Löner inom industrin 23 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 24
Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De sju förbunden är Civilingenjörsförbundet, Industrifacket, Sif, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Svenska Metallindustriarbetareförbundet, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet samt Skogs- och Träfacket. Denna rapport har utarbetats av Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp. I gruppen ingår Cecilia Granström, Civilingenjörsförbundet, Hans Karlbom, Industrifacket, Mikael Kullberg, Livs, Ingrid Hansson, Metall, Mimmi Bengtsson, Metall, Lennart Olovsson, Pappers, Birgitta Preussner, Sif, Roger Gerdin, Skogs- och Träfacket, samt Göran Nilsson, Facken inom industrins kansli. Sammanställningen av rapporten och de lönestatistiska bearbetningarna är gjorda av Cecilia Granström, Civilingenjörsförbundet. Ytterligare exemplar av rapporten kan beställas genom Ewa Eriksson på e-postadress: fi.kansli@metall.se eller telefonnummer: 8-786 83 5. Rapporten finns även att hämta på www.fackeninomindustrin.se. 2
Innehållsförteckning INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 LÖNEBEGREPP... 4 INSAMLING... 4 BORTFALL... 5 ÅLDERSFÖRDELAD STATISTIK 23... 6 DIAGRAM 1: ÅLDERSFÖRDELNINGEN I ABSOLUTA TAL.... 6 DIAGRAM 2: ÅLDERSFÖRDELNINGEN PER FÖRBUND I RELATIVA TAL... 6 KÖNSFÖRDELAD STATISTIK 23... 7 DIAGRAM 3: KÖNSFÖRDELNINGEN FÖRDELAT PÅ ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN I ABSOLUTA TAL... 7 DIAGRAM 4: ANDELEN KVINNOR PER FÖRBUND.... 7 LÄNSFÖRDELAD STATISTIK 23... 8 DIAGRAM 5: LÄNSFÖRDELNINGEN FÖR INDUSTRIANSTÄLLDA I ABSOLUTA TAL... 8 DIAGRAM 6: LÄNSFÖRDELNINGEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN I RELATIVA TAL.... 8 LÖNEN 23... 9 TABELL 1: MEDELLÖN, GENOMSNITTSÅLDER OCH ANTAL... 9 DIAGRAM 7: LÖNESPRIDNINGEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN, FÖRDELAT PÅ ÅLDER. UTJÄMNADE VÄRDEN.... 9 DIAGRAM 8: MEDELLÖNEN FÖRDELAT PÅ KÖN OCH ÅLDER. UTJÄMNADE VÄRDEN... 1 DIAGRAM 9: MEDELLÖNEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN, FÖRDELAT PÅ KÖN OCH ÅLDER. UTJÄMNADE VÄRDEN... 1 DIAGRAM 1: KVINNORNAS ANDEL AV MÄNNENS LÖNER FÖRDELAT PÅ ÅLDER. UTJÄMNADE VÄRDEN.... 11 TABELL 2: MEDELLÖN, GENOMSNITTSÅLDER OCH ANTAL PER AVTALSOMRÅDE.... 11 DIAGRAM 11: MEDELLÖNEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN I STOCKHOLM JÄMFÖRT MED ÖVRIGA LANDET FÖRDELAT PÅ ÅLDER. UTJÄMNADE VÄRDEN.... 12 DIAGRAM 12: LÖNESPRIDNINGEN FÖR ARBETARE, 21 23... 12 DIAGRAM 13: LÖNESPRIDNINGEN FÖR TJÄNSTEMÄN, 21 23.... 13 DIAGRAM 14: LÖNESPRIDNINGEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN, ABSOLUTA TAL.... 13 LÖNEÖKNINGAR 22 23...14 TABELL 3: LÖNEÖKNINGAR 21 22 RESPEKTIVE 22 23... 14 DIAGRAM 15: VANLIGASTE LÖNEÖKNINGEN 22 23... 15 DIAGRAM 16: IDENTISKA INDIVIDERS LÖNEÖKNING 22 23 FÖRDELAT PÅ ÅLDER... 15 BILAGOR... 16 BILAGA 1: MEDELLÖN, AVRUNDAT TILL NÄRMASTE HUNDRATAL, GENOMSNITTSÅLDER OCH ANTAL FÖR NÅGRA AVTALSOMRÅDEN. 23.... 16 BILAGA 2: MEDELLÖN, AVRUNDAT TILL NÄRMASTE HUNDRATAL, GENOMSNITTSÅLDER OCH ANTAL FÖR NÅGRA AVTALSOMRÅDEN. 22.... 17 3
