Blästbrukslämning i Brämhult

Blästbrukslämning i Brämhult Arkeologisk förundersökning av RAÄ Brämhult 29 :1 Brämhult 14 :1 Brämhult socken, Borås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :1 Västarvet Kulturmiljö

Blästbrukslämning i Brämhult Arkeologisk förundersökning av RAÄ Brämhult 29 :1 Brämhult 14 :1 Brämhult socken, Borås kommun Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :1 Västarvet Kulturmiljö

Författare Elinor Gustavsson Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Fotot visar två av de påträffade anläggningarna från sydväst. Fotot taget av Elinor Gustavsson. Tryck tryckeri, ort 201X Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Museigatan 1 441 73 Lödöse tel 010-4414380 lodosemuseum@vgregion.se, www.vastarvet.se

Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund, landskapsbild och fornlämningsmiljö...6 Syfte och metod...8 Resultat...9 Vedartsbestämning och 14C-analys...10 Kart- och arkivstudier...12 Slutsats och åtgärdsförslag...12 Litteratur...13 Otryckta källor...13 Tryckta källor...13 Tekniska och administrativa uppgifter...14 Bilagor...15

4 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :1 Figur 1. Västra Götalands län med platsen för förundersökningen markerad i Borås kommun.

Figur 2. Borås kommun med förundersökningsområdet markerat. Blästbrukslämning i Brämhult 5

6 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :1 Sammanfattning I samband med att Borås kyrkogårdar avsåg utvidga kyrkogården vid Brämhults gamla kyrka, gjorde Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum en arkeologisk förundersökning av den sedan tidigare kända fornlämningen RAÄ Brämhult 29 :1. Undersökningen gjordes i enlighet med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, diarienummer : 431-3995-2015. Den aktuella lämningen utgjordes enligt anteckning i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem ( FMIS ) av en blästbrukslämning bestående av slaggförekomst inom ett 45 30 meter stort område ( NV SO ). Anteckningen är gjord 1991 och avslöjar också att Brämhults hembygdsförening grävt ett provschakt vid fornlämningen. Det framgår inte hur stort schaktet var eller var det placerades. Vid förundersökningen grävdes tolv sökschakt inom och intill gränserna för fornlämningen, som låg på och kring ett impediment i gammal åkermark på vilket ett antal stora ekar växte. Strax utanför den norra gränsen för fornlämningen påträffades fyra anläggningar av förhistorisk karaktär. Efter utgrävning visade sig två av dem bestå av rester av blästugnar, från vilka troligen den slagg man tidigare påträffat i området härrörde. På det ovan nämnda impedimentet var en huslämning i form av grunden efter en backstuga, enligt skylt på platsen har stugan tillhört»kajsa i asken«. Stengrunden mättes upp, beskrevs och anmäldes till FMIS som en övrig kulturhistorisk lämning ( ÖKL ). Blästbrukslämningarna undersöktes och togs bort inom ramarna för den arkeologiska förundersökningen. Därför anser Västarvet kulturmiljö/lödöse museum att inga hinder föreligger för kommande exploatering av området och att inga ytterligare antikvariska åtgärder behövs. Bakgrund, landskapsbild och fornlämningsmiljö Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum har, under två dagar i maj 2015, genomfört en arkeologisk förundersökning av RAÄ Brämhult 29 :1. Medverkande arkeologisk personal var Mats Hellgren och Elinor Gustavsson, båda anställda vid Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum. Inför förundersökningen fanns i Borås kommun endast uppgift om blästbrukslämningar på fem platser. Merparten av dessa hade inte undersökts eller kunnat sättas in i ett större sammanhang i förhållande till den omgivande fornlämningsmiljön. Kunskapsläget fick därför betraktas som knapphändigt. Den aktuella förundersökningsytan låg i hagmark cirka 200 meter västsydväst om Brämhults kyrka, cirka 5,5 kilometer nordost om Borås centrum. I närområdet fanns ett antal ålderdomliga lämningar av olika karaktär. Den närmsta ( RAÄ 25 :1 ) låg cirka 150 meter söderut och var fyndplats för ett par yxor, en mejsel och

Blästbrukslämning i Brämhult 7 Figur 3. Karta över förundersökningsområdet med schakt och anläggningar markerade. en slipsten fynden gjordes i början av 1900-talet. Mellan 300-500 meter åt söder och sydväst fanns fossila åkermarker i form av röjningsröseområden ( RAÄ 36, 51 och 52 ) och en mindre boplats

