Sammanställning av yttranden på remiss "Revision av Programområde Luft" NV Remissen ägde rum under perioden 21 juni - 30 september 2016

Sammanställning av yttranden på remiss "Revision av Programområde Luft" NV-01979-15 Remissen ägde rum under perioden 21 juni - 30 september 2016

Sändlista Remiss Revision PO Luft Mailadresser Yttrande inlämnat Yttrande Stockholms stad kommunstyrelsen@stockholm.se 2016-09-21 Inlagt i Sammanställningen Göteborgs stad miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Malmö stad malmostad@malmo.se 2016-09-09 Inlagt i Sammanställningen Umeå kommun umea.kommun@umea.se 2016-08-30 Inlagt i Sammanställningen Östersunds kommun kommun@ostersund.se 2016-09-29 Inlagt i Sammanställningen Nyköpings kommun kommun@nykoping.se Uppsala kommun uppsala.kommun@uppsala.se 2016-10-08 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Jönköpings län jonkoping@lansstyrelsen.se 2016-09-29 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Norrbottens län norrbotten@lansstyrelsen.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Skåne län skane@lansstyrelsen.se 2016-09-08 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Stockholms län stockholm@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Uppsala län uppsala@lansstyrelsen.se 2016-08-24 Inga synpunkter Länsstyrelsen i Västerbottens län vasterbotten@lansstyrelsen.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Västernorrlands län vasternorrland@lansstyrelsen.se 2016-09-28 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län vastragotaland@lansstyrelsen.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Östergötlands län ostergotland@lansstyrelsen.se 2016-10-19 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Blekinge län blekinge@lansstyrelsen.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Västmanlands län vastmanland@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Gotlands län gotland@lansstyrelsen.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Gävleborgs län gavleborg@lansstyrelsen.se 2016-09-01 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Södermanlands län sodermanland@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Värmlands län varmland@lansstyrelsen.se 2016-09-12 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Jämtlands län jamtland@lansstyrelsen.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Kronobergs län kronoberg@lansstyrelsen.se 2016-09-29 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Hallands län halland@lansstyrelsen.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Kalmar län kalmar@lansstyrelsen.se 2016-10-04 Inlagt i Sammanställningen Länsstyrelsen i Örebro län orebro@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen i Dalarnas län dalarna@lansstyrelsen.se 2016-09-19 Inlagt i Sammanställningen Havs- och vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se SGU sgu@sgu.se 2016-09-22 Inlagt i Sammanställningen Skogsstyrelsen skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se 2016-09-26 Inlagt i Sammanställningen KemI kemi@kemi.se 2016-09-07 Inlagt i Sammanställningen SMHI smhi@smhi.se 2016-08-24 Inlagt i Sammanställningen SLU registrator@slu.se 2016-09-29 Inlagt i Sammanställningen Folkhälsomyndigheten info@folkhalsomyndigheten.se 2016-09-20 Inga synpunkter Trafikverket trafikverket@trafikverket.se 2016-09-29 Inlagt i Sammanställningen Lunds universitet lu@lu.se 2016-10-27 Inlagt i Sammanställningen Sveriges kommuner och landsting info@skl.se 2016-08-16 Avstår från att lämna yttrande Datavärden för luft Referenslaboratoriet för tätortsluft - mätningar Referenslaboratoriet för tätortsluft - modeller datamanager@ivl.se reflabmatningar@aces.su.se reflab@smhi.se Göteborgsregionens luftvårdsprogram viktoria.viklander@miljo.goteborg.se 2016-08-31 Avstår från att lämna yttrande Jönköpings läns Iuftvårdsförbund Anne-Catrin.Almer@lansstyrelsen.se Kalmar läns luftvårdsförbund michael.ingard@lansstyrelsen.se 2016-10-04 Inlagt i Sammanställningen Kronobergs läns luftvårdsförbund info@kronobergsluft.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen Luft i Väst info@luftivast.se Skånes luftvårdsförbund karin.soderholm@lansstyrelsen.se Östra Sveriges luftvårdsförbund goran.andersson@ksl.se 2016-09-13 Inlagt i Sammanställningen Värmlands läns Iuftvårdsförbund info@lvfvarmland.se Östergötlands luftvårdsförbund goran.thunberg@lansstyrelsen.se Utförarna SLU Jenny.Kreuger@slu.se IVL Karin.sjoberg@ivl.se 2016-10-07 Inlagt i Sammanställningen IVL eva.bl@ivl.se

IVL gunilla.pihl.karlsson@ivl.se IVL ingvar.wangberg@ivl.se IVL helena.danielsson@ivl.se SMHI Sofi.Holmin-fridell@smhi.se SMHI Weine.Josefsson@smhi.se SMHI Helene.alpfjord@smhi.se ACES Stockholms universitet HansChristen.Hansson@aces.su.se 2016-09-30 Inlagt i Sammanställningen ACES Stockholms universitet hans.areskoug@aces.su.se ACES Stockholms universitet radovan.krejci@aces.su.se

Allmänt Kommentarer Yttrande från Genomgående SMHI ställer sig mycket positiv till den föreslagna revisionen av Programområde Luft. Att förbättra samverkan mellan de olika delprogrammen möjliggör en effektivare användning av resurser och resultat. SGU har tagit del av förslaget till revision och finner att Naturvårdsverket på ett balanserat sätt tagit om hand resultatet från den genomgång NILU utfört. I remissen finns inte mycket analys av vilka behov av övervakning som finns och som kommer att finnas i framtiden. Vad behöver övervakas och varför? Finns brister i dagens övervakning? Skogsstyrelsen anser att det vore önskvärt med en djupare analys av behov och brister inom programområdet. Naturvårdsverkets förslag på förändringar av den nationella luftövervakningen strävar mot en ökad kostnadseffektivitet och mätningar med högre tidsuppösning om de genomförs. Den nationella luftövervakningen utgör ett komplement till kommunernas ansvar för uppföljning av miljökvalitetsnormer. Naturvårdsverket mätningar i regional bakgrund d v s import av luftföroreningar är till nytta när det lokala haltbidraget ska redovisas. Mätningar med högre tidsupplösning är till större nytta för kommunerna eftersom mätningar i kommuner sker med hög tidsupplösning. Ökad modellering och bättre mätningar för validering av modellresultat är kostnadseffektivt och ger bättre underlag av den geografiska spridningen av halter och nedfall. SMHI SGU Skogsstyrelsen Stockholms stad

Sammanfattning av yttranden Fördelarna med samverkan, modellering och högre tidsupplösning lyfts fram. Någon efterlyser djupare analys av behov och brister i miljöövervakningen. Vi bedömer att en sådan analys gjordes inom ramen för uppdraget till NILU.