Inledning Bakgrund Rapporten Löner inom industrin 23 är den tredje i en serie årliga rapporter som beskriver löner och löneutveckling inom industrin. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Facken inom industrins råd och är en del av samarbetet i Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp. Statistik från samtliga fackförbund som ingår i Facken inom industrin har för 21 23 sammanfogats till en gemensam databas. Endast avtal som omfattas av industriavtalet ingår i lönestatistikdatabasen. Syfte Syftet med uppdraget är att skapa en gemensam lönestatistikdatabas och därmed kunna göra bearbetningar och beskrivningar av löner för industrins anställda. Målgruppen är i första hand förtroendevalda inom förbunden. Lönebegrepp Lönesystemen för arbetare respektive tjänstemän är uppbyggda på olika sätt. För att öka jämförbarheten har samtliga löner räknats om till heltids månadslöner enligt följande: Arbetare Tidlön och prestationslön. Övertidsersättning, ob-tillägg och skifttillägg ingår inte. Timlön är omräknad till månadslön. Deltidsarbetande är omräknade till heltid. Tjänstemän Månadslön inklusive fasta och rörliga delar samt naturaförmåner. Övertidsersättning, ob-tillägg och skifttillägg ingår inte. Däremot ingår lönekompensationen som ges då rätten till övertidsersättning är bortförhandlad. Deltidsarbetande är omräknade till heltid. Insamling I lönestatistikdatabasen ingår uppgifter för 21 23. Variablerna är ålder, kön, län, avtalsområde, förbund, löpnummer och en framräknad månadslön. Materialet är avidentifierat. I databasen för 23 ingår 384 275 individer, varav 26 96 arbetare och 123 369 tjänstemän. Det innebär att 68 procent är arbetare och 32 procent är tjänstemän. Statistiken från förbunden har inhämtats på olika sätt. För samtliga förbund gäller dock att endast lönestatistik från avtal som omfattas av industriavtalet använts. CF Löneinsamlingen har skett med hjälp av förbundets löneenkät som årligen skickas till samtliga yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Lönestatistiken avser december och svarsfrekvensen var 67 procent. Sif Löneinsamlingen omfattar samtliga yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. På de arbetsplatser där det finns klubb har enkäten skickats ut till klubben som fyllt i uppgifterna. I de fall klubb saknades skickades enkäten direkt till medlemmen. Uppgifterna har samlats in under hösten och avser lön efter avslutad förhandling. Svarsfrekvensen var 86 procent. 4
Metall Förbundets egen löneinsamling omfattar medlemmarna inom stål- och metallavtalet och verkstadsavtalet. Svarsfrekvensen var 86 procent. För övriga avtalsområden inhämtades partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. För avtalsområdet Metallavtalet Almega gjordes en totalundersökning av alla företag med fler än 1 anställda. För avtalsområdena Gruv och Svemek samlades löneuppgifterna in för samtliga företag och anställda. Löneinsamlingen gjordes i september. Skogs- och Träfacket Partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. Totalundersökning av alla företag med fler än 11 anställda. För 22 och 23 ingår fler avtalsområden än för 21. Löneinsamlingen gjordes i september. Livs Partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. Totalundersökning av alla företag med fler än 1 anställda. Löneinsamlingen gjordes i september. Pappers Partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. Totalundersökning av samtliga företag. Löneinsamlingen gjordes i september. Industrifacket Partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. Totalundersökning av alla företag med fler än 1 anställda. För 22 och 23 ingår fler avtalsområden än för 21. Löneinsamlingen gjordes i september. Bortfall I databasen finns cirka 385 individer. Totalt antal anställda som omfattas av avtal inom industriavtalet är cirka 585 personer. Därtill kommer anställda