8 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :1 Figur 4. Kulturmiljön som den ter sig i förundersökningsområdets direkta närhet. ( RAÄ 53 ). På samma avstånd, men längre åt sydväst, var ett hålvägssystem ( RAÄ 35 ) bestående av fyra hålvägar med en sammanlagd längd av 310 meter. Cirka 500 meter norrut fanns ytterligare en fyndplats för skafthålsyxa ( RAÄ 12 :1 ). Syfte och metod Syftet med förunderökningen var dels att avgränsa RAÄ Brämhult 29 :1, så att det inte ska råda någon tvekan om huruvida fornlämningen kommer beröras eller inte av planerad exploatering. I övrigt syftade undersökningen till att fastställa och beskriva den berörda fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Eftersom förundersökningen gjordes som ett led i ett borttagande var ambitionsnivån medelhög. Sökschakt lades tämligen tätt i anslutning till den avgränsning av fornlämningen som fanns sedan tidigare. När anläggningar påträffades upptogs en störra yta kring dessa, för att se om och hur fornlämningen bredde ut sig i landskapet. De påträffade anläggningarna grävdes ut helt eller till hälften och dokumenterades med ritning, beskrivning och foto på digital ritplatta, så kallad Toughpad. Schakt och anläggningar mättes in med GPS. Arbetet doku-

Blästbrukslämning i Brämhult 9 Figur 5. Översikt över förundersökningsområdet från nordost. Foto Elinor Gustavsson menterades fortlöpande med digitalkamera. Kolprover samlades in för att möjliggöra datering av lämningen. Resultat Inför förundersökningen täckte RAÄ Brämhult 29 :1 en yta om drygt 700 kvadratmeter. Inom och i anslutning till denna lades tolv sökschakt om sammanlagt 314 kvadratmeter. Här och var fanns i matjorden recenta men ålderdomliga fynd av bland annat rostiga spikar, tegel och glas. Troligtvis härrör fynden från den backstuga som legat på ett impediment i den gamla åkermarken mitt i fornlämningspolygonen ( figur 6 ). Utanför, strax norr om gränsen för fornlämningen, påträffades fem anläggningar av förhistorisk karaktär, varav en utgick. Efter utgrävning kunde konstateras att två av anläggningarna utgjorde resterna efter ett par blästugnar ( a1095, a1104 figur 7 ). De övriga två var gropar ( a1125, a1028 figur 8 ). Båda ugnarna innehöll rikligt med slagg. Ingen arkeometallurgisk analys har gjorts av slaggerna, men det kunde ändå konstateras förekomst av stora sjok bottenslagg längst ner i ugnarna. Därför antas konstruktionerna utgjorts av så kallade schaktugnar med underliggande grop för slagguppsamling slaggen har alltså inte tappats ur ugnarna. Endast en av ugnarna hade kvar rester av lera, som förmodligen använts som fodring av slaggropen ( figur 9 ). Mot botten var i en av ugnarna även stenar lagda som en slags beklädnad eller fodring ( figur 9 ). Även småslagger av typen stearinslagg kunde identifieras i ugnarna.

10 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :1 Figur 6. Resterna av backstugans kallmurade stengrund. Foto Elinor Gustavsson. Ugnarnas slagguppsamlingsgropar har från början haft en slags schaktliknande överbyggnad. Den här ugnstypen återfinns på många platser i landet och uppvisar stor variation i storlek samt materialval till väggarna ( Grundin & Willim 2008 :15 ). Inga övriga anläggningar som skulle kunnat kopplas till en mer»komplett«järnframställningsplats återfanns, så som fällsten, slaggvarp, smideshärd eller andra spår av smide. Ett alternativ är förvisso att sådana lämningar legat för grunt i marken, och därmed inte bevarats till våra dagar. De två intilliggande groparna innehöll också slagg. Vilken roll de spelat i järnframställningsprocessen är inte klarlagt. Kanske har de tjänat som uttömningsplats för utrakat slaggmaterial? Alltså i de närmaste haft funktionen av slaggvarpar. Avsaknaden av fler anläggningar i blästugnarna och groparnas direkta närhet, väcker frågan var den tillhörande boplatsen har legat? Man har uppenbarligen inte haft järnframställningen runt knuten. Kanske har boplatsen legat längre upp på höjden, österut. Vedartsbestämning och 14 C-analys Fyra kolprover, ett från varje anläggning, skickades för vedartsbestämning ( se bilaga 3 observera att a1028 i vedartsanalysen felaktigt benämnts a1020 ). Av dessa har a1028 ( grop ) och a1104 ( blästugn ) daterats med 14 C-metoden ( se bilaga 4 ). Resultatet placerade de båda anläggningarna i yngre romersk järnålder, närmre bestämt : 335 393 e. Kr. samt 293 351 e. Kr.

Blästbrukslämning i Brämhult 11 Figur 7. De två blästugnarna efter profilgrävning. Till vänster A1104 och till höger A1095. Foto Elinor Gustavsson. Figur 8. De två groparna, A1028 fotograferad i plan och A1125 efter profilgrävning. Foto Elinor Gustavsson. Figur 9. Till vänster lera från botten av A1104 och till höger stenbeklädnad i botten av A1095. Foto Elinor Gustavsson.