Sammanfattning Kommentarer Yttrande från stycke 1 stycke 4 stycke 1 Bra att nästkomande övervakningsperiod föreslås gå i takt med programperioden för regional miljöövervakning. Finns det någon "gräns" för hur mycket modellering man göra eller hur minimalt man kan mäta? Kanske utveckla detta i ett eget avsnitt? Bra att nästkomande övervakningsperiod går i takt med regional miljöövervakning. Lst Blekinge Lst Blekinge Lst Kronoberg stycke 4 Vid Länsstyrelsens samråd med luftexperten Eva Hallgren Larsson, Växjö kommun, påpekar hon att man kan använda modeller om man är säker på att modellberäkningar och nätningar stämmer överens, samt att modeller inte kan användas för att följa en tidsutveckling. Finns det någon "gräns" för hur mycket modellering man göra eller hur minimalt man kan mäta? Kanske borde detta utvecklas i ett eget avsnitt? Lst Kronoberg Övergripande kommentarer till revisionen Revisionen är genomförd på ett välavägt och noggrant sätt. Jag vill dock framföra några förslag för det framtida arbetet och av vikt för nästa revision. Stockholms universitet Förslagen är relativt begränsade pga olika omständigheter som redovisas. Stockholms universitet Dessa visar på att en revision måste förbredas långt i förväg och koordineras med andra myndigheter och övervakningsprogram.

Det finns nu flera observations/övervakningsinfrastrukturer under uppbyggnad, t.ex. ICOS, ACTRIS, SITES och SIOS som på olika sätt relaterar till miljöövervakningen. En framtida samordning är mycket betydelsfullt ur flera perspektiv. Det ökar effektivitet, kvalitet, utnyttjandegrad, och möjligheter till utvärdering och utveckling. Med andra mera forskningsinriktade studier utförda parallellt med miljöövervakningen ökar möjligheterna att förstå observerade trender och variationer i miljöövervakningsdata. Detta bör utnyttjas vid återkommande utvärdering av insamlade data såväl vid utvärdering av programmen. Stockholms universitet Miljö-och hälsoskyddsnämnden tycker det är positivt att modelering ökar på sikt. Moulering är bra fr att få en överblick på luftsituationen. Uppsala kommun Modellering är också användbart vid planer av byggnation och vägar för akunna se hur det påverkar luftkvalteten. Önskvärt att speciellmodullerings verktyg även utvecklas för de som arbetar med planering. Uppsala kommun Trafikverket borde betydligt mer till kostnaden för mätningar. En del basprogram för luftmätningar borde Trafikverket betala liknande som sker i Norge. Viktigt med forskningssamarbete med olika universitet och IVL och andra mätaktörer för att utveckla mät-och beräkningsmetoder för luft. Uppsala kommun Uppsala kommun

Sammanfattning av yttranden Modelleringens för- och nackdelar tas upp bland synpunkterna. Samordning med befintlig övervakningsinfrastruktur i annans regi, t.ex. universitetens, rekommenderas i högre utsträckning. Vi har för avsikt att under kommande programperiod genomföra ett projekt för effektivisering/samordning av verksamheterna Luft- och nederbördskemiska nätet (LNKN), EMEP, Krondroppsnätet och MATCH. Modelleringens möjligheter och begränsningar kommer då att belysas. Under kommande programperiod planerar vi även att se över möjligheterna att samordna nationella mätningar etc. med annan övervakning. Risken finns dock att stabiliteten i övervakningen försvagas ifall vi ingår samarbete med andra och därmed blir beroende av andras kontinuerliga finansiering.

Förkortningar Kommentarer Yttrande från O3 Ozon skrivs O 3 Lst Gävleborg Allmänt Allmänt sid. 6 Texten i rapporten är svårläst för en icke insatt person om inte förkortningarna sitter i ryggmärgen. Första gången en förkortning nämns bör man skriva ut hela namnet. Texten är svårläst för en icke insatt person om inte förkortningarna sitter i ryggmärgen. Man borde kunna kosta på sig att första gången en förkortning nämns skriva ut hela namnet. Bra med förlaring av förkortningar. Bra och belysande. Lst Blekinge Lst Kronoberg Uppsala kommun Lst Östergötland Sammanfattning av yttranden Överlag positiva reaktioner på listan med förkortningar.

1. Inledning Kommentarer Yttrande från 1.1 Programområde Luft För att förtydliga syftet med de olika Delprogrammen, hade det varit önskvärt att det redan i Inledningen framgick av tabell 1 vilka lakgrav, krav enligt konvention, för miljömålsuppföljning (och då med hänvisning till aktuell precisering) etc. som respektive Delprogram kan hänföras till. Vem som är utförare av respektive projekt är mindre viktigt som inledning till programmet. Det bör även framgå att programområdet övervakar områden kopplade till Skyddande Ozonskikt och Säker strålmiljö (alltså inte fråga om lufthaltsmätningar eller nedfallsmätningar). Lst Värmland 1.2 Revision av programområdet För att inte revideringen av Programområde Luft nationellt även i fortsättningen ska ligga i ofas med planeringen av den regionala miljöövervakningen, bör revideringen endast gälla fram till 2019. Detta då länen påbörjar revidering av de regionala, femåriga miljöövervakningsplanerna detta år. Revidering av de nationella programområdena bör alltså ske före det att de regionala miljöövervakningsprogrammen fastställs. Detta för att man regionalt ska kunna ta hänsyn till de prioriteringar och avvägningar som sker nationellt i samband med att de regionala miljöövervakningsprogrammen tas fram. Lst Värmland 1.2 Revision av programområdet Ytterligare skäl till att inte låta nuvarande program ligga längre än till 2019 beror på de förslag som lagts fram i SOU 2016:47. Detta särskilt med tanke på förslaget i denna SOU om att ta fram ett nationellt program för att minska utsläppen enligt takdirektivet senast 2019. Denna revision av Programområde luft tar inte heller höjd för SOU 2016:47 i sin helhet och uppföljning av de åtgärdsområden som där föreslås, exempelvis ökat fokus på internationell sjöfart, riktade åtgärder mot länder som släpper ut luftföroreningar öster om EU, småskalig vedeldning, mätning av hushållens utsläpp av lösningsmedel, med mera. Lst Värmland