vid företag inom industrin som inte är medlemmar i en arbetsgivarorganisation, men som de fackliga organisationerna har slutit så kallade hängavtal med. Det rör sig om ytterligare cirka 5 anställda. Skillnaden i antal kan bland annat förklaras av följande: För vissa mindre avtalsområden saknas lönestatistik. Frånvaro under statistikinsamlingsperioden på grund av långtidssjukskrivning, tjänstledighet, studier eller annat. Oorganiserade tjänstemän och för Metalls egen insamling oorganiserade arbetare. Anställda vid så kallade lokalavtalsbundna arbetsplatser, det vill säga arbetsplatser där arbetsgivaren inte är med i ett arbetsgivareförbund. Medlemmar/klubbar som väljer att inte svara vid en löneinsamling. Svenskt Näringsliv får inte in statistik från alla medlemsföretag. Svenskt Näringsliv samlar i vissa fall endast in statistik från företag med fler än exempelvis 1 anställda, så kallad cut-off. Kodning en del personer kan vara registrerade på fel avtalsområde. Personer utan fullständiga personnummer har tagits bort, då det inte går att ge dessa ett löpnummer som kan matchas mellan åren. 5
Åldersfördelad statistik 23 Diagram 1: Åldersfördelningen i absoluta tal. 12 1 Tjänstemän Arbetare 8 Antal 6 4 2-24 25-34 35-44 45-54 -55 Ålder Den största andelen individer finns i åldersgruppen 35 44 år både för arbetare och tjänstemän. Av de cirka 385 individerna återfinns cirka 111 (29 procent) i denna klass. Av dessa är drygt 74 arbetare och knappt 37 tjänstemän. Det är ungefär lika stor relativ andel arbetare som tjänstemän som återfinns i denna åldersgrupp. I åldersgruppen 24 år eller yngre är den relativa andelen tjänstemän betydligt lägre än andelen arbetare. I den äldsta åldersgruppen däremot, individer över 55 år, återfinns drygt 21 procent av tjänstemännen och 18 procent av arbetarna. Diagram 2: Åldersfördelningen per förbund i relativa tal. 4 35 3-24 25-34 35-44 45-54 55+ Procent 25 2 15 1 5 Livs Metall IF Sif CF Skogs o trä Pappers Livs har en betydligt större andel medlemmar i den yngsta åldersgruppen än de andra förbunden. CF har hela 69 procent av sina medlemmar i åldersgruppen 25 44 år. De andra förbunden har en betydligt jämnare fördelning av medlemmarna. Pappers, Skogs- och Träfacket samt Sif har flest medlemmar i de äldre åldersgrupperna. 6
Könsfördelad statistik 23 Diagram 3: Könsfördelningen fördelat på arbetare respektive tjänstemän i absoluta tal. 45 4 35 Kvinnor Män Antal 3 25 2 15 1 5 Arbetare Tjänstemän Av individerna i databasen är knappt 298 män och 86 kvinnor. Det innebär att cirka 22 procent av individerna är kvinnor. Bland arbetarna är 19 procent kvinnor och bland tjänstemännen är motsvarande andel 29 procent. Dessa relationer är desamma som tidigare år. Diagram 4: Andelen kvinnor per förbund. 35 3 25 Procent 2 15 1 5 Skogs o trä Pappers Metall CF IF Sif Livs Andelen kvinnor skiljer sig mycket mellan förbunden. I Industrifacket, Livs och Sif är cirka 3 procent av medlemmarna kvinnor. Skogs- och Träfacket och Pappers har lägst andel kvinnor, cirka 13 procent. 7
