Handlingar. till ägarutskottets sammanträde Göteborg

Handlingar till ägarutskottets sammanträde Göteborg 2011-12-14

Föredragningslista Sida: 1(2) Ägarutskottet Sammanträde med ägarutskottet 14 december 2011 Plats: Konferensenheter på Kungshöjd, Kaserntorget 11A, 41118 Göteborg, Lokal: Havet, (bottenvåning) Tid: Onsdagen den 14 december 2011 kl. 09.15-12.00 Val av justerande Informationsärenden Ägarstyrning Samhällsekonomisk utveckling - Ekonomiska utmaningar - Ekonomiska utmaningar ur Västra Götalandsregionens perspektiv (Stefan Ackerby SKL, Mats Friberg 90 min) Koncernbanken - verksamhet - placeringar och finanspolicy (Lars Hillerström, Fredrik Nyström 40 min) Information om Moderförvaltningen (Ingalill Gustafson, Elisabeth Steier, 20 min) Rapport från controller (Hans Ekman 10 min) Beslutsärenden 1. Revidering och uppdatering av regionens finansiella riktlinjer och beslutsdokument Dnr RSK 235-2007 (Lars Hilllerström, 5 min) 2. Västra Götalandsregionens syndikerade lånelöfte och upplåning Dnr RS 746-2011 (Lars Hillerström, 5 min) Sammanställning av anmälningsärenden Dnr RS 85-2011 Övriga frågor POSTADRESS: Regionens hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 0521-27 57 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

Sammanträdesdatum: 2011-11-30 Sida: 2(2) Ägarutskottet Johnny Magnusson ordförande

Beslutsärenden

Tjänsteutlåtande Datum 2011-12-02 Diarienummer RSK 235-2007 Handläggare Lars Hillerström Telefon 031-63 06 11 E-post lars.hillerstrom@vgregion.se Till Ägarutskottet Revidering och uppdatering av regionens finansiella riktlinjer och beslutsdokument Västra Götalandsregionens finansiella strategi består av 5 delar: 1 Finansiell strategi (ramverk) 2 Riktlinje gällande finansförvaltningen 3 Riktlinje gällande pensionsmedelsförvaltningen 4 Riktlinje gällande kapitalförvaltningen avseende Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser (antas av regionstyrelsen) 5 Organisations samt berednings- och beslutsprocesser (antas av regionstyrelsen) Regionens finansiella riktlinjer ska omprövas och uppdateras årligen. Regionfullmäktige uppdrog 2010-02-02 7 till regionstyrelsen att årligen fastställa förändringar och uppdateringar som inte är av principiell karaktär avseende Riktlinjer gällande finansförvaltningen och Riktlinje avseende pensionsmedelsförvaltningen. Regionkansliet har uppdaterat de finansiella riktlinjerna enligt punkt 2-4ovan. Förändringarna är av redaktionell karaktär och förtydliganden av de tidigare gällande dokumenten. Dokumenten enlig punkt 1 och 5 är oförändrade. POSTADRESS: 405 44 GÖTEBORG BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5, Göteborg TELEFON: 031-63 06 11 HEMSIDA: vgregion.se E-POST: lars.hillerstrom@vgregion.se

Sida 2(2) Datum 2011-12-07 Diarienummer RSK 235-2007 Ägarutskottet föreslår Regionstyrelsen besluta: Godkänna förändringen av Riktlinje gällande finansförvaltningen, Godkänna förändringen av Riktlinje gällande pensionsmedelsförvaltningen, Godkänna förändringen av Riktlinje gällande kapitalförvaltningen avseende Västra Götalandsregionens anknutna stiftelser, Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Mats Friberg Ekonomidirektör

Beslutad av regionstyrelsen: 2011- RSK 235-2007 Riktlinje gällande Finansförvaltningen för Västra Götalandsregionen

2(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 INNEHÅLL 1 LIKVIDITETS- OCH SKULDFÖRVALTNING... 3 1.1 KASSA & BANK... 3 1.2 KONCERNKONTO... 3 1.3 LIKVIDITETSFÖRVALTNING... 3 1.4 SKULDFÖRVALTNING... 4 2 TILLGÅNGS- OCH SKULDSTRUKTUR... 4 2.1 KAPITALSTRUKTUR... 4 2.2 ALLOKERING VID PLACERING OCH UPPLÅNING... 4 2.3 DYNAMISK PLACERINGSMODELL... 5 3 RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING... 5 3.1 ETIK OCH MILJÖ, ANSVARSTAGANDE I PLACERINGSVERKSAMHETEN... 5 3.2 TAKTISK TILLGÅNGS- OCH SKULDALLOKERING... 6 3.3 RIKTLINJER FÖR KASSA & BANK... 6 3.3.1 Tillåtna instrument... 6 3.3.2 Ränteexponering... 6 3.3.3 Valutaexponering... 7 3.3.4 Tillåtna motparter... 7 3.3.5 Derivat... 8 3.3.6 Operativa risker... 8 3.4 RIKTLINJER FÖR LIKVIDITETSFÖRVALTNING... 8 3.4.1 Avkastningsmål... 9 3.4.2 Tillåtna instrument... 9 3.4.3 Ränteexponering... 9 3.4.4 Valutaexponering... 9 3.4.5 Aktieexponering... 9 3.4.6 Derivat... 10 3.4.7 Tillåtna motparter... 10 3.5 RIKTLINJER FÖR SKULDFÖRVALTNING... 12 3.5.1 Tillåtna instrument... 12 3.5.2 Ränteexponering... 12 3.5.3 Valutaexponering... 12 3.5.4 Derivat... 13 3.5.5 Finansierings- och kreditavtal... 13 DEFINITIONER... 15

