Samverkan för barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer Kristina Engwall 9 oktober 2018
Uppdrag FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens områden individ- och familj samt funktionshinder.
Ägarkommuner Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Salem
Verksamhet Studier Utvärdering Bollplank
Två studier Barnperspektiv i LSS-handläggning Hur kan vi utveckla samverkan för barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer?
Aktuella lagar SoL - Socialtjänstlagen LVU lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS personkretsar 1: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder 3: personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
LSS insatser 1. rådgivning 2. personlig assistans 3. ledsagarservice 4. kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet 6. korttidsvistelse 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9. bostad med särskild service 10. daglig verksamhet
Barnperspektiv Barnperspektiv vuxnas kunskap Barns perspektiv barns eget perspektiv
Barnperspektiv i LSS 6 a När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. 8 När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Frågor aktgranskning Hur beskrivs barnen? Barnets egen röst? 56 akter från 8 kommuner
Hur beskrivs barnet? XX kan inte vända sig självständigt. Han har ett avvikande bristande huvudomfång samt ett avvikande utseende. Har försenad talutveckling och visar inget intresse för omgivningen. XX har matsvårigheter på så vis att han inte kan äta. (A12)
Hur beskrivs barnet? Han är idag kraftigt försenad i sin utveckling, han drar sig inte mot sittande, sitter inte själv, kan inte gå utmed möbler, kryper inte, kan vända sig från mage till sidan men inte mer. Kan greppa men inte dricka själv.
Hur beskrivs barnet? Han kan säga mamma och pappa om någon först säger ordet. XX kommunicerar genom att han tar t ex en av föräldrarna i handen och visar vad han vill. XX har nu börjat med PECS kommunikationsstöd, tränar hemma och på förskolan. XX är, enligt resursen på förskolan, duktig på PECS.
Barnets egen röst? Då det inte går att kommunicera med XX på så sätt att det går att fråga XX om hon trivs på korttidshemmet har undertecknad vid tidigare utredning frågat personal om de ser några tecken på XX att hon inte trivs. Det som framkom då var att personalen inte märkt någon skillnad på XX:s humör om XX kommer hemifrån eller från korttidshemmet till barnomsorgen.
Barnets egen röst? XX har inte någon kommunikation i det avseendet att det går att få ett svar på en ställd fråga från utredare, dvs att XX skulle kunnat svara och uttrycka åsikter med talat språk. Dock anser utredare att det ändå kan konstateras att XX trivs eftersom XX är glad på korttidshemmet.
Barnets egen röst? XX kommunicerar självständigt, han har ett klart och tydligt tal. Han svarar försiktigt när man frågar honom något, och ger ögonkontakt.
Barnets egen röst? Undertecknad förhör sig med XX om hur hans relationer till systrarna är, varvid han säger att den i huvudsak är god men att den tidvis kan vara rätt ansträngd då han själv ej förstår varför systrarna agerar så som de gör i vardagen samt de förstår ej varför XX är som han är.
Att vara med? [en av de professionella] uppfattade att han lyssnade in vad som sades och troligen förstod att det liknade hans egen situation.
Förbättringsområden: Beskriv förmågor och resurser! Dokumentera hur barnsamtalet gått till! Tydligare dokumentation om hur barnperspektivet tillämpats! Tydligt uppdrag om barnperspektiv från chefer!
Studie 2 Samverkan är svårt! När kontaktar olika enheter varandra? Känner enheterna till varandras uppdrag och verksamhet? Hinder och möjligheter för samverkan
Fallbeskrivningar 3-årig pojke med utvecklingsstörning och autism, mamman psykisk ohälsa, ensamstående, deltidssjukskriven 14-årig flicka med lindrig utvecklingsstörning, springer ute på kvällarna, fem syskon yngsta placerat, mamman apatisk, pappan arbetar mycket
Metod Fokusgrupper Forskargrupp: (Gunnel Andersson, Tomas Bons, Åsa Bringlöv, Kristina Engwall och Francesca Östberg)
Syfte Möjligheter och hinder för samverkan? Barnperspektivet?
Vinjett 1 Pojken, 3 år gammal, har diagnostiserats med autism och utvecklingsstörning. Mamman har ensam vårdnad eftersom pappan har egna svårigheter med psykiska problem. Relationen till pojkens pappa fungerar till och från skapligt. Pojken har svårt att sova. Han sover korta stunder och vill ligga nära mamman. Pojken vaknar flera gånger varje natt, ibland varje halvtimme. Detta har varit påfrestande för mamman.
Vinjett 1 Mamman har dyslexi, är diabetiker och har en ätstörning. Mamman kan pga. av sitt hälsotillstånd inte äta fast föda, bara flytande. En gång i veckan går hon på centret för ätstörningar i Stockholm. Hon har under hösten börjat gå till en psykoterapeut. Mamman arbetar deltid på ett lager och får kompletterande försörjningsstöd.
