Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Relevanta dokument
Block 4: Systematiskt förebyggande arbete mot bostadsbränder

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Block 1 Den sociala dimensionen

Sammanställning av statistik gällande bostadsbränder

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Mona Tykesson

Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar

En tryggare boendemiljö HEMBESÖK. Södertörns brandförsvarsförbund

Framgångsfaktorer vid bostadsbränder

Nordiskt perspektiv på förebyggande - Sverige

Bostadsbra nder i storstadsomra den

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Tillsyn över resultat

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

för färre bränder i Karlstadsregionen

Styrdokument. Uppföljning av bostadsbränder. Uppföljning av bostadsbränder. Vision. Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden


Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Hushållens boende 2012

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Nicklas Guldåker

Lärande från bostadsbränder

Lund i siffror. Sammanfattning. juni (8)

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

Bränder och brandskydd i flerfamiljsbostäder

Brand i bostäder så ska färre skadas och dö

Kunskapsläge och utvecklingsbehov när det gäller att följa upp och lära av bostadsbränder

Lägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå. Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Områdesbeskrivning 2017

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Områdesbeskrivning 2017

BF (1/3) Sida 1 av 14

Områdesbeskrivning 2017

Hur använder ni insatsstatistiken?

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Ny mandatperiod kräver nya grepp?!

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Statistik om Borlänge kommun Jonas Fellström Plan- och markkontoret

Tyresö i siffror 2007

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden.

Räddar räddningstjänsten. liv vid brand i byggnad? RESULTATSEMINARIUM BRÄNDER I BOENDEMILJÖ

LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Rädda liv, rädda hem!

Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer. Patrik Perbeck Enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand

Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön

Utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare.

Förbättrad statistik om barn och deras familjer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

INFORMATION. Ny insatsrapport

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Bostadsbränder under vintermånaderna. December - Februari

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

Göteborgsbladet 2013 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Olycksutredning. Brand i lägenhet på Gävle kommun

Möte VII - Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Förundersökning Bertil Nilsson

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2013 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Områdesbeskrivning 2017

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Göteborgsbladet 2013 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2013 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2013 områdesfakta 140

Byggandet ökar, hyresrätterna blir fler

Bokslut Befolkning 2014

Lidingö faktiskt 2017/2018. FOLKMÄNGD 31 december MARKAREAL = 30,2 KM 2 (Lidingö exklusive öar) INVÅNARE/KM 2 = (exklusive öbefolkning)

Områdesbeskrivning 2017

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Äldres boende områdesfakta

Områdesbeskrivning 2017

HANINGE I SIFFROR 2016

Nya hus, nya möjligheter räcker det? Micael Nilsson, ,

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Lägesbeskrivning kring bränder i flyktingboenden

Transkript:

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden Per-Olof Hallin & Jerry Nilsson Urbana studier, Malmö högskola Södertörns brandförsvarsförbund

Bostadsbränder per 1 000 invånare 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 MALMÖ SÖDERTÖRN GÖTEBORG STOCKHOLM

Geografiska skillnader i Malmö

Syfte Analysera bakomliggande faktorer till rumsliga, bebyggelse- och befolkningsmässiga skillnader i förekomsten av bostadsbränder och brandförlopp. Utveckla förslag på hur brandsäkerhetsarbete kan bedrivas och utvärderas i dagens socialt fragmenterade storstadsområden.

5 utvecklingsspår Brister i statistiken? Rtj syd, Rtj Storgöteborg, Södertörn, Storstockholm Är den statistik om bostadsbränder som samlas in lokalt tillförlitlig? Finns det några felkällor? Vilka är dessa?

Tillvägagångssätt Jämförelser mellan bostadsbrandstatistik som de fyra räddningstjänsterna levererat till forskargruppen samt utdrag ur MSB:s statistik- och analysverktyg IDA. Intervjuer

Brister i statistiken? Några resultat: Vissa problem med tillförlitlighet i statistiken Felkällor: - Svårigheter i hur bränder ska klassas. Blir ofta annat än Brand i bostad - Felaktig platsangivelse för händelsen metod för korrigering utvecklats inom detta projekt Problem i alla förbunden: Dock större i Stockholm. En uppskattning som gjorts: 25 % av rapporterna i kategorin Förmodad brand skulle kunna hänföras till Brand i byggnad. 20 % felaktigt angiven skadeplats.

Brister i statistiken? Orsaker - lokal nivå: Bristande motivation, upplevd tidsbrist, oklara rutiner och riktlinjer, brist på utbildning, brister i granskningen av rapporterna, bristande återkoppling, omorganisationer/byte av system för insamling av data. Orsaker - central nivå: MSB ej tydlig i kommunikation om hur olyckor ska kategoriseras. Tar inte tillvara statistiken genom analyser. Bristande återkoppling. Positivt: Kulturen och systematiken i insatsrapporteringen förbättrats med tiden - nyare statistik är mer pålitlig.

