Fångst och odling i Östra Dimbo

UV MITT, RAPPORT 2007:30 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Fångst och odling i Östra Dimbo Närke, Lännäs socken, Östra Dimbo 1:3 och 1:97 Dnr 421-2790-2007 Wivianne Bondesson

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.raa.se/uv uvmitt@raa.se 2007 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2007:30 ISSN 1403-9044 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Fig. 1 och 2 är godkända från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2007-12-04 (dnr 601-2007/2121). Layout Soili Franzén Omslagsbild Framsida: Vy över objekt 4, en stenåldersboplats. Foto: Wivianne Bondesson. Baksida: Kvartsavslagen från objekt 4 (F1). Foto: John Hamilton. Tryck EO Grafiska, Stockholm 2007

Innehåll Inledning 4 Antikvarisk bakgrund 4 Arkeologisk potential inför utredningen 6 Målsättning 6 Metod 6 Resultat 9 Administrativa uppgifter 12 Figurer 1. Utdrag ur Topografiska kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4 2. Karta över utredningsområdet med objekt och schakt markerade på digitala fastighetskartan. Skala 1:3 000. 5 3. Strandlinjekarta (7000 BC) beräknad med en numerisk modell utvecklad vid SGU. Utredningsområdet markerat. Grå linje anger dagens kustlinje. 7 4. Annica Ramström framför ett av röjningsrösena inom objekt 3 före undersökning. Foto. 8 5. Annica Ramström dokumenterar det undersökta röjningsröset inom objekt 3. Foto. 8 Tabeller 1. Objekttabell. 10 2. Schakt- och provgropstabell. 11 3. Fyndtabell 11

Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Östra Dimbo 1:3 och 1:97. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag för Länsstyrelsen i deras ställningstaganden till planer på husbebyggelse inom ägorna. Utredningsområdet är cirka 0,13 kvadratmeter stort. Det ligger vid Hjälmarens strand i Läppe, Lännäs socken i Närke, Södermanlands län. Området utgörs av skogsmark med mindre f.d. åkerytor i sydväst och höjden över havet är mellan 30 och 60 meter. Antikvarisk bakgrund Inom utredningsområdet finns inga tidigare registrerade fornlämningslokaler. I närområdet, i sydväst, är RAÄ 71 som utgörs av en bebyggelselämning av en backstuga, Hjälmsäter, med omgivande röjda ytor och f.d. åkrar. Andra nära liggande lämningar utgörs av fossil åker, fyndplats för trindyxa samt en hyttlämning (RAÄ 57, RAÄ 149, RAÄ 179). Stenåldersfynd av stenyxor och benharpun har även gjorts vid näraliggande Brukskvarn och vid Hjälmstorp (RAÄ 72, RAÄ 93 och RAÄ 149). I Historiska museets (SHM:s) lösfyndsregister finns ett fynd registrerat på den berörda fastigheten (SHM 14 424), som utgörs av en smal skafthålsyxa med fyrsidig genomskärning funnen vid lågvatten vid Hjälmarens strand. Fig. 1. Utdrag ur Topografiska kartans blad Örebro 10F SO och Eskilstuna 10 G SV med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4 Fångst och odling i Östra Dimbo

' ' D 7 7 " " Fig. 2. Karta över utredningsområdet med objekt och schakt markerade på digitala fastighetskartans blad 10F 1j. Skala 1:3 000. Fångst och odling i Östra Dimbo 5

Arkeologisk potential inför utredningen Det geografiska läget och höjden över havet indikerade att det inom området fanns en potential att finna boplatser från äldre stenålder. Då var området en attraktiv fångstmiljö vid kusten av en mycket stor havsvik, det som senare skulle snöras av och bli sjön Hjälmaren. Här har sannolikt funnits ett rikt marint djurliv. Tidigare undersökningar på dessa nivåer i Flens kommun har gett fynd av ett flertal nya boplatser, till exempel vid utredningen för väg 55 söder om Flen (Bondesson, W. 2005. Förbi Flen. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2005:12. Stockholm). Områdets geografiska läge anger att det i huvudsak först har fungerat som utmark till Östra Dimbo under historisk tid. Jordetorpet Stenvret har sin inägomark i och i anslutning till området enligt förra sekelskiftets Häradskarta, där det även tangerar backstugan Hjelmsäters odlingsmark. Det äldre kartmaterialet förväntades kunna hjälpa till att berätta om områdets nyttjande i historisk tid genom att visa på numera försvunnen utmarksbebyggelse och andra aktiviteter på avstånd från gården Östra Dimbo. Det förmodades även förekomma kulturlämningar efter utmarksutnyttjande av olika slag från yngre perioder. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Identifiera stenåldersboplatser. Redovisa för utmarksområdens typiska lämningar såsom torp, kolmilor och tjärdalar. Metod Arbetet inleddes med en kort genomgång av bakgrundsmaterial som arkiv, befintliga historiska kartor och SHM:s lösfyndsregister. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades. Dessa beskrevs kortfattat och mättes in med GPS. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, företrädesvis boplatslägen, utfördes med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tas upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Ytan finrensades skiktvis för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport. 6 Fångst och odling i Östra Dimbo

Fångst och odling i Östra Dimbo 7 Fig. 3. Strandlinjekarta (7000 BC) beräknad med en numerisk modell utvecklad vid SGU. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Medgivande 30-161/2003. Utredningsområdet markerat. Grå linje anger dagens kustlinje.