Figur 1 Figur 1 bör ligga under rubrik 1.1. Programområde luft. Nu har den hamnat efter rubrik 2 Syfte. Det bör framgå av kartan vilka stationer som ingår i vilket delprogram. Ni kan bortse från detta om kartor tas fram för respektive delprogram. Lst Blekinge Figur 1 Det bör synas i kartan vilka stationer som ingår i vilket delprogram. Lst Kronoberg Figur 1 Det bidrag som IM-ytorna ger, om ozon, nedfall av kväve respektive svavel, på 4 platser i landet (Gårdsjön, Aneboda, Kindla och Gammtratten) borde väl också redovisas i figur 1, även om just denna del tillhör programområde Skog. Lst Kronoberg Avsnitt 1.2 Länsstyrelsen Västernorrland anser att det är bra att Naturvårdsverket utvärderar Programområde Luft även om det är olyckligt att det inte sammanfaller med revideringsarbetet med den regionala miljöövervakningen som nu är mitt inne i en programperiod (2015-2020). Naturvårdsverket välkomnas i samband med nästa revision av den regionala miljöövervakningen. Lst Västernorrland Avsnitt 1.2 Förtydliga gärna att man nu från nationellt håll väljer en programperiod som kommer att synkronisera med den regionala, vilket möjliggör gemensamma utvärderingar och gemensamma underlag för revidering av delprogram för att förbättra samverkan mellan nationell och regional miljöövervakning. Lst Jämtland 1.2 Revission av programområdet har ett bra upplägg. Men man borde även intervjua dem som använder data, information och rapporter som utmynnades/utmynnas av den nationella luftövervakningen. 1.1, första stycket Anges att ett viktigt syfte med programområdet är att upptäcka nya miljöstörningar, detta görs inte med modeller Göteborgs stad IVL Figur 1. Karta För Delprogram Krondroppsnätet-NV saknas stationen Stenshult där torrdepositionen mäts med hjälp av strängprovtagare IVL

Generell synpunkt Det framgår ofta inte vad som görs på regional och lokal nivå. Man får alltså inte en helhetsbild över miljöövervakningen i landet. Behövs för att utvärdera om medlen för miljöövervakning används på bästa sätt. Lst Jönköping 1.2 Revision av programområdet Lunds universitet anser att de förslag till förändringar av nuvarande program för övervakning inom luftområdet är bra. Lunds universitet stödjer dessa förslag. Lunds universitet Sammanfattning av yttranden Det anses positivt att NV har för avsikt att synka sin kommande programperiod med den regionala miljöövervakningens. Det föreslås att den ska pågå till 2019 för att länen ska kunna anpassa sin miljöövervakning till det nationella programmet. Vi har dock för avsikt att redan tidigt under programperioden arbeta med utformningen av innehållet för nästkommande period, vilket gör att det borde bli relativt tydligt redan under 2020 vilka prioriteringar vi kommer att ha inför 2021, givet en tillåtande budget. Det kommer även att finnas möjlighet till ändring av innehållet redan 2019, eftersom den första avtalsperioden då är över.

2. Syfte Kommentarer Yttrande från Det är bra att man i den här revisionsomgången tar med möjligheter för uppgraderingar och inte bara har ett syfte för rapporteringen enligt direktiv och konventioner men även andra behov på den nationella nivån så som miljövalitetsmålen. 2 syfte Bra att även organisationen ses över. Mer samordning av mätningar bör göras. En samordning kan bli både billigare och effektivare. I detta arbete borde framföras att i områden där Luftvårdsförbund saknas ska Länsstyrelsen ha en samordnade roll så att det sker regelbundet kartläggningar och mätningar av luftkvaliteten samt att detta rapporteras till Naturvårdsverket. 2 Bra initiativ att titta på konkreta åtgärder på både kort och lite längre sikt samt vid olika ambitionsnivåer Göteborgs stad Uppsala kommun Lst Östergötland Figur 1 Bra översikt Lst Östergötland Sammanfattning av yttranden Positiva reaktioner på att vi inte bara ser till uppfyllelse av direktiv etc. samt att vi ser över organisation och har insatser på både kort och lång sikt.

3. Bakgrund Kommentarer Yttrande från 3.2.2 tabell 2 Vad är SWETHRO-NV? SMHI Tabell 2 sid 15 Bra sammanfattning. Övertsättning kan vara förtydligande. Lst Gävleborg Avsnitt 3.1.1. Kronsdropsnätet Avsnitt 3.1.1. Övrigt Förtydligande avseende avslut krondroppsnätet Skåne. Det är inte länsstyrelsen som håller i detta utan Skånes luftvårdsförbund. Det hade varit bra om NV hade samrått med länsstyrelsen Skåne inför flytt av mätstationen. Lst Skåne Lst Skåne 3.1. Vad har hänt sedan förra revisionen Det är oklart vad som menas med övervakning av klor i atmosfären vid Harestua eftersom detta inte är identifierat som ett eget Delprogram. Vidare är det otydligt varför innehåll och finansiering spretar inom Programområdet, se senare kommentarer från Naturvårdsverket avseende finansieringen av mätningarna på Svalbard. Det är även otydligt hur Delprogrammet metaller i mossa finansieras. Som extern granskare hade det varit önskvärt att få se budgeten för nuvarande och föreslaget program inklusive finansiering från andra aktörer. Även en "önske"-budget där samtliga önskade mätningar fanns med hade varit önskvärt för att det skulle kunna gå att se tydligt behovet kontra resurserna. Lst Värmland 3.1.1. Verksamhet Under övrigt står att Naturvårdsverket ska mäta VOC i tätort, något sådant krav kan inte hittas i Luftkvalitetsförordningen. Hänvisning till aktuell konvention får gärna anges. Lst Värmland 3.1.1. Verksamhet Under övrigt står en kommentar om flytt till en ICOS-station, men det verkar inte som dessa mätningar ingår i Programområde Luft vilket borde förtydligas. Lst Värmland

3.1.1. Verksamhet Det förklaras inte varför planerade (nödvändiga?) mätningar inte genomförst eller inte genomförts fullt ut efter den föregående revisionen. Lst Värmland Avsnitt 3.1, sida 11, Paragraf 2 Förslag: kopplingen till de förändringar som är ett resultat av det nya svaveldirektivet och dess påverkan på svavelföreningar bör beskrivas här (se även sid 25). Lst Gotland 3.1.2 Vi ser positivt på den nya organisation Naturvårdsverket skapat för luftövervakning. Ämnet är komplext och skulle kräva mycket av en enda handläggare. Ständiga byten av handläggare inom PO luft har varit besvärande när det gäller att kontakata NV. Lst Västerbotten Tabell 2 En högre tidsupplösning skulle vara bra för vissa ämnen. Miljögifter och ozon är ett sådana och möjligheten att lokalisera utsläppskällan kanske ökar med ökad tidsupplösning (kombinerat med väderdata). NILU verkar t.ex. tycka att detta behövs för POPs. Lst Västerbotten 3.1.2 Positivt att man ökat antalet handläggare!! Minskar sårbarheten Östersunds kommun 3.1.1 Mätning av meteorologsiak parametrar föreslogs på lång sikt, men har ännu inte införts. Varför har man inte infört den? Väderparametrarna är ju jätte viktiga. De kan ge oss information om hur föroreningarna sprids och eventuellt kommer att spridas. 3.1.2 Det är bra med denna form av organisation med en grupp av handläggare och referensgrupp. Behöver man ha en styrgrupp som inte bemannas av utföraren (handläggare)? Göteborgs stad Göteborgs stad 3.1.1, Övrigt Data avseende deposition på hög höjd efterfrågas från många håll, bl.a. flera länsstyrelsen i norra Sverige samt för modellering (SMHI) IVL