Vinjett 1 Hon tycker att ansvaret känts väldigt ensamt de senaste månaderna då kraven på att hon ska träna sonen har intensifierats. Det finns många experter kring mamman med anledning av pojken diagnos och deras råd och bedömningar stressar henne. Hon håller nu på att kollapsa pga. av sömnbrist och pga. sin fysiska och psykiska hälsa och ansöker om avlösning så att hon får sova två nätter i månaden ostört.
Vinjett utmattad mamma Hur skulle du resonera i det här fallet? Finns anledning till oro? Vem har ansvar att upptäcka eventuella risker?
Dilemma 1 Konsekvenser av funktionsnedsättning eller social problematik?
En bra förälder som kommer och ber om hjälp. Om man är trött som förälder till barn med funktionsnedsättning ska man inte ha den diskussionen. Vi ser olika saker här; för jag tror att mycket av detta, det är ganska vanligt: svårt att sova, att äta och problem på förskolan
Den sociala problematiken kan överskugga: ge någon form av tunnelseende. Hur påverkar din hälsa din föräldraförmåga? Klarar du det här?
Dilemma 2 Föräldraförmåga eller föräldraansvar?
... man kan inte få en insats från LSS för att man brister i föräldraförmåga, utan då ska man utredas. Det krävs god föräldraförmåga för att kunna verkställa insatser: man ska planera, boka, ha en åsikt osv.
Jag skulle gärna ha med någon från IFO som kan föräldraskap men den enda ingång som finns är orosanmälan. Gör orosanmälan då man märker att föräldrar inte kan styra upp en insats eller är taskiga mot barnet.
Dilemma 3 Vem ska göra vad?
Vad skulle jag göra med den informationen? Att tillhöra LSS personkrets är inte samma sak som att man kan få stöd.
Här finns det goda förutsättningar för dåligt samarbete på grund av att LSS inte kan bevilja avlösning utifrån de skäl som anges. I och med det finns en risk att Barn och Ungdom uppfattar LSS som ovilliga att samarbeta.
Ansvar att agera vid oro LSS-handläggare Har skyldighet att anmäla oro men utreder inte själv social problematik. Kan vara bland de första att upptäcka missförhållanden då LSS-insatser inte räcker till för att ge stöd för familjen. Socialsekreterare barn och ungdom Utreder föräldraförmåga och barns behov och kan besluta om insatser som rör social problematik. Detta gäller också barn som får stöd enligt LSS.
Dilemma 4: Enheterna drivs av olika rationaliteter
IFO: förändringsarbete, tidsbegränsade insatser, förändring, genomförandeplan, rörelse framåt LSS: ofta livslånga insatser, stöd till självständighet
Tidsbegränsade insatser som ska leda till förändring Betoning av det individuella ansvaret IFO Föräldrarna som samarbets parter Insatser i ett långt tidsperspektiv Behoven kan vara livslånga men olika åldrar skapar olika behov Insatserna är kompenserande LSS
Barnperspektiv i studien Vad hände med barnet med funktionsnedsättning i dessa vinjetter? Ingen föreslår att man ska prata med barnen Okunskap om AKK Vem ska prata med barnet?
Barn med funktionsnedsättning löper mycket högre risk än andra barn att utsättas för våld och övergrepp! Om barn med funktionsnedsättning i Sverige och deras utsatthet för våld och kränkningar. Svedin, Carl Göran, Linda Jonsson och Åsa Landberg (2016) Stockholm: Allmänna barnhuset.
våra barn är mer utsatta. Barn som far väldigt illa hemma och är multihandikappade. Vem ska föra det barnets talan? Eller barn som hamnar på institution och föräldrarna drar sig tillbaka? Jag gjorde hembesök igår. Jag är en tant som kommer två gånger om året. Inte öppnar de sig för mig och vad ska de säga om sin personal och om sina föräldrar?
Hur utreder man dessa barn? Barn utan språk? Vem pratar med barnet? Vem har kompetens här? Om man pratar rättssäkerhet? De är ju väldigt utlämnade till sin omgivning på ett väldigt otäckt sätt egentligen. Som ett brev på posten. Svårt med gränser. De råkar illa ut, svårt med gränser, inga varningsklockor.
Varför överrepresenterade? Stress hos föräldrar Förståelse för föräldrarnas utsatta position Viktigt med god relation till föräldrarna
Faktorer som förklarar våld mot personer med funktionsnedsättning Osynlighet Sårbarhet Beroende L. Nilsson & O. Westlund (2007) Våld mot personer med funktionsnedsättning. BRÅ 2007:26.
Barnet med funktionsnedsättning som subjekt och aktör (men också med en överrisk för att utsättas för våld)
Bristande samverkan leder inte bara att klienter riskerar att hamna mellan stolarna, utan kan också leda till att väsentliga brister i stödet inte upptäcks.