Länsfördelad statistik 23 Diagram 5: Länsfördelningen för industrianställda i absoluta tal. 9 8 7 6 Antal 5 4 3 2 1 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Det största antalet industrianställda arbetar i Västra Götalands län, cirka 79 individer, vilket motsvarar cirka 21 procent. I Stockholms län och Skåne län arbetar ungefär samma antal individer, cirka 4 i vardera länet, vilket motsvarar drygt 1 procent. Diagram 6: Länsfördelningen för arbetare respektive tjänstemän i relativa tal. 25 2 Arbetare Tjänstemän 15 1 5 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Procent I Västra Götalands län arbetar cirka 2 procent av såväl arbetarna som tjänstemännen. Ytterligare en knapp femtedel av tjänstemännen arbetar i Stockholm och drygt 11 procent i Skåne. Detta innebär att drygt hälften, 53 procent, av tjänstemännen finns i dessa tre storstadsregioner. Även bland arbetarna är 1 procent yrkesverksamma i Skåne, men bara 6 procent i Stockholm. Arbetarna är generellt sett mer jämnt fördelade över landet än tjänstemännen. 8
Lönen 23 Tabell 1: Medellön, genomsnittsålder och antal. Medellön Genomsnittsålder Antal Industrin totalt 21 877 41,8 384 275 Arbetare 18 831 4,8 26 96 Tjänstemän 28 319 43,8 123 369 Som framgår av tabellen var den genomsnittliga medellönen för en anställd inom industrin år 23 cirka 21 9 kronor. För arbetare var medellönen cirka 18 8 kronor och för tjänstemän cirka 28 3 kronor. Genomsnittsåldern för en industrianställd var knappt 42 år. Tjänstemännens genomsnittsålder var knappt 44 år, vilket är tre år högre än för arbetarna. Det kan noteras att medelåldern har ökat med ett halvt år för de industrianställda sedan förra årets mätningar. Diagram 7: Lönespridningen för arbetare respektive tjänstemän, fördelat på ålder. Utjämnade värden. 5 45 4 Arbetare 1:e perc Arbetare median Arbetare 9:e perc Tjänstemän 1:e perc Tjänstemän median Tjänstemän 9:e perc 35 3 25 2 15 1-18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 Det finns ett starkt samband mellan lönenivå och ålder, framför allt bland tjänstemännen. Medianlönen vid 25 års ålder ligger på 21 kronor och vid 4 år på cirka 26 5 kronor. För arbetarna är lönespridningen mindre än för tjänstemännen. Från förbundens statistik vet man att det är en stor variation i löner beroende på utbildning och svårighet i arbetsuppgifter bland tjänstemännen. De lägst betalda tjänstemännen har ofta enklare arbetsuppgifter medan den 9:e percentilen för tjänstemännen till stor del representerar en grupp högutbildade chefer och specialister. 9
Diagram 8: Medellönen fördelat på kön och ålder. Utjämnade värden. 26 24 Män Totalt Kvinnor 22 2 18 16 14 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 Lönekurvorna för män och kvinnor skiljer sig mycket, speciellt för personer över 3 år. Kvinnorna har en betydligt flackare löneutvecklingskurva än männen. Vid 3 års ålder är skillnaden cirka 2 procent. Den ökar dock med åren och vid 5 års ålder är kvinnornas löner 13 procent lägre än männens löner. Diagram 9: Medellönen för arbetare respektive tjänstemän, fördelat på kön och ålder. Utjämnade värden. 35 3 Tjänstemän män Tjänstemän kvinnor Arbetare män Arbetare kvinnor 25 2 15 1 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 För arbetare är löneskillnaderna mellan kvinnor och män ungefär lika stora oavsett ålder. Över 25 års ålder ligger löneskillnaden på ungefär 7 8 procent. För tjänstemännen däremot ökar skillnaden i medellön med åren. Det skiljer mer än 2 procent i lön mellan manliga och kvinnliga tjänstemän över 43 år. I vilken mån löneskillnaden beror på diskriminering går inte att utläsa från detta material. Förbundens statistik visar dock att skillnaden på tjänstemannasidan bara delvis kan förklaras av olika arbetsuppgifter och olika befattningsnivåer. 1
