar men systematiska utvärderingar och analyser för att kunna vidta relevanta åtgärder behöver utvecklas. Kvalitetsarbete En skolas verksamhet ska svara mot uppställda mål. Som ett led i rektors resultatansvar och uppdrag att särskilt verka för att utbildningen utvecklas, ansvarar rektor för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande pröva sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Kvalitetsarbetet vid Bureskolan är uppbyggt kring en tidplan över året. Utifrån kommunens styrkortsmodell formulerar arbetslagen och skolledningen lokala mål i sin arbetsplan. Målen utvärderas i slutet av varje läsår och sammanställs av rektor till skolans kvalitetsredovisning/arbetsplan. Kvalitetsarbetet i förskoleklass och årskurserna 1 5 vid Bureskolan genomför även återkommande uppföljningar. Rektorn och personal ger en samstämmig bild av att kvalitetsarbetet har fått större betydelse än tidigare. Planering av undervisningen med utgångspunkt från läroplan och kursplaner har påbörjats och gett avtryck i verksamheten. Rektorn ger också tydlig återkoppling på arbetet. I årskurserna 6 9 uppger intervjuad personal att de idag har mer nytta av kvalitetsarbetet än tidigare. Lärarna genomför i sina ämnen eller grupper uppföljningar och utvärderingar av olika arbeten för den enskilde eleven. På skolnivå utvärderas däremot inte kunskapsresultaten så att nya metoder kan prövas och utvecklas. Som underlag i kvalitetsarbetet genomför skolan även årliga enkätundersökningar bland elever, personal och föräldrar. Någon övergripande utvärdering av exempelvis arbetet med normer och värden samt arbetet med särskilt stöd framkommer inte i skolans kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer därför att rektorerna bör skapa system för att utvärdera skolans samlade resultat. 10
Den skriftliga kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för att bedöma i vilken mån de nationella målen har förverkligats och innehålla en redogörelse för vilka förbättringsåtgärder skolan avser att vidta för högre måluppfyllelse. Arbetet med kvalitetsredovisningen syftar också till att ge information om hur väl skolan lyckas med sitt uppdrag. Bureskolans kvalitetsredovisning innehåller vissa redovisningar av skolans kunskapsresultat och det framkommer vilka åtgärder för ökad måluppfyllelse som ska vidtas. Kvalitetsredovisningen bör dock tydligare kopplas till de nationella målen och innehålla utvecklade analyser av resultat. Elever, personal och föräldrar måste också involveras i arbetet med skolans kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte motsvarar förordningens krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Tillgång till likvärdig utbildning Bureskolan är med i försöksverksamheten avseende arbete utan timplan. Skolan har fastställt antalet timmar i respektive årskurs och har totalt för årskurserna 1 9 en högre undervisningstid (6 693 h) än 6 665 h. Vid skolan ges eleverna tillgång till utbildning men möjligheten att nå målen i samtliga ämnen enligt kursplanerna måste säkerställas. För de yngre eleverna bör skolan tydliggöra i vilken mån eleverna når målen för årskurs 5 i ämnet teknik. Vid inspektionen framkommer att teknik genomförs men ofta inom ramen för naturorienterande ämnen. Teknik är ett eget ämne och ingår inte i ämnena biologi, fysik och kemi. Eleverna vid skolan har inte heller undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap förrän i årskurs 6 vilket medför att de inte har möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5. Skolan måste åtgärda detta. För de äldre eleverna genomför som tidigare nämnts skolan stugtid där eleverna kan välja vad de behöver arbeta med. Olika ämnen finns representerade under stugtiden och syftet enligt skolan är att elever ska använda stugtiden till att utveckla de kunskaper som eleven för tillfället är mest i behov av. Enligt intervjuer handlar arbetet också om att färdigställa uppgifter eller göra egna val utifrån veckans mål. Det framförs också att elever tränas i att ta ansvar. Inspektörerna vill understryka att sådana arbetssätt kräver en kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och tydlig utvärdering i relation till kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer att skolan därför bör tydliggöra utvärdering av elevernas kunskapsutveckling inom ramen för stugtiden. I elevens val ska eleverna, enligt grundskoleförordningen erbjudas ett allsidigt urval av ämnen. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen för att öka elevernas motivation för studier. Eleverna vid Bureskolan erbjuds inte elevens val, vilket måste åtgärdas. Enligt grundskoleförordningen ska eleven kunna erbjudas svenska eller engelska som alternativ till moderna språk om eleven önskar det. Som alternativ finns möjlighet att välja svenska och engelska. Elever kan inte välja endast ett av språken engelska eller svenska. Vid inspektionen framkommer också att elevernas möjlighet till att byta språk är begränsade på ett sätt som inte är i enlighet med förordningen. Inom språkvalet svenska/engelska får elever även arbeta med andra ämnen för att nå målen eller för att göra klart arbeten. Språkvalet erbjuds och genomförs således inte i enlighet med grundskoleförordningen och måste åtgärdas. 11
Samordning av modersmålsundervisningen sker centralt i kommunen. Varje skola meddelar kommunen vilka behov man har och tilldelas därefter lärartimmar. Skellefteå kommun har dock haft svårt att rekrytera modersmålslärare. Bureskolan erbjuder modersmålsundervisning i exempelvis somaliska, persiska och swahili men inte för alla elever med annat modersmål. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka att berörda föräldrar ska informeras om sina rättigheter oavsett tillgång på modersmålslärare i aktuella språk. Det är inspektörernas bedömning att undervisningen i svenska som andraspråk erbjuds som stöd till undervisningen i svenska. De yngre eleverna ges exempelvis undervisning i svenska som andraspråk under ett antal förmiddagar. För övrigt följer eleverna undervisningen i svenska. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla att svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan och ska anordnas i stället för undervisning i svenska för de elever som behöver det. Eleven ska följa och bedömas utifrån kursplanen för svenska som andraspråk. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas för en elev. Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk måste anordnas på ett sådant sätt att det uppfyller förordningens krav. Det är således viktigt att rektorerna i sitt fortsatta arbete säkerställer elevernas tillgång till likvärdig utbildning även om skolan arbetar utan timplan för respektive ämne. Resurser Skolan har en hög andel pedagogiskt utbildad personal med god kompetens och flertalet har lång erfarenhet. Det finns dock lärare främst för de yngre eleverna som undervisar i ämnen som de inte har utbildning för. I sitt arbete med att öka måluppfyllelsen för eleverna bör skolan se över hur den använder lärarnas kompetenser. Lokalerna för de yngre eleverna är överlag anpassade till den pedagogiska verksamhet som bedrivs. Inspektörerna kan dock konstatera att verksamheten har få grupprum och delar av fritidsverksamheten inte fullt ut har anpassade lokaler för den pedagogiska verksamhet som bedrivs. Eleverna i årskurs 6 har undervisning i en egen byggnad vars lokaler generellt fungerar för den pedagogiska verksamhet som bedrivs men de kan enligt inspektörerna göras trivsammare. Eleverna i årskurs 6 som är 70 till antalet, har vid inspektionstillfället tillgång till endast en dator i sin skolbyggnad. För att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande bör tillgången till datorer öka för eleverna i årskurs 6 vid Bureskolan. Datum Ort 2008-05-27 Umeå Solweig Bäckman Pererik Hagberg 12