Slutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.

Relevanta dokument
Utveckling av metod för avräkning av sniglar

HS Skaraborg rapport nr 1/11. Maria Stenberg, Janne Hagnell, Eva Mellqvist, Ted von Proschwitz, Jan Jansson, Erik Ekre

Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Samodling av majs och åkerböna

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie

Integrerad bekämpning av spansk skogssnigel i slåttervall - skördeteknik för att förebygga skador

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

Sveriges lantbruksuniversitet

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

David Hansson och Sven-Erik Svensson, Agrosystem SLU Alnarp

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Bekämpning av Jättebjörnloka

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Integrerat växtskydd i jordgubbar,

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29

Bekämpning av skräppa

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Potatis i ekologisk odling 2019

Skräppa vid vallanläggning

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Nordic Field Trial System Version:

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Etablering och snigelförsök

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Slutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Kemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081,

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Redovisning Partnerskapsprojekt 595 Upptaktsmöte för substratodling av jordgubbar

Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

Tillskottsbevattning till höstvete

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Betning mot kornets bladfläcksjuka

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Sakredovisning för år

Klippträda istället för svartträda

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Frö- och Oljeväxtodlarna

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Fältförsök med Bugstop 2002

BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Hushållningssällskapet Gotland Hallfreda försöksstation 05B497.xls. nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej torrt o frost några dagar tidigare

Matsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

SeedPAD. - ny föryngringsmetod för tall. Plantans dagar Jonas Öhlund - SweTree Nutrition AB

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Nordic Field Trial System Version:

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

Transkript:

Slutrapport, januari 1 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 9. Projektledare Deltagare Birgitta Svensson, SLU Rånna och Alnarp Pauliina Jonsson och Helena Lans, VÄXA Halland Projektdelar Inventering, VÄXA Halland: Djupintervjuer genomförs på gårdar med ekologisk grönsaksproduktion i Halland. Med hjälp av intervjuerna kartläggs problemen med spansk skogssnigel: kulturpåverkan, omfattning av skador och aktuella bekämpningsåtgärder. Gårdarna väljs ut i samråd med trädgårdsrådgivare i regionen samt producenter som tar kontakt. På intervjugårdarna insamlas sniglar med hjälp av fällor under tre tillfällen: vår, sommar och höst. Inventeringen ger en bild av snigelpopulationen i området. Sniglarna ska vägas och fotograferas. Riskbedömning VÄXA Halland: Observationer av temperatur, fuktighet, jordtyp, växtföljd mm enligt kriterier utarbetade i samråd med snigelexpert (J. Hagnell) ger underlag för utarbetande av riskprotokoll. Orienterande fältförsök, SLU Försök utförs i en jordgubbsodling utanför Lund samt på Rånna försöksstation, Skövde. Projektmål Målet med projektet är att minska skadeverkningar av spansk skogssnigel och åkersnigel i ekologisk produktion av grönsaker och bär. Resultaten från projektet ska bidra till att ta fram anpassade strategier för riskbedömning, förebyggande åtgärder och kontroll av sniglar i trädgårdsgrödor samt ligga till grund för en bredare forskningsansökan om sniglar i ekologisk produktion Arbetsgrupp En arbetsgrupp har träffats i mars och i september 9 samt har haft fem telefonmöten. Gruppen har bestått av: Eva Mellqvist och Bodil Jönsson, Jordbruksverket (två möten), Pauliina Jonsson och Helena Lans, VÄXA Halland, Janne Hagnell (snigelexpert) Alingsås och Birgitta Svensson, SLU Alnarp. Gruppen har hållit kontakter med odlare samt med pressen. Efter Jordbruksverkets pressmeddelande om pågående snigelprojekt har gruppens medlemmar medverkat i ett flertal tidningsartiklar samt i TV och radio. Resultat En sammanställning av inventering i Halland finns i bilaga 1, alt. bifogad fil. Resultat av orienterande försök, sid -5. Riskprotokoll har inte varit möjligt att upprätta på grund av den låga förekomsten av spansk skogsnigel under 9. Information Information till media har lämnats vid flera tillfällen under året bla har resultat förmedlats i TV Skaraborg den 7 september och i Dagens Eko, nyheter den 9 oktober samt i Hallandsposten. Vid NJF Seminar 9, Alnarp 1-11 november presentades en poster med resultat från försöket i jordgubbar (Svensson, B. Slugs in strawberries, bifogas). Ett faktablad 1

