Kalkdoserare Johan Ahlström
Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar?
Vad har hänt sedan senast? Många uppgraderade 30% skrotade
Vad har hänt sedan senast?
Kalkförbrukning
Hur fungerar kalkdoseraren? Kalklager i silo som fylls från bulkbil Transportskruvar som matar ut kalk Strömförsörjning från nätel eller batterier Kontinuerlig registrering av vattennivå Flödesberoende reglering av kalkmängd Driftlarm och fjärrövervakning
Hur fungerar kalkdoseraren? Skruvutmatning Automatisk valvbrytare
Skruvutmatare Kalk Torrdoserare Våtdoserare Kalk Elmotor som driver skruvarna
Hur fungerar kalkdoseraren? Skruvutmatning Automatisk valvbrytare Flödesberoende kalkutmatning
Flödesberoende kalkutmatning Kalkmängden anpassas automatiskt efter vattenflödet Vattenflödet beräknas ur vattennivån Avbördningskurvan uppmäts eller skattas och programmeras in i doserarens styrenhet Avbördningskurva 25 20 Flöde (m 3 /s) 15 10 5 0 0 20 40 60 80 100 Vattennivå (cm)
Flödesberoende kalkutmatning Kalkmängden anpassas automatiskt efter vattenflödet Vattenflödet beräknas ur vattennivån Vattennivån mäts kontinuerlig av ett ekolod (ultraljud)
Ekolod -torrdoserare
Våtdoserare
Kalkmängden beror också på Hur surt vattnet är (ph okalk ) Vilket ph som eftersträvas (ph-mål) Förhållandet mellan vattenmängden vid doserare och vid målpunkten 8 7 ph-mål: 6,0 ph-mål: 5,6 Kalkdos (g/m 3 ) 6 5 4 3 18 g/m 3 2 1 0 4,4 4,6 4,8 5 5,2 5,4 5,6 5,8 6 ph okalk 6 g/m 3
Differentierad kalkdos Surare vatten vid högre flöde, kräver högre kalkdos Kalkdosen ändras automatiskt vid olika flödesnivåer Start- och stoppnivå
Differentierad kalkdos Stora skillnader i ph vid samma flöde Beror huvudsakligen på humus (TOC) Högre humushalter på sommar och höst
Differentierad kalkdos 5 g/m 3 3 g/m 3 Stora skillnader i ph vid samma flöde Beror huvudsakligen på humus (TOC) Högre humushalter på sommar och höst Högre kalkdos på sommar/höst än på våren
Differentierad kalkdos Vad händer om vi kalkar sjöar uppströms? Sjökalkning ger ofta ojämn kalkeffekt nedströms Ingen relation mellan ph och flöde Kräver ph-styrning via inkommande vatten för att hantera
Nödvändig teknisk status Automatiskt flödesreglerad kalkutmatning Möjlighet att variera kalkdosen vid olika flöden (differentierad kalkdos) Automatisk övergång mellan olika kalkdosinställningar vid angivet datum Skruvutmatning Automatisk valvbrytare Uppvärmning vid risk för isbildning i brunnar och ledningar (enbart våtdoserare) Fjärrlarm Fjärrstyrning X ph-styrning
Övervakning Fjärrlarm till mobiltelefon Organisation för larmmottagning Extern styrning och övervakning via dator, Internetbaserade system Loggning av driftsdata och larm
Fjärrövervakning Köp enbart system som är utvecklade för kalkdoserare och beprövade Flexibla kommunikationslösningar, enkla att uppgradera, låg energiförbrukning Samordnade upphandlingar Kostnadsbild, 70 000-80 000 kr/doserare
Felavhjälpning Avtal som reglerar inställelsetider och/eller maximala stopptider Reservdelslager Avtal som reglerar telefonsupport Gör stresstest