3.11 sista st. sid. 11 Bra att det kommer fram nya beräkningsmodeller som MATCHMODELLEN. Om möjligt bör den även utveckals för att beräkna PMIO och N02. Uppsala kommun 3.2.2. Generellt viktig att använda mätare med hög tidupplösning. Det bör helst instrument som mäter kontinuerligt för att få höre upplösning och minska risken för felkällor som blir större vid stor manuaell provtagning. Uppsala kommun 3.1.1 Verksamhet Remissen beskriver helt korrekt att mätstationen i Vavihill på Söderåsen i Skåne ska flytta till ICOS-stationen Hyltemossa 19 km ONO om Vavihill. Partikelmätningarna vid nuvarande Vavihill och Aspvreten sker inom ramen för det europeiska nätverket ACTRIS (Aerosols, Clouds, Trace gases Research Infrastructure; www.actris.eu) som nyligen fick status som en europeisk strategiskt viktig infrastruktur (ESFRI) inom miljområdet (ICOS är en europeisk ERIC). Lunds universitet Denna samlokalisering är ett led i vår nationella och europeiska strävan att så långt det är möjligt koordinera våra olika nätverk inom miljöområdet (Environmental Research Infrastructures). Skälen till detta är flera 1) Rent ekonomiskt är en samordning helt nödvändig. Varken Sverige eller EU har förmågan att fullt ut finansiera separata nätverk av mätsstationer. 2) Data som erhålls genom ett nätverk (t ex mikrometeorologi genom ICOS) är av stor betydelse även för tolkningen av data från andra nätverk (t ex partikelmätningar genom ACTRIS). Det gör att de processer som styr partikelhalter och egenskaper kan studeras på ett betydligt mer mångfacetterat och tvärvetenskapligt sätt. Ett exempel är kopplingar mellan ekosystem och atmosfär. Det gör också att data kan användas för att utveckla mer sofistikerade modeller. Lunds universitet

Lunds universitet beklagar att EMEP-stationen (tidigare Vavihill, nu Hallahus) Lunds universitet inte samlokaliseras med ICOS vid Hyltemossa (som är beläget i en granskog). Det finns ett flertal bra alternativ till placering av mätutrustning i omedelbar närhet (inom 1 km) till ICOS/ACTRIS-stationen, placeringar som uppfyller de krav som ställs för övervakning av luftkvalitetparameter (ex PM10). Genom att inte samlokalisera med ICOS/ACTRIS så mister EMEP-mätningar det stöd som annars finns att få genom ICOS/ACTRIS (ex. två heltids teknikertjänster placerade vid Hyltemossa). EMEP och luftövervakningen förlorar på detta. Inom ACTRIS utvecklas framtidens mätmetoder, som måste jämföras med nuvarande EMEP-metoder. Denna koppling förloras. NILU rekommenderar en förstärkning av EMEP-stationerna vad gäller antal stationer, tidsupplösning och fotooxidanter för att i högre grad uppfylla nivån Level 2 (supersite) enligt EMEP Monitoring Strategy. Lunds universitet erbjuder Hyltemossa som ett alternativ till en placering av en Level 2 EMEPstation. Universitetet samfinansierar redan idag ICOS i Hyltemossa till ca 50%. Den mätteknologi som krävs för en EMEP Level 2 station utvecklas redan nu inom ramen för ACTRIS (VOC, partiklar med mera). Lunds universitet

3.2.2 Övergripande slutsatser Remissen betonar att långa tidsserier bör prioriteras och för detta krävs långsiktig och tillfredsställande finansiering. Naturvårdsverket bekostar endast en liten del av driften för partikelmätningarna vid stationen Vavihill/Hyltemossa. Naturvårdsverkets stöd är likväl viktigt för kontinuiteten. ACTRIS förslogs som en nationellt viktig infrastruktur vid VRs behovsinventering, och beskedet kom i juni 2016 att ACTRIS hamnar i kategori A2, vilket betyder att infrastrukturen är nationellt prioriterad men bedöms inte vara mogen. Europeiska ACTRIS kommer att genomgå en PPP (Preparatory Phase Project) med finansiering från EU, för att förbereda bildandet av den fullt ut operativa infrastrukturen (ACTRIS ERIC). Sverige kommer då, om Sverige väljer att vara medlem i ACTRIS, att finansiera en del ACTRIS aktiviteter genom sin medlemsavgift. Det är Lunds universitets förhoppning att ACTRIS-stationerna kommer att kunna uppgraderas med nya instrument och att långsiktiga driftmedel säkerställs. Lunds universitet En sådan lösning kommer då att vara mycket långsiktigt hållbar ekonomiskt, organisatoriskt och vetenskapligt. Lunds universitet

Sammanfattning av yttranden Frågan ställs om varför de förslag som lades i samband med förra revisionen inte har genomförts fullt ut. Anledningen till detta är dels att budgeten inte har tillåtit detta, dels att det varit ett flertal handläggarbyten under perioden. Frågan ställs varför NV ska mäta VOC i tätort, detta krav finns i art 9-11 i dir 2008/50/EG, genomfört i 28 luftkvalitetsförordningen (mätning av ozonbildande ämnen på en plats i Sverige). Nuvarande organisation inom Programområde Luft, med ett flertal specialiserade handläggare samt en samordnare, får stöd. Lunds universitet som driver ICOS-stationen i Hyltemossa beklagar att de mätningar som inte rör partiklar inte har förflyttats till Hyltemossa utan till Hallahus, eftersom man då går miste om stödet från de teknikertjänster som finns tillgängliga. Valet föll dock på Hallahus med anledning av att platsen i högre grad ansetts tillgodose den bredd av mätningar som görs inom programområdet.