i SLU, LTJ-fakultets serie publiceras i februari 1 och är då sökbart via http://pubepsilon.slu.se. Slutsatser från projektet 9 Klimatet under våren har en avgörande betydelse för utveckling av spansk skogssnigel. Kallt och torrt väder innebär att inga större problem kan förväntas även om det blir regnigare perioder under sommaren. Öppna välharvade jordytor i anslutning till odlade fält är viktigt för att förhindra invandring av sniglar från omgivningarna under säsong. Kortklippt gräs intill och i närheten av odlade fält ger ogynnsam miljö för sniglar Bekämpning med Ferramol,,5 gram per m² odlad markyta, reducerar antalet sniglar och bör upprepas ett par gånger under säsongen. Nemaslug, för bekämpning av små och unga sniglar kräver hög luft- och markfuktighet för att ge önskad effekt. Fältförsök jordgubbar Lund 9 Höjebromölla jordgubbsodling, Staffanstorp (nära Lund) har haft problem med spansk skogssnigel, Arion lusitanicus, sedan slutet av 197-talet. Odlingen är belägen på sluttningar mot Höje å som rinner genom södra Lund. Motorvägen (E) med grässlänter avgränsar odlingen på en sida. Villaområden i södra Lund ligger ca 3 m från odlingen. Det fuktiga klimatet nära ån, högt gräs och villaträdgårdar är utmärkta biotoper för mördarsniglar. De har ett fullgott skydd under dagen, tillräckligt med fukt för sina förflyttningar och gott om föda. I jordgubbsodlingen har man under senare år använt svart plast som marktäckning vilket sniglarna uppskattar. Marktäckning med svart plast innebär jämnare och högre temperatur och fuktighet, över dygnet. Sniglar är väl skyddade under plasten hela året. Under regniga perioder rör de sig över hela odlingen, medan de under torrare väder gärna håller sig under plasten. Sniglarna äter på jordgubbarna och upplevs pga. sitt stora antal och slemmighet som obehagliga av bärplockare. I april-juni samt i augusti-oktober 9 har bekämpningsförsök utförts i odlingen. Försöksplan 1 Lund, april-1 juni 9 Behandlingar fältförsök i jordgubbar. Ferromol, dos 1:,5 gram per radmeter 3. Ferramol, dos : 5 gram per radmeter. Nemaslug, dos: 3 /radmeter * behandlingar 5. Nemaslug, dos: 3 /radmeter (samma som ) Försöket är utlagt som ett randomiserat blockförsök med fyra upprepningar. Varje försöksruta omfattar m och 3 plantor i dubbelrad. Totalt försöksrutor. Ferramol ströddes ut för hand i mitten av jordgubbsraderna. Nemaslug har vattnats ut med vattenkanna enligt anvisning från leverantör. Räkning av sniglar gjordes en gång per vecka i en ruta på 5x5 cm per försöksruta. En lucka skars upp i plasten vid första avräkningen, denna har tejpats igen efter varje avräkning Vid avslutning av försöket den 1 juni räknades sniglar i rutor 5x5 cm per försöksruta. Första behandling Ferramol och Nemaslug den april, andra med Nemaslug den 15 maj. Tre sk. ölfällor har placerats i anslutning till försöket i fältets utkant och i angränsande dike den 7,15,7 maj samt 3 juni. Öl-fällorna har kontrollerats efter timmar.