Fig. 4. Annica Ramström framför ett av röjningsrösena inom objekt 3 före undersökning. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 5. Annica Ramström dokumenterar det undersökta röjningsröset inom objekt 3. Foto: Wivianne Bondesson. 8 Fångst och odling i Östra Dimbo

Resultat Vid utredningen registrerades fem boplatslägen, objekt 2 och objekten 4 7. Fyra av boplatslägena utgjorde i detta fall platser lämpliga för vistelser i samband med fiske och marin fångst för den sena jägarstenålderns skärgårdsbefolkning, objekt 7 däremot är belägen på en lägre nivå vilket ger en strandlinjedatering till när jordbruket etablerats som näringsfång. Läget vid havsstranden bygger dock på antagandet att den marina fångsten inte spelat ut sin roll. Vidare registrerades en fördämning, ett område med röjningsrösen och en kolbotten, objekt 1, 3 och 8. Boplatslägena gick vidare till utredningsgrävning varvid ett av dem visade sig vara en stenåldersboplats och därmed ha status av fast fornlämning. På den, objekt 4, påträffades slagen kvarts i en koncentration. Hela det topografiskt avgränsade läget markerades men det kan inte uteslutas att endast mindre delar av ytan är fyndförande. Den exakta utbredningen kan endast fastställas vid en arkeologisk förundersökning. Boplatsen är belägen mellan 45 och 50 meter över havet (m ö.h.), vilket ger en ungefärlig strandlinjedatering till 7000 före vår tid. Då låg boplatsen vid havsstranden vid den mycket stora vik som senare skulle komma att bli sjön Hjälmaren. Platsen är stor och flackt sluttande ner mot det dåtida havet. Här har varit mycket utsatt för vädrets makter när vinden legat på från norr så det är kanske troligast att platsen främst utnyttjats vid mer fördelaktig vindriktning. Närheten till fina fångstområden i den ganska grunda viken har sannolikt varit mycket attraktiv. Här har säkerligen funnits rikligt med fisk, säl och sjöfågel för fångstfolket i den dåtida skärgården. Området med fossil åkermark, röjningsröseområdet objekt 3, är av äldre datum vilket i dessa sammanhang betyder medeltid eller förhistorisk tid ner till järnålder. Dateringen, som aldrig kan vara helt säker utan närmare undersökning, görs efter en bedömning av objektens utseende de har vanligen en påtagligt flack profil och ger ett lite nedsjunket intryck. Det finns inga äldre lantmäteriakter som motsäger denna tolkning. Området har klassats som fast fornlämning. Flera av röjningsrösena är dessutom gravliknande, något som i detta fall även kräver en undersökning för att fastställas säkert. Ett av röjningsrösena genomgrävdes till hälften utan att några fynd påträffades. Fördämningen, objekt 1, är av senare datum och tillsammans med ytterligare två fördämningar längre upp i bäcken visar det på behovet att reglera vattenflödet. Sannolikt har orsaken varit att förhindra erosion från tomterna längs norra kanten, inga synliga rester efter annat användande kunde iakttas. Kolbottnen, objekt 8, är otydlig till form och karaktär. Den har sannolikt anknytning till Brukskvarn, beläget längre åt sydöst, där slaggförekomst registrerats och det finns uppgift om en tidigare masugn (RAÄ V Vingåker 179:1). Järnframställningen där har krävt mycket kol vilket gör det troligt att objekt 8 använts för kolframställning till masugnen. Att kola var en vanlig biinkomst för småbrukare och de som inte ägde egen jord. Kanske var det brukaren av den näraliggande backstugan Hjelmsäter som arbetade vid denna mila. Med tanke på hur otydlig objekt 8 är kan det inte uteslutas att det finns fler kolbottnar i området. Fångst och odling i Östra Dimbo 9