3(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Riktlinje gällande finansförvaltningen 1 Likviditets- och skuldförvaltning Regionens (nedan kallat VGR) likviditet består definitionsmässigt av två delar, den ena delen är kassalikviditet avsedd för att möta dagliga fluktuationer, den andra är en likviditetsförvaltning avsedd för betalningsberedskap vid oförutsedda händelser. VGR:s totala betalningsberedskap ska uppgå till 2500 MNKR. Betalningsberedskapen utgörs av likviditet och/eller korta kreditlöften för att möta en upplåningssituation. Kassalikviditet är avsedd att möta korta fluktuationer. Likviditetsförvaltningen kan beloppsmässigt variera över tiden. Likviditetsförvaltningen utgör en del av regionens betalningsberedskap. Denna ska vara omsättningsbar. Så länge som VGR är nettoplacerare ska denna likviditet placeras/förvaltas för att åstadkomma en så hög avkastning som möjligt inom ramen för denna riktlinje. Regionen kan vara både placerare och låntagare samtidigt. Regionfullmäktige kan besluta om upplåning för speciella ändamål utöver den upplåning som kortfristigt kan behövas för att möta fluktuationerna i kassan. 1.1 Kassa & Bank Regionens betalningsberedskap utgörs av 2500 MNKR (21 bankdagar * nettoleverantörsbetalning per dag + en nettolöneutbetalning) och består av likviditet och kreditlöften. 1000 MNKR av betalningsberedskapen ska kunna utbetalas inom 1-7 bankdagar. Den del av betalningsberedskapen som består av likviditet förvaltas inom den så kallade likviditetsförvaltningen. 1.2 Koncernkonto VGR ska ha ett gemensamt koncernkonto där samtliga förvaltningar och helägda bolag ska vara anslutna. Förvaltningar och helägda bolag får inte använda bank- eller girokonto utanför VGR koncernkonto. 1.3 Likviditetsförvaltning Det övergripande målet med placeringarna är att bevara likviditeten i reala termer. Likviditeten ska vidare aldrig understiga en på förhand definierad skyddsnivå (se punkt 2.3) som bevakas löpande. Dessa utgångspunkter bestämmer fördelningen mellan olika tillgångar och får till följd att merparten av portföljen kommer att bestå av tillgångar med låg risk. Utöver ovanstående ska en avkastning på likviditeten på 3 % realt per år eftersträvas mätt över rullande femårsperioder.

4(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 1.4 Skuldförvaltning Vid behov av upplåning exponeras regionen för risken att likvida medel inte kan lånas upp utan påtagliga kostnadsökningar. Finansiering/upplåning ska ske i konkurrens och till lägsta möjliga upplåningskostnad. Finansieringskostnaden beror på val av kreditform och instrument. För finansiering som beräknas ske över en längre tid tillämpas en finansieringsstrategi beskriven i termer av tillgängliga krediter, kostnader för krediter, krediter med olika längd och volym, nya finansieringsformer, motparter och motpartsrisker samt derivatinstrument. 2 Tillgångs- och skuldstruktur Målsättning med regionens kapitalstruktur är att vid varje tidpunkt ha tillgång till likvida medel för att kunna tillgodose koncernens betalningsåtaganden. Den lägsta tillgängliga likviditeten (kort likviditetsreserv) ska utgöra 1000 MNKR, den totala likviditetsreserven uppgår till 2500 mnkr. 2.1 Kapitalstruktur Då målsättning med regionens kapitalstruktur är att vid varje tidpunkt ha tillgång till likvida medel, är strategin att ha en bas med kreditlöften som kan nyttjas relativt snabbt. Strategin för tillgångssidan är att dels ha likvida medel för betalningsberedskap dels skapa en högre avkastning genom aktiv likviditetsförvaltning. Utöver detta ska olika kreditavtal och bilaterala lån finnas tillgängliga för att kunna användas vid ett längre finansieringsbehov. För att åstadkomma riskspridning i upplåningen ska finansieringen spridas mellan olika finansiärer samt på olika löptider. Lån/krediter får inte upptas eller räntebindas på längre tid än 10 år. I de fall där koncernens likviditet fluktuerar kraftig mellan tillgångar och skulder kan placering och finansiering ske samtidigt över tid. Räntearbitrage är inte tillåtet. Finansiering och placering under en längre tid (>12 månader) kan ske efter beslut i ägarutskottet. 2.2 Allokering vid placering och upplåning Utifrån ovan beskrivna kapitalstruktur är följande alternativ tillåtna. Placering/utlåning får ske på den svenska marknaden: genom placering i aktier eller aktierelaterade instrument genom placering i räntor eller ränterelaterade instrument på annat sätt genom särskilt beslut av Regionstyrelsen Upplåning får ske genom: bilaterala lån lån på annat sätt genom särskilt beslut av Regionstyrelsen utgivande av skuldebrev (i huvudsak så kallade certifikat och obligationer)