Försöksplan, Lund 1 augusti-7 oktober 9 Behandlingar fältförsök i jordgubbar. Ferromol, dos 1:,5 gram per radmeter 3. Ferramol, dos : 5 gram per radmeter. Nemaslug, dos: 3 /radmeter * behandlingar Försöket är utlagt som ett randomiserat blockförsök med fyra upprepningar. Varje försöksruta omfattar 15-5 m och - rader, 75-9 m². Totalt försöksrutor. Räkning av sniglar gjordes en gång per vecka i ölfällor som placerats i varje försöksruta under timmar, under perioden 3 september till 7 oktober. Behandling med Ferramol den 1 augusti. Behandling med Nemaslug, ca 3 miljoner nematoder per försökruta den 1 augusti och den 17 september 9. Rånna försöksstation 9 På Rånna försöksstation i Skövde förekommer inte spansk skogssnigel och snigelexperter har starkt avrått från att flytta dit sniglar för försök. Däremot förekommer åkersnigel regelbundet på Rånna, främst i slutet av säsongen under augusti och september. Vid regniga perioder i juli kan de orsaka stor skada när de äter på jordgubbarna. På eftersommaren är de mest aktiva nattetid och äter då på de nya bladen. 9 har två bekämpningsförsök utförts i ett äldre jordgubbsfält. Försöksplan Rånna, 9 Behandlingar fältförsök jordgubbar. Ferromol, dos 1:,5 gram per radmeter 3. Nemaslug, dos: 3 /radmeter, ggr Försöket är utlagt som ett randomiserat blockförsök med tre upprepningar. Varje försöksruta omfattar 5 m och plantor i enkelrad. Det finns två rutor (olika sorter) inom varje block. Totalt 1 försöksrutor. Försöksperiod 1:15 maj- juni 9 med behandling av samtliga led den 11 maj samt led 3 den juni. Tre snigelfällor med öl har placerats i anslutning till försöket i fältets utkant 11, 5 maj samt 1 juni. Öl-fällorna har kontrollerats efter timmar Försöksfältet har överbevattnats med spridare 1- ggr per vecka under försöksperioden. Försöksperiod : augusti-1 oktober 9 Samma behandlingar och försöksrutor som i period 1: Ferramol den augusti, Nemaslug den augusti samt den 3 september. Räkning av sniglar har gjorts varannan vecka i ölfällor, som placerats i varje försöksruta under timmar, under perioden september till 1 oktober. Resultat, tabell 1, figur 1-. Våren 9 förekom få sniglar i fälten i Lund och inga sniglar alls i Rånna, Skövde. Temperaturerna var relativt låga, särskilt nattetid och frost förekom. Nederbörden var sparsam och det var torrt i omgivande marker. Lund hade endast 1mm nederbörd perioden april tom. oktober 9 att jämföra med 5mm under samma period 7. Inga tydliga resultat av behandlingarna i försök 1 på våren, kan utläsas. Under sommaren var det några regnperioder, i juli, både i Lund och Skövde och i mitten av augusti var det lättare att hitta sniglar i fält. Augusti och september hade ringa eller ingen nederbörd och i Lund var det mycket torrt i markerna runt odlingen och snigelförekomsten var generellt sett låg även under hösten. Trots detta kunde signifikanta skillnader mellan behandlingarna påvisas för försök, i Lund. Klimatdata för Lund i figur 3. 3

Diskussion Resultaten är otydliga på grund av liten population med sniglar både i Lund och i Skövde. Effekten av behandling med Ferramol är relativt god när det gäller spansk skogssnigel i Lund under augusti-oktober 9. Den normalt rekommenderade dosen,,5 gram per m², är tillräcklig och en fördubbling ger inte något positiv utslag. Nemaslug har inte haft någon effekt alls vilket kan förklaras av de torra markförhållandena och det låga antalet sniglar Tabell 1. Totala antalet sniglar per observationsruta, 5 x 5 cm, april-1 juni 9, efter olika behandlingar samt antal sniglar i ölfällor, Lund 9. Det är inga signifikanta skillnader mellan behandlingar. Behandling Antal sniglar per ruta Dag Antal sniglar i fälla Kontroll maj 5 Ferramol, dos 1 13 maj 1 Ferramol, dos 17 maj 1 Nemaslug 11 juni 1 1 1 kontroll Ferramol,5 gram/m² Ferramol 5 gram/m² Nemaslug 3 /m² ggr Figur 1. Summa av spansk skogsnigel som insamlades i ölfällor, vid olika behandlingar, 3 september till 7 oktober, Lund 9. Skillnaden mellan kontroll och Ferramol-behandling är signifikant vid p<,5. 1 1 1 Kontroll Ferramol,5 gram Nemaslug 3 /m² ggr Figur. Summa av åkersnigel som insamlades i ölfällor, vid olika behandlingar, september till 1 oktober, Skövde 9. Det är inga signifikanta skillnader mellan behandlingar.

mm 5 15 1 5 7 9 april maj juni juli aug sep okt C 1 1 1 1 Figur 3. Nederbörd (staplar) månadsvis och medeltemperatur (linje), 7- enligt SMHI Lund och 9 uppgifter om nederbörd från Alnarp medan temperatur är uppmätt i fält, Lund. 5