Tabell 1. Objekttabell. Obj. nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Fördämning i bäck, cirka 2 m lång, 0,3 1 m hög och 0,4 m bred. Öppning cirka 0,5 m bred. Av sten och cement. Åkanten är stenskodd med sten och cement till en höjd upp till 1,2 m på flera ställen. Längre upp längs bäcken är ytterligare 2 fördämningar, helt byggda av betong. Tomtmark i SV, uppvuxen blandskog i NÖ. 35 40 m ö.h. 2 Boplatsläge, cirka 38 7,5 m stort (NV SÖ). Beläget i N-sluttning av berg i en gip som övergår i en skyddad liten plats, cirka 10 m i diameter, som är omgiven av berg och sten på sidorna. Läigt och fint. Skogsmark, mycket gles barrskog samt hällmark. 50 m ö.h. 3 Fossil åker. Område med röjningsrösen. Inom ett cirka 85 75 m stort område (Ö V) är ett drygt 10-tal röjningsrösen, vanligen runda, cirka 6 2 m i diameter och 0,1 0,5 m höga, vanligen 0,2 0,3 m höga med en stenstorlek från 0,1 m och upp till block som mindre sten lagts runt. Ett par av de nordligaste, som ligger i anslutning till väg har fått påförd sten i sen tid. Röjningsrösena har flacka profiler, ofta nersjunkna och har ställvis antydan till kantkedja. Marken är i övrigt mycket stenig och kan inte ha odlats med annat än hacka. Flera är gravliknande. Beläget i en NÖ-sluttning ner mot nuvarande f.d. åkermark. Slyröjt hygge med spridda yngre lövträd. Idag fårbete. 30 40 m ö.h. 4 Boplats, cirka 200 120 m stort (NV SÖ). Beläget i en flack NV sluttning ner mot Hjälmaren. Flack sandig yta. Begränsas av bergrygg i NÖ och av stenigare mark, ställvis klapper, i NV och mycket stenig mark på övriga sidor. Sandtag i NV. Ställvis stubbtäktsgropar. Merparten utgörs av hygge. Sly och ungskog i kanterna. 45 50 m ö.h. 5 Boplatsläge, cirka 45 16 m stort (N S). Beläget i en N S liten klyfta mellan två små bergryggar, ett par tre meter höga. En liten smal öppen plats som ställvis vidgar sig något. Öppnar upp mot Hjälmaren i N. Ganska stenigt och ställvisa block. Skogsmark, sly och något enstaka uppvuxet lövträd. 40 55 m ö.h. 6 Boplatsläge, cirka 35 10 m stort (VNV ÖSÖ). Beläget på en klipphylla ett par meter över marken med en närmast lodrät bergvägg i S. Mycket oskyddat men fin utkikspunkt. Skogsmark, mycket gles blandskog. Berg nästan direkt under mossan. 45 m ö.h. 7 Boplatsläge, cirka 165 100 m stort (NÖ SV). Beläget i flack NÖ-sluttning ner mot Hjälmaren. Gräsbevuxen f.d. åker med enstaka träd i kanten i NÖ. I SV betydligt stenigare, ställvis klapperartat. 30 35 m ö.h. 8 Kolningsanläggning bestående av en kolbotten, uppskattningsvis rund, cirka 14 meter i diameter och cirka 0,2 m hög. Mycket otydlig. Framför allt i öster är ett flertal gropar runt kanten, cirka 1,5 4 m i diameter och 0,2 0,6 m djupa. Skogsmark, nu hygge. 50 m ö.h. Övrig kulturhistorisk lämning Ej fornlämning Fornlämning Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. Ett av röjningsrösena undersöktes till hälften, det var 5 4 m stort (N S) och cirka 0,3 0,4 m högt, välavgränsat, bestående av 0,15 0,4 m stora stenar av blandat material. Beläget i en jämn N-sluttning. Se schakt 4 nedan. Fornlämning Fynd av slagen kvarts. F1. Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. Objekt 3 är beläget inom objekt 7. Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. Svåravgränsad och otydlig. Påträffades vid utredningsgrävning. 10 Fångst och odling i Östra Dimbo