5(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 2.3 Dynamisk placeringsmodell Den dynamiska allokeringen syftar till att säkerställa ett realt bevarande av kapitalet samtidigt som en del av kapitalet investeras i tillgångar med högre förväntad avkastning och därmed förenad risk. Det finns ingen bestämd fördelning mellan olika tillgångsslag utan istället varieras fördelningen mellan tillgångsslagen för att anpassa risknivån till önskad nivå. Placeringen av likviditet förväntas ge en real avkastning på 3 %. Den dynamiska placeringsmodellen består av tre vitala delar. Skyddsnivå Skyddsnivån fastställs genom att andelen överlikviditet separeras från regionens kassa utifrån framtagna likviditetsprognoser. Skyddsnivån på kalenderrårsbasis sätts till portföljens ingående värde och justeras för eventuella in- och utflöden. Riskbuffert Utifrån det huvudsakliga riskmålet med en real skyddsnivå kan en riskbuffert beräknas. Detta görs genom att aktuella marknadsvärderade tillgångar ställs mot skyddsnivån, diskonterat med riskfri ränta. Det visar hur stora tillgångar som behövs för att garantera att skyddsnivån nås vid årsskiftet. Den eventuella marginalen där emellan är riskbufferten. Maximal andel aktier Månadsvis fastställs en multiplikator som tillsammans med riskbufferten ger hur stor andel aktier som portföljen maximalt kan innehålla utan att skyddsnivån riskerar att underskridas. Ligger maximal andel aktier under aktuell andel aktier sker en justering för att minska risken. Den dynamiska allokeringsmodellen tillämpas när portföljens marknadsvärde överstiger 1 000 mnkr. 3 Riktlinjer för förvaltning Detta avsnitt omfattar instruktioner för handel med finansiella instrument både vid placering och vid upplåning. Följande avsnitt utgör riktlinjer och omfattning av koncernens riskmandat för respektive förvaltning. Regionen är en aktör på de finansiella marknaderna och verksamheten innebär att regionen är utsatt för olika slags risker. Målet med verksamheten är att minimera riskerna för att därigenom säkerställa ett stabilt finansnetto, värdesäkra regionens finansiella tillgångar och minimera regionens finansiella kostnader vid kapitalanskaffning. Med en risk avses en händelse som påtagligt påverkar regionens finansiella situation och/eller finansnetto. 3.1 Etik och miljö, ansvarstagande i placeringsverksamheten Regionen ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Regionen har som krav att de företag och organisationer i vilka kapital investeras följer de internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö, vilka finns formulerade i FN-konventioner och traktater som humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Vidare medges ej placeringar direkt i företag som systematiskt och om-

6(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 fattande bryter mot internationella normer och konventioner. Regionens ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs ska vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer. Regionen ska ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar ska inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Regionen ska regelbundet, dock minst en gång per år, genom extern part analysera befintliga kapitalplaceringars följsamhet mot ovanstående normer. Konstaterad avvikelse ska snarast rapporteras till regionstyrelsens ägarutskott. Ägarutskottet beslutar om regionen ska försöka få bolaget att ändra sin verksamhets inriktning så att bolaget uppfyller de etiska och miljömässiga krav regionen har eller att sälja placeringen. 3.2 Taktisk tillgångs- och skuldallokering Placering och finansiering ska ske med hänsyn tagen till riskexponering och gällande risklimiter samt instrument. Betalningsberedskapen ska alltid kunna tillgodoses. Regionen kommer från tid till annan att agera både på skuld- och tillgångssidan. Då likviditetsprognosen visar en varaktig övergång ( > 12 månader) från placerare till nettolåntagare ska längre finansieringsalternativ beaktas och placering får då endast ske i undantagsfall och under en kortare period. Likviditetsreservens storlek mäts som summan av likvida medel, kortfristiga likvida placeringar (< 12 månader) och outnyttjade delar av garanterade kreditlöften. Nettolåneskuld/nettolikviditet utgör summan av regionens utlåning, likvida medel och placeringar minskad med regionens långfristiga och kortfristiga upplåning. 3.3 Riktlinjer för kassa & bank Kassaportföljen är till för att möta korta fluktuationer i regions likviditet. Portföljen kan netto vara både positiv och negativ. 3.3.1 Tillåtna instrument bankkonto deposition i bank checkräkningskredit kortfristiga lån räntevärdepapper 3.3.2 Ränteexponering Ränteexponering omfattar alla ovan namngivna ränteinstrument. Ränterisken mäter/visar hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid.

7(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Ränterisken kan härledas ur följande: checkkrediter finansiella derivat kassa och bank kort- och långfristiga lån korta krediter placerade tillgångar Denna risk mäts i såsom genomsnittlig vägd räntebindningstid. Genomsnittlig vägd räntebindningstid i kassaförvaltningen ska ligga mellan 1-30 dagar. 3.3.3 Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår även vid avtal om framtida köp eller försäljning då denna ska betalas i annan valuta än SEK. Denna risk mäts i kassa & bank såsom valutaexponering. De förvaltningar i regionen som har en valutaexponering, överstigande motvärde 1 mnkr, i en eller flera valutor ska rapportera dessa valutaflöden i en månatlig valutarapport till koncernbanken. Valutaflöden i koncernkontot ska antingen växlas eller placeras på valutakonton för att möta kända framtida in eller utgångar i valutan. Alla valutarisker som uppstår inom finansenheten avseende lån, placeringar och derivat ska kurssäkras. Ansvaret för detta ligger hos finansenheten. Valutaexponeringen ska beaktas och hanteras. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 mnkr i koncernen kan väljas att kurssäkras vilket hanteras av finansenheten. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden. För att hantera valutaexponering får följande derivatinstrument användas: räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Ensidigt får optioner inte ställas ut. Det är dock tillåtet att ställa ut optioner för att säkerställa ett intervall där en valuta tillåts variera så kallad collor om detta görs som en nollkostnadsstruktur. Detta får endast göras för att hantera risken i en verksamhetsrelaterade flöden. 3.3.4 Tillåtna motparter Med motparter avses risken för att en motparts obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt.