12 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :1 Kart- och arkivstudier Det historiska kartmaterialet vittnar om den backstuga vars stengrund påträffades i direkt anslutning till RAÄ Brämhult 29 :1. Den äldsta kartan där byggnaden återfinns är den häradsekonomiska kartan ( 1890 1897 ). På det tidigare kartmaterialet borde stugan legat under Kärra gårds ägor. Den karta över Kärra som föregår häradsekonomen är från 1809, och på den finns inte backstugan markerad. Den har med andra ord byggts någon gång under 1800-talet. På den ekonomiska kartan upprättad på 1960-talet finns inte stugan med längre. Marken som idag är hagmark, har under flera hundra år tillbaka varit odlad. Slutsats och åtgärdsförslag I och med förundersökning av fornlämningen RAÄ Brämhult 29 :1 har det kunnat bekräftas att denna utgjorts av en järnframställningsplats från yngre romersk järnålder. Själva ytan har krympt väsentligt från drygt 700 kvadratmeter till ungefär 23 kvadratmeter. Fornlämningen kan efter förundersökningen betraktas som undersökt och borttagen. Den backstuga som låg alldeles i närheten av järnframställningsplatsen, har beskrivits och anmälts till FMIS som övrig kulturhistorisk lämning. Västarvet kulturmiljö/lödöse museum anser att inga ytterligare antikvariska insatser behövs på platsen, inför kommande exploatering.

Blästbrukslämning i Brämhult 13 Litteratur Otryckta källor FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssytem Lantmäteriets digitala fastighetskarta Häradsekonomiska kartan ( 1890 97 ) Ekonomiska kartan ( 1961 ) Tryckta källor Grandin, L. & Willim, A. 2008. Blästugnen på boplatsen. Järnframställning i Åkarp under äldre romersk järnålder. Småland, Hakarps socken, Jönköpings kommun. UV Uppsala rapport 2008 :14. Geoarkeologisk undersökning.

14 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :1 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-3995-2015 Västarvet dnr : 468-2015 Västarvet pnr : 12193 Län : Västra Götalands län Kommun : Borås Socken : Borås Fastighet : Brämhult 14 :1 Ek. karta : 7C 0g Läge : N : 6400961,17 E : 382345,02 Koordinatsystem : Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Sweref 99 TM Borås kyrkogårdar ; Åsa Rosenstedt Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Mats Hellgren Mats Hellgren och Elinor Gustavsson Fältarbetstid : 24 h Undersökt yta : 314 m 2 Arkiv : Fynd : Dokumentationsmaterial förvaras på Lödöse museum. Akten arkiveras på Regionarkivet, Vänersborg Inga fynd tillvaratogs

Blästbrukslämning i Brämhult 15 Bilagor Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Bilaga 2. Anläggningsritningar Bilaga 3. Vedartsbestämning Bilaga 4. 14 C-analys

ID typ undertyp fyllning a1125 grop Svartbrun silt med stora inslag av kol & sot & måttliga till stora inslag av slagg. a1095 blästugn Svartbrun (1) till svart (2) silt med mkt stora inslag av slagg, stora inslag av kol. Två stora slaggklumpar mot botten, 0,2 m i diam. (bottenslagg) a1113 lägenhetsbebyggelse torp/backstuga a1104 blästugn 1) Sotig gråbrun silt med inslag av ugnsväggsbitar i form bränd/förslaggad lera. 2) Sotig silt, rikligt med slagg. 3) Kollager a1028 grop Svart silt med stora inslag av kol och enstaka inslag av slagg. Måttliga inslag av bränd lera centralt i anl. Enstaka stenar 0.1-0.15 m stora längd (m) bredd (m) djup (m) kommentar datum signatur prover Väderstreck Ritning 0.7 0.7 0.18 Anl. ligger ca 3.5 m V om blästugnar a1104 & a1095. Skålformad botten. Fyllning m jämnt fördelat innehål samt avsaknad av br lera ger tolkningen grop, ej blästugn. Troligtvis kommer fyllningen nämnda blästugnar. 2015-05-06 eg pk N X 0.65 0.65 0.2 Inga inslag av br lera i anl. Efter total utgrävn framträder resterna av en ev stenläggning mot botten. 2015-05-06 eg X 6 4 2015-05-06 eg 0.6 0.6 0.24 Större slaggbitar i anläggningens södra halva med slät form lagda mot gropens kanter utan spår efter någon vägg. 5/5/2015 mh O X 0.8 0.7 0.09 Del av ugnsvägg? 5/5/2015 eg O X