Var ska doseraren placeras? Förhållandet i flöde mellan doseraren och nedersta målpunkten Doseraren kan ge måluppfyllelse i en punkt där flödet är 2-3 gånger större än vid doseraren. Den lägre siffran avser ph okalk <5 och den högre ph okalk >5 (Kalkningshandboken 2010:2) 18 g/m 3 6 g/m 3
Var ska doseraren placeras? ARO: 200 ha, ph okalk : 4,5 400 ha, ph okalk : 4,7 Var bör doseraren placeras för att uppnå optimal kemi i mynningen? 200 ha, ph okalk : 4,5 Behövs doseraren om sjön kalkas? 1000 ha, ph okalk : 5,0
Var ska doseraren placeras? 9 oktober Mariagården ARO: 982 ha, ph okalk : 4,70 9 oktober ARO: 2 430 ha, ph okalk : 4,80
Var ska doseraren placeras? 9 oktober 9 oktober Mariagården ARO: 982 ha, ph okalk : 4,70 ph: 7,10 ph: 4,70 ARO: 2 430 ha, ph okalk : 4,80 ph: 5,65
Var ska doseraren placeras? 200 ha, ph okalk : 4,5 ARO: 200 ha, ph okalk : 4,5 400 ha, ph okalk : 4,7 1000 ha, ph okalk : 5,0 Var bör doseraren placeras för att uppnå optimal kemi i mynningen? 1. Ganska bra synkning med målpunkten, för lite vatten i förhållande till målpunkten (5 ggr), kalken kommer tidvis inte ur sjön 2. Dålig synkning med målpunkten. Tidvis upp mot 5 ggr högre flöde i målpunkten 3. Ganska bra synkning med målpunkten, för lite vatten i förhållande till målpunkten (5 ggr)
Var ska doseraren placeras? 200 ha, ph okalk : 4,5 ARO: 200 ha, ph okalk : 4,5 400 ha, ph okalk : 4,7 Surstötar? Var bör doseraren placeras för att uppnå optimal kemi i mynningen? Behövs doseraren om sjön kalkas? JA! 1000 ha, ph okalk : 5,0
Var ska doseraren placeras? Mindre förskjutning av flöden i sjöfattiga system
Var ska doseraren placeras? Stor höjdskillnad Skog vs öppet landskap Höga flöden i mynningen, is vid doseraren
Is Vid torrdosering måste vattendraget vara isfritt under doseraren Vid islagda förhållanden är inte flödesmätningen tillförlitlig
Is Eventuell is måste avlägsnas under doseraren Vid minusgrader måste isläget kontrolleras regelbundet Mängden utdoserad kalk måste regleras manuellt
Ökar behovet av vinterdrift? Vinterflöde i Dalkarlsån (Västerbottens kustland) Kanske? Beredskap för vinterdrift i hela Sverige
Var ska doseraren placeras? Placera doseraren där flödet är synkroniserat med målområdets nedre del Beakta särskilt betydelsen av sjöar och höjdläge Vid dålig synkning kan i bästa fall 2 ggr avrinningsområdets storlek vid doseraren åtgärdas. Vid bra synkning upp mot 3 ggr och kanske lite mer vid högt ph okalk. Undvik att placera doserare uppströms eller nedströms sjöar, om inte dessa har mycket snabb vattenomsättning Sjökalkning uppströms doserare kan vara värdelöst (provta kritiska perioder) Våtmarkskalka i källflöden och biflöden. Våtmarkskalka inte nedströms doseraren Undvik doserare som enda kalkningsmetod i mycket sura vattendrag (ph okalk <5,0) Behovet av alkalinitetstillskott inom olika delar av vattensystemet måste alltid beaktas
Var ska doseraren placeras? Tillgång till väg Vägstandard Strömförsörjning nätanslutning om möjligt
Är doseringskalkning bra? Få taxa Få känsliga taxa Nej
Varför ger doserarkalkning sämre resultat Våtmarkskalkning