8(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Motpartsrisken innebär att regionen kan försättas i en akut likviditets- eller finansieringsbrist. En motparts obestånd får inte hota regionens finansiering. Denna risk uppkommer exempelvis vid positivt saldo på bankkonto, placeringar och positiva markandsvärden i derivatinstrument. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Utifrån Standard & Poor s (S&P) och Moody s ratinglista är motparter inom lägst följande kategorier tillåtna A-1 och K-1 (S&P) samt P-1 (Moody s). Likaså är placeringar hos svenska staten, placeringar med statlig garanti, kommuner samt landsting tillåtna. 3.3.5 Derivat Derivatmarknaden kännetecknas av att den kan delas in i två segment dels standardiserade dels ostandardiserade instrument. Handel i förstnämnda sker i Sverige på Stockholmsbörsen som noterade instrument medan ostandardiserade derivat kännetecknas av att de är skräddarsydda efter kundens behov. Anledningen att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte- som valutafluktuationer. Då kassan utgör kort likviditet ska derivatprodukter, utöver de under avsnitt 3.4.6, inte användas. 3.3.6 Operativa risker Med operativ risk avses risken att regionen får förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oklar ansvarsfördelning som kan orsaka felaktigheter. Inom operationella risker kan man identifiera ett flertal riskområden bland annat personrisker, processrisker och teknologiska risker. Utöver dessa kan man också identifiera legala risker, management risker och etiska risker. Med personrisk avses bland annat kompetensbrist. Processrisk avser risken för bristande rutiner, arbetssätt, intern kontroll, värderings- och riskmätningsmodeller. I teknologiska risker ingår bland annat affärssystem samt värderings- och riskmätningsmodeller och risken att systematiska fel uppstår. En god uppfattning om skillnaden mellan behörighet och befogenhet samt väl dokumenterade befattnings- och ansvarsbeskrivningar utgör en bra grund för minskade operativa risker. 3.4 Riktlinjer för likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltningens mål är att genom aktiv placering dels värdesäkra tillgångarna i portföljen dels bidra till en avkastning på kapitalet vid en given risknivå. Likviditetsförvaltningen ska hanteras enligt den ovan beskrivna dynamiska placeringsmodellen. Detta innebär att en relativt hög andel av portföljens värde ska ligga i tillgångsslag med låg risk. Övrig del placeras i tillgångsslag med högre risk. I likviditetsportföljen är utgångspunkten för avkastningsmål och risktagande en definierad skyddsnivå där det reala värdet inte får underskridas. Skyddsnivån sätts utifrån beslutat ingående kapitalvärde uppräknat med inflation. Detta medför att normala riskmått inte beräknas inom denna förvaltning utan hanteras inom modellens allokering.

9(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Regionens betalningsberedskap utgörs av 2500 MNKR och består av likviditet och kreditlöften. 1000 mnkr av betalningsberedskapen ska kunna utbetalas inom 1-7 bankdagar. Den del av betalningsberedskapen som består av likviditet förvaltas inom den så kallade likviditetsförvaltningen. Denna består av 1000 mnkr samt under året upparbetad likviditet från koncernen. 3.4.1 Avkastningsmål Avkastningsmålet på likviditetsförvaltningen uppgår till realt 3 % per år och mätt över en rullande fem årsperiod. 3.4.2 Tillåtna instrument Placeringar kan ske i följande tillgångsslag på den svenska marknaden: aktiefonder aktier aktierelaterade instrument bankkonto deposition i bank räntebärande papper räntefonder Inga instrument får avtalas eller räntebindas på längre tid än 3 år. 3.4.3 Ränteexponering Ränteexponering omfattar alla på marknaden förekommande ränteinstrument. 3.4.4 Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering kan uppstå i samband med placering i annan valuta än SEK. I likviditetsförvaltningen kan valutaexponering förekomma som en del av placeringsstrategin. Valutaexponering innebär kursrisk, vilken ska beaktas och hanteras. Denna kan man välja att säkra. Detta beslut sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering eller större förändring på valutamarknaden. Denna risk mäts i likviditetsförvaltningen såsom valutaexponering. Valutaexponeringen ska beaktas och hanteras. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 mnkr i koncernen kan väljas att kurssäkras. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden. 3.4.5 Aktieexponering Med aktiekursrisken avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsen ställer in betalningar eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden.

10(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Denna risk ingår i likviditetsförvaltning såsom aktiekursrisk (kursförlust i förhållande till den enskilda aktien eller aktieportföljen). Se vidare i dokumentet gällande Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. För att begränsa aktiekursrisken får placeringar i enskilda aktier ske med högst 10 % per motpart av det totala placerade kapitalet avseende aktier. 3.4.6 Derivat Derivatmarknaden kännetecknas av att den kan delas in i två segment dels standardiserade dels ostandardiserade instrument. Handel i förstnämnda sker i Sverige på Stockholmsbörsen som noterade instrument medan ostandardiserade derivat kännetecknas av att de är skräddarsydda efter kundens behov. Anledningen att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte- som valutafluktuationer. Följande off-balance instrument kan användas: CAPS FRA repor ränteoptioner ränteswapar ränteterminer räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte överstiga sammanlagt 10 MNKR. 3.4.7 Tillåtna motparter Kreditrisk definieras som summan av exponeringen i placeringar och derivat. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittent- och durationskategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta kategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i området DL:FN aldrig överstiga 30% (ruta DL). Om portföljens marknadsvärde understiger 1 000 mkr ska andelarna i tabellen nedan beräknas på 1 000 mkr istället för det aktuella portföljvärdet.