De tre S:en samsyn struktur Styrning
Styrning STYRNING Engagemang och tydlighet på alla ledningsnivåer STYRNING HANDLAR OM Ledningen för verksamheterna legitimerar samverkan efterfrågar och följer upp hur samverkan fungerar Ledningen för verksamheterna skapar förutsättningar för att överbrygga strukturella hinder för samverkan, t ex överenskommelser som reglerar frågor om Ansvarsområden budget: tydlighet om hur kostnadsfrågor ska hanteras, vem bekostar vad, finns möjlighet att dela på kostnader? regelsystem administrativa gränsdragningar EXEMPEL FRÅN RAPPORTEN Det saknas ofta ett aktivt ställningstagande från olika ledningsnivåer för samverkan. Överenskommelser kan finnas, men skapar inte reella förutsättningar för att samverka Motsättning mellan samverkan och ekonomi Olika budgetar för olika enheter motverkar helhetssyn på individens problem Policy som föreskriver att insatser inte får finansieras gemensamt leder till att ansvaret för insatser skjuts över på den andra parten
Struktur STRUKTUR Hur samverkansarbetet struktureras för att överbrygga olika typer av hinder Till exempel avtal riktlinjer handlingsplaner gemensamma mötesforum Men också att utveckla samverkanskompetens en i verksamheterna EXEMPEL PÅ HINDER Samlokaliseringar som görs har kort varighet Samlokalisering leder inte automatiskt till bättre samarbete Samverkansforum initieras men rinner ut i sanden (Enda möjlighet för LSS att involvera BoU är via orosanmälan då inga andra rutiner finns) Hit hör även tydlighet kring mål målgrupp yrkesroller arbetsfördelning rutiner för samverkan
Samsyn SAMSYN Handlar om tillit och kunskap om varandra Samsyn förutsätter kontaktytor och kommunikation, och gynnas av forum där det råder ett öppet och prestigelöst samtalsklimat. Kunskap är centralt för att skapa tillit och samsyn: kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar en gemensam bild av vissa grundläggande förhållanden, t ex hur ett problem skall uppfattas och angripas EXEMPEL PÅ HINDER Okunskap om varandras uppdrag finns på både handläggar- och chefsnivå Istället för att se varandra som kollegor som kan samarbeta för klientens bästa ser man varandra som motparter
Två exempel skilda förutsättningar Lilla kommunen Fysisk närhet Personkännedom Informell karaktär på samverkan
Lilla kommunen Vi har ju haft barn som inte haft en diagnos men där det ändå stått klart att det är en funktionsnedsättning hos barnet och inte brist i föräldraförmågan. Där finns det något papper om att det ska ligga hos IFO. Men det kastar vi bakom oss och jag arbetar med funktionsnedsättningen, för det är jag bäst på, och IFO arbetar med föräldraförmågan. Det är familjen och barnen som ska stå i centrum. Vi kan inte dividera på mötet, vi måste ta det på kontoret mellan oss och hålla familjen utanför det. Det viktigaste är att när vi tillsätter insatser så gör vi det koordinerat med varandra
Två exempel skilda förutsättningar Stora kommunen Fysiska avstånd Formaliserad samverkan
Stora kommunen Ja, det upplever jag här, att man är varandras kollegor, inte varandras motsatser. Att det inte bara blir en broms. Nu kan vi hjälpas åt. Samarbetet har lett till att vi kompletterar varandra på ett annat sätt. Vi ser på olika aspekter. Jag tänker också att relationen är viktig. När man väl har träffats på t ex ett nätverksmöte, så är det bara ett telefonsamtal bort att man ringer den här socialsekreteraren och frågar: Hur tänker ni kring det här ärendet? Då har man fått ett ansikte på de som sitter på individ och familjeomsorgen Idag behöver vi inte reda ut ansvarsfrågan mellan enheterna. Istället kan vi koncentrera oss på familjen
Kärnkomponenter i modellen: Tydliggör skillnader i uppdrag, vem som har ansvar för vad och hur kostnader ska fördelas Beskriver rutiner för samverkansprocessen Skapar forum för att interagera Långsiktighet: Återkommande kunskapsinsatser, och rutiner för att introducera nyanställda om samverkansmodellen
Vad har de gemensamt? Ledningen prioriterar aktivt samverkan Ledningen möjliggör gemensamma ekonomiska lösningar Lätta kontaktvägar Samsyn Tillit Kunskap om varandra
Effekter av fungerande samverkan Fokus på individen, inte gränsdragningsfrågor Fokus på att hitta gemensamma lösningar Ökad kunskap om vilka insatser som finns/saknas Idag behöver vi inte reda ut ansvarsfrågan mellan enheterna. Istället kan vi koncentrera oss på familjen
Några slutsatser Det räcker inte att sitta under samma tak Personkännedom är en osäker grund för samverkan som håller över tid Det räcker inte att inrätta forum och former för samverkan de måste hållas vid liv
Vilken helhet är vi en del av? När behöver vi samarbeta och med vem? Har vi former för att samverka och har vi mandat för det? Vet vi vad vi kan förvänta oss av varandra?
www.fou-sodertorn.se