Diagram 1: Kvinnornas andel av männens löner fördelat på ålder. Utjämnade värden. 15% 1% 95% 9% 85% 8% 75% 7% 65% 6% Arbetare Tjänstemän 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 Diagrammet visar att kvinnliga arbetare har cirka 93 procent av manliga arbetares löner. För tjänstemän är skillnaden större och den ökar dessutom med åren. Kvinnliga tjänstemän över 45 år har mindre än 8 procent av manliga tjänstemäns löner. Tabell 2: Medellön, genomsnittsålder och antal per avtalsområde. Nedan anges medellön avrundat till närmaste hundratal, genomsnittsålder och antal för några avtalsområden. Fler avtalsområden finns i bilaga 1. Avtalsområde Medellön Genomsnittsålder Antal Arbetare: Stål- och Metall 19 7 43,7 21 74 Verkstadsavtalet 19 4,7 136 442 Massa och papper 18 9 43,3 19 522 Träindustriavtalet 18 7 42,5 1 53 Livsmedel (hela branschen) 17 9 37,6 28 99 Allokem 18 2 39,1 19 489 Tjänstemän: Stål- och Metall 28 6 47,3 7 916 Verkstadsområdet 28 9 43,2 76 222 Massa och papper 27 2 46,1 5 879 Träindustrin 24 45,2 2 517 Livsmedel 25 4 44,4 6 348 Allmänna Industrigruppen 28 43,6 2 48 Medellönerna skiljer sig mycket mellan arbetare och tjänstemän och mellan olika avtalsområden. De som arbetar inom avtalsområdet Stål- och Metall har bland de högsta medellönerna både för arbetare och tjänstemän. Det ska dock noteras att detta avtalsområde även har den högsta genomsnittsåldern. Över lag har tjänstemän både högre medellön och högre genomsnittsålder än arbetare. 11
Diagram 11: Medellönen för arbetare respektive tjänstemän i Stockholm jämfört med övriga landet fördelat på ålder. Utjämnade värden. 4 35 Tjänstemän, Stockholms län Tjänstemän, riket Arbetare, Stockholms län Arbetare, riket 3 25 2 15 1 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 För tjänstemännen framgår tydligt att de som arbetar i Stockholms län har en högre genomsnittlig månadslön än de som arbetar i övriga landet. Skillnaderna ökar med åldern. För arbetarna är det inte några större skillnader i lön beroende på region. Tendensen är snarare omvänd den hos tjänstemännen. Arbetare under 45 år i Stockholm har något lägre månadslön än de som arbetar i övriga landet. Diagram 12: Lönespridningen för arbetare, 21 23. 14 12 21 22 23 1 Procent 8 6 4 2-13 13-13.5 13.5-14 14-14.5 14.5-15 15-15.5 15.5-16 16-16.5 16.5-17 17-17.5 17.5-18 18-18.5 18.5-19 19-19.5 19.5-2 2-2.5 2.5-21 21-21.5 21.5-22 22-22.5 22.5-23 23- Tusentals kronor Ett annat sätt att titta på lönespridningen är att dela upp lönen i olika inkomstklasser och se hur många individer som hamnar i samma klass oavsett ålder, befattning och erfarenhet. För arbetarna är uppdelningen gjord i 5-kronorsintervaller från 13 kronor till 23 kronor per månad. Under 23 fanns den största andelen i inkomstklassen 18 5 19 kronor per månad. Detta stämmer väl överens med medellönen för arbetare som 23 låg på drygt 18 8 kronor per månad. Under 23 hade cirka 56 procent av arbetarna en månadslön mellan 17 kronor och 2 kronor. Knappt 5 procent hade en månadslön under 15 5 kronor. 12
Diagram 13: Lönespridningen för tjänstemän, 21 23. 18 16 14 21 22 23 12 Procent 1 8 6 4 2-16 16-18 18-2 2-22 22-24 24-26 26-28 28-3 3-32 32-34 34-36 36-38 38-4 4-42 42-44 44-46 46-48 48-5 5- Tusentals kronor Tjänstemännen har en mer ojämn fördelning av lönerna. Uppdelningen är gjord i 2 -kronorsintervaller från 16 kronor till 5 kronor per månad. Både under 21 och 22 fanns den största andelen av tjänstemännen i inkomstspannet 2 22 kronor per månad. År 23 finner vi den största andelen i inkomstspannet 22 24 kronor per månad. Medellönen 23 låg på 28 3 kronor per månad och medianlönen på 25 5 kronor per månad. Diagram 