11(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Emittent/värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år (dur. 0-1 år) K till L L A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euro-området, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 F. Värdepapper utan rating, eller lägre än BBB-/Baa3 100% 100% 100% B till E 100% 85% 15% (25%) C till E 80% 60% 10% (20%) D till E 50% 30% 5% (15%) E 20% 10% 5% (10%) F 10% 5% 2%(5%) Ett instruments rating fastställs enligt följande prioriteringsordning oavsett löptid: 1. Instrumentets långfristiga rating. 2. Emittentens långfristiga rating. 3. Instrumentets kortfristiga rating. 4. Emittentens kortfristiga rating. 5. Garants rating. Syftet med ovanstående prioriteringslista är att fastställa en rättvisande rating för respektive instrument. Det kan finnas tillfällen då avsteg från denna prioriteringslista måste göras för att fastställa en rättvisande rating. Beslut från avsteg i prioriteringslista för endast göras av finanschef och ekonomichef i förening. Beslutet ska motiveras, dokumenteras och redovisas på närmast följande sammanträde för regionstyrelsens ägarutskott. Användning av en eventuell garants rating får endast ske under förutsättning att emittentens åtagande är tillfullo garanterade. Innan ett instrument utan egen rating köps åligger det handlaren att införskaffa 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande.

12(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 tillräcklig dokumentation som styrker garantin. Om en emittent med en viss rating har en garanti av ett bolag/institution med högre rating ska ändå emittentens rating användas. I ratingen av emittenten tar ratinginstituten hänsyn till eventuella garantier. Kommuner och landsting utan rating faller i kategori C. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Västra Götalandsregionen eller närstående bolag är inte tillåtet. 3.5 Riktlinjer för skuldförvaltning I en upplåningssituation ska regionens behov anpassas till upplåningens förväntade storlek och löptid. Finansiering ska ske utifrån kriterierna lägsta upplåningskostnad, konkurrens och kreditvärdighet. 3.5.1 Tillåtna instrument Upplåning kan ske med följande instrument: checkräkningskredit extern leasing får endast ske efter beslut av ekonomidirektören. Intern leasing får förekomma enligt anvisningar i Ekonomiinfo nr 3/06 och i ekonomihandbok. kortfristiga lån såsom certifikatsprogram och bilaterala lån kreditlöften korta och/eller långa långfristiga lån såsom ECP-program, MTN-program och bilaterala lån I syfte att möta eventuella svårigheter att uppta lån över tiden ska den långfristiga låneskulden ha en över tiden spridd förfallostruktur. Likaså bör upplåningen diversifieras med ett flertal olika instrument. 3.5.2 Ränteexponering Med ränterisk avses risken för en resultatpåverkan genom förändringar i räntenivån på de finansiella marknaderna. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Ränterisken kan härledas ur följande: checkkrediter finansiella derivat kassa och bank kort- och långfristiga lån korta krediter Denna risk mäts i skuldförvaltningen såsom genomsnittlig vägd räntebindningstid. Genomsnittlig vägd räntebindningstid i skuldförvaltningen ska ligga i intervallet 0-12 månader när skulden understiger 1 500 mnkr och 12-36 månader när skulden överstiger 1 500 mnkr. Lån får inte avtalas och räntebindas på längre tid än 10 år. 3.5.3 Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid

13(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår i samband med upplåning i annan valuta är SEK. Denna risk mäts i skuldförvaltning såsom valutaexponering. Om valutaexponering uppkommer i skuldförvaltningen ska den omedelbart elimineras. Ingen upplåning/finansiering får ligga exponerad i annan valuta än SEK. 3.5.4 Derivat Anledningen till att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte- som valutafluktuationer. Derivat används även för att förändra genomsnittlig vägd räntebindningstid avseende en underliggande skuldposition. Skuldförvaltning utgörs ofta av en långsiktig finansiering och en längre genomsnittlig vägd räntebindningstid. Detta medför att derivat måste användas för att hålla sig inom riskmåtten. Regionen ska ha ISDA-avtal (Issued Standard Derivative Agreement) med de motparter man avser att handla derivat med. För ovanstående kan följande off-balance instrument användas: CAPS FRA repor ränteoptioner ränteswapar ränteterminer räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut. Det är dock tillåtet att ställa ut optioner för att säkerställa ett intervall där en ränta där en tillåts variera så kallad collor om detta görs som en nollkostnadsstruktur. Detta får endast göras för att hantera ränterisken. Marknadsvärden netto i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte överstiga sammanlagt 10 mnkr. 3.5.5 Finansierings- och kreditavtal Med marknadslikviditetsrisk avses att regionens kapitalbehov inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Denna risk hanteras inom skuldförvaltningen genom att tillgodose att det finns garanterade och upphandlade kreditramar. Den långfristiga finansieringen kan ske på den svenska och/eller internationella kapitalmarknaden. Genom kreditlöften ska regionens tillgång på likviditet säkerställas. Kreditlöften ska finnas med en återstående löptid om mer än två år. I nedanstående tabell visas de avtal som för närvarande gäller för skuldförvaltningen.