4. Förutsättningar Kommentarer Yttrande från Allmänt Anser att det varit intressant med en förutsättningslös analys av behovet av övervakning baserat på krav enligt direktiv, lagar och förordningar, miljömål och slutsatser från aktuell forskning. Resultat från denna analys hade sedan kunnat jämföras med befintliga program. Lst Skåne Det finns även behov av att utföra miljöövervakning för att se behov av åtgärder och för att följa upp effekterna av åtgärder. Dessa behov kan föranleda andra krav än de lagstyrda. Lst Skåne Bolagens recipientkontroll som ligger bakom en del mätprogram från luftvårdsförbund kan dessutom ha ytterliggare ett syfte med behov av andra avgränsningar geografiskt och tidsmässigt. 4.2 Ökande konsultpriser och ökande krav enligt direktiv och förordningar innebär att kostnaderna inom regionen också ökar. Detta kan innebära att ytterliggare minskningar av det som inte är tvynget enligt lagkrav minskar. Om den analys av behov av nationell miljöövervakning görs utifrån förustättningen att regional och kommunal övervakning fortsätter i oförändrad omfattning kan luckor uppstå. Miljömålsuppföljningen kan bli lidande. Företagens recipientkontroll är ocks ett område där bedömning avseende vad som är nödvändigt kan ifrågasättas och leda till att företagens bidrag till att finansiera t ex delar av Krondroppsnätet kan förändras. Lst Skåne Lst Skåne

4.1. Budget Se kommentar under 3.1 Detta är särskilt viktig när finansiering inom det nationella miljöövervakningen kan få konsekvenser för den regionala miljöövervakningen. Rimligen bör övervakning som är nödvändig nationellt finansieras av Naturvårdsverket som helhet. Regional miljöövervakning bör ge den regionala och lokala täckning som länen och kommunerna finner nödvändiga för att kunna bedöma miljöståndet och aktuella miljökvalitetsmål på regional- och lokal nivå. Det är olyckligt om Länsstyrelser och luftvårdsförbund finansierar mätplatser där Naturvårdsverket har behov av data. Likaledes bör inte Naturvårdsverkets finansiera mätningar som inte har betydelse ur ett nationellt perspektiv. Lst Värmland Avsnitt 4.2 Förslag: Det regionala miljöövervakningsprogrammet och den kopplingen som det har till det nationella programmet bör förklaras här Lst Gotland Avsnitt 4.2 Det är bra att man tar upp att de olika övervakningsinsatserna som genomförs av olika myndigheter och andra aktörer ska komplettera varandra. Länsstyrelsen instämmer i att miljöövervakningens aktörer behöver komplettera varandra och samordnas på ett bra sätt för en långsiktig och effektivare användning av ekonomiska medel med målet en långsiktig och kontinuerlig miljöövervakning, t.ex. i Krondroppsnätet. Länsstyrelsen instämmer därför i att inga större förändringar ska göras i Krondroppsnätet förrän de regionala och nationella miljöövervakningsprogrammen har samordnats. Lst Gotland Lst Kalmar 4.1 Det är synd att medelstilldelningen är så stram inom den nationella luftövervakning. Detta slår indirekt mot regionerna som tvingas bedriva luftövervakning som i vissa fall har nationell karaktär. Luftövervakning på nationell nivå borde ges en högre prioritet jämfört med andra programområden. Lst Västerbotten

4.2 Länsstyrelsen Västerbotten instämmer i behovet av en gemensam revision av den regionala och nationella miljöövervakningen för luft. Hittills har det haft lite "stuprörskaraktär". 4.2 I Östersunds kommun bedrivs miljöövervakning av luft inom Urbanmätnätet. Planer finns på ytterligare insatser. Möjlighet till samordning vore positivt även ur kommunal synvinkel. 4.1 Komplettera gärna med en tabell över hur budgeten fördelar sig mellan de olika delprogrammen idag och vilken förändring som föreslås. Lst Västerbotten Östersunds kommun Lst Jämtland 4.2 Länsstyrelsen anser att det är positivt att Naturvårdsverket avvaktar med att genomföra större förändringar till 2021 så att den nationella och den regionala miljöövervakningen kan samordnas i de fall det behövs och ger ett mervärde. 4,1 All verksamhet kostar pengar. Om man ska göra bedömning att luftövervakning är kostsamt skulle det vara önskvärt att relatera det till nyttan och ev. även till kostnad och nytta för annan övervakning 4.2 4.2. Samodning av miljöövervakning luft mycket viktigt. Blir effektivare och troligtvis billigare. Stimuerla biladande att fler luftvårdsförbund som sköter luftövervakningen i regioner. Alternativt ge länsstyrelsen det ansvaret. Det är svårt och kostsamt för små ensklda kommuner att göra kartläggning och mätning av luftkvaliteten. Lst Västra Götaland IVL Uppsala kommun 4.2 Andra faktorer LST delar bedömningen av vikten av att de olika övervakningsinsatserna kompletterar varandra för en god effektivitet och för att erhålla en så samlad bild som möjligt Lst Östergötland

Sammanfattning av yttranden Samstämmighet råder kring vikten av samordning av nationella och regionala mätningar. Detta kommer att vara vägledande vid det förberedande arbetet inför nästkommande programperiod, dvs. fr.o.m. 2021, i synnerhet när det gäller mätning av svavel- och kväveföreningar (de vanligaste regionala mätningarna).

5. Förslag till revision Allmänt Kommentarer Yttrande från 5 Länsstyrelsen tycker att det vore önskvärt att de ekonomiska konsekvenserna av de olika förslagen i delprogrammen kunde beskrivas tydligare och utförligare, kopplat till de nationella och regionala insatserna. Såsom det nu redovisas i remissen är det svårt att utskilja vilka konsekvenser de olika förslagen får för länsstyrelserna och luftvårdsförbunden. Lst Kalmar Generellt Det vore bra med en karta över befintliga provtagningsstationer per delprogram. Lst Blekinge Generellt ekonomi Generellt mätningar med god tidsupplösning och /eller god geografisk fördelning Östersunds kommun delar Naturvårdsverkets och NILU's bedömningar. Länsstyrelsen är medveten om att det är lätt att önska en omfattande miljöövervakning med många mätstationer och mycket modellering, men att det måste vägas mot kostnaden. Kommentarerna nedan har sannolikt en viss övervikt mot det som skulle vara önskvärt att miljöövervaka utifrån ett kunskapsbehov. Det vore fantastiskt med ett väl utbyggt mätnät med mätresultat på dygnsbasis över hela Sverige. Men eftersom dygnsmätningar kräver tillgång till ström finns en begränsning av möjliga placeringar. Dessutom är dygnmätningar kostsamma. Om de fyra EMEP-stationerna kan ha mätningar av både lufthalter och nederbörd på dygnsbasis i framtiden vore det mycket bra. Om de dessutom kan förstärkas med ytterligare en mätstation (t.ex. i fjällen) vore det ännu bättre. Men EMEP-mätnätet i Sverige är väldigt glest. Länsstyrelsen anser därför att det är viktigt att även behålla den geografiska täckningen över landet med de förhållandevis billigare månadsmätningarna. Östersunds kommun Lst Västra Götaland Lst Västra Götaland