14: Lönespridningen för arbetare respektive tjänstemän, absoluta tal. 6 5 Arbetare Tjänstemän 4 Antal 3 2 1-15 15-16 16-17 17-18 18-19 19-2 2-21 21-22 22-23 23-24 24-25 25-26 26-27 27-28 28-29 29-3 3- Tusentals kronor Här visas antalet arbetare respektive tjänstemän per inkomstklass. Uppdelningen är gjord i 1 -kronorsintervaller från 15 kronor till 3 kronor per månad. De allra flesta arbetarna tjänar mellan 18 kronor och 19 kronor per månad. Den största gruppen för tjänstemännen tjänar 3 kronor eller mer per månad. Av diagram 13 framgår hur den gruppen är fördelad upp till 5 kronor per månad. I inkomstspannet mellan 16 kronor och 22 kronor per månad finns cirka 87 procent av arbetarna och cirka 26 procent av tjänstemännen. 13
Löneökningar 22 23 Löneökningar mäts på olika sätt beroende på vilken källa som redovisar statistiken. Skillnader i resultaten från olika källor kan bero på vilken mätperiod som används, lönebegreppet eller vilka individer som ingår i populationen. I denna rapport är mättidpunkten för arbetarna september 22 till september 23 och för tjänstemännen senhösten/december 22 respektive 23. Skillnaden mäts i total månadslön exklusive övertidsersättning, ob-tillägg och skifttillägg. I rapporten mäts dels förändringen av medellön mellan 22 och 23 för hela kollektivet, dels ökningen mellan åren för identiska individer. Tabell 3: Löneökningar 21 22 respektive 22 23. Löneökning Medellöneökning Identiska individer ovägd vägd med avseende på ålder Totalt 21 22 3,1 4,1 Totalt 22 23 3,8 3,8 4, Arbetare 21 22 3,1 3,8 Arbetare 22 23 2,8 2,8 3,8 Tjänstemän 21 22 3,7 4,6 Tjänstemän 22 23 4,3 3,9 4,4 Ökningen av medellönen mellan 22 och 23 var för arbetarna 2,8 procent och för tjänstemännen 4,3 procent. Mellan 21 och 22 var motsvarande ökningar 3,1 procent för arbetarna och 3,7 procent för tjänstmännen. För de som finns med i lönestatistikdatabasen både 22 och 23 kan man se enskilda individers ändring i lön från 22 till 23. Det är en något lägre andel tjänstemän (79 procent) än arbetare (81 procent) som är med i databasen både 22 och 23. För samtliga industrianställda var den genomsnittliga ökningen 4, procent. För arbetarna var den 3,8 procent och för tjänstemännen 4,4 procent. Mellan 21 och 22 var motsvarande ökningar för samtliga industrianställda 4,1 procent, för arbetare 3,8 procent och för tjänstemän 4,6 procent. Sett till identiska individers ökning är det små skillnader mellan 21 22 och 22 23. För arbetarna var löneökningen exakt lika stor mellan perioderna, medan den för tjänstemännen var,2 procentenheter lägre under den senare perioden. Om man däremot ser till ökningen av medellön 21 22 jämfört med 22 23 har arbetarna fått en lägre ökningstakt under den senare perioden, medan tjänstemännen fått en högre ökningstakt 22 23. Under perioden 22 23 hade tjänstemännen i princip samma ökningstakt, oavsett om man ser till medellöneökningen för kollektivet eller till identiska individers löneökning. Det är ovanligt. Normalt sett ligger identiska individers löneökning för tjänstemännen betydligt högre än medellöneökningen. Medelåldern bland tjänstemännen har ökat med ett halvt år, vilket kan betyda att yngre individer, som ofta har lägre löner, har fått gå vid uppsägningar. För arbetare är skillnaden i uppmätt löneökning för identiska individer jämfört med medellöneökningen i stället ovanligt hög. Det kan också bero på strukturella förändringar i materialet. Om man standardräknar medellöneökningen genom att väga den med avseende på ålder är den oförändrad för arbetare. För tjänstemän blir den dock,4 procentenheter lägre, då hänsyn tas till strukturella förändringar mellan åren. 14