14(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Finansieringsavtal (MNKR) Garanterad kreditram Upphandlad kreditram Syndikerat lånelöfte 3 000 Checkräkningskredit 750 Högst 30 % av den sammanlagda volymen kreditramar får finnas hos en enskild motpart. Då skulden är mindre än 1 500 MNKR får regionens skuld exklusive bindande kreditlöften förfalla inom 12 månader. Är skulden större än 1 000 MNKR får högst 35 % av regionens skuld inklusive bindande kreditlöften förfalla inom 12 månader. Bindande kreditramar motsvarande minst 50 % av förväntad skuld ska finnas med en återstående löptid om minst 2 år. Utöver ovanstående kreditramar kan även bilaterala lån användas för finansiering. Finansiering ska ske i konkurrens till lägsta möjliga finansieringskostnad.

15(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Definitioner Aktieindexobligation Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsen ställer in betalningar eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden. Aktieportfölj En förmögenhet som är placerad i aktier. Aktuell placeringslimit Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Allokering Fördelning av tillgångsslag i portföljen Ansvarsförbindelse Del av pensionsskuld som redovisas inom linjen, dvs. inte i balansräkningen Benchmark Jämförelseindex Betalningsberedskap Regionens betalningsberedskap defineras som betalningar under 21 bankdagar * nettoleverantörsbetalning per dag + en nettolöneutbetalning CAPS En premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå (räntetak) Derivatinstrument Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Diskontera Nuvärdesberäkna exempelvis framtida pensionsåtaganden. Diskonteringsränta Den ränta som används för att nuvärdesberäkna exempelvis framtida åtaganden Diskretionär förvaltning Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. Diversifiering Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Duration Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Emittent Utgivare och garant av finansiella instrument. EMTN-program Medellångt obligationsprogram (European-Medium-Term-Note) Exponering Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. FRA Avtal om en framtida räntesats givet en bestämd tidsperiod (Forward Rate Agreement)

16(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Förvaringsinstitut Index ISDA-avtal Kassaflöde Konvertibla skuldebrev Kreditrisk Large Cap Likvida medel Likviditet Likviditetsrisk Likvidschema Limit Löptid Marknadslikviditetsrisk Marknadsränta Marknadsvärde Marknadsvärderad skuld Matchning Mid Cap Motpartsrisk MSCI World-index MTN-program Nollkupong Obligation Off-balance Från kapitalförvaltare eller fondbolag fristående bank eller annat kreditinstitut där förvärvade värdepapper ska deponeras och som ska ombesörja in- och utbetalningar rörande depå eller fond. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Standardiserade derivat-avtal (Issued Standard Derivative Agreement) Ström av kapital, som exempelvis pensionsutbetalningar Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget. Risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. (Large market capitalization) Stora bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde över 1 miljard euro, drygt 9 miljarder kronor. Medel på bankräkning o dyl. som kan omsättas med kort varsel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risken att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tidpunkter mellan avslutsdag och likviddag. En akties likviddag är i normalfallet längre fram i tiden än motsvarande för ett räntebärande värdepapper. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Risken för att behovet av kapital inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Benämns även som refinansieringsrisk. Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer. Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Pensionsåtagandet värderat med marknadsränta istället för med fastställd bokföringsränta. Exempelvis att kassaflöden från ett räntebärande papper infaller vid samma tidpunkt och med samma storlek som en pensionsutbetalning. (Mid market capitalization) Mellanstora bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde mellan cirka 1,4 miljarder och 9 miljarder kronor. Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. Morgan Stanleys världsindex för globala aktier Medellångt obligationsprogram (Medium-Term-Note) Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta. Denna ackumuleras istället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras härigenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta. Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Instrument som inte hamnar under tillgångar/skulder utan redovisas utanför balansräkningen.

17(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 OMX-gruppen OMRX Bond-index OMRX REAL-index Operativ risk Option Placeringshorisont Portfölj Rating Ratingkategorier Består av OM (Stockholmsbörsen) och HEX (Helsingforsbörsen) OMX-gruppens värdeviktade index bestående av nominella benchmarkobligationer emitterade av staten samt bostadsinstituten OMX-gruppens värdeviktade index bestående av samtliga statliga realränteobligationer Risken för förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oklar ansvarsfördelning som kan orsaka felaktigheter. Inom operationella risker ligger områden såsom person-, process- och teknologiska risker. Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen skall vara investerade. Ett kapital som är placerad i olika tillgångar. Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Rating institut Mycket hög kreditvärdighet Hög kreditvärdighet Spekulativ kreditvärdighet Mycket låg kreditvärdighet S & P s AAA-AA A-BBB BB-B CCCD Moody s Aaaa-Aa A-Baa Ba-B Caa-C S & P s kreditvärdighetsbedömningar av svenska företagscertifikat och kommuncertifikat baserar sig på en inhemsk ratingskala som sträcker sig från K-1 till K-5. En emittent av penningmarknadsinstrument som hänförs till kategori K-1 bedöms ha en mycket god kapacitet att möta aktuella betalningsförpliktelser medan en emittent som placerats i kategori K-5 är, eller förväntas bli, ur stånd att i tid möta aktuella betalningsförpliktelser. Rating översättningstabell Tabellen nedan översätter rating enligt Standard and Poor s och Moodysfrån / till kort rating

18(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Översättningstabell för rating Standard & Poor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A P-1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ P-2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- P-3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 CCC+ Caa1 CCC Caa2 CCC- Caa3 CC Ca C C Not prime C K-4 D D Realobligation Realränta Rebalansering Repa Riskkontroll Riskfri ränta Riskmått Råvarurisk En obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. (Även kallad realränteobligation). Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Återköpsavtal avseende avista och termin (Repurchasing agreement) Bevakning och uppdatering av aktuell placeringslimit. Den ränta, till vilken man kan sätta av medel, som inte innebär någon risk. Mått för att mäta risk. I vårt fall används sannolikheten för att gå under säkerhetsgolvet som mått på risken. Med råvarurisken avses hur avkastningen påverkas av förändringen av kursen eller volymen på/av de råvaror som ingår i portföljen.