Varför ger doserarkalkning sämre resultat Även med en perfekt doseringskalkning blir förutsättningarna för djurlivet sämre än vid våtmarkskalkning Stor kalkad bäckareal Refuger med högt ph Liten kalkad bäckareal Blandzoner med aluminium
Varför ger doserarkalkning sämre resultat När doseraren går är ph högst närmast doseraren När den står still är det tvärtom Ju längre doseraren står still, desto längre ner når försurningsfronten När doseraren står still bör vattenkemin provtas överst i målområdet Lokal ph Kalcium (mekv/l) Ali (µg/l) Ovan doseraren 4,90 0,038 72 100m nedan dos 5,18 0,055-500m nedan dos 5,98 0,084 35 1000m nedan dos 6,18 0,103 31 1500m nedan dos 6,21 0,110 29 2000m nedan dos 6,28 0,105 27 2500m nedan dos 6,35 0,112 27 3000m nedan dos 6,37 0,108 26 Målpunkt 6,29 0,100 23
Vad händer när doseraren stannar? ph: 4,5 Ali: 50-70 mg/l Tid till noll i alkalinitet 480 420 Minuter efter avstängning 360 300 240 180 120 Aro: 6 625 ha Målområde: 13,3 km 60 0 1 2 3 4 5 6 7 Avstånd nedströms doseraren(km)
Vad händer när doseraren stannar?
Vad händer när doseraren stannar? ph och oorganiskt aluminium ph 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2004-04-18 2004-04-21 2004-04-21 2004-04-22 2004-04-22 2004-04-23 2004-04-24 2004-04-25 2004-04-26 2004-04-28 2004-04-30 2004-05-03 Oorganiskt aluminium (ug/l) 2004-05-05 2004-05-07 2004-05-10 2004-05-14 ph Oorganiskt aluminium
Vad händer när doseraren stannar? 160 140 120 100 80 60 40 20 0 18/4-2004 21/4-2004 21/4-2004 22/4-2004 22/4-2004 23/4-2004 24/4-2004 25/4-2004 26/4-2004 28/4-2004 30/4-2004 3/5-2004 7/5-2004 14/5-2004 (Kalkdoseraren stängdes av efter 1:a provtagningen 21/4 och sattes på efter provt. 3/5) Aluminium (mg/g) Klorid (mmol/l)
Vad händer när doseraren stannar? Vattnets turbulens och sedimenterad kalk fördröjer återförsurningen nedströms Fisk som överlever kan snabbt tillfriskna om doseraren startar Men.. Djur kan bara dö en gång!
Sammanfattning Kalkning med doserare utgör en svår utmaning som blir omöjlig utan optimal teknik och tillsyn Vid behov, använd olika kalkdos under vår och sommar/höst Var uppmärksam på kalkeffekten från sjöar som kalkas uppströms doseraren En doserare kan inte åtgärda ett helt avrinningsområde, undvik dåliga kompromisser! Var uppmärksam på varierande flödesförhållande mellan doseraren och målpunkten, särskilt i vattensystem med sjöar Om möjligt, våtmarkskalka källflöden och biflöden och ställ doseraren i huvudfåran Lär känna ditt vattendrag, provta kritiska tillfällen och ibland även flera extralokaler
Trots alla problem Aluminium på gälar Klorid i blodplasma 300 140 Al (mikrogram/gram) 250 200 150 100 50 0 24/3-2004 29/3-2004 2/4-2004 5/4-2004 7/4-2004 9/4-2004 12/4-2004 14/4-2004 16/4-2004 19/4-2004 21/4-2004 23/4-2004 26/4-2004 30/4-2004 7/5-2004 14/5-2004 Plasmaklorid (mmol/l) 120 100 80 60 40 20 0 24/3-2004 29/3-2004 2/4-2004 5/4-2004 7/4-2004 9/4-2004 12/4-2004 14/4-2004 16/4-2004 19/4-2004 21/4-2004 23/4-2004 26/4-2004 30/4-2004 7/5-2004 14/5-2004 Ovan doserare E4:an Öring ovan doseraren Ovan doserare E4:an Öring nedan doseraren
Keep liming!