Generellt modeller och mätningar Vid både modellering och mätning är det mycket viktigt att vara tydlig med såväl styrkor som svagheter med metoderna för att ge en rättvis bild av resultaten och för att ha kunskap om vad resultaten kan användas till. Länsstyrelsen anser att det finns stora fördelar med modellering, men känner en viss oro för att framtidens miljöövervakning tenderar att i alltför stor utsträckning gå mot utökad modellering på bekostnad av mätningar. Både mätningar och modellering innehåller moment där den "mänskliga faktorn" kan medföra att resultaten blir felaktiga/osäkra. Dessa delar av mät- och modelleringskedjan är viktiga att känna till och kommunicera för att kunna minimera felkällorna, både när resultat ta fram och används. Lst Västra Götaland Modellberäkningar kan ge en geografisk täckning som vi aldrig kan få med mätningar. Modellerna kan också ge prognoser på framtida halter, vilket är en stor fördel gentemot mätningar. Men modeller behöver indata och dessa innehåller ofta stora osäkerheter. Indata kan heller aldrig innehålla faktorer som vi ännu inte känner till. Modellering över hela Sverige samtidigt kan inte bli speciellt finskalig, så man får ha i åtanke att resultaten speglar en mer övergripande och generell bild över landskapet. Mätningar är mer personkrävande och i många fall mer kostnadskrävande än modellering. Men Länsstyrelsen anser att Sverige behöver ett väl avvägt mätnät som används bl.a. till: - att fånga upp förändringar i lufthalter och deposition orsakade av händelser vi inte kan estimera eller förutsäga och därför inte heller modellera, - att övervaka halter och deposition i områden där modellerna har svagheter, - för att spegla regionala eller lokala förhållanden samt skillnader i olika landskaps- och naturtyper, - indata och validering av modeller. Lst Västra Götaland De mer "små"regionala och lokala förhållandena bör sannolikt övervakas med RMÖ-medel.

Generellt prioritet SLU anser att följande utvecklingsinsatser inför kommande programperiod 2017-2020 bör ha SLU högre prioritet än i förslaget: ny provtagningsmetodik för dioxiner inom delprogram Organiska miljögifter i luft och nederbörd samt analys av filter och vinterkampanj i nederbörd och luft inom delprogram Pesticider i luft och nederbörd. Vidare vill SLU framhålla att övervakning av organiska miljögifter i luft måste intensifieras i framtiden för att kunna upptäcka alla nya persistenta organiska miljögifter som släpps ut till och sprids via luft. Sammanfattning av yttranden Modelleringens respektive mätningarnas för- och nackdelar lyfts fram av en länsstyrelse, man poängterar att båda behövs i den framtida luftövervakningen eftersom de har olika syften och förutsättningar, men att det är viktigt att inte skala ner för mycket på mätningarna. I ett optimalt läge skulle det finnas ett väl utbyggt mätnät med dygnsupplösning och kompletterande modellering.

5.1 Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd Kommentarer Yttrande från 5.1.2 sid 19 stycke 3 Vid månadsvärden är det viktigt att mätningarna representerar hela kalendermånader för att vara användbara i modellering med MATCH Sverigesystemet. I dagsläget är mätningarna tyvärr inte helt överensstämmande (det kan skilja upp emot 25 % i tidsintervall mot kalendermånaderna, vilket försämrar användningen av mätningen markant). SMHI 5.1.1 Om delprogrammet Det framgår inte någonstans varför det finns två delar av detta Delprogram. Lämpligen borde det nationella programmet dela Delprogrammet i två delar även om både EMEP- stationerna och LNKN-nätet till viss del övervakar samma parametrar. Som programmet nu är uppställt är det oklart vad som mäts vart och med vilket syfte. Det är vidare otydligt hur LNKN-nätet förhåller sig till Krondroppsnätet. Lst Värmland 5.1.2 Nuläge Det ställs mycket höga kräv på länen att utföra mätningar enligt undersökningstyper eller enligt föreskrift för att länsstyrelserna ska kunna söka och beviljas medel från Naturvårdsverket för regional miljöövervakning. Samma krav borde rimligen gälla för Naturvårdsverket själva, även om halterna av kväveoxider (mätt som kvävedioxid) och svaveldioxid är så låga att de ligger under direktivets nedre utvärderingströsklar. Lst Värmland

5.1.3. Förslag till förändringar Det är oklart varför NILU anser att det är viktigt att öka tidsupplösningen på mätningarna (finns det risk för överskridande av någon norm på kort sikt, finns det krav på högre tidsupplösning enligt någon konvention eller vad skulle syftet i så fall vara?), och varför det behövs en sådan station i norra Sverige (där halterna borde vara lägre). Lst Värmland 5.1.3. Förslag till förändringar Det är oklart varför NILU ifrågasätter värdet av lufthaltsmätningarna. Redan idag frakommer en problematisk bild avseende kvävenedfall kontra kvävedioxid i luft där kvävoxidutsläppen minskar (enligt den rapportering och de modelleringar som gjorts) medan trenden där lufthalterna har minskat möjligen har avstannat i regional bakgrund. Detta förhållande bör även fortsättningsvis bevakas. Även nedfallsmätningarna över öppet fält har visat sig öka de senaste åren, vilket innebär att båda parametrarna bör fortsätta att följas. Lst Värmland 5.1.4. Konsekvenser Det är oklart om Naturvårdsverket ämnar dra ner på öppet-fält mätningarna inom Krondroppsnätet (får konsekvenser för den regionala milöövervakningen) för att finansiera en ny EMEP-station, eller om sådana mätningar även återfinns inom LNKN-nätet. 5.1.3. Förslag till förändringar Stationerna inom LNKN är relativt väl fördelade över landet och ger en god bild över de geografiska skillnaderna i haltnivå som finns i landet, i syd/nordlig och öst/västlig riktning. Om all övervakningen ska göras med högre tidsupplösning sker det på bekostnad av den geografiska fördelningen i haltnivåer. Överensstämmer modelleringsresultaten väl med resultaten från LNKNstationerna? Annars behöver i alla fall ett antal LNKN-stationer finnas kvar för att det ska gå att fånga upp skillnader i föroreningshalter över landet. Lst Värmland Lst Blekinge 5.1.1 Kan vara en fördel att mer konkret lyfta på vilket sätt delprogrammet bidrar till uppföljningen av miljökvalitetsmålen (indikatorer, preciseringar mm). Lst Jämtland