Diagram 15: Vanligaste löneökningen 22 23. 35 3 Arbetare Tjänstemän 25 Andel 2 15 1 5 mindre än - 1% -1%-% -1% 1-2% 2-3% 3-4% 4-5% 5-6% 6-7% 7-8% 8-9% 9-1% mer än 1% Den vanligaste förekommande löneökningen för både arbetare och tjänstemän var 2 3 procent och den näst vanligaste ökningen för båda grupperna var 3 4 procent. Detta var samma fördelning som under 21 22. 44 procent av arbetarna och 4 procent av tjänstemännen fick mellan 2 och 4 procents ökning av lönerna under 23. Det fanns dock såväl arbetare som tjänstemän som hade en lönesänkning. Från materialet går inte att utläsa om det rör sig om sänkta löner då de är kvar på samma företag eller om det beror på en lägre lön vid byte av arbetsplats. För arbetarna kan det även bero på ändring av arbetstidsart och skiftform. Det är en större andel tjänstemän än arbetare som haft en löneökning på mer än 1 procent. Från materialet går inte att utläsa om dessa individer bytt jobb eller befattning, men så kan antas vara fallet. En förklaring till att fler tjänstemän fått en högre individuell löneökning är att det är större skillnad i lön mellan olika befattningar för tjänstemännen. Diagram 16: Identiska individers löneökning 22 23 fördelat på ålder. 7% 6% Arbetare Tjänstemän 5% 4% 3% 2% 1% % 25 3 35 4 45 5 55 6 Ålder Sett till identiska individers löneökning mellan 22 och 23 ligger tjänstemännen något högre än arbetarna för samtliga åldrar. Generellt sett har de yngre en högre löneökning än de äldre uttryckt i procent. Sett till ökningen i kronor ligger fortfarande de yngre högre, men det är en mindre skillnad. Medelökningen i kronor för identiska individer under 23 var för arbetare 665 kronor och för tjänstemän 1 162 kronor. 15
Bilagor Bilaga 1: Medellön, avrundat till närmaste hundratal, genomsnittsålder och antal för några avtalsområden. 23. Avtalsområde Medellön Genomsnittsålder Antal Arbetare: Stål- och Metall 19 7 43,7 21 74 Verkstadsavtalet 19 4,7 136 442 Metallavtalet Almega 17 6 37,2 3 588 Gruv 19 6 43,5 4 26 Svemek 19 7 41, 2 958 Massa och papper 18 9 43,3 19 522 Träindustriavtalet 18 7 42,5 1 53 Sågverksindustriavtalet 18 7 42,1 6 65 Skogsavtalet 19 8 49,1 1 361 Livsmedelsavtalet 17 9 37,6 28 99 Allokem 18 2 39,1 19 489 Kemiska industrin 19 3 4,9 2 331 Tjänstemän: Stål- och Metall 28 6 47,3 7 916 Verkstadsavtalet 28 9 43,2 76 222 Gruv 27 3 47,6 733 Svets 24 4 44,9 335 Byggnadsämnes 27 5 45,9 1 372 Teko 25 1 43,2 1 56 Massa och papper 27 2 46,1 5 879 Träindustrin 24 45,2 2 517 Livsmedel 25 4 44,4 6 348 Allmänna Industrigruppen 28 43,6 2 48 16
Bilaga 2: Medellön, avrundat till närmaste hundratal, genomsnittsålder och antal för några avtalsområden. 22. Avtalsområde Medellön Genomsnittsålder Antal Arbetare: Stål- och Metall 19 2 43,7 18 658 Verkstadsavtalet 18 5 4,3 149 281 Metallavtalet Almega 17 4 39,2 4 419 Gruv 19 2 43,5 4 96 Svemek 19 1 4,9 3 16 Massa och papper 18 5 43, 19 396 Träindustriavtalet 18 41,8 13 17 Sågverksindustriavtalet 18 2 42,2 6 53 Skogsavtalet 19 48,9 1 471 Livsmedelsavtalet 17 3 37,6 28 154 Allokem 17 6 39,1 26 83 Tjänstemän: Stål- och Metall 27 9 47,4 8 87 Verkstadsavtalet 27 7 42,7 79 22 Gruv 26 5 47,6 769 Svets 23 6 44,8 297 Byggnadsämnes 26 4 46, 1 365 Teko 24 6 44, 1 68 Massa och papper 26 1 45,7 5 86 Träindustrin 23 44,4 2 695 Livsmedel 24 2 44, 7 78 Allmänna Industrigruppen 26 9 43,3 19 853 17