19(18) Beslutad av regionstyrelsen: 2011- SK 235-2007 Räntearbitrage Ränteportfölj Ränterisk Ränteswapar Räntevalutaswapar Sharpe-kvot SIX PRX-index Small Cap Specialistuppdrag Standardavvikelse Statslåneränta Säkerhetsgolv Termin Tillgångsslag Valutarisk Räntespekulation d v s låna för att placera i syfte att generera avkastning. En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper. Hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Byten av fasta och rörliga räntor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Byten av fasta och rörliga räntor och valutor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Riskjusterat avkastningsmått. SIX Portfolio Return index är ett aktieindex som skall spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsens A- och O-lista. Indexet tar även hänsyn till utdelningar. (Small market capitalization) Mindre bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde under 1,4 miljarder kronor (150 miljoner euro). En kapitalförvaltare som endast förvaltar ett tillgångsslag. Till skillnad mot blanduppdrag där varje förvaltare förvaltar två eller flera tillgångsslag. Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på ett värdepapper eller en marknad fluktuerar över tiden. Statslåneräntan utgörs av den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år och den ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan. Den på förhand definierade lägsta nivå som portföljens tillgångar får falla till i relation till målet. Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga. att den egna valutan stiger/utländska valuta faller.

UTKAST 12 REGIONKANSLIET 2011-12-02 EKONOMIAVDELNINGEN BESLUTAD AV REGIONSTYRELSEN: 2011- RSK 235-2007 Riktlinje gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen

REGIONKANSLIET 2011-12-02 EKONOMIAVDELNINGEN 2 (15) BESLUTAD AV REGIONSTYRELSEN: 2011- RSK 235-2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTRATEGI... 3 2 PLACERINGSREGLER... 3 2.1 INLEDNING... 3 2.2 ÖVERGRIPANDE PLACERINGSREGLER... 4 2.2.1 Tillåtna tillgångsslag... 4 2.2.2 Övergripande placeringslimiter... 4 2.2.3 Aktuella placeringslimiter... 5 2.3 RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER OCH STRUKTURERADE OBLIGATIONER... 5 2.4 AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT... 7 2.4.1 Strukturerade produkter... 7 2.4.2 Valutasäkring... 7 2.4.3 Belåning... 7 2.4.4 Likviditet... 8 2.4.5 Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit... 8 2.5 ALTERNATIVA PLACERINGAR... 8 2.6 ETIK- OCH MILJÖHÄNSYN, ANSVARSTAGANDE I PLACERINGSVERKSAMHETEN... 8 3 FÖRVALTNING AV KAPITALET... 9 3.1 FÖRVALTNINGSUPPDRAGET... 9 4 UPPFÖLJNING... 9 4.1 SYFTE... 9 4.2 HUR SKA UPPFÖLJNING SKE?... 10 4.3 UTVÄRDERING MOT INDEX... 10 5 FÖRVALTARENS ÅTAGANDE... 10 6 RAPPORTERING... 10 6.1 MÅNADSRAPPORT... 10 6.2 ÅRSRAPPORT... 11 7 DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER... 12

REGIONKANSLIET 2011-12-02 EKONOMIAVDELNINGEN 3 (15) BESLUTAD AV REGIONSTYRELSEN: 2011- RSK 235-2007 RIKTLINJE GÄLLANDE PENSIONSMEDELSFÖRVALTNINGEN 1 Övergripande förvaltningsstrategi Förvaltningen ska ske enligt nedanstående placeringsregler. Reglerna innebär att en relativt stor del av pensionsreservationens tillgångar kommer att placeras i en matchande förvaltning. 2 Placeringsregler 2.1 Inledning Förvaltningen av pensionsreservationen ska baseras på en strategi där en säkerhetsnivå och en riskbuffert används. Aktuellt marknadsvärde på tillgångarna i förhållande till värdet av säkerhetsnivån för de pensionsutbetalningar som ska tryggas utgör en riskbuffert för pensionsreservationen. Vid varje tidpunkt med början år 2010 ska de närmast fyra kommande årens betalningsåtagande relaterat till nivån på den pensionsreservation som totalt har gjorts säkras till 100 %. Betalningsåtagandet för resterande år av den tidsperiod som reservationen är avsedd att täcka ska säkras till 90 %. Den genomsnittliga säkringsnivån sett över hela tidsperioden kommer därmed att uppgå till drygt 80 %. Dessa mått anger skyddsnivåer som aldrig får underskridas. Under uppbyggnadsskedet av pensionsreservationen gäller den genomsnittliga säkringsnivån. Riskbufferten, vars storlek kan variera, kan investeras i tillgångar med högre avkastning. Minskar riskbufferten måste däremot andelen tillgångar med hög risk minska. Eftersom riskbufferten alltid är mindre för pensionsutbetalningar som ligger nära i tiden i förhållande till de som inträffar längre fram kommer kapitalet att investeras i säkra räntebärande papper med kortare löptid för de närmaste utbetalningarna. Detta kommer av att det inte finns tid att hämta igen en förlust för de utbetalningar som inträffar i närtid, givet ett och samma säkerhetsgolv. Exakta former för hur förvaltningsstrategin ska tillämpas i praktiken ska utformas i ett arbetsdokument som ska ligga till grund för den löpande förvaltningen. Placeringsreglerna är utifrån ovanstående principer indelade i två huvuddelar övergripande placeringsregler och aktuella limiter. De övergripande placeringsreglerna anger den yttre ramen för hur kapitalet kan placeras, d v s den absoluta övre respektive undre gränsen för andelen ränteplaceringar, aktier med mera. De övergripande placeringsreglerna fastställer vidare vilka tillgångsslag och finansiella instrument som det är tillåtet att investera i. För varje tillgångsslag fastställs sedan limiter för minimal och maximal andel av portföljen. De aktuella placeringslimiterna ska fastställas med beaktande av aktuella marknadsvärden för pensionsreservationen, pensionsåtagandet, riskbufferten samt marknadens risknivå. Här anges hur stor andel som får investeras i olika tillgångsslag vid var gällande tidpunkt.