5.1.3 och 5.4.2 Positivt att en utredning föreslås för att se över om någon nationell mätstation ska etableras i fjällen. Fjällen som en nationell angelägenhet och inte enbart en regional särart behöver lyftas tydligare och det är positivt att man berör detta. Vi hoppas utredningen får hög prioritet så att frågan om etablering av en nationell fjällstation kan bli aktuell inför nästa revidering. I dagsläget är det enbart Jämtlands län som driver stationer inom krondroppsnätet på hög höjd samt en luftstation på hög höjd. Lst Jämtland 5.1.2 Länsstyrelsen instämmer med NILU:s synpunkt att det kan vara värdefullt att ha dygnsmätningar av både halter i luft och nederbörd på samtliga fyra EMEPstationer. Lst Västra Götaland 5.1.2 Det påpekas att enligt internationella riktlinjer är månadsmätningarna inom LNKN endast är användbara som indikativa mätningar. Dock anser Länsstyrelsen att stationerna inom LNKN är relativt väl fördelade över landet och ger en god bild över de geografiska skillnaderna i haltnivå som finns i landet, i syd/nordlig och öst/västlig riktning. Om all övervakningen ska göras med högre tidsupplösning sker det på bekostnad av den geografiska fördelningen i haltnivåer. Lst Västra Götaland 5.1.2 och 5.1.3 Provtagare: Oerhört viktigt att säkerställa att provtagare har rätt kompetens, att det finns utbildade ersättare vid sjukdom o.d. och att kontinuiteten upprätthålls. I dag utförs en del av provtagningen inom EMEP och LNKN av privatpersoner. Dessa kan vara mycket intresserade och duktiga, men självfallet varierar kompetensen. I de allra flesta fall är det dock mycket "prisvärt" med privatpersoner som provtar. Om privata provtagare ska ersättas med konsulter, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller liknande får man ta i beaktande att kostnaderna för provtagningen kan komma att öka avsevärt. Lst Västra Götaland

5.1.3 Länsstyrelsen ser positivt på ytterligare en EMEP-station med dygnsprovtagning i fjällen. Kan ge kompletterande information om halter och nedfall i fjällen som vi inte vet så mycket om idag. Lst Västra Götaland 5.1.3 Ett alternativ för långsiktig planering av miljöövervakningen är att kombinera mätning med EMEP-station, beräkning och komplementa mätningar. Komplementa mätningar kan tillämpa på tex. NO2 och O3 när billiga och små sensorer utvecklats till en viss nivå och har en bra kvalitet och eventuellt kunna gå igenom TUV-tester. Göteborgs stad Man utbildar privatar personer som hjälper till med insamlingen. Behöver man Göteborgs stad en kontrollstrategin och en kvalitetssäkringsprogram på både lång som kortsikt? 5.1.2, 3:e stycket, sid 18 Vi instämmer i att att det vore önskvärt med ett utökat mätprogram inom EMEP. 5.1.2, 2:a stycket, sid 19 Att ersätta månadsmätning av nederbörd med veckomätning - det är många, både nationellt och internationellt som använder månatliga mätningar. Vid förra översynen konstaterades att man för modellering aggregerade veckodata till månadsdata, vilket var skälet till att man vid EMEP-stationerna övergick från veckomätning vid 3 stationer till dygnsmätning vid 1 och månadsmätning vid 2 stationer. 5.1.2, sista stycket Det finns omfattande utbildnings- och kvalitetskontrollrutiner för samtliga provtagare. I vissa fall är den enda möjligheten att anlita privatpersoner, framför allt av kostnadsskäl. 5.1.2 Bra om mätutrusning byts till mer automatiskt registrerande instrument som ger bätre upplösning och minskar samtidigt risken för felkällor. IVL IVL IVL Uppsala kommun

5.1.3 Färre mätstationer med högre upplösning kan eventuellt bidra till finansiering Uppsala kommun av dyrare mtutrustning. Samtidigt viktigt att fortsätta med långsiktiga mätserier. 5.1.3 Länsstyrelsen delar bedömningen att det är angeläget att behovet av lufthaltsmätningar vid LNKN-stationerna bör utredas närmare Lst Östergötland Sammanfattning av yttranden Naturvårdsverket mäter inte kväveoxider och svaveloxid med de referensmetoder eller likvärdiga metoder som anges i luftkvalitetsdirektivet, utan enligt EMEP:s rekommendationer. En länsstyrelse ifrågasätter detta och hänvisar till att även NV borde följa det som står i undersökningstyperna. I aktuell undersökningstyp står det dock att den metodik som EMEP rekommenderar får användas. Lst anser även att EMEP-delen och LNKN-delen av delprogrammet borde utgöra två separata delprogram. De är dock sedan 2009 sammanslagna eftersom de hanterar samma typ av föroreningar. Under kommande programperiod planeras en särskild översyn av svavel- och kvävemätningarna. Detta för att optimera övervakningen och bl.a. undvika eventuella dubbleringar. Inom ramen för detta kommer även behovet av mätningar i fjällmiljö att ses över, vilket efterfrågas bland kommentarerna. En del av provtagningen utförs av privatpersoner, vilket NV liksom flera instämmer i är ett kostnadseffektivt sätt. NV vill förtydliga att vi inte har för avsikt att frångå detta system, utan att vi i delprogrammen/avtalen vill säkerställa att det finns en kontinuitet, t.ex. ett backupsystem eller motsvarande, för att undvika avbrott i mätningarna vid eventuella avhopp bland provtagarna, samt att säkerställa kompetens hos dessa.

5.2 Krondroppsnätet - NV Kommentarer Yttrande från 5.2.2 Nuläge Se kommentar under 4.1. Budget rörande Naturvådsverkets akutfinansiering av några stationer. Lst Värmland 5.2.2 Nuläge Luftvårdsförbundet i Värmlands län var i kontakt med SMHI 2012 angående varför Krondroppsnätets data inte används vid MATCH-modelleringen. SMHI sa då till en början att de inte hade tillgång till data, sedan att "Innan ytterligare luftföroreningsmätdata inkluderas i MATCH-modellens dataassimilation behöver dock en bedömning göras om dessa mätningars representativitet på regional skala. " Länsstyelsen ser det som önskvärt att EMEP, LNKN och Krondroppsmätningarna integreras på ett betydligt mer effektivt sätt, och att all kvalitetssäkrad data används för modellering. Naturvårdsverket bör finansiera de delar som är nödvändiga för att få represenativa värden nationellt medan länen kompletterar där det saknas mätningar som man på länsnivå anser relevanta. Den relativa "röra" som nu föreligger vad gäller främst försurande ämnen, övergödande ämnen samt marknära ozon bör hanteras i samband med revision av det nationella miljöövervakningsprogrammet tillsammans med revidering av de regionala miljöövervakningsprogrammen, med uppstart 2019. Vid detta tillfälle bör även miljömålsindikatorerna ses över både med utgångspunkt i vilka miljötillstånd man vill följa upp men också utifrån att indikatorerna helst ska kunna ha både nationell och regional upplösning. Lst Värmland 5.2.3. Förslag till förändringar Naturvårdsverket bör överväga om avslutningen av stationen Ottenby är lämplig med hänvisning till det fokus på internationell sjöfart som finns i SOU 2016:47. Naturårdsverket belyser även detta själva i förhållande till det förändrade sjöfartregelverket. Lst Värmland