Tabell 2. Schakt- och provgropstabell. S nr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd S1 7 Cirka 22 2,3 4 m stort (Ö V) och 0,3 m djupt. Under ett 0,25 m tjockt ploglager var sand med inslag av knytnävsstora stenar samt enstaka större stenar, 0,2 0,3 m stora. Längst i V vidgades schaktet då en sothorisont syntes, sannolikt rester av sentida risbränning. Från V 8,5 m mot Ö fanns ett 2 m brett kabelschakt. S2 7 Cirka 24 2,5 m stort (Ö V) och 0,35 m djupt. Under ett 0,25 0,3 m tjockt ploglager var grus och sand. I V delen en del större stenar, 0,2 0,3 m stora. S3 7 Cirka 24 1,3 m stort (Ö V) och 0,3 0,5 m djupt. Under torven var morän och sand. Cirka 12 m från V fanns en grop/stubbgrop som var fylld med sotig silt (bedömdes ej vara fornlämning). Gropen var cirka 0,3 0,4 m i diameter och cirka 0,3 m djup. S4 3 Cirka 4 1,3 m stort (N S) och 0,5 0,7 m djupt. Utgjordes av flera lager med välpackad sten, 0,2 0,5 m stora i blandat material. Inga fynd påträffades. Under röset var sand i S delen och silt i N. I N var påtagligt mörkfärgad mylla mellan stenarna i rösets nedre del, dock ej något kol. S5 4 Cirka 6 1,3 m stort (Ö V) och 0,1 m djupt. Under torven vidtog sand. S6 4 Cirka 12 1,3 m stort (Ö V) och 0,1 1,2 m djupt. Under torven vidtog sand. S7 4 Cirka 14 1,3 m stort (Ö V) och 0,1 1,2 m djupt. Under torven vidtog sand. S8 4 Cirka 6 1,3 m stort (Ö V) och 0,1 1,2 m djupt. Under torven vidtog sand. Cirka 3 m från V kanten togs ett djuptag, cirka 0,6 m djupt för att se om det fann överlagringar. Allt var homogent till karaktären. S9 4 Cirka 16 1,3 m stort (Ö V) och 0,1 1,2 m djupt. Under torven vidtog sand. S10 4 Cirka 10 1,3 m stort (Ö V) och 0,1 1,2 m djupt. Under torven vidtog sand. Schaktet drogs genom den V delen av ett röjningsröse, se objekt 3 ovan. S11 4 Cirka 4 1,3 m stort (N S) och 0,1 m djupt. Under torven vidtog sand. Centralt i schaktet påträffades 4 bitar slagen kvarts, F1, i en koncentration inom en knapp m² mot den Ö schaktkanten. S12 2 Cirka 3 1,3 m stort (SSÖ NNV) och 0,1 m djupt. Under torven vidtog berg. I NV fanns en metallögla, ett fäste för kraftledningsstag, nerborrat i berget. S13 2 Cirka 3 1,3 m stort (SSÖ NNV) och 0,3 m djupt. Vidtog berg. Schaktet vattenfylldes snabbt. S14 2 Cirka 4 1,3 m stort (SSÖ NNV) och 0,3 m djupt. Under den 0,3 m tjocka torven var 0,3 0,4 m stora stenar. Under torven och mellan stenarna fanns sandinblandning. S15 2 Cirka 4 1,6 m stort (SÖ NV) och 0,3 m djupt. Under torven vidtog sand. Mot NV och SÖ fanns berghällar. S16 2 Cirka 5 1,3 m stort (SÖ NV) och 0,1 0,2 m djupt. Under torven vidtog berghällen. S17 6 Cirka 2,5 2 m stort (Ö V) och 0,02 0,05 m djupt. Under torven vidtog berg. S18 6 Cirka 4 1,3 m stort (Ö V) och 0,02 0,05 m djupt. Under torven vidtog berg. S19 6 Cirka 3 2 m stort (N S) och 0,05 m djupt. Under torven vidtog berg. S20 5 Cirka 4 1,3 m stort (NNÖ SSV) och 0,1 0,2 m djupt. Under torven vidtog finsandig morän med större sten, 0,4 0,6 m stora. S21 5 Cirka 3 1,3 m stort (Ö V) och 0,1 m djupt. Under torven vidtog finsandig morän med större sten, 0,4 0,6 m stora. S22 5 Cirka 6 1,3 m stort (N S) och 0,3 0,4 m djupt. Under ett 0,2 m tjockt torvlager vidtog morän med större sten, 0,2 0,6 m stora. Under detta var grus och silt. S23 5 Cirka 3 2 m stort (N S) och 0,1 0,3 m djupt. Under myllan som varierade mellan 0,1 0,3 m tjocklek vidtog berg. S24 5 Cirka 3 1,3 m stort (N S) och 0,05 m djupt. Under myllan vidtog berg. Tabell 3. Fyndtabell Fnr Obj. nr S nr Typ Vikt i g 1 4 11 1 övrig kvartskärna, 2 kvartsavslag och 1 övrig slagen kvarts. 170 Fångst och odling i Östra Dimbo 11

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2790-2007. Länsstyrelsens dnr: 431-8469-2007. Projektnummer: 122 05 85. Intrasis nr: M2007:034. Undersökningstid: 15 november och 19 20 november 2007. Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, arkeolog Annica Ramström. Underkonsulter: Traktorgrävare. Exploateringsyta: 0,13 km². Läge: Ekonomiska kartan, blad 10F 1j. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6556063, y 1498 909. Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Fynd med Fnr 1 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i väntan på fyndfördelning. 12 Fångst och odling i Östra Dimbo