5 utvecklingsspår Brister i statistiken? Geostatistiska analyser SDRTN Södertörndatabas STHLM Stockholmsdatabas ATTUNDA Attundadatabas MLM Malmödatabas GBG Göteborgdatabas

Geostatistiska analyser Faktorer bakom bostadsbränder i Göteborg Preliminär modell flera variabler Variabler som tillsammans förklarar ca 67 % av variationen av Bostadsbränderna (O)Hälsa 1) Sjukersättning- Antal ersatta dagar per person och år, båda kön, medelvärde 2012-2014 (positivt samband). Ekonomiskt stöd 2) Andel familjer som fått försörjningsstöd utbetalt under året minst 10 månader, medelvärde 20112012 (positivt samband). Arbete 3) Andel öppet arbetslösa och i program, 25-29 år, medelvärde 2012-2014 - (positivt samband). Boendeförhållanden 4) Upplåtelseform Andel bostäder med Äganderätt (småhus) och Bostadsrätt (flerbostadshus), medelvärde 2012-2014 (negativt samband) Utländsk bakgrund 5) Andel födda i Övriga länder utanför de 10 mest representerade länderna inkl. Sverige (positivt samband) medelvärde 2012-2014

Geostatistiska analyser Faktorer bakom bostadsbränder i Malmö Preliminär modell flera variabler Variabler som tillsammans förklarar ca 66 % av variationen av Bostadsbränderna Utbildning 1) Andel individer med endast förgymnasial utbildningsnivå, medelvärde 2007-2013 (positivt samband) Familjeförhållanden 2) Andel ensamstående med minst ett hemmaboende barn under 18 år, medelvärde 2007-2013 (positivt samband) 3) Andel gifta/sambos utan hemmaboende barn, medelvärde 2007-2013 (negativt samband) Boendeförhållanden (upplåtelseform) 4) Andel privata hyresrätter (Hyresrätt) av alla bostäder, medelvärde 2007-2014 (positivt samband)

Geostatistiska analyser Faktorer bakom bostadsbränder i Stockholm Arbete Andel arbetslösa 0.657** Inkomst från arbete Andel medel låg inkomst (män) 0.691** Andel medel låg inmost (kvinnor) 0.551** Andel hög inkomst -0.641** Ekonomiskt stöd Andel aktivitetsstöd 0.660** Andel lönebidrag 0.538** Andel försörjningsstöd 0.615** Utbildning Andel bara grundskola 0.511** Andel universitetsutbildning -0.524** Familjeförhållanden Andel skilda 0.658** Utländsk bakgrund Andel utlandsfödda 0.572**

Fortsatt analysarbete Åtta bakgrundsfaktorer hur hänger de ihop? Varför påverkar de brandförekomst? Familjeförhållanden, hälsa, boendeförhållanden, inkomst från arbete, ekonomiskt stöd, arbete, utbildning, utländsk bakgrund Fördjupade geostatistiska analyser i respektive storstadsområde

5 utvecklingsspår Brister i statistiken? Geostatistiska analyser Typfallsanalys Identifiera kritiska moment i förloppskedjan som kan leda till förbättringar i brandsäkerhetsarbetet. Fördjupad bostadsbrandsundersökning

Typfallsanalys: Startutrymme Källa: IDA 2015

Typfallsanalys: Köksbrand Typfall köksbrand Värmekälla spis: 82 % Kvinna 43 % Yngre än 65, 55 % Mat/matfett 67 % Befann sig i startutrymmet, 36 % Fanns brandvarnare, 64 % Fungerade, 51 % Försökte släcka, 43 % Kök Vet ej 10 % Man 47 % Yngre än 65, 65 % Mat/matfett 72 % Befann sig i startutrymmet, 28 % Fanns brandvarnare, 54 % Fungerade, 44 % Försökte släcka, 41 % Yngre än 65 Matlagning Befann sig inte i köket Hälften hade ingen fungerande brandvarnare Mindre än hälften försökte släcka Källa: Fördjupad bostadsbrandsundersökning

5 utvecklingsspår Brister i statistiken? Geostatistiska analyser Typfallsanalys Förebyggande arbete Områdesbaserat brandsäkerhetsarbete Hänsyn till områdens skiftande karaktär Hur kan insatser utvärderas? Vilka är nyckelaktörer i det förebyggande arbetet?

5 utvecklingsspår Brister i statistiken? Geostatistiska analyser Typfallsanalys Förebyggande arbete Utveckling av GISkompetens

Tack! per-olof.hallin@mah.se jerry.nilsson@mah.se Södertörns brandförsvarsförbund