5.2.3. Förslag till förändringar Länsstyrelsen ser det som komplicerat att inrätta en ny styrning av Krondroppsnätet. Som exempel kan nämnas den finansieringsform som råder i Värmland där medlemmarna i Värmlands läns luftvårdsförbund betalar mätningarna och beslutar om arbetsplan (på årsmötet). Det innebär att vad gäller Värmlands mätningar inom Krondroppsnätet har endast närvarande medlemmar vid årsmötet mandat att ändra på upplägg av mätningarna med mera. Vidare löper de avtal som förbundet har med IvL på femårsbasis, inspel avseende provplatser och omfattning på mätningarna kan alltså bara göras vart femte år, nästa gång sker revidering 2020 för mätprogramperioden 2021-2026. Inför dessa revideringar får alltid förbunden möjlighet att yttra sig till IvL och föreslå förändringar utifrån länens behov. Detta har fungerat mycket bra och det finns till synes inga hinder för att Naturvårdsverket även skulle yttra sig till Ivl inom ramen för detta förfarande. Lst Värmland Långsiktig strategi Långsiktig strategi Miljöförvaltningen i Malmö instämmer med Naturvårdsverkets mål gällande omformning av krondroppsnätet till ett nationellt program. Miljöförvaltningen ställer sig positivt till minskning av antalet krondroppsmätningar till ett 30-tal. Det anses vara nödvändigt för att optimera kostnaderna och effektivisera de fyra miljoner som årligen läggs på krondroppsnätet. Detta med hänsyn till minskning av nedfall av försurande ämnen under sanre åren. Malmö stad Malmö stad Nuläge & Långsiktig strategi Kompletterande regionala mätningar, regional delfinansiering samt omfördelning av finansiering av krondroppsmätningar bör övervägas och revideras noggrann. Detta med hänsyn till att i dagsläge utförs en hel del luftkvalitetsmätningar i landet av olika luftvårdsförbund, exempelvis Skånes luftvårdsförbund, och finansiering av dessa mätningar överlappar med mätningar inom krondroppsnätet. Luftkvalitetsmätningar som utförs i regionalnivå är i stort sätt inriktade mot att klara miljökvalitetsnormer och miljömålet frisk luft och därmed är nödvändiga. Malmö stad

5.2 Beroendet av regional miljöövervakning innebär en stor osäkert. Vad händer t.ex. om ett län väljer att prioritera annan miljöövervakning? Och hur skulle det gå om olika län råkade handla upp olika aktörer? Det vore bättre med ett oberoende nationellt nät. 5.2 Beroendet av regional miljöövervakning innebär att programmet inte kan optimeras. Stationerna bör inte styras av länsgränser utan av hur nedfallet varierar. 5.2 Att länen söker medel för, upphandlar och administrerar varsin del av ett nät innebär en stor mängd onödig administation. Lst Dalarna Lst Dalarna Lst Dalarna 5.2.3 Kalmar Läns Luftvårdsförbund anser att det är olyckligt om Ottenby, som det föreslås, utgår från Krondroppsnätet. Där finns speciella förutsättningar som har visat sig i de mätningar som har gjorts. Det är viktigt, även nationellt, att fortsätta följa förhållandena vid Ottenby eftersom den påverkas av sjöfart och nedfall från andra länder. Luftvårdsförbundet har inte någon möjlighet att själv stå för finansieringen. Kalmar läns lvf 5.2.3 Länsstyrelsen noterar att det inom NV:s befintliga ambitionsnivå, d.v.s. nuvarande finansiering, innebär att Ottenby, enligt förslaget, ska utgå från Konrondroppsnätet-NV, till förmån för andra mätstationer. Länsstyrelsen anser att den långa mätserien som Ottenby utgör är viktig att behålla och fortsätta, utifrån ett nationellt perspektiv, eftersom det bl.a. går att utläsa påverkan från sjöfarten samt av långväga nedfall. Lst Kalmar

5.2.3 Basnivå Bra att avvakta med större förändringar inom Krondroppsnätet tills ny regional programperiod. Arbetet med utvärdering av befintligt regionalt program och utformningen av nytt nationellt och regionalt program bör påbörjas i god tid inför nästa programperiod. Diskussioner behöver föras kring vad som behövs i det nationella programmet och vad som behövs för regional uppföljning. Länsstyrelsen delar uppfattningen att det vore bra om en ny styrgrupp tillsattes där dessa diskussioner förs. Bra att man föreslår medverkan från Luftvårdsförbund och länsstyrelser i styrgruppen. Bra att nuvarande styrgrupp blir en projektgrupp. Lst Blekinge 5.2.3. Långsiktig strategi Bra förslag att omforma krondroppsnätet till ett nationellt program som kan kompletteras med regionala mätningar. Genom styrgruppen bör samverkan kring eventuella fortsatta regionala mätningar stärkas och samordnas med det ev. nationella programmet. Viktigt att dataunderlaget från strängprovtagningen utvärderas så att indikatorerna kan visa totaldeposition. Det är viktigt att de data som samlas in kommer till användning inom uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Bra om ni lyfter förslaget om förändring av indikatorer inom den pågående översynen av indikatorerna. 5.2.4 Finansieringan av krondroppsytorna behöver ses över så att regionala och nationella kostnader fördelas på rätt intressen för respektive nivå. En överföring av medel från den regionala nivån till den nationella kan dock slå olika på olika regioner (länsstyrelser) eftersom luftvårdsförbund är med och finansierar mätningarna. Lst Blekinge Lst Västerbotten

5.2 Ansvaret bör inte vara en fråga enbart för PO Luft. Det vore önskvärt att återupprätta någon form av fortsättning på SKS skogliga observationsytor, om än i mindre omfattning. Enligt vår mening utgör dessa grunden för att Krondroppsnätets ska kunna leverera relevanta data. Ytterst angeläget känns också ökad samverkan mellan NVs olika PO och ökad myndighetssamverkan för denna typ av miljöövervakning eftersom den skär över flera olika ansvarsområden, t ex luft- och nedfall, levande skogar, bara naturlig försurning, ingen övergödning av mark och vatten, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet etc Kronobergs lvf Luftvårdsförbundet håller med NV om att nuvarande nationella styrning av Kronobergs lvf Krondroppsnätet som sker genom utbetalning av medel till länen för deras arbete inom den regionala miljöövervakningen, samt genom att fungera som beställare inom Krondroppsnätet-NV, inte bedöms vara tillräcklig. Instämmer också med NILUs bedömning om att en gemensam finansieringsoch styrningsmodell skulle vara värt att undersöka. Sverige är ett skogsland och mycket beroende av intäkter från skogsindustrin. Krondroppsnätet, i samband med Skogsstyrelsens nät av skogliga observationsytor, har visat sig värdefullt för uppföljning av diverse tillstånd i miljön. Det gäller inte bara den mycket positiva utveckling som visats för nedfall av försurande svavel utan programmet levererar även data inom miljömålsarbetet. Även om belastningen av försurande svavel på flertalet håll är nere på en långsiktigt hållbar nivå så är inte nedfallet av kväve det. Detta är också en fråga värd att följa där Krondroppsnätet kan ge viktig input. Kronobergs lvf