REGIONKANSLIET 2011-12-02 EKONOMIAVDELNINGEN 4 (15) BESLUTAD AV REGIONSTYRELSEN: 2011- RSK 235-2007 2.2 Övergripande placeringsregler 2.2.1 Tillåtna tillgångsslag En detaljerad beskrivning över tillåtna tillgångsslag och instrument återfinns längre fram i riktlinjen. Placeringar kan ske i följande tillgångsslag på den svenska marknaden: aktiefonder (även utländska) aktier aktierelaterade instrument (även utländska) bankkonto deposition i bank räntebärande papper räntefonder alternativa placeringar Med aktierelaterade instrument avses i första hand aktivt förvaltade fonder, aktieindexfonder, aktieindexobligationer samt olika typer av instrument för att nå aktieindexexponering som inte står i strid med övriga begränsningar i denna riktlinje. 2.2.2 Övergripande placeringslimiter Procenttalen i följande tabell anger lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt ska få utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Tabell 2-1 Övergripande limiter för tillgångsslagen Tillgångsslag Min Max 1. Likvida medel 0 % 10 % 2. Nominella räntepapper 0 % 30 % 3. Realränteobligationer 40 % 90 % 4. Aktier Varav svenska aktier och aktierelaterade instrument 10 % 3 % 60 % 20 % Varav utländska aktiefonder och 7 % 40 % aktierelaterade instrument 5. Alternativa placeringar 0 % 10 %

REGIONKANSLIET 2011-12-02 EKONOMIAVDELNINGEN 5 (15) BESLUTAD AV REGIONSTYRELSEN: 2011- RSK 235-2007 2.2.3 Aktuella placeringslimiter De aktuella placeringslimiterna ska fastställas med syftet att förvaltningsmålet aldrig får riskeras. Detta innebär att de aktuella placeringslimiterna måste bevakas löpande och uppdateras när behov uppstår. Fördelningen på tillgångsslag kommer därför att variera över tiden. I en viss situation innebär det att andelen aktier inte kan ligga vid maximinivån. I vissa lägen måste andelen vara betydligt lägre för att inte förvaltningsmålet ska äventyras. Om det exempelvis finns risk för att den på förhand definierade procentandelen av respektive pensionsutbetalning vid ett givet tillfälle inte kan täckas, ska en förändring ske av de aktuella placeringslimiterna och portföljens olika tillgångsslag. De aktuella placeringslimiterna måste alltid ligga inom ramen för de övergripande placeringsreglerna. Detta trots att det i vissa situationer kan vara möjligt att, utan att riskera förvaltningsmålet, acceptera en vidare gräns än vad som tillåts i de övergripande reglerna. 2.3 Räntebärande värdepapper och strukturerade obligationer Kreditrisk definieras som summan av exponeringen i placeringar och derivat. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittent- och durationskategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta kategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i området DL:FN aldrig överstiga 30% (ruta DL). Om portföljens marknadsvärde understiger 1 000 mkr ska andelarna i tabellen nedan beräknas på 1 000 mkr istället för det aktuella portföljvärdet.

REGIONKANSLIET 2011-12-02 EKONOMIAVDELNINGEN 6 (15) BESLUTAD AV REGIONSTYRELSEN: 2011- RSK 235-2007 Emittent/värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år (dur. 0-1 år) K till N L till N M till N N A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 F. Värdepapper utan rating, eller lägre än BBB-/Baa-3 100% 100% 100% 100% 100% B till E 100% 85% 70% 60% 15% (25%) C till E 80% 60% 40% 25% 10% (20%) D till E 50% 30% 20% 10% 5% (15%) E 20% 10% 5% 0% 5% (10%) F 10% 5% 0% 0% 2%(5%) Ett instruments rating fastställs enligt följande prioriteringsordning oavsett löptid: 1. Instrumentets långfristiga rating. 2. Emittentens långfristiga rating. 3. Instrumentets kortfristiga rating. 4. Emittentens kortfristiga rating. 5. Garants rating. Syftet med ovanstående prioriteringslista är att fastställa en rättvisande rating för respektive instrument. Det kan finnas tillfällen då avsteg från denna prioriteringslista måste göras för att fastställa en rättvisande rating. Beslut från avsteg i prioriteringslista för endast göras av finanschef och ekonomichef i förening. Beslutet ska motiveras, dokumenteras och redovisas på närmast följande sammanträde för regionstyrelsens ägarutskott. 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande.