RAPPORT BILAGA 2 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Date 21/10/2015 Project ID BillerudKorsnäs Sweden AB Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för Gruvöns Bruk ÅF-Infrastructure AB Granskad Caroline Grotell Mette Sjölin ÅF-Infrastructure AB, Hamntorget 3, Box 467, SE-651 10 Karlstad Sweden Phone +46 10 505 00 00, Registered office in Stockholm, www.afconsult.com Corp. id. 556185-2103, VAT SE556185210301 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 1 (80)
Innehåll Icke-teknisk sammanfattning... 5 1 Orientering... 14 1.1 Inledning... 14 1.2 Ägarförhållanden... 14 1.3 Administrativa uppgifter... 15 2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte och omfattning... 16 3 Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet... 18 3.1 Produktionstillstånd samt övriga tillstånd för verksamheten... 18 3.2 Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet... 19 3.3 Närmare utformningar... 20 4 Samrådsförfarandet... 21 5 Lokalisering... 22 5.1 Nuvarande lokalisering... 22 5.2 Ansökt produktion... 23 5.3 Alternativ lokalisering... 25 6 Produktion, process och miljöskyddsåtgärder... 26 6.1 Inledning... 26 6.2 Tillståndsgiven och ansökt produktion... 26 6.3 Processen... 27 6.3.1 Tillståndsgiven verksamhet (nollalternativ)... 27 6.3.2 Ansökt produktion... 29 6.4 Orientering om genomförda miljöskyddsåtgärder... 30 6.4.1 Tillståndsgiven produktion... 30 6.4.2 Ansökt produktion... 33 7 Förbrukning och hushållning av resurser... 34 7.1 Orientering... 34 7.2 Ved- och fiberråvara... 34 7.2.1 Förbrukning... 34 7.2.2 Bark- och vedrester... 35 7.2.3 Massautbyte... 35 7.2.4 Vedsubstans utlöst vid massakokningen... 35 7.2.5 Återvinning av fiber... 36 7.3 Vatten... 36 7.3.1 Förbrukning... 36 7.3.2 Återanvändning... 36 7.3.3 Ansökt produktion... 36 7.4 Process- och tillsatskemikalier... 37 Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 2 (80)
7.4.1 Användningsområden... 37 7.4.2 Återvinning... 37 7.4.3 Förbrukning... 38 7.5 Värmeenergi, bränslen samt elenergi... 39 7.5.1 Inledning... 39 7.5.2 Ångenergiförbrukning... 40 7.5.3 Bränsleförbrukning... 41 7.5.4 Elenergiförbrukning och försörjning... 41 7.6 Slutsatser om hushållning av resurser... 42 8 Transporter och hamnverksamhet... 43 8.1 Transportslag och transportvolymer... 43 8.2 Hamnanläggningar... 45 8.3 Slutsatser avseende konsekvenser av transporter... 46 9 Miljökonsekvenser utsläpp till vatten... 47 9.1 Emissioner till vatten från tillståndsgiven och ansökt produktion... 47 9.2 Recipientförhållanden... 48 9.3 Miljökvalitetsnormer... 49 9.3.1 Miljökvalitetsnormer för fiskvatten... 49 9.3.2 Miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet... 49 9.4 Miljökonsekvenser vid ansökt produktion... 50 9.4.1 Utsläpp av organiskt material... 50 9.4.2 Utsläpp av näringsämnen... 51 9.4.3 Toxicitet... 52 9.4.4 Utsläpp av metaller... 52 9.5 Slutsatser avseende konsekvenser av utsläpp till vatten... 53 10 Miljökonsekvenser luft... 54 10.1 Emissioner till luft från process och energiproduktion... 54 10.2 Spridningsberäkning... 55 10.3 Utsläpp från transporter... 56 10.4 Slutsatser avseende konsekvenser av utsläpp till luft... 57 11 Konsekvenser för buller... 58 11.1 Buller från nuvarande verksamhet... 58 11.2 Buller från ansökt verksamhet... 59 11.3 Slutsatser avseende konsekvenser av buller... 61 12 Konsekvenser för avfallshanteringen... 62 12.1 Rutiner för hantering av avfall... 62 12.2 Slutsatser avseende avfall... 63 13 Miljökonsekvenser av kemikalier... 64 13.1 Inledning... 64 Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 3 (80)
13.2 Nuvarande verksamhet... 64 13.3 Ansökt verksamhet... 65 13.4 Slutsatser avseende konsekvenser av kemikalier... 65 14 Miljöriskanalys... 66 14.1 Nuvarande verksamhet... 66 14.1.1 Inledning... 66 14.1.2 Översvämning... 66 14.1.3 Legionella... 67 14.2 Ansökt verksamhet... 67 14.3 Slutsatser för konsekvenser av miljörisker... 68 15 Markförorening... 69 15.1 Kompletterande markundersökning... 69 15.2 Ansökt verksamhet... 70 15.3 Slutsatser konsekvenser för markförorening... 70 16 Natur- och kulturvärden... 71 16.1 Inledning... 71 16.2 Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden... 71 16.3 Riksintressen... 72 16.4 Övriga naturskyddade områden... 73 16.5 Slutsatser om konsekvenser för skyddade områden... 73 17 Miljömål... 74 17.1 Inledning... 74 17.2 Nationellt miljömålsarbete... 74 17.2.1 Miljökvalitetsmål... 74 17.2.2 Etappmål... 79 17.3 Regionalt miljömålsarbete... 80 17.4 Kommunens miljömål... 80 17.5 Slutsatser avseende konsekvenser för miljömål... 80 Bilagor Bilaga 2:1 Bilaga 2:2 Bilaga 2:3 Bilaga 2:4 Bilaga 2:5 Bilaga 2:6 Bilaga 2:7 Samrådsredogörelse Transportutredning Recipientbedömning Spridningsberäkning av luftemissioner Bullerberäkning Kemikaliebedömning Miljöriskanalys Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 4 (80)
Icke-teknisk sammanfattning Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår i BillerudKorsnäs Sweden AB, Gruvön Bruks, härefter Gruvöns Bruk, ansökan enligt miljöbalken för ökad och ändrad produktion. Inom koncernen BillerudKorsnäs, däribland Gruvöns Bruk, produceras nyfiberbaserat förpackningsmaterial. För att upprätthålla konkurrenskraft och effekt av de investeringar som är gjorda, så behöver Gruvöns Bruks förädlingsgrad förändras och därtill öka. För produktionsförändringen planeras för byggnation av en ny kartongmaskin på nuvarande fabriksområde. Gruvöns Bruk ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av 550 000 ton kraftpapper/kartong per år. Nu tillståndsgiven blekt och oblekt kraftpappersproduktion är 350 000 ton per år. Produktionen av kraftpapper på befintliga pappersmaskiner kommer att upphöra, i samband med att en ny kartongmaskin startas. Övergången kan komma att ske successivt. I ansökan planeras även för något ökad produktion av fluting, till 320 000 ton fluting per år (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs). Den tillståndsgivna produktionen av fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) är idag 300 000 ton per år. I ansökan ingår även en årsproduktion på 500 000 ton oblekt/blekt sulfatmassa per år. Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 ton blekt/oblekt sulfatmassa per år. Den maximala produktionsnivån som bedöms kunna nås inom ramen för befintligt tillstånd och med dagens produktmix är dock ca 425 000 ton blekt sulfatmassa per år (nollalternativet). Hamnanläggningens verksamhet som idag har separat tillstånd av länsstyrelsen kommer att ingå i ansökan. Ansökt hamnverksamhet är oförändrad jämfört med nu tillståndsgiven hamnverksamhet. Anläggningarnas lokalisering Gruvöns Bruk är beläget i Grums kommun, Värmlands län. Bruket är beläget ca en km sydost om Grums tätorts centrum. Närmaste bostadshus finns ca 250 m norr om fabriksområdet. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 5 (80)
Åsfjorden Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 Gruvöns Bruks omgivningar. För den ansökta produktionen krävs nya byggnader för den nya kartongmaskinen samt tillhörande funktioner (bl.a. rullmagasin, holländeri och smetkök). Dessa placeras inom Gruvöns Bruks industriområde och kräver ingen förändring av gällande detaljplan. Samråd Samråd har hållits med myndigheter och närboende under september 2015. Gruvöns Bruk har beaktat framförda synpunkter som underlag vid framtagande av föreliggande miljökonsekvensbeskrivning. Processer och produkter Gruvöns Bruk består av en sulfatfabrik, ett NSSC-baserat flutingbruk samt ett kraftpappersbruk. Sulfatfabriken och NSSC-linjen har gemensamt renseri och integrerad kemikalieåtervinning. Den större av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt långfibrig massa, som dels går till den egna kraftpapperstillverkningen och dels flingtorkas för externt bruk (avsalumassa). Den mindre av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt kortfibrig massa och används enbart internt. Gemensamma avdelningar som kemikalieåtervinning och ånggenerering, består av indunstningsanläggning, sodapanna, mesaugn och mixeri, barkpanna och två mottrycksturbiner. Kraftpapperstillverkningen sker på fyra pappersmaskiner och omfattar en rad olika produkter såsom vit liner, säckpapper, MF- och MG-papper. En mindre del av det tillverkade papperet pigmentbestryks i en separat bestrykare. Bestrykaren kommer att stängas under 2016. NSSC-massan (halvkemisk sulfitmassa) går till intern flutingtillverkning på pappers-maskin (PM6). Vid flutingtillverkningen tillsätts ca 10 % intern och extern rejekt. Den halvkemiska flutingen används som mittskikt i wellpapp för bl.a. wellådor för frukt och grönt. Den nya kartongmaskinen kommer att producera ytvit liner, kartong och vätskekartong. En betydande andel av produktionen kommer att vara bestruken. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 6 (80)
De planerade förändringarna har inte komplett projekterats. Nedan följer en sammanfattning av planerade åtgärder för ansökt produktion. En ny kartongmaskin med stödjande avsnitt som massamottagning för extern kortfibrig massa och CTMP-massa, holländeri, limkök, smetkök, utskottscentral, omrullning och pack samt magasin. Ny tvättutrustning för att förbättra tvätten av en delström oblekt långfibrig sulfatmassa. Ett nytt lagringstorn för tvättad oblekt massa. Indunstningen kommer att kompletteras och konverteras till lågtrycksånga, för att mellantrycksånga skall räcka till den nya kartongmaskinens torkparti. Processvattenöverskottet från den nya kartongmaskinen kommer att ledas till primärsedimentation följt av bioreningsanläggningen. Överskott av bioslam från bioreningsanläggningen kan i framtiden komma att antingen förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas externt, istället för att ledas till indunstning för förbränning i sodapannan. Förbrukning och hushållning av resurser Vedråvara Vedråvaran utgörs av rundved (barr- och lövved) samt sågverksflis (barrved). Bedömd vedförbrukning kommer att öka något och berör i första hand barrved från 1 600 000 m 3 fub/år vid maximalt möjlig produktion till 1 900 000 m 3 fub/år vid ansökt produktion. Ökningen av lövved är 50 000 m 3 fub, till totalt 1 100 000 m 3 fub vid ansökt produktion. Generellt så överförs cirka hälften av den till kokeriet inkommande torrsubstansen i vedråvaran till sulfatmassa. Den andra hälften återfinns i svartluten för energiåtervinning i sodapannan. Vidare utvinns även biprodukterna råterpentin och råtallolja, vilket bedöms öka något vid ansökt produktion. Behovet av extern fiberråvara kommer öka vid ansökt produktion. Gruvöns Bruk har rutiner både vid nuvarande verksamhet och ansökt produktion för utvinning av biprodukter samt för att tillvarata bl.a. fibersediment, rejektmassor, vedrester och svartlut för återvinning och/eller energiproduktion. Vatten Råvatten för produktionen tas från Åsfjorden söder om bruket. Gällande vattendom av Västerbygdens vattendomstol 1971-06-10 medger ett vattenuttag upp till 3 m³/s. Normalt är medeluttaget av råvatten 1,5-1,7 m 3 /s. Dessutom sker visst uttag av kylvatten till bioreningens värmeväxlare mellan 0,2 till 0,7 m 3 /s. För att begränsa vattenanvändningen inom Gruvöns Bruks verksamhet finns system för recirkulation av vatten inom de olika processerna. I samband med den nya kartongmaskinen kommer process- och kylvatten att separeras. Råvattenförbrukningen bedöms minska något, då den nya kartongmaskinen kommer att vara mer sluten än befintliga pappersmaskiner. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 7 (80)
Process- och tillsatskemikalier Behovet av processkemikalier för produktion av sulfatmassa och fluting kommer att öka något, i proportion till produktionsökningen. Det finns system vid Gruvöns Bruk för återvinning av kokkemikalier för produktion av sulfatmassa och NSSC-massa. Tillsatskemikalier för förädling av slutprodukten kommer att ändras, då kraftpappersproduktionen utgår och ersätts av kartongproduktionen. Förbrukningen av bestrykningskemikalier kommer att öka kraftigt. Mängden blekningskemikalier kommer däremot att minska. Gruvöns Bruk fortsätter att följa utvecklingen av nya effektivare kemikalier. Gruvöns Bruk arbetar av arbetsmiljö-, produktsäkerhets, miljö- och kostnadsskäl kontinuerligt för att optimera användningen av kemikalier. Värme- och elenergi Gruvöns Bruks behov av ångenergi täcks huvudsakligen av soda- och barkpannan. Gasdestruktionsugnen ger även ett mindre tillskott. Energieffektiviseringsarbetet pågår kontinuerligt och Gruvöns Bruk har deltagit i det statliga programmet för energieffektivisering, PFE. Ett energiledningssystem finns i drift. Gruvöns Bruk omfattas av lagstiftningen om energikartläggning i stora företag, vilken bland annat ställer krav på återkommande redovisning av förslag på kostnadseffektiva åtgärder såväl för att spara energi som för att effektivisera energianvändningen. Ångenergiförbrukningen kommer att öka vid ansökt produktion, där ökningen sker med biobränsle. Den totala energimängden som har sitt ursprung i vedråvara är oförändrad och motsvarar nivån 97 %. Behovet av eldningsolja är redan idag på en låg nivå och bedöms bli oförändrad vid ansökt produktion. Elenergiförbrukningen kommer att öka, p.g.a. produktionsökningen. Den nya kartongmaskinen kommer dock att vara mer energieffektiv jämfört med befintliga pappersmaskiner. Nivån av egenproducerad el kommer att vara oförändrad för ansökta förhållanden jämfört med nollalternativ. Leveransen av fjärrvärme bedöms även den bli oförändrad. Konsekvenser av transporter Gruvöns Bruk har ett mycket gott läge för transporter. Gruvöns Bruk har egen hamn för inleverans av vedråvara och eldningsolja samt utlastning av färdiga produkter. Hamnen nyttjas även av närbelägna Stora Enso Timber AB:s sågverk. Från Norge- Vänernbanan går ett kort stickspår från Grums till Gruvöns Bruks industriområde, vilket möjliggör intransport av vedråvara och uttransport av färdig produkt. Transport med bil sker direkt från industriområdet till huvudleden (E18/E45). Vid ansökt produktion ökar transporterna, där ökningen av mängden transporterade gods företrädesvis kommer att ske med tåg och fartyg. BillerudKorsnäs arbetar aktivt med att minska utsläpp från biltransporter genom att ha miljökrav på leverantörer/ transporter samt att optimera transporter. De interna transporterna med truckar och mobila kranar bedöms öka i mindre grad, p.g.a. effektivisering i utlastning. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 8 (80)
Hamnverksamheten kommer att öka något jämfört med nuvarande situation, men rymmas inom gällande hamntillstånds ramar. Samma rutiner kommer att finnas vid framtida användning som vid befintlig hamnverksamhet. Hamnverksamhetens påverkan på miljön bedöms som mycket begränsad. Miljökonsekvenser vatten Utsläpp till vatten Industriområdet är beläget vid norra delen av Åsfjorden, som är en ca 5 km lång vik i Vänerns nordvästra del. Renat processvattenöverskott samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Åsfjorden. I Tabell 1 redovisas bedömda emissioner till vatten från Gruvöns Bruk. Vid ansökt produktion ökar utsläpp till vatten med knappt 10 % jämfört med nollalternativet. Tabell 1 Bedömda emissionsnivåer till vatten från Gruvöns Bruk vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. COD SÄ GFA P tot N tot t/d t/d kg/d kg/d Maximalt möjlig produktion (nollalternativ) 27 3,0 60 440 Ansökt produktion 29 3,2 65 480 De totala utsläppen av AOX och klorat kommer att minska vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet, då mängden blekt massa kommer att minska. Miljöförhållanden i Åsfjorden Idag bedöms vattenkvaliteten som god i Åsfjorden baserat på halterna av näringsämnen och organiskt material, siktdjup och klorofyll, syrgasförhållanden och försurningsparametrar. Status för bottenfauna varierar över tid både uppströms och nedströms bruket i Åsfjorden och i Grumsfjorden. Bottenfauna utgör därmed en svår indikator för bedömning av förhållandena i Åsfjorden. Även vid bedömning av ekologisk status i VISS konstateras att bottenfauna inte följer andra kvalitetsfaktorers status i Åsfjorden. Kvalitetskraven (miljökvalitetsnormer) för Åsfjorden enligt nuvarande förslag i VISS är God ekologisk status år 2021 och God kemisk ytvattenstatus, undantaget mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE. Orsaken till tidsfristen för ekologisk status angavs vara morfologiska förändringar och flödesregleringar. Kemisk ytvattenstatus har bedömts som uppnår ej god status, p.g.a. för höga halter av PBDE (bromerade flamskyddsmedel) och kvicksilver i fisk enligt VISS, beroende på atmosfäriskt nedfall. PBDE och kvicksilver i Åsfjorden kan därmed inte kopplas till Gruvöns Bruks verksamhet. Konsekvenser av utsläpp till vatten När det gäller utsläpp till vatten av organiskt material (COD) från Gruvöns Bruk utgör det idag drygt 10 % av belastningen på Åsfjorden (punktkällor och älvar). Därtill tillkommer inflöde från Storvänern samt den interna primärproduktionen i Åsfjorden. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 9 (80)
Organiskt material är syreförbrukande och kan leda till syrebrist i bottenvatten och därmed påverka bottenfaunan. Goda syreförhållanden råder dock i Åsfjordens bottenvatten, vilket ger goda förutsättningar för förekomst av bottenfauna. Såsom nämnts ovan varierar status för bottenfauna över tid både i Åsfjorden och i Grumsfjorden. Den variation som förekommer kan inte korreleras till utsläpp av organiskt material från Gruvöns Bruk. Några haltförhöjningar av organiskt material med koppling till Gruvöns Bruk har inte kunnat utläsas från vattenkvaliteten i Åsfjorden under 2008-2014, i vare sig ytvattnet eller i bottenvattnet. Liknande resultat erhölls redan i början av 2000-talet, då utsläppsnivån var högre jämfört med senare års utsläppsnivåer och nu ansökt produktion. Emissionsnivån av organiskt material från Gruvöns Bruks vid nollalternativ och ansökt produktion bedöms därmed ha en liten betydelse för Åsfjorden. Fosforemissionen från Gruvöns Bruk bedöms stå för mindre än 10 % av bidraget till Åsfjorden, då Storvänern bidrar med ca 80 % enligt en modellberäkning. Årsutsläppet av fosfor bedöms bli 22 respektive 23 ton per år vid nollalternativet och ansökt produktion och är i nivå med tidigare utsläppsnivåer under 2000-talet och bedöms ha en liten betydelse för Åsfjordens miljöförhållanden. Bruket står idag för ca 10 % av kvävebidraget jämfört med övrig belastning från punktkällor och älvar till Åsfjorden. Kvävehalten är dock högre i Storvänern än i Åsfjorden och brukets reella kvävebidrag till Åsfjorden blir därmed än lägre, då även Vänerns inflöde till fjorden bör beaktas. Årsutsläpp av kväve bedöms bli ca 160 respektive 170 ton per år vid nollalternativet och ansökt produktion, vilket är i nivå med några av de senaste produktionsåren och når dock inte de utsläppsnivåer som rådde i början av 2000-talet (drygt 200 ton/år). I sötvattenekosystem anses fosfor vara det begränsande näringsämnet för primärproduktionen av alger/plankton. Utsläpp av kväve är av mindre betydelse för Åsfjordens miljöförhållanden. Toxicitetstester på de huvudsakliga utgående avloppsvattnen från Gruvöns Bruk har inte gett upphov till letala eller subletala effekter vid de koncentrationer som är relevanta i recipienten. Den senast genomförda fiskundersökningen från år 2010 går i samma linje genom att ingen kronisk påverkan på fiskens hälsotillstånd eller fortplantningsförmåga kunde påvisas. Vid ansökta förhållanden kommer kartongtillverkningen att kräva delvis andra tillsats- och hjälpkemikalier. Dessa kommer att granskas på samma sätt som idag (se nedan konsekvenser av kemikalier). Metallemissionen från Gruvöns Bruk härrör huvudsakligen från vedråvaran. Några tydliga tecken på förhöjda metallhalter i Åsfjorden korrelerade till Gruvön Bruks verksamhet kan inte utläsas från undersökningar i recipienten. Vid ansökt produktion kommer vedförbrukningen att öka med cirka 20 % och metallutsläppen kan förväntas öka i motsvarande grad. Metallemissionen bedöms trots det få en begränsad påverkan på recipienten. Slutsatser - konsekvenser vatten Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material och näringsämnen bedöms inte hindra att god ekologisk status uppnås i Åsfjorden vid nuvarande, nollalternativet och ansökt produktion. Metallemissionen från Gruvöns Bruk bedöms inte hindra att kvalitetskraven för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus uppnås. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 10 (80)
Miljökonsekvenser luft Utsläpp till luft Utsläpp till luft kommer huvudsakligen från sodapanna, mesaugn, barkpanna och gasdestruktionsugn. Emissioner av kväveoxider vid ansökt produktion ökar i samband med produktionsökningen (Tabell 2). För svavelemissionerna sker en svag ökning vid ansökt produktion. De specifika utsläppen av svaga gaser bedöms inte påverkas nämnvärt av de planerade förändringarna. Rökgasernas stofthalter kommer inte heller att påverkas av de planerade förändringarna. Utsläpp av fossilt koldioxid från processer och energiproduktion bedöms bli oförändrad vid ansökta förhållanden jämfört med nollalternativet. Tabell 2 Bedömda emissioner till luft från Gruvöns Bruk vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Svavel process Svavel energi NOx process NOx energi ton/år ton/år ton/år ton/år Maximalt möjlig produktion 7 3 690 150 Ansökt produktion 8 3 820 200 Slutsatser konsekvenser luft Genomförda spridningsberäkningar visade att Gruvöns Bruks bidrag av kväveoxider till halterna i Grums samhälle är låga i relation till miljökvalitetsnormer för omgivningsluft. Miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen för kväveoxider kommer att innehållas för ansökt produktion såsom idag. Stoftbidraget från Gruvöns Bruk, avseende PM 10 och PM 2,5, är marginellt jämfört med uppmätt halt i centrala Grums, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsnormerna för PM 10 kommer att innehållas för ansökt produktion som idag. Svavelutsläppen från Gruvöns Bruk är mycket låga, vilket inte kommer att förändras nämnvärt vid ansökt produktion. Miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid kommer att innehållas för ansökt verksamhet som idag. Konsekvenser för industribuller Bullerberäkningar har genomförts baserade på modellberäkning och kartläggning från år 2011 samt den preliminära placeringen av den nya kartongmaskinen. Spridning av buller har sammanställts och bullerberäkningar har genomförts vid samma kontrollpunkter som år 2011. Bullerökningen från den nya kartongmaskinen kompenseras av att den nya maskinbyggnaden avskärmar buller från befintliga anläggningar, framförallt buller från flingtorken. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid ansökt produktion är 46-49 dba vid mätpunkterna, vilket innebär att gällande bullervillkor nattetid (50 dba) innehålls. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 11 (80)
Den totala ekvivalenta ljudnivån från Gruvöns Bruk vid ansökt produktion, beräknas bli oförändrad eller marginellt lägre i den närmaste bostadsbebyggelsen jämfört med dagens verksamhet. Konsekvenser för avfallshanteringen Gruvöns Bruk arbetar aktivt med att minimera mängden avfall och strävar efter att nyttiggöra så stor andel som möjligt, varför rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer. Vid ansökt produktion bedöms de branschspecifika avfallsslagen öka något jämfört med nollalternativet. Mängden farligt avfall bedöms bli på samma nivå vid ansökt produktion som vid nollalternativet. Behandlingen av icke-farligt avfall och farligt avfall kommer att ske på samma sätt som idag. Konsekvenser av kemikalier Kemikalier som är nya för Gruvöns Bruk men beprövade för branschen kommer till användning med den nya kartongmaskinen. Alla nya kemikalier kommer att granskas av brukets kemikaliegrupp, såsom idag. Nuvarande kemikalieanvändning bedöms inte utgöra någon risk för recipienten. En första kemikaliebedömning antyder att enstaka av de nya kemikalierna för kartongmaskinen, kan komma att överskrida PEC/PNEC-värdet på 1, som ses som en riskfri nivå. Slutsatsen blev sett ur försiktighetsprincipen, att en vidare utredning bör genomföras om dessa kemikalier blir aktuella för användning i kartongproduktionen. Miljörisk Miljöriskerna har minskat avsevärt under de senaste 10 åren, då skyddsåtgärder vidtagits. Mixeri- och indunstningscisternpark har invallats. Lagring av svaveldioxid har upphört. Gruvöns Bruk omfattas av Sevesolagstiftningen, p.g.a. den totala volymen av riskklassade kemikalier. Säkerhetsrapport har uppdaterats enligt Seveso III. Kemikalierna för specifikt kartongproduktionen utgör inte riskkemikalier enligt Seveso. I nuläget bedöms det inte finnas någon legionellarisk för omgivningen. Gruvöns Bruk fortsätter att införskaffa löpande kunskap om legionella och bidrar aktivt i det branschgemensamma arbetet kring legionella risker. Vid en eventuell förändring av hanteringen av bioslam kommer en riskbedömning att göras avseende legionellaspridning. När det gäller risker för olyckor i samband med byggnation och drift av den nya kartongmaskinen med tillhörande byggnader och funktioner kommer detta att beaktas under projektets genomförande. Vid byggandet av de nya byggnaderna kommer även översvämningsrisken för Vänern att beaktas. Generellt bedömdes inga risker som oacceptabla för nuvarande verksamhet. Samma säkerhetsarbete och rutiner kommer att utövas vid ansökt verksamhet som vid befintlig verksamhet. Markföroreningar Statusrapport är inlämnad till tillsynsmyndigheten 2015-10-01. Inför planerad byggnation av kartongmaskin med tillhörande byggnader har kompletterande markprovtagningar genomförts med inriktning på tidigare sågverksverksam- Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 12 (80)
het i det berörda området. Dioxiner registrerades, dock var situationen inte akut. Vid kommande grävarbeten kommer dialog att hållas med tillsynsmyndighet angående hur uppkomna grävmassor skall hanteras på ett säkert sätt och förhindra spridning av föroreningar. Naturvård, kulturvärden och övriga riksintressen I Värmlands län finns ingen nationalpark. De närmast belägna naturreservaten och Natura 2000-områdena finns ca 6 km SO om Gruvöns Bruk, Västra Värmlandsskärgård, Segerstads skärgård och Getgarsudde. Åsfjorden har pekats ut som riksintresse för kustturism och friluftsliv, samt yrkesfiske. En befintlig sjöfartsled i Åsfjorden vidare i Vänern mot Göta älv har pekats ut som riksintresse för sjöfart. Två områden inom en 10 km:s radie från Gruvöns Bruk har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård. Gruvöns Bruks verksamhet medför inte intrång på riksintressen och naturvårdsområden. Ansökt verksamhet bedöms inte medföra störningar av betydelse för skyddade områden. Miljömål Gruvöns Bruks ansökta produktion bedöms huvudsakligen följa de uppsatta nationella miljökvalitetsmålen. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 13 (80)
1 Orientering 1.1 Inledning BillerudKorsnäs, däribland Gruvöns Bruk, producerar nyfiberbaserat förpackningsmaterial. För att upprätthålla konkurrenskraft och effekt av de investeringar som är gjorda, så behöver anläggningens förädlingsgrad förändras och därtill öka. För produktionsförändringen planeras för byggnation av en ny kartongmaskin på nuvarande fabriksområde. Gruvöns Bruk ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av 550 000 ton kraftpapper/kartong per år. Tillståndsgiven blekt och oblekt kraftpappersproduktion är 350 000 ton per år. Produktionen av kraftpapper på befintliga pappersmaskiner kommer att upphöra, i samband med att en ny kartongmaskin startas. Övergången kan komma att ske successivt. I ansökan planeras även för något ökad produktion av fluting, till 320 000 ton fluting per år (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs). Den tillståndsgivna produktionen av fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) är idag 300 000 ton per år. I ansökan ingår även en årsproduktion på 500 000 ton oblekt/blekt sulfatmassa per år. Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 ton blekt/oblekt sulfatmassa per år. Hamnanläggningens verksamhet som idag har separat tillstånd av länsstyrelsen kommer att ingå i ansökan. Ansökt hamnverksamhet är oförändrad jämfört med tillståndsgiven hamnverksamhet. Inför ansökan av nytt miljötillstånd har ÅF upprättat föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av den ansökta verksamheten. 1.2 Ägarförhållanden BillerudKorsnäs Sweden AB Gruvöns Bruk, härefter benämnt Gruvöns Bruk, ägs av BillerudKorsnäs Sweden AB, dotterbolag till det publika bolaget BillerudKorsnäs AB. Utöver Gruvöns Bruk finns produktionsanläggningar för massa och olika kvaliteter av papper och kartong i Frövi/Rockhammar, Skärblacka, Karlsborg och Gävle i Sverige samt två anläggningar i Finland och en anläggning i Storbritannien. Huvudkontoret är beläget i Solna, Stockholm. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 14 (80)
1.3 Administrativa uppgifter Bolag: Postadress: BillerudKorsnäs Sweden AB Storjohanns Väg 4, 664 28 Grums Organisationsnummer: 556876-2974 Fastighetsbeteckning: Gruvön 2:5 Kontaktperson: Fredrik Turzik, Platschef Mats Ganrot, Miljöchef Tel (växel): 0555-410 00 e-mail: Kommun: Tillsynsmyndighet: Kod enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251): förnamn.efternamn@billerudkorsnas.com Grums kommun Länsstyrelsen i Värmlands län 9 kap. 1 21.10 Massaproduktion 9 kap. 1 21.30 Kraftpapper-/Kartongproduktion 24 kap. 1 63.10 Hamn Koordinater: N: 6579460 E: 393110 (SWEREF 99) Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 15 (80)
2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte och omfattning Gruvöns Bruks anläggningar omfattar idag sulfatmassafabrik, flutingbruk och pappersbruk. Vid sulfatmassabruket tillverkas blekt sulfatmassa av barr- och lövved. Massan används för egen tillverkning av kraftpapper och en del säljs som flingtorkad avsalumassa. Det tillverkade blekta kraftpappret används främst för emballageändamål, men även för tillverkning av bestruket papper för specialändamål. Vid flutingbruket tillverkas halvkemisk sulfitmassa (NSSC-massa), som vidareförädlas till fluting. Inom industriområdet finns tillhörande hjälpavdelningar för produktion av ånga, el, processvatten m.m. samt reningsanläggningar för att begränsa emissionerna till vatten och luft. Inom Gruvöns Bruks verksamhetsområde finns även en egen hamnanläggning för fartygstransporter av råvaror till bruket och färdiga produkter från bruket. Gruvöns Bruk ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av 550 000 ton kraftpapper/kartong per år. Tillståndsgiven blekt och oblekt kraftpappersproduktion är 350 000 ton per år. För produktionsförändringen planeras byggnation av en ny kartongmaskin på nuvarande fabriksområde. Produktionen av kraftpapper på befintliga pappersmaskiner kommer att upphöra, i samband med att en ny kartongmaskin startas. Övergången kan komma att ske successivt. I ansökan ingår även en årsproduktion på 500 000 ton oblekt/blekt sulfatmassa per år. Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 årston blekt/oblekt sulfatmassa. Den maximala produktionsnivån som bedöms kunna nås inom ramen för befintligt tillstånd och med dagens produktmix är dock ca 425 000 årston blekt sulfatmassa. I ansökan planeras för något ökad produktion av fluting, till 320 000 ton fluting per år (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs). Den tillståndsgivna produktionen av fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) är idag 300 000 ton per år. Hamnanläggningens verksamhet som idag har separat tillstånd av länsstyrelsen kommer att ingå i ansökan. Ansökt hamnverksamhet är oförändrad jämfört med tillståndsgiven hamnverksamhet. Ansökan omfattar inte bolagets deponi benämnd Ålviken II. Deponin ligger avskild från bruket och berörs inte av den planerade produktionsändringen, även om lakvatten från deponin leds till den biologiska reningsanläggningen. Deponin Ålviken II har nyligen prövats för fortsatt och utökad verksamhet och beslut erhölls av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Värmland (2011-03-24, dnr 551-733-10). Avslutningsplaner för de två tidigare deponierna Värhult och Ålviken I har godkänts av Länsstyrelsen 2006-06-26 respektive 2008-04-18 och är under genomförande. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 16 (80)
Av redogörelser i den Tekniska beskrivningen kan följande konstateras avseende ansökt verksamhet relativt nu tillståndsgiven produktion. Huvudsakliga planerade åtgärder är följande: En ny kartongmaskin installeras och nuvarande kraftpappersbruk läggs ner, då kartongmaskinen startas. Den nya kartongmaskinen kommer i huvudsak att förbruka mellantrycksånga, vilket gör att indunstningsanläggningen kommer att modifieras så att den främst förbrukar lågtrycksånga. Vissa av de produkter som kommer att tillverkas kräver oblekt massa av mycket hög renhet. Därför planeras för komplettering av tvättutrustning för den oblekta långfibriga massan, som leds direkt till kartongmaskinen. Process- samt kyl och tätningsvatten från den nya kartongmaskinen kommer att separeras. Avloppsvattnet från kartongmaskinen kommer att renas biologiskt efter sedimentering. I dagsläget och i nollalternativet renas kraftpappersbrukets avlopp endast genom primär sedimentation. Den ansökta verksamheten i jämförelse med maximalt möjlig produktion inom gällande tillståndsramar bedöms innebära i huvudsak: Ökad användning av vedråvara och extern massa Kemikalier för kraftpappersproduktion kommer på sikt att utgå, då kartongproduktion startar. Nya kemikalier tillkommer för Gruvöns Bruk, dock beprövade för branschen. Kemikalieanvändningen kommer att öka. Ökad värmeenergiförbrukning, som kompenseras av ökad produktion av värmeenergi främst från sodapanna. Fortsatt hög andel biobränsle vid produktion av värmeenergi för produktionen. Ökad elenergiförbrukning, där den egenproducerade elenergin är oförändrad. Ökade transporter till och från Gruvöns Bruk. Utsläpp till vatten bedöms öka något Utsläpp till luft bedöms öka, ungefär i proportion med produktionsökningen Nuvarande total ekvivalent bullernivå bedöms kunna bibehållas Avfallsmängden bedöms öka något I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning beskrivs de miljökonsekvenser som kan uppstå i den yttre miljön, d.v.s. utanför byggnaderna, av den ansökta verksamheten. Beroende på vilken typ av utsläpp det rör sig om kan konsekvenserna vara lokala, regionala eller globala. Geografiska avgränsningar har gjorts avseende inventering av och bedömning av påverkan på skyddsvärda natur- och kulturmiljöer (avsnitt 16) och utsläpp till vatten (avsnitt 9) och luft (avsnitt 10). Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 17 (80)
3 Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet 3.1 Produktionstillstånd samt övriga tillstånd för verksamheten Gruvöns Bruks nuvarande produktionstillstånd meddelades av Miljödomstolen 2002-10-31 (M 258-01). Gruvöns Bruk fick tillstånd att i etapper öka produktionen av massa och slutprodukter och att ta i bruk en ny avloppsreningsanläggning. Domen angav att från det att den nya avloppsreningsanläggningen tagits i drift kan produktionen fått uppgå till: Sulfatmassa (blekt och/eller oblekt) 540 000 årston Blekt och/eller oblekt kraftpapper 350 000 årston Fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) 300 000 årston Domen inkluderade bemyndiganden och slutliga villkor, däribland buller samt villkor avseende emissioner till luft för process- och energisvavel, svavelväte, klor- och klordioxid. I domen uppsköts vissa frågor under en prövotid: förbrukning och produktion av energi, utsläpp till luft av: o kväveoxider från sodapanna, barkpanna, mesaugn och destruktion av illaluktande gaser o finkornigt stoft (PM10) o kolmonoxid från barkpannan o utsläpp av svaga gaser, utsläpp till vatten miljöpåverkan av transporter hantering, nyttiggörande och slutligt omhändertagande av avfall hantering av svaveldioxid, intern plan för räddningsinsatser och omhändertagande av släckvatten Tillståndet har därav kompletterats genom ett antal domar från miljödomstolen/markoch miljödomstolen avseende de uppskjutna frågorna samt av Miljööverdomstolen p.g.a. överklaganden. I dom den 2003-10-09 (M 10499-02) ändrade Miljööverdomstolen en provisorisk föreskrift avseende utsläpp till vatten, så att begränsningsvärden för COD och SÄ höjdes. I dom 2004-06-30 (M 10499-02) flyttade Miljööverdomstolen fram starttiden för den nya biologiska reningsanläggningen. I samma dom ändrade Miljööverdomstolen villkoren avseende svavelväte från sodapannan och mesaugnen, buller från verksamheten och kraven rörande information om nyttjade kemikalier. I dom 2005-11-15 (M 258-01) avslutade miljödomstolen prövotidsfrågorna avseende energi, utsläpp till luft av stoft och svaga gaser, miljörisker samt avfall. Domen innehöll villkor för utsläpp med begränsningsvärden avseende stoft och svaga gaser, krav på en ny gasdestruktionsugn och cisterninvallningar samt informationsplikt före inleverans av flytande svaveldioxid. Prövotiderna avseende förbrukning av energi och utsläpp till luft avseende kväveoxider, destruktion av illa luktande gaser samt Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 18 (80)
dikväveoxid och ammoniak förlängdes samtidigt som utredningsföreläggandena preciserades. Miljödomstolen avslutade 2009-07-10 prövotidsfrågorna avseende förbrukning av energi samt utsläpp till luft, undantaget kväveoxider från sodapannan, där prövotiden förlängdes tillsammans med prövotiden avseende utsläpp till vatten. Slutgiltiga villkor erhölls av mark- och miljödomstolen 2013-01-17 för utsläpp till vatten och för kväveoxider. Gruvöns Bruk har utöver ovanstående produktionstillstånd även meddelats tillstånd för att bedriva hamnverksamhet 2007-01-29 av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Värmlands län (dnr 551-7048-06). För vattenförsörjningen till Gruvöns Bruk finns gällande vattendom av Västerbygdens vattendomstol 1971-06-10, vilken medger ett vattenuttag upp till 3 m³/s. Industrideponin Ålviken II har tillstånd från Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Värmlands län (2011-03-24, dnr 551-733-10). De sedan 2008 inaktiva deponierna Värhult och Ålviken I, omfattas av i övrigt inaktuella tillstånd från koncessionsnämnden för miljöskydd (1982-04-06 respektive 1998-12-30). Dessa har även av Länsstyrelsen godkända avslutningsplaner (2006-06-26 respektive 2008-04-18). 3.2 Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet I en miljökonsekvensbeskrivning skall den ansökta verksamheten jämföras med ett nollalternativ. Nollalternativet skall beskriva situationen om tillstånd inte erhålls för den ansökta verksamheten. Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 årston blekt/oblekt sulfatmassa. Bolaget har dock ingen möjlighet att nå de produktionsvolymer av sulfatmassa som nuvarande tillstånd medger utan att genomföra investeringar som i sig är tillståndspliktiga. Den maximala produktionsnivån som bedöms kunna nås inom ramen för befintligt tillstånd och med dagens produktmix är ca 425 000 årston blekt sulfatmassa. Den maximala produktionsnivån utgör därmed nollalternativet i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning och som beskrivs utförligt i den Tekniska beskrivningen, tillsammans med den ansökta produktionen. Föreliggande ansökan avser tillstånd till: fortsatt drift av befintlig sulfatmassafabrik med en maximal produktion om 500 000 årston blekt och/eller oblekt sulfatmassa, fortsatt drift av befintligt flutingbruk med en högsta produktion om 320 000 årston fluting inklusive tillverkning av den NSSC-massa som därvid krävs, att uppföra och driva en ny kartongmaskin inklusive stödjande avdelningar som massamottagning, holländeri, smetkök, omrullning, utskottscentral, pack och lager, fortsatt drift av befintligt kraftpappersbruk, och med successiv avveckling när kartongmaskin startats, att producera 550 000 årston papper och/eller kartong, fortsatt drift av befintliga hamnanläggningar i oförändrad omfattning (400 anlöp per år och/eller en sammanlagd godsmängd på 1,6 miljoner ton). Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 19 (80)
I Tabell 3-2 sammanfattas huvudsaklig produktion av sulfatmassa, fluting och kraftpapper/ kartong vid nollalternativ och ansökt produktion. Tabell 3-2 Maximalt möjlig produktion inom ramen för nuvarande tillstånd (nollalternativ) respektive ansökt produktionsnivå Maximalt möjlig produktion (nollalternativ) Ansökt produktion Sulfatmassa, blekt/oblekt Fluting och den NSSCmassa som därtill krävs ton/år 425 000* 500 000** ton/år 300 000 320 000 Kraftpapper ton/år 310 000 0 Kraftpapper/kartong ton/år 0 550 000 *blekt **blekt/oblekt 3.3 Närmare utformningar För närmare beskrivning av planerade produktionsåtgärder samt nybyggnation av kartongmaskinen inklusive emissionsbegränsande åtgärder hänvisas till ansökans Tekniska beskrivning och avsnitt 6 i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning. Tekniken för den nya kartongmaskinen kommer att vara modern och beprövad. Gruvöns Bruk uppfyller huvudsakligen de tekniska krav som finns enligt BAT. Detta kommer även att gälla för ansökt produktion. Bedömda utsläppsnivåer till vatten och luft ligger och kommer att ligga inom angivna BAT-intervall (se ansökans Tekniska beskrivning). Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 20 (80)
4 Samrådsförfarandet Samrådsmöte hölls med representanter från länsstyrelsen i Värmlands län, Grums kommun och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2015-09-23. Samrådsunderlag samt protokoll från samrådet med myndigheter redovisas i Bilaga 2:1. Synpunkter som framfördes av myndigheter var bl.a. följande: Aktuell vattendom för hamnen efterfrågades Deponierna och statusrapporten kan hanteras utanför tillståndsärendet, förutsatt att lakvatten från deponierna beskrivs Spridningsberäkningar av utsläpp till luft efterfrågades Detaljplanen avseende höjden på den nya byggnaden för kartongmaskinen samt översvämningsrisken diskuterades Frågor rörande ökning av transporter med koppling till tillfartsvägar Fråga kring ökade lagringsytor Hantering av dagvatten Redogörelse av BAT slutsatser Utloppstub och legionellafrågan skall belysas Översvämningsrisk och släckvattenhantering skall belysas Status för anläggningen för flytande svaveldioxid och brukets industribrandkår Inbjudan till samrådet sändes även till Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket och Energimyndigheten. Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten avstod att yttra sig i samrådet. Trafikverket har lämnat in skriftlig synpunkt avseende de ökade transporterna till/från bruket via E18 och järnväg. Trafikverket anser att de tillsammans med bolaget och kommun skall se över konsekvenserna av de ökade och/eller ändrade transportrörelserna för både gods och personal som den planerade utbyggnaden kommer medföra. Bolaget har svarat att kommunen redan tagit initiativ till ett sådant möte och att bolaget åtagit sig att arrangera det. Protokoll från samrådsmötet och ett utkast av transportutredningen (Bilaga 2:2) har tillsänts verket. Energimyndigheten hade inga synpunkter om verksamheten ska få komma till stånd enligt nuvarande förslag (Bilaga 2:1). Myndigheten efterfrågade underlag om specifik energiförbrukning och eventuella åtgärder vid ansökt produktion. Bolaget kommer att höja förädlingsgraden och ändra produktionsinriktning, varvid bolaget kommer att inköpa extern massa. Jämförelse av specifik energiförbrukning vid ansökt produktion med nuvarande verksamhet blir därmed missvisande. Kammarkollegiet har inte lämnat några synpunkter. Inbjudan till samrådsmöte för närboende och organisationer annonserades i lokalpress 2015-08-28 och 2015-09-02. Samrådet för närboende och organisationer hölls kvällstid 2015-09-23. Närvarande vid mötet hade inga synpunkter. Annnons och protokoll från samråd med allmänheten redovisas i Bilaga 2:1. En närboende har inkommit skriftligt med yttrande om att hans fastighet smutsats ner av sot. En mikroskopiundersökning på ett prov från den aktuella beläggningen visade dock att den bestod av alger. Gruvöns Bruk har beaktat framförda synpunkter som underlag vid framtagande av föreliggande Miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen har fattat beslut 2015-10-16 om att ansökt verksamhet ska anses ha betydande miljöpåverkan (Bilaga 2:1). Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 21 (80)
5 Lokalisering 5.1 Nuvarande lokalisering Gruvöns Bruk är beläget i Grums kommun, Värmlands län (Figur 5-1 och 5-2). Fabriksområdet begränsas i väst och norr av huvudleden E18/E45 samt i öst och söder av Åsfjorden, som utgör en vik av Vänern (Figur 5-2). I nordöst finns Gruvöns sågverk tillhörande Stora Enso Timber AB. Industriområdet är i huvudsak beläget på fastigheten Gruvön 2:5. Fastigheten tillhör bolaget och är enligt en fastställd detaljplan (stadsplan), den 26 januari 1976, avsedd för industriändamål. I Grums kommuns översiktplan från 2010 framgår att befintlig industriell verksamhet ska kunna utvecklas; möjligheter för mindre expansion finns norrut. Ingen planering ska ske som kan medföra inskränkningar inom industriområdet. Bruket är beläget ca en km sydost om Grums tätorts centrum. Närmaste bostadshus finns ca 250 m norr om fabriksområdet. I öster, på andra sidan Åsfjorden, finns enskilda sommarstugor på ett längre avstånd (> 1km). Åsfjorden Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 Figur 5-1 Gruvöns Bruks omgivningar. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 22 (80)
StoraEnso Timber Gruvöns sågverk aktiv deponi inaktiv deponi Gruvöns Bruk utsläppstub intagstub Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 nedlagd luftad damm Figur 5-2 Gruvöns Bruks närområde. Intags- och utsläppstuber markerade såväl som gränsen till sågverk samt aktiv och inaktiva deponier. En aktiv och en inaktiv industrideponi ligger på Bråne 2:4, ca 1,5 km nordost om bruket (Figur 5-2). Ytterligare en inaktiv deponi (Värhult) ligger 15 km sydväst. Söder om bruket finns en nedlagd luftad damm (Figur 5-2). Industriområdet är beläget vid norra delen av Åsfjorden, som är en ca 5 km lång vik i Vänerns nordvästra del. Råvatten för produktionen tas från Åsfjorden genom två parallella intagstuber söder om bruket (Figur 5-2). Renat processvattenöverskott samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Åsfjorden, via en 750 meter lång utloppstub som mynnar på knappt 40 meters djup sydost om bruket. Dagvatten och visst kylvatten avleds till Åsfjorden vid strandkanten. Transporter till och från fabriken sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Gruvöns Bruk har egen hamn för leverans av vedråvara och eldningsolja samt utlastning av färdiga produkter. Hamnen nyttjas även av närbelägna Stora Enso Timber AB:s sågverk. Från Norge-Vänernbanan går ett kort stickspår från Grums till Gruvöns Bruks industriområde, vilket möjliggör intransport av vedråvara och uttransport av färdig produkt. 5.2 Ansökt produktion Den ansökta produktionen kräver en ny byggnad för den nya kartongmaskinen inom Gruvöns Bruks industriområde. Den planerade byggnaden kräver ingen förändring av gällande detaljplan. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 23 (80)
Huvudalternativet för placeringen av hallen för kartongmaskinen samt ett par tillhörande byggnader åskådliggörs i Figur 5-3. Den norra fristående byggnaden öster om maskinhallen avser ett nytt rullmagasin och byggnaden väster om maskinhallen innehåller holländeri och smetkök. Placeringen av den cirka 400 meter långa maskinbyggnaden och bibyggnader är preliminära och under kommande förprojektering kommer sannolikt vissa förskjutningar inom det aktuella området och mellan byggnaderna att ske. Figur 5-3 Preliminär översiktsbild av Gruvöns Bruks industriområde samt huvudalternativ för placering av ny kartongmaskin (blå). Antalet anställda uppgår för närvarande till ca 850 personer. Den nu ansökta förändringen kommer på sikt att minska antalet befattningar till under 700. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 24 (80)
5.3 Alternativ lokalisering Det har förekommit industriell verksamhet i form av tegelbruk och sågverksrörelser inom det nuvarande bruksområdet sedan slutet av 1800-talet. Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk började uppföras 1929 och togs i drift 1931. Brukets nuvarande utbredning nåddes i huvudsak efter en expansionsfas i slutet av 1960- och början av 1970-talet. Orsaken till fabrikens placering var främst beroende av de regionala tillgångarna av råvara, tillgång till hamn och järnväg samt vattenförsörjning. Stora investeringar har genomförts i processutrustning och reningsanläggningar; däribland togs en ny biologisk reningsanläggning i drift år 2006 och en ny låg NOxgaspanna installerades 2007. Fabrikstäckande svaggassystem togs i drift 2008. Under de senaste åren har följande större processåtgärder genomförts vid bruket: Ökad kapacitet att tillverka grönlut genom installation av ett kompletterande kassettfilter i mixeriet. Ökad kapacitet att producera vitlut genom installation av ny större släckare i mixeriet. Ökad kapacitet att indunsta avdragslutar genom ombyggnad av indunstningsanläggningens andra effekt. Ökad produktion av oblekt långfibrig massa genom ny kokarinmatning, införande av medströmskokning, ökad diffusörskapacitet och nytt sileri. Ny skopress i flutingbrukets pappersmaskin PM6. För att upprätthålla konkurrenskraft och effekt av de investeringar som är gjorda, så behöver Gruvöns Bruks produktionseffektivitet och förädlingsgrad höjas, varför en ny kartongmaskin planeras att byggas. Övriga bruk inom koncernen har inte samma behov av att förnya sin pappersmaskinpark och har inte heller massakapacitet att försörja en ny kartongmaskin. Den nu ansökta förändrade produktionen genomförs delvis genom att utnyttja befintlig kapacitet. Den förändrade produktionen av slutprodukter ger även möjlighet att utveckla och bibehålla verksamheten på befintlig plats, vilket stärker framtida positionering på en hårt konkurrensutsatt marknad. Den förändrade produktionen genomförs delvis genom att utnyttja befintlig infrastruktur. Transporter till och från fabriken sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Gruvöns Bruk har ett mycket gott läge för transporter. Bruket har en egen hamnanläggning för lossning av vedråvara och bränsle samt utlastning av slutprodukter. Från Norge-Vänernbanan går ett stickspår till Gruvöns Bruks fabriksområde som möjliggör intransport av vedråvara och uttransport av slutprodukter med järnväg. Transport med bil sker direkt från industriområdet till huvudleden (E18/E45). Det finns därmed ingen reell alternativ lokalisering för den ansökta kartongproduktionen. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 25 (80)
produktion, ton/år MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 6 Produktion, process och miljöskyddsåtgärder 6.1 Inledning I föreliggande avsnitt redovisas kort produktion och processer vid Gruvöns Bruk samt tillhörande verksamheter för tillståndsgiven och ansökt produktion. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till den Tekniska beskrivningen. Om inget annat sägs avses med ansökt produktion förhållanden efter drifttagande av ny kartongmaskin och nedläggning av det nuvarande kraftpappersbruket. 6.2 Tillståndsgiven och ansökt produktion Vid Gruvöns Bruk produceras blekt kraftpapper på egenproducerad sulfatmassa, nyfiberbaserad halvkemisk fluting samt flingtorkad blekt långfibrig sulfatmassa för avsalu. Kraftpappersportföljen inkluderar blekt liner, vätskekartong, bägarkartong, olika typer av papper för säckar och påsar samt specialpapper såsom etikettbärarpapper och tredimensionella papper. En stor del av kraftpapperet används för livsmedelsförpackningar. Den halvkemiska flutingen används som mittskikt i wellpapp för bl.a. wellådor för frukt och grönt. Den blekta flingtorkade massan säljs till externa pappersbruk. I Figur 6-1 redovisas produktionen av sulfatmassa, fluting, kraftpapper och flingmassa under senare år. I samma figur åskådliggörs även maximal möjlig produktion inom ramen för nuvarande tillstånd (nollalternativ) och ansökt produktion för sulfatmassa och fluting samt kraftpapper/kartong. 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 sulfatmassa fluting kraftpapper/kartong flingmassa Figur 6-1 Produktion av sulfatmassa, fluting, kraftpapper och flingmassa år 2010-2014 vid Gruvöns Bruk samt maximal möjlig produktion (nollalternativ) inom nuvarande tillståndsgivna ram och ansökt produktion. Den ansökta produktionsnivån avser tiden efter att den nya kartongmaskinen startats och kommit upp i fart. Den tillåtna produktionen av flingmassa begränsas idag indirekt Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 26 (80)
av medgivna volymer sulfatmassa- och kraftpapper. Bolaget vill behålla denna konstruktion. Flingtorken kommer hålla hög produktionstakt innan kartongmaskinen kommit upp i fart. Därefter kommer flingmassaproduktionen sjunka betydligt. Tillståndet måste täcka båda driftssituationerna. Den planerade förändringen vid Gruvöns Bruk gäller installation av en ny kartongmaskin, för produktion av ytvit liner, kartong och vätskekartong. En betydande andel av produktionen kommer att vara bestruken. Då den nya kartongmaskinen tas i drift, stängs produktionen av kraftpapper på nuvarande pappersmaskiner ned. Övergången kan ske successivt. 6.3 Processen 6.3.1 Tillståndsgiven verksamhet (nollalternativ) Gruvöns Bruk består av en sulfatfabrik, ett NSSC-baserat flutingbruk samt ett kraftpappersbruk. Sulfatfabriken och NSSC-linjen har gemensamt renseri och integrerad kemikalieåtervinning. Den större av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt långfibrig massa, som går till den egna kraftpapperstillverkningen. Kraftpappersproduktionen sker på fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4 och PM5). En mindre del av det tillverkade papperet pigmentbestryks i en separat bestrykare. Bestrykningsmaskinen kommer dock att stängas senast 2016. En del av den långfibriga massan flingtorkas för externt bruk (avsalumassa). Den mindre av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt kortfibrig massa och används enbart internt. NSSC-massan (halvkemisk sulfitmassa) går till intern flutingtillverkning på pappersmaskin (PM6). Vid flutingtillverkningen tillsätts ca 10 % intern och extern rejekt. Gemensamma avdelningar som kemikalieåtervinning och ånggenerering, består av indunstningsanläggning, sodapanna, mesaugn och mixeri, barkpanna och två mottrycksturbiner. I Figur 6-2 nedan ges en översiktlig bild av processen. De svarta pilarna visar de huvudsakliga råvaru- och produktflödena. Blåa pilar visar bränslehantering och energiproduktion. De röda pilarna visar huvudsakliga processkemikalieflöden och de gröna pilarna visar brukets hantering av starka gaser. högtrycksånga turbiner el till processen barkpanna sodapanna starkgas gasdestruktionsugn ånga till processen externt biobränsle beckolja mesaugn och mixeri lutindunstning hartskokeri tallolja olja kokvätska/ avdragslutar blekkemikalieberedn. klorat mm bark vitlut NS-kokeri flutingmaskin renseri lövflis fluting sulfatkokeri kortfiber kortfiberblekeri kraftpappersbruk kraftpapper ved och sågverksflis barrflis sulfatkokeri långfiber långfiberblekeri flingtorkar avsalumassa Figur 6-2 Översikt över Gruvöns Bruks nuvarande processer Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 27 (80)
Nedan följer en översiktlig beskrivning av processerna. För en mer utförlig beskrivning hänvisas till ansökans Tekniska beskrivning. Renseri: Råvara i form av rundved av barr- och lövved kommer in på bil, tåg och fartyg. Renseriet består av två parallella linjer. Normalt körs den ena på barrved och den andra på lövved. I vedhanteringen barkas (torrbarkning) rundveden och huggs till flis. Periodvis används sågverksflis av barrved, vilken ankommer med bil. Lövvedsflisen går till NS-kokeriet och kortfiberlinjen samt barrvedsflisen till långfiberkokeriet. Avskild bark förs till förbränning i barkpannan. Långfiberlinje: Barrvedsflisen transporteras till långfiberlinjens kokare (kontinuerlig), där vedfibrerna friläggs med vitlut. Via tryckdiffusör och atmosfäriska diffusörer erhålls massan, som silas och tvättas. Massan kan ledas antingen till blekeriet eller tas ut som oblekt massa efter ytterligare tvätt. I dagsläget går all massa till blekeriet. Massan förbehandlas med syrgas innan den bleks i blekeriet med klordioxid och peroxid, enligt sekvensen D-EOP-D-EP-D. Klordioxiden framställs av bruket genom reaktion mellan metanol och klorat. Efter varje bleksteg tvättas massan. Den färdigblekta långfibermassan leds antingen till kraftpappersbruket eller tas ut som överskott av flingtorkad massa. Flingtorken består av två parallella linjer och en gemensam packlinje. Kortfiberlinje: Lövvedsflisen transporteras till kortfiberlinjens kokare (kontinuerlig), där vedfibrerna friläggs med vitlut till massa. Massan tvättas och förbehandlas med syrgas innan den bleks i blekeriet. Blekningen sker stegvis med klordioxid och peroxid, enligt sekvensen D-EP-D. Efter varje bleksteg tvättas massan. Den färdigblekta massan leds till kraftpappersbruket. NSSC-linje och fluting maskin: Flutingbruket består av ett NSSC-kokeri, pappersmaskin (PM6) och en rejektmassa-mottagning. Lövvedsflis transporteras till NS-kokaren, följt av defibrörer. Massan tvättas och pressas och leds till flutingtillverkning på pappersmaskin (PM6). Flutingen armeras av rejekt. Ungefär hälften utgörs av intern rejektmassa från sulfatmassalinjernas silerier och pappersbrukets fibersedimenteringsbassäng. Den andra hälften kommer våtpressad med bil från externa bruk. Den färdiga flutingen rullas om i en separat rullmaskin och emballeras i en packlinje. Kraftpappersproduktion: I kraftpappersbruket finns fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4 och PM5), en fristående bestrykningsmaskin samt gemensamma funktioner som holländeri, limkök, omrullning, pack och utskottscentral. Det finns även en avställd och numera beslutat nedlagd pappersmaskin (PM3). Till massasuspensionen, som leds till pappersmaskinerna, tillsätts funktionskemikalier och ibland även mineraliskt fyllmedel. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 28 (80)
Återvinning: Förbrukade kok- och tvättvätskor från kort- och långfiberlinjernas kokare (svartlut), leds till indunstning. Även förbrukad kok- och tvättvätska från NSSC-linje (rödlut) leds till indunstning. Avdragslutarnas torrhalt höjs till 72 % i indunstningen och tjocklut bildas, som förbränns i sodapannan, där energi och kemikalier återvinns. I mixeriet omvandlas grönlut från sodapannans smältalösare till vitlut, med hjälp av tillsatt kalk (bränd kalk). I mesaugnen ombildas mesan till ny kalk. I mixeriet bereds även sulfitlösningen för NSSC-massaframställning, som används som kokvätska. Energiproduktion: Värmeenergi i form av ånga, produceras huvudsakligen av sodapanna och barkpanna, med ett mindre tillskott från gasdestruktionspanna. Det finns även reservugn för gaspannan, som kan producera värmeenergi (se avsnitt 7.5). I kraftcentralen finns två mottrycksturbiner, vilka producerar ca 50 % av brukets elbehov (se avsnitt 7.5) samt mellan- och lågtrycksånga. Vidare finns följande anläggningar på Gruvöns Bruks industriområde för produktionen: Hartskokeri för framställning av tallolja och björkolja. Tallolja säljs externt. Björkoljan används som bränsle i mesaugnen eller säljs externt. Terpentinsystem för utvinning av terpentin (långfiberlinjen), vilken säljs externt. Matarvattenberedning Därutöver finns gemensamma funktioner i form av serviceavdelningar och kontor. 6.3.2 Ansökt produktion Vid ansökt produktion kommer en ny kartongmaskin att placeras på nuvarande fabriksområde och i närheten av nuvarande anläggningar. Ansökan om förändrad produktion avser övergång från kraftpappersproduktion till kartongproduktion. Den nya kartongmaskinen planeras att producera ytvit liner, kartong och vätskekartong. En betydande andel av produktionen kommer vara bestruken. Andelen bestruken vätskekartong kommer att öka med tiden. När den nya kartongmaskinen tagits i drift kommer befintligt kraftpappersbruk och dess fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4, PM5) att läggas ner, vilket kan ske successivt. Den fristående bestrykaren läggs ner redan år 2016. För ansökt utökad flutingproduktion planeras ingen tillkommande utrustning för NSSCmassaproduktion och flutingproduktion. För ansökt sulfatmassaproduktion planeras viss tillkommande utrustning (ny tvättutrustning, se nedan). Produktionen av oblekt långfibermassa kan genom tidigare ombyggnation redan nu nå ansökt nivå. Fabrikens struktur och massaflöden efter att den nya kartongmaskinen tagits i drift framgår av Figur 6-3. Precis som i Figur 6-2 indikerar de svarta pilarna huvudsakliga råvaru- och produktflöden, blå pilar bränslehantering och energiproduktion, röda pilar huvudsakliga processkemikalieflöden och gröna pilar brukets hantering av starka gaser. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 29 (80)
högtrycksånga turbiner el till processen barkpanna sodapanna starkgas gasdestruktionsugn ånga till processen externt biobränsle beckolja mesaugn och mixeri lutindunstning hartskokeri tallolja olja kokvätska/ avdragslutar blekkemikalieberedn. klorat mm bark vitlut NS-kokeri flutingmaskin renseri lövflis fluting sulfatkokeri kortfiber kortfiberblekeri ved och sågverksflis barrflis sulfatkokeri långfiber långfiberblekeri flingtorkar avsalumassa ny kartongmaskin kartong extern CTMP extern kortfiber Figur 6-3 Gruvöns Bruks struktur efter att den nya kartongmaskinen tagits i drift. Nedan följer en sammanfattning av planerade åtgärder för ansökt kartongproduktion: Den nya kartongmaskinen är inte projekterad ännu. Den antas dock få en kapacitet på uppemot 550 000 årston kartong och uppföras i en ny minst 400 meter lång maskinsal. För en något mer utförlig beskrivning hänvisas till den Tekniska beskrivningen. Tillhörande byggnader kommer även rymma stödjande avsnitt som massamottagning för extern kortfibrig massa och CTMP-massa, holländeri, limkök, smetkök, utskottscentral, omrullning och pack samt magasin. Vissa liner- och kartongkvaliteter kommer att ha oblekt bakskikt. Ny tvättutrustning planeras att installeras för att förbättra tvätten av en delström från oblekt långfibrig sulfatmassa. Ett nytt lagringstorn för tvättad oblekt massa planeras att uppföras. Dessa utrustningar är i nuläget inte komplett projekterade. Den nya kartongmaskinens torkparti kommer huvudsakligen att använda mellantrycksånga. Det nuvarande kraftpappersbruket nyttjar främst lågtrycksånga. För att mellantrycksånga skall räcka kommer indunstningen att kompletteras och konverteras till lågtrycksånga. Processvattenöverskottet från den nya kartongmaskinen kommer att ledas till primärsedimentation följt av bioreningsanläggningen. Idag leds överskott av bioslam från bioreningsanläggningen till indunstning för förbränning i sodapannan, vilket troligen kommer att ändras i samband med att kartongmaskinens avloppsvatten leds till bioreningen. Det framtida avloppsvattnet kommer att innehålla för mycket kalcium och andra processfrämmande ämnen, vilka annars kommer att byggas upp i lutcykeln. Bioslammet kan i framtiden komma att förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas externt. 6.4 Orientering om genomförda miljöskyddsåtgärder 6.4.1 Tillståndsgiven produktion Gruvöns Bruk har genomfört investeringar som helt eller delvis syftat till att minska utsläppen till vatten med syfte att förbättra miljöförhållandena. Nedan sammanfattas genomförda miljöskyddsåtgärder avseende emissioner till vatten och luft. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 30 (80)
System samt genomförda åtgärder för att begränsa utsläpp till vatten: Modern vedhanteringsutrustning med torr barkning. Huvuddelen av det vatten som används för tvättning och tining av rundved recirkuleras. Ett mindre delflöde blöds kontinuerligt ut till försedimentering och efterföljande biorening. Uppkommen barrbark pressas för högre torrhalt vintertid och vatten från barkpressarna leds till indunstning. Lövvedsbarken pressas inte eftersom det inte leder till någon märkbar torrhaltsökning. Syrgasdelignifiering i två steg på långfiberlinjen och i ett steg på kortfiberlinjen. Syrgasblekningen gör att mängden restlignin som måste blekas bort minskar, vilket reducerar blekeriets utsläpp av COD och AOX. Kondensatbehandlingssystem och kondensatåtervinning. System för omhändertagande av luthaltiga spill Överskott av elfilterstoftet från sodapannans rökgaser pumpas till en klarnare där metallhaltigt slam fälls ut och avskiljs. System för separering av icke-kontaminerade kylvatten m.m. Modern indunstning (sju-steg med integrerad stripper). Invallningar kring mixeriets och indunstningens cisternpark Datoriserat uppföljnings- och informationssystem för kontroll av vattenemissioner. Utbildad personal. Ny försedimenteringsbassäng år 2004. År 2006 ersattes den luftade dammen med en ny biologisk reningsanläggning (Multibio). Multibion består av fem reningssteg, en efterföljande slamavskiljningsbassäng samt en returslambassäng. Rening och hantering av uppkomna vatten från Gruvöns Bruks verksamhet framgår av Figur 6-4. renseri och deponi försed.bassäng flutingbruk långfiberlinje golvkanaler blekeriavlopp kortfiberlinje blekeriavlopp golvkanaler vvx 5-stegs bioreaktor eftersedimentationsbassäng lut&ång-blocket indunstningskondensat industriavlopp pappersbruk fibersedimentationsbassäng tub ut i Vänern Figur 6-4 Schema över rening och hantering av uppkomna vatten från Gruvöns Bruks verksamhet. System och genomförda åtgärder för att begränsa utsläpp till luft: Modern sodapanna med system för kontroll av förbränningsförhållandena med effektiv luftfördelning. Förbränningsluften till sodapanna tillförs på 5 nivåer i eldstaden och lågt syreöverskott ger därmed låg NOx-bildning. En ökad torrhalt från indunstingen gör att sodapannans ångproduktion ökat vilket möjliggjort lägre last på barkpannan. Lastreduktionen har även lett till att de specifika NO x -utsläppen från barkpannan minskat. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 31 (80)
System för uppsamling och destruktion av starka illaluktande gaser från kokerier och indunstningsanläggning. Gaserna destrueras genom förbränning i en separat gasdestruktionsugn, varefter rökgaserna renas i en lutskrubber. Gasdestruktionsugnen har mycket hög tillgänglighet, det finns även ett reservsystem i form av äldre gaspanna och lutskrubber. Ett tvådelat system för insamling av svaga gaser med ett 100-tal anslutna positioner. Gaser från långfiberlinjen och NSSC-kokeriet destrueras i sodapannan. Gaser från kortfiberlinjen, mixeriet och indunstningens cisternpark renas i en alkaliskrubber. Elektrofilter och lutskrubber för rening av sodapannans rökgaser. Avgående gaser från smältalösarens imkondensor leds in i sodapannan. Elektrofilter för stoftrening av rökgaserna från fastbränslepannan. Dosering av ammoniaklösning (SNCR) i barkpannan för reduktion av NO X - emissionen. Elektrofilter följt av en skrubber för reduktion av stoft i mesaugnens rökgaser samt för värmeåtervinning. Skrubbrar för rening av avluftning från kalksläckare, kausticeringskärl, mixtank och vitlutoxidation. Vitlutskrubber för rening av avgående gaser från talloljekokeriet. Restgasen leds till svaggassystemet. Skrubbning av restgaser från blekeritorn och blekerifilter med svaveldioxidhaltig skrubbervätska, för att reducera klordioxidemissioner till luft. Datoriserat uppföljnings- och informationssystem för kontroll av luftemissioner. Utbildad personal Principerna för rening och kontroll av rökgaser, luktgaser och blekeriavgaser framgår av Figur 6-5. SO2, TRS SO2, TRS SO2 SO2, TRS ClO2 ClO2 ClO2 NOx NOx NOx, NH3 NOx stoft stoft stoft alkaliskrubber CO, TOC alkaliskrubber alkaliskrubber sulfitskrubber sulfitskrubber elfilter elfilter elfilter SNCR (ammoniak) svavelugn inklusive abstorn gasdestruktionsugn sodapanna barkpanna mesaugn blekkem.bered. inkl. abs.torn kortfiberblekeri långfiberblekeri svaga gaser kortfiberlinjen, indunstning, långfiberlinjen, NSSC Figur 6-5 Reningsanläggningar för luft vid Gruvöns Bruk. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 32 (80)
6.4.2 Ansökt produktion Vid ansökt produktion planeras för följande tillkommande miljöskyddsåtgärder: Förbättrad tvätt av oblekt långfibrig massa Process- samt kyl- och tätningsvatten från den nya kartongmaskinen kommer att separeras, vilket inte gäller för vatten från befintligt kraftpappersbruk. Processvattenöverskottet från den nya kartongmaskinen kommer därmed att bli betydligt lägre. Avloppsvattnet från den nya kartongmaskinen kommer att ledas till primärsedimentationen, såsom idag. Därefter leds vattnet till bioreningsanläggningen med efterföljande eftersedimentation (Figur 6-4). Idag leds avvattnat överskott av bioslam från bioreningsanläggningen till indunstning för förbränning i sodapannan, vilket sannolikt kommer att ändras i samband med att kartongmaskinens avloppsvatten leds till bioreningen. Detta avloppsvatten innehåller för mycket kalcium och andra processfrämmande ämnen, vilka annars kommer att byggas upp i lutcykeln. Bioslammet kommer i framtiden antingen att förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas externt. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 33 (80)
7 Förbrukning och hushållning av resurser 7.1 Orientering Med resurser avses i det följande tillförda råvaror/hjälpmedier som är nödvändiga för att upprätthålla produktionskedjan från den inkommande rundveden och sågverksflisen till slutprodukt. De råvaror/medier som används för produktionen indelas i följande huvudgrupper: Vedråvara Vatten Kemikalier Energi I följande avsnitt ges redogörelser av hushållning av råvaror/medier per huvudgrupp. Om inget annat anges avser redovisade data nollalternativ respektive ansökt produktion. 7.2 Ved- och fiberråvara 7.2.1 Förbrukning Vedråvaran utgörs av rundved (barr- och lövved) samt sågverksflis (barrved). Bedömd vedförbrukning kommer att öka något (Tabell 7-1). Ökningen berör i första hand barrved; från 1 600 000 m 3 fub/år vid maximalt möjlig produktion till 1 900 000 m 3 fub/år vid ansökt produktion. Ökningen av årsmängden lövved är knapp; till totalt 1 100 000 m 3 fub vid ansökt produktion. Vid ansökt produktion bedöms andelen importerad lövved att öka. Tabell 7-1 Bedömd förbrukning av vedråvara vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Maximalt möjlig produktion Ansökt produktion Barrved m 3 fub/år 1 600 000 1 900 000 Lövved m 3 fub/år 1 050 000 1 100 000 I Tabell 7-2 redovisas tänkbar försörjning av olika massatyper för maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Vid ansökt produktion kommer även oblekt sulfatmassa att produceras, varför produktionen av den blekta långfibriga massan kommer att minska jämfört med nollalternativet. Vid ansökt produktion kommer det att uppkomma behov av övrig extern massa (CTMP, eventuellt kort fibermassa). Gruvöns Bruk köper även in externa rejektmassor som används som armeringsmassa vid flutingtillverkningen. Massorna hämtas från olika svenska bruk och från närliggande bruk i Norge. Mängden egen rejektmassa kommer även att öka i långfiberlinjens sileri i samband med den utökade produktionen. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 34 (80)
Tabell 7-2 Bedömd förbrukning av olika massakvaliteter vid nollalternativet (maximalt möjlig produktion) och ansökt produktion. Maximalt möjlig produktion Ansökt produktion Egen oblekt långfibrig massa ton/år 0 150 000 Egen blekt långfibrig massa ton/år 315 000 240 000 Egen blekt kortfibrig massa ton/år 110 000 110 000 Extern blekt kemisk massa ton/år 0 0-10 000 Extern CTMP ton/år 0 0-50 000 Egen NSSC-massa ton/år 270 000 290 000 Extern och intern rejektmassa ton/år 30 000 30 000 7.2.2 Bark- och vedrester Bark, utsållat spån och övriga trärester från vedhanteringen samt inköpt biobränsle används som bränsle för produktion av värmeenergi (ånga) i barkpannan, vilket även kommer att gälla för ansökt produktion. Sandhaltiga barkrester från renseriet går till olika jordförbättringsändamål. 7.2.3 Massautbyte Vedråvaran kokas i två kontinuerliga kokare för produktion av lång- och kortfibermassa. I långfiberlinjen är kokaren utrustad med en lång kokzon, som ger hög kapacitet, lägre koktemperaturer och därmed något högre vedutbyte. Därtill kommer andelen blekt massa som går till blekeri ett minska och följaktligen kommer blekförlusterna också att minska. Generellt så överförs cirka hälften av den till kokeriet inkommande torrsubstansen i vedråvaran till sulfatmassa. Den andra hälften återfinns i svartluten för energiåtervinning i sodapannan. Vid NSSC-tillverkning är vedutbytet ca 85 %. 7.2.4 Vedsubstans utlöst vid massakokningen Utlösta vedrester och använda kemikalier från massakokningen återvinns ur avdragslutar (svartlut och rödlut). Genom att indunsta luten och sedan förbränna den i sodapannan utvinns värmeenergi och kemikalier återvinns. Den totala energimängden som har sitt ursprung i vedråvara (biobränslen i form av bark, svartlut, luktgaser och fiberslam m.m.) motsvarar nivån 97 % av totalt tillförd bränsleenergi vid både nu tillståndsgivna förhållanden och ansökta produktionsförhållanden. Vid både tillståndsgiven och ansökt produktion utvinns biprodukterna terpentin samt tallolja och björkolja. Mängderna av dessa biprodukter bedöms att öka något i samband med ökad massaproduktion vid ansökt produktion. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 35 (80)
7.2.5 Återvinning av fiber Avloppsvatten från renseriet, flutingbruket och långfiberlinjens golvkanaler samt lakvatten från deponi innehåller höga halter partikulärt material och leds därför först genom en försedimenteringsbassäng innan de förs in i bioreaktorn. Avskilt sediment avvattnas och bränns i barkpannan eller externt komposteras. Fiberhaltigt avloppsvatten från kraftpappersbruket leds idag till separat fibersedimentationsbassäng. Fibersedimenten från denna sedimentationsbassäng nyttjas som armeringsmassa i flutingbruket. Även rejektmassa från sulfatmassalinjernas silerier används som armeringsmassa i flutingbruket. Sandhaltigt rejekt från flutingbrukets virvelrena steg går till olika jordförbättrings-ändamål. Vid ansökt produktion kommer hantering av fibermaterial från försedimentering och den separata fibersedimentationsbassängen samt uppkommen rejektmassa att fortsätta som nuvarande produktion. 7.3 Vatten 7.3.1 Förbrukning Råvatten till Gruvöns Bruks normala drift tas från den nordvästra delen av Åsfjorden, vid två positioner. Gällande vattendom av Västerbygdens vattendomstol 1971-06-10 medger ett vattenuttag upp till 3 m³/s. Normalt är medeluttaget av råvatten vid fabriksområdets södra strandlinje mellan 1,5 och 1,7 m 3 /s. Maxuttagskapacitet har beräknats till 2,7 m 3 /s. Dessutom sker visst uttag av kylvatten till bioreningens värmeväxlare öster om bioreningen. Kylvattenuttaget till bioreningens värmeväxlare har beräknats variera mellan 0,2 till 0,7 m 3 /s, beroende på produktionstakt och råvattentemperatur. 7.3.2 Återanvändning För att begränsa vattenanvändningen inom Gruvöns Bruks verksamhet finns system för recirkulation av vatten inom de olika processerna. Huvuddelen av det vatten som används för tvättning och tining av rundved i renseriet recirkuleras. Båda fiberlinjerna och NSSC-linjen är byggda för tvätt av massa enligt motströmsprincipen, där den renaste tvättvätskan används för att tvätta den renaste massan. Återanvändning av vatten sker också av återvunna kondensat och bakvatten från pappersmaskin 6 för tvätt i kortfiberlinjen respektive tvätt av flutingmassa. Dessa motströmsprinciper innebär att råvattenbehovet och att uppkomsten av avloppsvatten hålls nere. 7.3.3 Ansökt produktion I samband med den nya kartongmaskinen kommer process- och kylvatten att separeras. Råvattenförbrukningen bedöms minska något, då den nya kartongmaskinen kommer att vara mer sluten än befintliga pappersmaskiner. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 36 (80)
7.4 Process- och tillsatskemikalier 7.4.1 Användningsområden De kemikalier som används för massaproduktionen är i huvudsak välkända och allmänt förekommande inom branschen. Behovet av process- och tillsatskemikalier kan översiktligt anges till följande huvudområden: Sulfatmassaproduktion NSSC- och flutingproduktion Kraftpappers-/Kartongproduktion Råvattenrening och matarvattenberedning samt avloppsvattenrening Övriga kemikalier, som exempelvis processrengöring och underhåll 7.4.2 Återvinning Det finns system vid Gruvöns Bruk för återvinning av kokkemikalier och för framställning av ny kokvätska i processerna för produktion av sulfatmassa och NSSCmassa (Figur 7-1). Sulfatprocessen I sulfatprocessen kokas flisad ved i kokvätskan vitlut som innehåller natriumhydroxid och natriumsulfid. Lignin och delar av vedens hemicellulosa bryts ner och löses ut i kokvätskan. Cellulosafibrerna friläggs och bildar pappersmassa. Massan tvättas genom ett motströmsförfarande. Den samlade tvättvätskan och den förbrukade kokvätskan benämns svartlut. Utöver förbrukade kokkemikalier och utlösta vedämnen innehåller svartluten såpa som avskiljs genom en gräddsättningsprocess. Den avsåpade svartlutens vatteninnehåll reduceras genom indunstning varefter luten förbränns i en sodapanna. De utlösta vedämnena ger energi till ång- och elproduktion medan de förbrukade oorganiska kokkemikalierna bildar en smälta i botten av pannan. Smältan löses i vatten eller kraftigt utspädd vitlut och benämns sedan grönlut. Grönluten blandas med bränd kalk och i påföljande kausticeringsprocess bildas ny vitlut och en kalciumkarbonatslamma som kallas mesa. Mesan avskiljs genom filtrering och bränns därefter om till ny bränd kalk i mesaugnen. Neutralsulfitkokning och cross recovery I neutralsulfitprocessen kokas flisen i en kokvätska med natriumsulfit som aktiv komponent. Drygt 80 % av veden blir pappersmassa och resten löses ut i den förbrukade kokvätskan som brukar benämnas rödlut. Rödluten blandas med svartlut och indunstas i indunstningsanläggningen innan blandningen förbränns i sodapannan. Ny kokvätska bereds genom att svaveldioxid absorberas i alkali. Svaveldioxiden kommer dels från sodapannans och gasdestruktionsugnens rökgasreningsskrubbrar, dels från förbränning av elementärt svavel i en speciell svavelugn. Alkalit utgörs av internt tillverkad oxiderad vitlut och inköpt natriumhydroxid som dels tillförs via ovan nämnda rökgasreningsskrubbrar, dels via svavelugnens absorbtionstorn. Den oxiderade vitluten tillverkas genom att luft blåses in i en delström vitlut. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 37 (80)
Figur 7-1 Schematisk beskrivning av processerna vid produktion av sulfat- och NSSCmassa Vid Gruvöns Bruk. Inga förändringar planeras vid återvinning av kemikalier för ansökt produktion. 7.4.3 Förbrukning Samma typer av kemikalier kommer att användas vid ansökt produktion som vid tillståndsgiven massa- och flutingproduktion. För ansökt kraftpappersproduktion kommer kemikalierna i stort att vara desamma och vissa kommer sedan att utgå då kartongproduktionen startas. För ansökt kartongproduktion tillkommer nya kemikalier för Gruvöns Bruk, dock inte nya för branschen. I Tabell 7-3 redovisas bedömt behov av kemikalier vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. De bedömda mängderna av kemikalierna utgör inga åtaganden. Kemikaliebehovet kommer att variera beroende på produktionsvolymer och produkter. Förbrukade mängder av blekkemikalier (syrgas, väteperoxid, natriumklorat och metanol) kommer att minska vid ansökt produktion, då andelen blekt sulfatmassa kommer att minska till fördel för ökad mängd oblekt. Bestrykningskemikalier (pigment och bindemedel) kommer att öka kraftigt vid ansökt kartongproduktion. Gruvöns Bruk följer utvecklingen av nya effektivare kemikalier. Gruvöns Bruk värderar kontinuerligt av arbetsmiljö-, produktsäkerhets, miljö- och kostnadsskäl kontinuerligt för att optimera användningen av kemikalier. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 38 (80)
Tabell 7-3 Bedömd förbrukning av de viktigaste process-, tillsats- och bestrykningskemikalierna vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Användnings Kemikalie/ Enhet Maximalt Ansökt område kemikaliegrupp möjlig produktion produktion Sulfatfabrik inkl. NSSC-tillverkning natriumhydroxid* ton/år 31 000 33 000 bränd kalk, CaO* ton/år 8 500 9 800 svavelsyra* ton/år 14 000 16 000 flytande svavel* ton/år 5 700 6 100 syrgas* ton/år 7 200 6 000 väteperoxid* ton/år 2 600 2 100 natriumklorat* ton/år 13 000 11 000 metanol* ton/år 1 300 1 100 Kraftpappersbruk fyllnadsmedel ton/år 14 000 0 harts- och AKD-lim ton/år 1 900 0 stärkelse ton/år 3 300 0 Kartongbruk pigment ton/år 0 40 000 bestrykningsbindemedel ton/år 0 15 000 stärkelse ton/år 0 12 000 harts- och AKD-lim ton/år 0 8 000 (*=torrtänkt, i övrigt handelsvara) 7.5 Värmeenergi, bränslen samt elenergi 7.5.1 Inledning Gruvöns Bruks behov av ångenergi täcks huvudsakligen av sodapannan och barkpannan. Gasdestruktionsugnen ger även ett mindre tillskott. Sodapannan eldas främst med tjocklut, men tänds med lättolja (EO1) och stödeldas vid störningar med eldningsolja (EO5). Barkpannan eldas med bark, utsållat spån och övriga trärester från vedhanteringen. I begränsad utsträckning eldas barkpannan med eldningsolja (EO5). Gasdestruktionsugnen förbränner starka gaser och sulfatmetanol. Periodvis används lättolja som stödbränsle. Energieffektiviseringsarbetet pågår kontinuerligt och Gruvöns Bruk har deltagit i det statliga programmet för energieffektivisering, PFE. Ett energiledningssystem (ISO 50001) finns i drift. Gruvöns Bruk omfattas av lagstiftningen om energikartläggning i stora företag, vilken bland annat ställer krav på återkommande redovisning av förslag på kostnadseffektiva åtgärder såväl för att spara energi som för att effektivisera energianvändningen. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 39 (80)
7.5.2 Ångenergiförbrukning De processer som förbrukar värmeenergi i form av ånga vid Gruvöns Bruk är följande: Upptining av ved och uppvärmning av lokaler Kokning av vedråvara för sulfat- och NSSC-massa Indunstning av vedsubstans och återvunnen förbrukad kokvätska (svartlut och rödlut) Egen generering av elenergi Torkning av kraftpapper Torkning av bestrykning sker till viss del med ångenergi Torkning av fluting Torkning av avsalumassa Vidare förbrukas värmenergi i mesaugnen vid ombränning av mesa till kalk, men då främst i form av bioolja (beckolja och björkolja), men även eldningsolja. Beckolja är en återstod från extern destillering av tallolja. För ansökt produktion utgår torkning av kraftpapper och ersätts av torkning av kartong. I Tabell 7-4 återfinns bedömd förbrukning av värmeenergi vid nollalternativ respektive ansökt produktion enligt i den tekniska beskrivningen beskrivna förutsättningar för produktion och processer. Redovisade förbrukningsdata skall betraktas som indikationer på genomsnittliga nivåer under ett normalår. Den totala värmeenergiförbrukningen vid ansökt produktion kommer jämfört med maximalt möjlig produktion (nollalternativet) att öka vid ansökt produktion, i samband med ökad produktion av sulfatmassa, fluting och kartong. Tabell 7-4 Beräknad värmeförbrukning vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Ångenergiförbrukning TJ/år Maximalt möjlig produktion Ansökt produktion Sulfatmassalinjer 3 300 3 900 NSSC och flutingtillverkning 2 700 2 900 Kraftpappersbruk 1 800 0 Kartongmaskin 0 2 500 Flingmassa 200 100 Mottryckskraft 1 500 1 500 Fjärrvärmeleverans 400 400 Mesaugnen (direktvärme) 750 750 Energiförbrukningen för egenproducerad el bedöms bli på samma nivå (se avsnitt 7.5.4). Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 40 (80)
Överskott av sekundärvärme levereras i dagsläget till Stora Enso Timber Gruvöns Sågverk och fjärrvärmenätet i Grums kommun. Normalt krävs även ångenergi för att tillgodose fjärrvärmenätets energibehov. Produktionen av fjärrvärme bedöms bli densamma. 7.5.3 Bränsleförbrukning I Tabell 7-5 redovisas bedömd bränsleförbrukning vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Beräkningarna avseende nollalternativ bygger på renodlad extrapolering utifrån verkligt utfall. Beräkningarna för ansökt produktion är baserade på både nya avancerade balansräkningar och på enklare extrapolering. Tabell 7-5 Beräknade bränsleförbrukningar vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Bränsleförbrukning Maximalt möjlig prod. Ansökt prod. TJ/år tillförd energi i bränslen Ånggener. Direkt Ånggener. Direkt Tjocklut 10 000 0 12 000 0 Träbränsle 3 000 0 3 400 0 Luktgaser/Metanol 220 0 240 0 Bioolja 0 670 0 760 Eldningsolja 200 100 200 100 Bränsleförbrukningen kommer att öka i samband med den utökade ansökta produktionen. Huvuddelen av ökningen utgörs av tjocklut i sodapannan, följt av träbränslen i barkpannan. Andelen eldningsolja kommer att vara på samma låga nivå vid ansökt produktion som för nollalternativet. Den totala energimängden som har sitt ursprung i vedråvara är oförändrad och motsvarar nivån 97 %. 7.5.4 Elenergiförbrukning och försörjning I Tabell 7-6 redovisas grovt bedömd elförbrukning och elproduktion för ansökta förhållanden jämfört med maximalt möjlig produktion (nollalternativ). Av tabellen framgår att vid ansökt kartongproduktion ökar elenergiförbrukningen i samband med den utökade produktionen. Den nya kartongmaskinen kommer dock att vara mer energieffektiv jämfört med befintliga pappersmaskiner. Gruvöns Bruk kommer att höja förädlingsgraden och ändra produktionsinriktning, varvid bolaget kommer att inköpa extern massa. Jämförelse av specifik energiförbrukning (kwh/ton) vid ansökt produktion med nuvarande verksamhet blir därmed missvisande. Den egenproducerade elenergin, genereras i två mottrycksturbiner. Elgenereringen bedöms att ligga kvar på samma nivå som för nollalternativet. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 41 (80)
Tabell 7-6 Grovt beräknad elenergiförbrukning vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Elförbrukning GWh/år Maximalt möjlig produktion Ansökt produktion Egenproducerad elenergi 400 400 Köpt elenergi 400 500 Totalt ca 800 900 7.6 Slutsatser om hushållning av resurser Ovanstående genomgång av förhållanden avseende hushållning med resurser kan sammanfattas enligt följande: Behovet av vedråvara och fiberråvara ökar vid ansökt produktion. Gruvöns Bruk har rutiner både vid nuvarande verksamhet och ansökt produktion för utvinning av biprodukter samt för att tillvarata bl.a. fibersediment, rejektmassor, vedrester och svartlut för återvinning och/eller energiproduktion. För att begränsa vattenanvändningen inom Gruvöns Bruks verksamhet finns system för recirkulation av vatten inom de olika processerna. Behovet av processkemikalier för produktion av sulfatmassa och fluting kommer att öka något, i proportion till produktionsökningen. Mängden blekningskemikalier kommer däremot att minska. Det finns system vid Gruvöns Bruk för återvinning av kokkemikalier för produktion av sulfatmassa och NSSC-massa. Tillsatskemikalier för förädling av slutprodukten kommer att ändras, då kraftpappersproduktionen utgår och ersätts av kartongproduktionen. Bestrykningskemikalier kommer i samband med den ökade kartongproduktionen att öka kraftigt. Gruvöns Bruk fortsätter att följa utvecklingen av nya effektivare kemikalier. Gruvöns Bruk värderar kontinuerligt av arbetsmiljö-, produktsäkerhets, miljö- och kostnadsskäl för att optimera användningen av kemikalier. Ångenergiförbrukningen kommer att öka vid ansökt produktion, där huvuddelen av ökningen sker från biobränsle. Den totala energimängden som har sitt ursprung i vedråvara är oförändrad och motsvarar nivån 97 %. Behovet av eldningsolja är idag på en låg nivå och bedöms bli oförändrad vid ansökt produktion. Elenergiförbrukningen kommer att öka, p.g.a. produktionsökningen. Den nya kartongmaskinen kommer dock att vara mer energieffektiv jämfört med befintliga pappersmaskiner. Nivån av egenproducerad el bedöms bli oförändrad för ansökta förhållanden jämfört med nollalternativet. Energieffektiviseringsarbetet pågår kontinuerligt vid Gruvöns Bruk. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 42 (80)
8 Transporter och hamnverksamhet 8.1 Transportslag och transportvolymer Transporter till och från Gruvöns Bruk sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Gruvöns Bruk är beläget i direkt anslutning till huvudleden E18/E45 (Figur 8-1). Fabriksområdets järnvägsspår är anslutet till stamnätet Norge-Vänernbanan vid Grums station, där vedråvara och färdiga produkter transporteras till och från bruket. Gruvöns Bruk har en egen hamn för lossning av vedråvara och eldningsolja samt utlastning av produkter. I Bilaga 2:2 redovisas en transportutredning, avseende mängden gods, transportslag och förutsättningar. Nedan följer en sammanfattning av denna utredning. Hamnverksamheten redovisas mer utförligt i avsnitt 8.2. Figur 8-1 Gruvöns Bruk invid Europavägen och järnvägen samt hamnens placering. De största mängderna av transporterat gods till och från bruket utgörs av vedråvara, externa massor, färdiga produkter, eldningsolja (EO5), kemikalier samt processavfall. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 43 (80)
I Tabell 8-1 redovisas transporterade mängder fördelat på de tre transportslagen som används vid Gruvöns Bruk inom gällande tillståndsram (nollalternativ) och ansökt produktion. Vid ansökt produktion kommer transporterna att öka då mängden råvaror och färdiga produkter till och från bruket ökar. Ökningen bedöms ske företrädesvis med fartyg och järnväg. BillerudKorsnäs arbetar aktivt med att minska utsläpp från biltransporter genom att ha miljökrav på leverantörer/transporter samt att optimera transporter. Kemikalier till bruket transporteras med bil. De senaste åren har kemikalieleverantörerna bytts ut relativt frekvent som en följd av koncernens ambition att samordna och optimera inköpen. Tabell 8-1 Transporterade mängder av gods inom gällande tillståndsram (nollalternativ) (överst) och ansökt produktion (nederst). Intransporter Nollalternativ båt järnväg lastbil Rundved och flis, 360 1300 1000 km 3 fub/år Externa massor, kton/år - - 30 Kemikalier, kton/år - - 140 Eldningsolja EO5, kton/år 7,2 - - Uttransporter Avsalumassa, kton/år 34 45 37 Fluting kton/år 190 100 Pappersbruk, kton/år - 210 99 Kartong, kton/år - - - Kalk- och askavfall, - - 33 kton/år Intransporter Rundved och flis, Ansökt båt järnväg lastbil 500 1500 1000 km 3 fub/år Externa massor, kton/år - - 70 Kemikalier, kton/år - - 200 Eldningsolja EO5, kton/år 7,2 - - Uttransporter Avsalumassa, kton/år 16 21 18 Fluting, kton/år - 210 110 Pappersbruk, kton/år - - - Kartong, kton/år - 370 180 Kalk- och askavfall, - - 38 kton/år Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 44 (80)
Mängden avsalumassa bedöms minska på sikt till förmån kartongproduktionen, vilket ger färre transporter med avsalumassa vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet. Transporter av processavfall till den egna deponin kommer att öka något vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet. De interna transporterna med truckar och mobila kranar bedöms öka i mindre grad, p.g.a. effektivisering i utlastning. 8.2 Hamnanläggningar Gruvöns Bruk har en egen hamn för lossning av vedråvara och eldningsolja samt utlastning av produkter. Hamnen nyttjas även av det närbelägna sågverket ägt av Stora Enso Timber AB samt av bogserbåtar. Hamnverksamheten kommer att ingå som en del av ansökan, med fortsatt drift av befintliga hamnanläggningar. Hamnverksamheten kommer att öka något jämfört med nuvarande situation, men rymmas inom gällande hamntillståndets ramar. Hamnverksamheten vid Gruvöns Bruk har ett separat tillstånd från Miljöprövningsdelegationen i Värmlands län (2007-01-29)(lst diarienr. 551-7048-06). Tillståndet medger upp till 400 fartygsanlöp per år för inleveranser av i huvudsak massaved, eldningsolja och utrustning samt utleveranser av papper och pappersmassa samt sågade trävaror till en högsta sammanlagd mängd av 1,6 miljoner ton per år. I föreliggande ansökan ingår hamnverksamheten som en del av ansökan, med fortsatt drift av befintliga hamnanläggningar i oförändrad omfattning. Fartygstransporterna sker på farleden via Vänern och Göta älv. Farleden från Gruvöns Bruk är utsedd till riksintresse för sjöfart av Trafikverket (Figur 16-1). I Figur 8-1 visas placeringen av de befintliga kajerna inom Gruvön Bruks industriområde. De pirar som är frekvent använda är renseripiren, oljepiren och sågverkspiren. Renseripiren ligger i direkt anslutning till renseriet och används för lossning av importved, främst från Baltikum. Lossning vid renseripiren sker med mobil kran av extern personal. Piren är en svetsad stålkonstruktion med plank som bärlager och med en asfalterad yta. Mellan år 2012 och 2014 anlöpte i genomsnitt 100 fartyg/år piren. Oljepiren används för lossning av tjockolja (EO5), som levereras med tankbåt. Lossning sker strax intill brukets lagercistern för tjockolja. Lossningen inleds med att en flexibel oljeslang från båten ansluts till en fast oljeledning som löper från piren till lagercistern. Oljan pumpas med fartygspump till oljecisternen. Gruvöns underhållspersonal svarar för anslutningen mellan den flexibla och den fasta oljeledningen. Själva lossningen övervakas kontinuerligt av en vakt från externt vaktbolag och av fartygets personal. Oljepiren består av en gjuten betongkasun med en landanslutning av plank. Mellan år 2012 och 2014 anlöpte i genomsnitt 3 båtar per år piren. Sågverkspiren nyttjas främst för utskeppning av sågade trävaror och bränslepellets från Stora Enso Timber AB:s sågverk enligt ett servitutsavtal. Lastningen sker med mobil kran. Piren vilar på betongpålar mot berg, är gjuten i betong och försedd med en asfalterad yta Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 45 (80)
Pir 1 användes fram till år 2000 som RoRo-pir med som mest 200 anlöp per år. För tillfället används piren som reservpir till sågverkspiren och renseripiren och som väntehamn. Mellan år 2012 och 2014 anlöpte i genomsnitt 19 båtar per år piren. Pir 2 och 4 används inte för in- eller uttransporter längre. Pir 4 fungerar dock som väntehamn för bogserbåtar och andra mindre fartyg. Pirarnas nära läge till respektive produktionsenhet, minskar därmed de interna transporterna inom industriområdet. Följaktligen minskar detta även buller, risk för olyckor och utsläpp till luft. Alternativ hamn för ankommande fartyg är Vänern hamn i Karlstad, dryga 25 km västerut. Detta skulle dock medföra ökad mängd biltransporter. Oljehaltigt vatten (sludge) från fartyg tas om hand av slamsugbilar. Avfallshanteringen vid hamnanläggningarna följer Gruvöns Bruks rutiner avseende avfallshantering beskriven i avsnitt 12. I delar av hamnen, främst vid renseripiren pågår driften dygnet runt, och fartyg lossas och lastas så fort de anländer. Miljömässigt minskar detta liggtiden i hamnen och utsläpp till luft. Lossning och lastning av fartyg ger upphov till buller från vedtruckarna. Buller från hamnverksamheten har beaktats i samband med bullerberäkning för ansökt produktion (avsnitt 11). I andra delar av hamnen pågår driften i hamnen huvudsakligen dagtid. Hamnverksamheten medför risk för olyckor (bränder, utsläpp av olja). I samband med miljöriskbedömningen beaktades hamnverksamheten där den största risken uppgavs vara brand på fartyg, vilket dock bedömdes som mycket osannolikt (avsnitt 14). När det gäller risk för olyckor vid lossning av olja finns skyddslänsor i beredskap, för att minska risken för spridning i vattenområdet vid eventuellt spill samt adsorptionsmedel för spill på mark. Det finns uppsamlingskärl placerat vid anslutningspunkten mellan båtens ledning och den fasta rörledningen. Oljebåtens oljeslang provtrycks varje år. Hamnverksamhetens påverkan på miljön bedöms som mycket begränsad. 8.3 Slutsatser avseende konsekvenser av transporter Gruvöns Bruk har ett mycket gott läge för transporter. Transport med bil sker direkt från industriområdet till huvudleden. Ett stickspår till fabriksområdet möjliggör transporter av vedråvara och slutprodukter med järnväg. Bruket har en egen hamnanläggning för lossning av vedråvara och bränsle samt utlastning av slutprodukter. Hamnverksamheten kommer att öka något jämfört med nuvarande situation, men rymmas inom gällande hamntillståndets ramar. Samma rutiner kommer att finnas vid framtida användning som vid befintlig hamnverksamhet. Hamnverksamhetens påverkan på miljön bedöms som mycket begränsad. Vid ansökt produktion ökar transporterna, där ökningen av mängden transporterade gods företrädesvis kommer att ske med tåg och fartyg. BillerudKorsnäs arbetar aktivt med att minska utsläpp från biltransporter genom att ha miljökrav på leverantörer/ transporter samt att optimera transporter. De interna transporterna med truckar och mobila kranar bedöms öka i mindre grad vid ansökt produktion, p.g.a. effektivisering i utlastning. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 46 (80)
9 Miljökonsekvenser utsläpp till vatten 9.1 Emissioner till vatten från tillståndsgiven och ansökt produktion Via en gemensam tub på Åsfjordens botten, leds vatten från Gruvöns Bruks nuvarande produktion enligt följande: Lakvatten från deponiområdet i Ålviken och avloppsvatten från renseriet, flutingbruket och långfiberlinjens golvkanaler leds till försedimentering och vidare till bioreningsanläggningen (Multibio). Filtrat från båda blekerierna och överskott av kondensat från indunstningsanläggningen leds direkt till Multibion. Flödet från Multibio med efterföljande eftersedimentation, är på drygt 30 m 3 /min. Pappersbrukets avlopp genomgår primär sedimentation. Flödet är 30-35 m 3 /min. Ett mindre flöde från kortfiberlinjens sileri, som normalt innehåller rent vatten, leds även till pappersbruksavloppet. Industriavloppet avleder avloppsvatten från mixeriet och övriga lut- och ångblockets golvkanaler. Ett antal dagvattenbrunnar kring avdelningens byggnader och en normalt torr ränndal vid kortfiberlinjen är anslutna. Flödet är på cirka 20 m 3 /minut och består främst av tätnings- och kylvatten och genomgår ingen behandling. Därtill avleds regnvatten och vissa icke kontaminerade kyl- och tätningsvatten via dagvattensystemet. De viktigaste utloppen är försedda med konduktivitetslarm och fasta fångdammar. Det sanitära avloppsvattnet går till kommunens spillvattennät. Vid ansökt produktion antas den nya kartongmaskinens avloppsvatten renas primärt i fibersedimenteringsbassängen och sekundärt i bioreningsanläggningen följt av eftersedimentation innan det leds till recipienten Åsfjorden. För produktion av sulfatmassa, NSSC-massa och fluting planeras inga förändringar jämfört med idag. I Tabell 9-1 redovisas bedömda emissioner till vatten från Gruvöns Bruk vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. En knappt 10 % ökning av utsläpp till vatten sker vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet. Tabell 9-1 Bedömda emissionsnivåer till vatten vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. COD SÄ GFA P tot N tot t/d t/d kg/d kg/d Maximalt möjlig produktion (nollalternativ) 27 3,0 60 440 Ansökt produktion 29 3,2 65 480 Utsläpp av AOX och klorat vid tillståndsgiven och ansökt produktion bedöms innehålla gällande begränsningsvärden på 0,2 kg AOX per ton blekt massa respektive 0,2 ton klorat per dygn. De totala utsläppen av AOX och klorat kommer att minska vid ansökt Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 47 (80)
produktion jämfört med nollalternativet, då mängden blekt massa kommer att minska. I den Tekniska beskrivningen jämförs bedömda framtida utsläpp till vatten med BAT AEL (Best Available Technique Associated Emission Levels). 9.2 Recipientförhållanden Recipient för Gruvöns Bruk är Åsfjorden, som utgör en del av norra Värmlandssjön i norra Vänern (Figur 5-1 & Figur 16-1). En beskrivning av Åsfjorden och dess miljöförhållanden har sammanställts i Bilaga 2:3, vilken sammanfattas kort nedan. I bilagan ingår även en bedömning av konsekvenserna av utsläpp till vatten för ansökt produktion (nedan avsnitt 9.4). I den nordöstra delen av Åsfjorden mynnar Norsälven med en medelvattenföring på ca 50 m 3 /s. Under 2000-talet har dock högre årsmedelvattenföring registrerats, från ca 60 m 3 /s till närmare 80 m 3 /s. Borgviksälven, med en medelvattenföring på ca 10 m 3 /s, mynnar i Borgvikssjön och når Åsfjorden via Slottsbrosundet i väster. Åsfjorden öppnar sig i söder mot Vänern, där en tröskel tidvis begränsar vattenutbytet i de djupaste vattenmassorna. Det råder således komplexa hydrologiska förhållanden i fjorden och angränsande delar av Vänern. Åsfjordens ytvatten har beräknats ha en kort vattenomsättning, vilket pekar på att Storvänern har stor betydelse för vattenkvaliteten även i Åsfjorden. Utöver transport av bl.a. organiskt material, näringsämnen och metaller från de ovannämnda större tillflödena, leds även avloppsvatten från två kommunala reningsverk till Åsfjorden. Idag bedöms vattenkvaliteten i recipienten Åsfjorden som god baserat på halterna av näringsämnen och organiskt material, siktdjup och klorofyll, syrgasförhållanden och försurningsparametrar. Fisksammansättningen har bedömts som god status under senare år. Undersökningar med avseende på fiskens hälsotillstånd i Åsfjorden uppvisade inga störningar på de undersökta biologiska funktionerna. Status för bottenfauna varierar över tid både uppströms och nedströms bruket i Åsfjorden och i uppströms belägna Grumsfjorden. Bottenfauna utgör därmed en svår indikator för bedömning av förhållandena i Åsfjorden. Även vid bedömning av ekologisk status i VISS konstateras att bottenfauna inte följer andra kvalitetsfaktorers status i Åsfjorden: Vattenförekomstens ekologiska status bedöms vara måttlig. Utslagsgivande parameter har varit Bottenfauna och störning på grund av miljögifter och ev annan äldre belastning. Problem med övergödning eller syreförhållanden bekräftas ej av Allmänna förhållanden där alla parametrar visar på hög status. Bottenfaunaproverna är tagna profundalt (djupa provtagningar) och status för bottenfauna kan reflektera sedimentation av cellulosahaltiga ämnen som skett långt tillbaka i tiden. Bottenfauna kan som ensam indikator av miljöproblemet övergödning ej påvisa den påverkan som sker idag. De hydromorfologiska parametrarna Hydrologisk regim i sjöar, samt Morfologiskt tillstånd i sjöar visar båda på måttlig status. (Förslag från VISS år 2015) Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 48 (80)
9.3 Miljökvalitetsnormer 9.3.1 Miljökvalitetsnormer för fiskvatten Vänern, inklusive Åsfjorden, klassas som laxfiskvatten enligt NFS 2002:6. De utpekade vattenområdena ska skyddas enligt förordningen SFS 2001:554. Gruvöns Bruks verksamhet bedöms inte påverka Åsfjorden så att miljökvalitetsnormerna för fiskvatten överskrids. 9.3.2 Miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet Sverige har implementerat EU:s ramdirektiv för vatten genom vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Förordningens syfte är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet vid en viss tidpunkt. Vattendelegationen i Västerhavets vattendistrikt har fastställt status och kvalitetskrav år 2009 för ekologisk och kemisk ytvattenstatus för Åsfjorden (SE658086-134974). Det pågår dock en revidering av status och kvalitetskrav under andra förvaltningscykeln. Nedan följer en sammanfattning av fastställda status och miljökvalitetsnormer år 2009 samt förslag på reviderade status och kvalitetskrav år 2015. Informationen har inhämtats från VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) (2015-10-02). Ekologisk status Fastställd år 2009 Status: God ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status år 2015 Förslag år 2015 Aktuell status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status år 2021 Orsaken till den ändrade ekologiska statusen och tidsfristen i förslaget år 2015 angavs vara morfologiska förändringar och flödesregleringar enligt VISS. Kommentarer till bedömning redovisad i VISS: Bedömningen av bottenfauna med koppling till övergödning ingår inte i motiveringen till tidsfristen. Bottenfauna som indikator är osäker (se avsnitt 9.2). Variationen i bottenfaunastatusen kan inte korreleras till Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material (se avsnitt 9.4.1.). De hydromorfologiska parametrarna ingick inte fullständigt i bedömningen av den ekologiska statusen 2009. Den bedömda måttliga statusen år 2015 kan därmed inte automatiskt ses som en försämring jämfört med bedömningen år 2009. Det är oklart om de bedömda morfologiska förändringarna i VISS syftar på Gruvöns Bruks industriområde och hamnområde, vilka gränsar till Åsfjorden. Strandlinjen kan av logiska skäl inte omvandlas till mer naturlig utan att inkräkta på verksamheten. Gruvöns Bruk har inget inflytande på flödesregleringar vid Vänerns utlopp Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 49 (80)
Kemisk ytvattenstatus Fastställd år 2009 (exkl. kvicksilver) Status: Kvalitetskrav: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus år 2015, undantaget kadmium 2021 Förslag år 2015 Aktuell status: Kvalitetskrav: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus, undantag mindre stränga krav för PBDE och kvicksilver. Orsaken till att god status inte uppnåddes i förslaget år 2015 angavs vara för höga halter av PBDE (polybromerade difenyletrar) och kvicksilver i fisk enligt VISS. Detta är ett generellt fenomen i stort sett hela Sveriges ytvattenförekomster, där den största påverkan av kvicksilver härrör från långväga, atmosfäriska utsläpp, vilket skett under lång tid enligt VISS. För PBDE sker påverkan även i första hand ifrån atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. Kommentarer till bedömning redovisade i VISS: Problemen med PBDE och kvicksilver i Åsfjorden är därmed inte kopplade till Gruvöns Bruks verksamhet. 9.4 Miljökonsekvenser vid ansökt produktion 9.4.1 Utsläpp av organiskt material Vid ansökt produktion beräknas utsläppen av organiskt material från Gruvöns Bruk att öka något jämfört med nollalternativet och senare års emissioner. Medelutsläpp av organiskt material, under perioden 2010-2014, mätt som COD cr, var 8600 ton per år. Vid nollalternativ och ansökt produktion bedöms utsläppet av organiskt material till ca 9 700 respektive 10 000 ton per år. Idag står Gruvöns Bruk för drygt 10 % av det organiska material som når Åsfjorden från punktkällor och älvar. Därtill tillkommer inflöde från Storvänern samt den interna primärproduktionen i Åsfjorden. Organiskt material är syreförbrukande och kan leda till syrebrist i bottenvatten och därmed påverka bottenfaunan. Goda syreförhållanden råder i Åsfjordens bottenvatten, vilket ger goda förutsättningar för förekomst av bottenfauna. Såsom nämnts ovan varierar status för bottenfauna både i Åsfjorden och uppströms belägna Grumsfjorden. Bottenfauna utgör därmed en svår indikator för bedömning av hur förhållandena i Åsfjorden påverkas av brukets verksamhet. Den variation av bottenfaunastatus som förekommer kan inte korreleras till utsläpp av organiskt material från Gruvöns Bruk. Brukets begränsade påverkan återspeglas i Figur 9-1. Halten av organiskt material (COD Mn ) vid station Ås141 längre nedströms bruket, har varit i stort sett oförändrad, sedan slutet av 1980-talet. Detta trots minskade utsläpp av organiskt material (COD cr ) på ca 70 %. Detta pekar på att Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material medför en begränsad påverkan i Åsfjorden. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 50 (80)
Figur 9-1 Årsutsläpp av organiskt material (mätt som COD Cr ) från Gruvöns bruk samt årsmedelhalter av organiskt material (mätt som COD Mn ) i Åsfjorden (Ås141, bottenvatten) åren 1975-2012. (Från ALcontrol, 2013). Några haltförhöjningar av organiskt material med koppling till Gruvöns Bruk kan inte heller utläsas från vattenkvaliteten närmare bruket under 2008-2014, i vare sig ytvattnet eller i bottenvattnet. Detta går i linje med tidigare recipientbedömning år 2007 som redovisats i en prövotidsutredning för utsläpp till vatten från Gruvöns Bruk. Halterna av organiska ämnen konstaterades då vara låga under början av 2000-talet. En jämförelse mellan halter av organiska ämnen i närområdet till Gruvöns Bruk och i en gradient mot öppna Vänern samt referensområde i väster visade i stort sett inga skillnader för perioden 2002-2006. Mängden organiskt material som leddes ut från Gruvöns Bruk bedömdes då ha en liten påverkan på Åsfjorden. Årsemissionen av organiskt material under perioden 2002-2006 var 10 000-15 000 ton COD per år, d.v.s. högre jämfört med senare års utsläppsnivåer (7 200-9 600 ton/år under år 2008-2014) samt både nollalternativ och ansökt nivå (9 700 respektive 10 000 ton/år). Med stöd av ovanstående bedöms Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material vid ansökt produktion ha en liten betydelse för Åsfjorden och inte hindra att god ekologisk status uppnås i Åsfjorden. 9.4.2 Utsläpp av näringsämnen Gruvöns Bruk emitterade mellan 17 och 23 ton fosfor per år under perioden 2008 till 2014. Bruket står idag för 30 % av fosforbidraget i jämförelse med bidraget från andra punktkällor och älvar till Åsfjorden. Enligt modellberäkning härrör dock ca 80 % av fosforbidraget till fjorden från Storvänern. Detta betyder att fosforbidraget från Gruvöns Bruk är tydligt under 10 % Detta förklarar varför statusen i fjorden med avseende på fosfor bedömts som god/hög för perioden 2008 och 2014, d.v.s. Gruvöns fosforemission har en begränsad påverkan på Åsfjordens vattenkvalitet. Detta går i linje med tidigare recipientbedömning från 2007, vilken ingick i prövotidsutredning för utsläpp till vatten. Det konstaterades att skillnaderna i fosforhalt var relativt små mellan Grumsfjorden och Åsfjorden under perioden 2002-2006. Detta trots att fosforemissionen från Gruvöns Bruk då var större (23-36 ton/år) jämfört med efterföljande period 2008-2014. Årsemissionen av fosfor bedöms bli 22 respektive 23 ton per år vid nollalternativet och ansökt produktion år. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 51 (80)
Gruvöns Bruks fosforutsläpp till vatten bedöms inte hindra att god ekologisk status uppnås i Åsfjorden vare sig idag eller vid ansökt produktion. Kväveutsläppen låg mellan 110 och 175 ton per år under perioden 2008 till 2014. Bruket står idag för ca 10 % av kvävebidraget jämfört med bidraget från punktkällor och älvar till Åsfjorden. Kvävehalten är dock högre i Storvänern än i Åsfjorden och brukets reella kvävebidrag till Åsfjorden blir därmed än lägre, då även Vänerns inflöde till fjorden bör beaktas. Årsutsläpp av kväve bedöms bli ca 160 respektive 170 ton per år vid nollalternativet och ansökt produktion, vilket är i nivå med några av de senaste produktionsåren. Utsläppsnivån är inte lika hög som i början av 2000-talet då den var drygt 200 ton/år. I sötvattenekosystem anses fosfor vara det begränsande näringsämnet för primärproduktionen av alger/plankton. Utsläpp av kväve är av mindre betydelse för Åsfjordens miljöförhållanden. 9.4.3 Toxicitet En kemisk-biologisk karakterisering av utgående behandlat avloppsvatten har tidigare genomförts i samband med en prövotid rörande utsläpp till vatten. Sammanfattningsvis visade denna att avloppsvattnen från Gruvöns bruk var icke-toxiska/lågtoxiska gentemot de testade organismerna. Inget tydde på att avloppsvattnet har en toxisk påverkan i de koncentrationer som är relevanta för recipienten. Vid ansökta förhållanden kommer kraftpappersproduktionen att utgå till förmån för kartongproduktion. Kartongtillverkningen kommer kräva delvis andra tillsats- och hjälpkemikalier, vilka kommer att granskas och riskbedömas noggrant på samma sätt som idag. En första kemikaliebedömning har genomförts för ansökta förhållanden, då den nya kartongmaskinen har tagits i bruk (Bilaga 2:6, se avsnitt 13). Enstaka kemikalier kan komma att överskrida PEC/PNEC-värdet på 1, som ses som en riskfri nivå för recipienten. Slutsatsen blev, sett ur försiktighetsprincipen, att en vidare utredning bör genomföras om kemikalierna blir aktuella för användning i kartongproduktionen. Vidare kan noteras att idag renas pappersbrukets avloppsvatten endast genom primärsedimentation. Avloppsvattnet från kartongmaskinen planeras att ledas till primär sedimentation följt av biologisk rening, vilket bör minska risken för toxisk påverkan på recipienten. Gruvöns Bruk planerar även att genomföra en uppföljning av karakteriseringen med kartongmaskinen i drift. 9.4.4 Utsläpp av metaller Emissioner av metaller från Gruvöns Bruk under senare år redovisas i Tabell 9-2. Metallerna tillsätts inte i processen, utan härrör huvudsakligen från vedråvaran. Utöver emissioner från Gruvöns Bruk, transporteras även metaller från Borgviksälven samt Norsälven till Åsfjorden. Mängden av kvicksilver har inte beräknats då analyserade mätvärden i regel underskrider analysens detektionsgräns (<0,01 µg/l). I relation till Norsälvens transport av metaller är Gruvöns bidrag störst för kadmium trots att bruket fäller kadmium från löst stoft från sodapannans elfilter sedan 1999. Metallhalter i vatten för kadmium, nickel och bly underskrider EUs gränsvärden med koppling till vattendirektivet, med god marginal. Metallhalter i ytsediment i Åsfjorden Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 52 (80)
är lägre eller i nivå med vad som registrerats i ytsediment från Storvänern. Hav- och Vattenmyndighetens gränsvärden för kadmium och bly i sediment underskrids. Halter av bly, nickel och kadmium i fiskmuskel var under analysernas detektionsgränser. Kvicksilver i fiskmuskel och metaller i fisklever från Åsfjorden var på samma nivå som i fisk från referensområden i Vänern. Några tydliga tecken på förhöjda metallhalter i Åsfjorden korrelerade till Gruvön Bruks verksamhet kan inte utläsas. Tabell 9-2 Nivån av metallutsläpp till Åsfjorden från Gruvöns Bruk för åren 2010-2014. Transport av metaller 2010-2013 från Norsälven. kg/år As Cd Ni Cr Cu Pb Zn Gruvön 30 50 60 100 260 120 3 900 År 2010-2014 Norsälv 400 30 1 150 550 2 200 1 100 10 200 År 2010-2013 Vid ansökt produktion kommer vedförbrukningen öka med cirka 20 % och metallutsläppen kan förväntas öka i motsvarande grad. Metallemissionen bedöms trots det få en begränsad påverkan på recipienten och inte hindra att kvalitetskraven för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus uppnås. 9.5 Slutsatser avseende konsekvenser av utsläpp till vatten Idag bedöms vattenkvaliteten i recipienten Åsfjorden som god baserat på halterna av näringsämnen och organiskt material, siktdjup och klorofyll, syrgasförhållanden och försurningsparametrar. Status för bottenfauna varierar över tid både uppströms och nedströms bruket. Bottenfauna utgör därmed en svår indikator för bedömning av förhållandena i Åsfjorden. Kvalitetskraven (miljökvalitetsnormer) för Åsfjorden enligt nuvarande förslag i VISS är God ekologisk status år 2021 och God kemisk ytvattenstatus, undantaget mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE. Orsaken till tidsfristen för ekologisk status anges vara morfologiska förändringar och flödesregleringar. Kemisk ytvattenstatus har bedömts som uppnår ej god status, p.g.a. för höga halter av PBDE (bromerade flamskyddsmedel) och kvicksilver i fisk enligt VISS, beroende på atmosfäriskt nedfall. PBDE och kvicksilver i Åsfjorden kan därmed inte kopplas till Gruvöns Bruks verksamhet. Emissioner av metaller från Gruvöns Bruk, härrör huvudsakligen från vedråvaran. Några tydliga tecken på förhöjda metallhalter i Åsfjorden korrelerade till Gruvön Bruks nuvarande verksamhet kan inte utläsas. Metallemissionen från Gruvöns Bruk vid ansökt nivå bedöms få en begränsad påverkan på recipienten och inte hindra att kvalitetskraven för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus uppnås. Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material och näringsämnen ökar med knappt 10 % vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet. Emissionsnivåerna bedöms inte hindra att god ekologisk status uppnås i Åsfjorden vid nollalternativet eller ansökt produktion. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 53 (80)
10 Miljökonsekvenser luft 10.1 Emissioner till luft från process och energiproduktion Utsläpp till luft kommer huvudsakligen från: Sodapannan; stoft, svaveldioxid, kväveoxider och reducerade svavelföreningar Mesaugnen; stoft, svaveldioxid, kväveoxider och reducerade svavelföreningar Barkpannan; stoft, svaveldioxid och kväveoxider Destruktionsugn; svaveldioxid, kväveoxider och reducerade svavelföreningar I Tabell 10-1 redovisas den totala emissionen till luft från processer och energiproduktion för maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Emissionerna redovisas som process- och energisvavel (SO 2 och reducerade svavelföreningar (TRS) räknat som S) samt som kväveoxider (NOx räknat som NO 2 ). Tabell 10-1 Bedömda emissioner till luft från maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. Svavel process Svavel energi NOx process NOx energi ton/år ton/år ton/år ton/år Maximalt möjlig produktion 7 3 690 150 Ansökt produktion 8 3 820 200 Svavelemissionerna från Gruvöns Bruk är mycket låga och en svag ökning kommer att ske vid ansökt produktion. De specifika utsläppen av svaga gaser bedöms inte att påverkas nämnvärt av de planerade förändringarna. Rökgasernas stofthalter kommer inte heller att påverkas av de planerade förändringarna. Emissioner av kväveoxider vid ansökt produktion ökar i samband med produktionsökningen. I den Tekniska beskrivningen jämförs bedömda framtida utsläpp till luft med BAT AEL (Best Available Technique Associated Emission Levels) enligt papper och massa BREF (2014). Utsläpp av fossilt koldioxid från processer och energiproduktion bedöms bli oförändrad vid ansökta förhållanden jämfört med nollalternativet. Detta då förbrukningen av eldningsolja bedöms bli oförändrad vid ansökt produktion (Tabell 7-4). Det har genomförts åtgärder för att begränsa utsläppen av illaluktande gaser och svaggaser (avsnitt 6.4.1). Luktproblemen har minskat och klagomål inkommer numera sällan. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 54 (80)
10.2 Spridningsberäkning Inför ansökan genomfördes spridningsberäkning av utsläpp till luft från Gruvöns Bruk vid ansökt produktion (Bilaga 2:4). Spridningsberäkningen genomfördes på basåret 2013 där kännedom fanns om relevanta rökgastemperaturer, rökgasflöden och väderdata. Spridningsberäkningar genomfördes även med 30 % påslag vilket liknar ansökt nivå och resultaten redovisas som spridningsbilder i Bilaga 2:4. Spridningsberäkningarna visade att brukets bidragtill halterna i Grums samhälle är låga i förhållande till både miljökvalitetsnormerna och de urbana bakgrundshalterna. Detta gällde för beräkningar både baserat på 2013 års utsläppsnivåer och högre utsläppsniåver (30 % påslag). I Tabell 10-2 redovisas uppmätta halter i centrala Grums för partiklar (PM 10 ), kvävedioxider (NO 2 ) samt svaveldioxid (SO 2 ). I tabellen redovisas gällande miljökvalitetsnormer (gränsvärdesnormer) för luftkvalitet enligt Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477, inklusive för PM 2,5. Vidare redovisas i tabellen preciseringar framtagna för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft (se avsnitt 17.2.1). Tabell 10-2 Uppmätta halter i luft i centrala Grums. Miljökvalitetsnormer för omgivningsluft och miljökvalitetsmål för Frisk luft. Uppmätta halter Grums* µg/m 3 Miljökvalitetsnormer µg/m 3 Miljökvalitetsmål µg/m 3 Dygn 98 %-il År Dygn 98 %-il Tim 98 %-il År Vinterhalvårsvärde Dygnsmedel Tim 98 %-il NO 2 13 40 60 90 20 60 SO 2 0,8 100 200 5*** PM 10 12 38/22** 40 50** 90 15 30 PM 2,5 25 10 25 * Data från IVL mätningar 2004/2005, för SO 2 2001/2002 ** 90 %-il ***tidigare delmål, uppnåddes redan år 2005 Det konstaterades i spridningsberäkningarna att haltbidragen från Gruvöns Bruk ökade i proportion med utsläppsnivån. Beräkningarna visade att bidraget från Gruvöns Bruk till halterna i Grums samhälle är låga i förhållande till både miljökvalitetsnormer och urbana bakgrundshalter. Baserat på genomförda spridningsberäkningar kan följande slutsatser dras: Bidraget från Gruvöns Bruk av svavel vid ansökt produktion beräknas vara mycket marginellt. Miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid underskrids. Stoftbidraget från Gruvöns Bruk avseende PM 10 och PM 2,5 är marginellt jämfört med uppmätt halt i centrala Grums, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsnormerna för PM 10 kommer att innehållas för ansökt produktion som idag. Bidraget från Gruvöns Bruk av kväveoxider beräknas bli lågt i centrala Grums. Miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen för kväveoxider underskrids. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 55 (80)
10.3 Utsläpp från transporter Transporter inom industriområdet utförs av egen personal med hjälp av ett 100-tal fordon av varierande storlek. Ungefär halva fordonsparken består av olika typer av truckar. Eldrivna truckar används där det är möjligt och dieseldrivna där större lyftkapacitet behövs. Den andra halvan av fordonsparken består i huvudsak av tyngre och större fordon som exempelvis lastbilar, vedgårdstruckar och terminaltruckar. Bolaget ställer krav på senaste teknik och god arbetsmiljö- och yttre miljöprestanda vid såväl inköp som vid tecknande av leasingkontrakt. Gruvöns Bruks maskinpark av bensin- och dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner, inklusive hamnens, förbrukade i genomsnitt 6,4 m 3 bensin och 820 m 3 diesel per år mellan 2012 och 2014. I Tabell 10-4 framgår utsläpp till luft från de interna transporterna. Utsläppen är schablonberäknade och bedöms även vara relevanta för ansökt produktion. De interna transporterna inom fabriksområdet bedöms öka i mindre grad vid ansökt produktion, då bl.a. systemet för utlastning av produkter kommer göras mer effektivt än dagens. Så som framgår av Tabell 10-4 är andelen utsläpp till luft från den interna maskinparken liten/marginell jämfört med utsläpp från brukets processer. Tabell 10-4 Schablonberäknade utsläpp från interna transporter. Den procentuella andelen från interna transporter jämfört med utsläpp från brukets processer (Tabell från Bilaga 2:2). CO 2fossil CO NMVOC NOx partiklar schabloner, kg/tjtillf. Bensin 72000 1100 200 100 0,8 Diesel 72000 190 32 370 25 Utsläpp, ton/år Bensin 14 0,22 0,04 0,02 0,0002 Diesel 2100 5,6 0,94 11 0,7 Summans andel av brukets processutsläpp, % 10 0,6 0,1 1,5 2 Vid nollalternativet bedöms antalet lastbilspassager genom brukets grindar till huvudleden hamna på 220 per dygn och vid ansökt verksamhet 240 per dygn. Transportarbetet till och från bruket skall även relateras till den totala trafiken på E18/E45. Trafikverkets statistik från 2011 uppger 10 460 passerade fordon, varav 1 600 tunga, per dygn strax norr om bruket. År 2006 var motsvarande siffror 11 070 respektive 1 480 per dygn strax söder om bruket. Gruvöns Bruks optimala läge direkt vid huvudleden E18/45 gör att ytterligare beräkningar av utsläpp till luft från externa transporter inte har värderats. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 56 (80)
10.4 Slutsatser avseende konsekvenser av utsläpp till luft Spridningsberäkningar, baserat på 2013 års utsläppsnivåer från processer, visade att Gruvöns Bruks bidrag till halterna i Grums samhälle är låga i relation till miljökvalitetsnormer för omgivningsluft. Emissioner till luft av kväveoxider ökar vid ansökt produktion. Miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen för kväveoxider kommer att innehållas för ansökt produktion. Stoftbidraget från Gruvöns Bruk, avseende PM 10 och PM 2,5, är marginellt jämfört med uppmätt halt i centrala Grums, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsnormerna för PM 10 kommer att innehållas för ansökt produktion som idag. Svavelutsläppen från Gruvöns Bruk är mycket låga, vilket inte kommer att förändras nämnvärt vid ansökt produktion. Miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid kommer att innehållas för ansökt verksamhet. Det har genomförts åtgärder för att begränsa utsläppen av illaluktande gaser och svaggaser och luktproblemen har minskat och klagomål inkommer numera sällan. Andelen utsläpp till luft från den interna maskinparken är liten/marginell jämfört med utsläpp från brukets processer och bedöms inte förändras vid ansökt produktion. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 57 (80)
11 Konsekvenser för buller 11.1 Buller från nuvarande verksamhet Verksamheten vid Gruvöns Bruk orsakar buller vid omgivande bebyggelse. Gruvöns Bruk har enligt dom av Miljööverdomstolen (2004-06-30) följande riktvärden gällande buller: Bullerbidraget från bolagets verksamhet får vid bostäder inte överstiga följande ekvivalenta bullernivåer som riktvärden: Kvällstid och nattetid (kl. 18.00 06.00) 50 db(a) Övrig tid 55 db(a) Den momentana ljudnivån nattetid som verksamheten ger upphov till vid bostäder får som riktvärde inte överstiga 60 db(a). Buller från nya och ombyggda delar av verksamheten som omfattas av detta tillstånd skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 40 db(a) nattetid (kl. 22-06). Gruvöns Bruks hamn har eget tillstånd av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Värmlands län till hamnverksamhet (dnr 551-7048-06) med följande bullervillkor: Buller från verksamheten skall begränsas så att det utomhus vid närmaste bostäder inte ger upphov högre ekvivalent ljudnivå än följande: Dagtid (vardag) (07.00 18.00) 55 db(a) Söndag och helgdag (07.00 18.00) 50 db(a) Kvällstid (18.00 22.00) 50 db(a) Ekvivalentnivå Momentana ljud Nattetid (22.00 07.00) 45 db(a) 55 db(a) Värdena ovan skall gälla som riktvärden. Bakgrundsbullret kring Gruvöns Bruk utgörs främst av buller från väg och tågtrafiken i området samt ett visst bullertillskott kan förekomma från sågverket. År 1995 uppmättes bakgrundsbullret vid kontrollpunkter i bostadsbebyggelsen (se Figur 11-1), då Gruvöns Bruks hade ett revisionsstopp. Dessa ljudnivåer kan antas fortsatt gälla alternativt ha ökat något i samband med att trafiken har ökat. Dagtid, kl. 14:00-16:00: 53-59 dba Nattetid, kl. 23:30-00:30: 46-52 dba Då bakgrundsbullret är relativt högt vid Gruvöns Bruk är det svårt att mäta enbart buller från Gruvöns Bruk. Därför ger modellberäkningar av ljudnivåer från verksamheten vid Gruvöns Bruket ett bättre resultat. En kartläggning av det externa bullret från Gruvöns Bruk utfördes i september 2011. Syftet var att beräkna ljudnivåer från bruket till bostäder i omgivningen. Utredningen omfattade en kartläggning av alla bullerkällor inom industriområdet, vilka bedömdes kunna påverka bullret i omgivningen. Kontrollpunkterna för kartläggningen framgår av Figur 11-1. Dessa är belägna vid den närmaste bebyggelsen i olika riktningar från industriområdet. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 58 (80)
Figur 11-1 Kontrollpunkter för industribuller från Gruvöns Bruk. Kartläggningen visade att ljudnivån beräknades till som mest ca 49 dba vid kontrollpunkt 1 och 3 nattetid. Vid kontrollpunkterna 2 och 4 beräknades ljudnivån till 48 respektive 46 dba. Ljudnivåerna från Gruvöns Bruks verksamhet underskrider gällande villkor nattetid. Ljudnivån vid Gruvöns Bruk är relativt konstant utan större nivåvariationer, undantaget verksamheten vid renseriet. Buller från timmertruckar och timmerbord konstaterades vid 2011 års kartläggning kunna ge upphov till varierande ljudnivåer. Med underlag av närfältsmätningarna beräknades ljudnivåerna understiga gällande villkor för momentant ljud (60 dba) från renseriet 2011. Vid reinvesteringar och nyinstallationer vidtas bullerdämpande åtgärder för att säkerställa att gällande villkor för bullernivåer vid de närmaste bostäderna utanför industriområdet innehålls. Därutöver genomförs successivt underhålls- och förbättringsåtgärder för att kunna upprätthålla uppnådda bullerbegränsande effekter. Det finns även dämpningsutrustning installerad i flera positioner där ångblåsning tidvis kan förekomma. Klagomål från omkringboende är mycket ovanligt. 11.2 Buller från ansökt verksamhet Bullerberäkningar har åter genomförts vid samma kontrollpunkter som i Figur 11-1 för ansökt produktion (Bilaga 2:5). En bullerkarta har även sammanställts för att visa spridning av buller. Förutsättningarna har varit följande: Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 59 (80)
Bullerberäkningar är baserade på modellberäkning och kartläggning år 2011 samt placeringen av den nya kartongmaskinen enligt Figur 5-3. Uppgifter om ljudnivåer från den nya anläggningen är ansatta av maskinleverantör Befintliga bullerkällor tillhörande PM1-PM5 försvinner. (Byggnaderna finns kvar i beräkningsmodellen). Ljudisoleringen i den nya byggnaden inklusive portar har antagits vara tillräckligt bra, så att bidraget till ljudnivån i omgivningen är försumbart. De beräknade ljudnivåerna vid ansökt produktion vid kontrollpunkterna redovisas i Tabell 11-1. Ljudnivåbidragen från var och en av nya bullerkällorna beräknas vara lägre än 30 dba i mätpunkterna. Då antalet bullerkällor från den nytillkommande anläggningen är över 100 st blir dock det totala bullerbidraget relativt högt, upp till 41 dba vid kontrollpunkt 2. Tabell 11-1 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i kontrollpunkterna från Gruvöns Bruks anläggningar. Inom parentes ljudnivåer vid nuvarande förhållanden (Tabell från Bilaga 2:5). Ljudnivån från hamnen har inte uppmätts, dock har översiktliga beräkningar genomförts (Bilaga 2:5), baserat på underlag av ljudmätningar från liknande verksamhet. Beräkningarna visar att ljudnivån från hamnverksamheten uppgår till som högst nivån 40 dba i samband med lastning och lossning. Bullret orsakas av själva fartyget, truckar och hanteringsljud. Beräkningarna indikerar således att bullret från hamnen är klart lägre än det övriga industribullret. De beräknade ljudnivåerna vid ansökt produktion redovisas i Tabell 11-2 i jämförelse med dagens verksamhet. Den nya kartongmaskinen kommer närmare kringliggande bebyggelse än dagens kraftpappersbruk, men maskinen kommer vara bättre dämpad samtidigt som maskinhallen kommer avskärma buller från framför allt flingtorken. Den ekvivalenta ljudnivån vid ansökt produktion beräknas bli densamma eller lägre vid kontrollpunkterna jämfört med dagens verksamhet. Det är tänkbart att delar av pappersbruket och den nya kartongmaskinen är i drift samtidigt under en övergångsperiod. I detta fall blir bullernivån i de fyra mätpunkterna samma som vid hittillsvarande och maximalt möjlig produktionsnivå. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 60 (80)
Tabell 11-2 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i kontrollpunkterna för Gruvöns Bruk för nuvarande produktion och ansökt produktion (Tabell från Bilaga 2:5). Vid genomförandet av projektet kommer gällande regler för byggbuller att följas. 11.3 Slutsatser avseende konsekvenser av buller Ljudnivåerna från Gruvöns Bruks nuvarande verksamhet beräknas underskrida gällande villkor nattetid (50 dba). Även momentana ljudnivåer understiger gällande villkor för momentant ljud (60 dba). Bullerökningen från den nya kartongmaskinen kompenseras av att den nya maskinbyggnaden avskärmar buller från befintliga anläggningar, framförallt buller från flingtorken. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid ansökt produktion är 46-49 dba vid mätpunkterna, vilket innebär att gällande bullervillkor nattetid innehålls. Den totala ekvivalenta ljudnivån från Gruvöns Bruk vid ansökt produktion, beräknas bli oförändrad eller marginellt lägre i den närmaste bostadsbebyggelsen jämfört med dagens verksamhet. Vid genomförandet av projektet kommer gällande regler för byggbuller att följas. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 61 (80)
12 Konsekvenser för avfallshanteringen 12.1 Rutiner för hantering av avfall Gruvöns Bruk arbetar aktivt med att minimera mängden avfall. I syfte att minska mängden avfall från verksamheten finns en avfallssamordnare, för säker hantering av biprodukter och avfall. Gruvöns Bruk strävar efter att nyttiggöra så stor andel av avfallet som möjligt, varför rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer. Avfallet källsorteras för att möjliggöra en korrekt fortsatt hantering. Avsikten är dels att avfall som lämpar sig för materialåtervinning (fibersediment, metall, glas m.m.) respektive energiutvinning (bark, brännbart m.m.) inte ska blandas med annat avfall som försvårar återvinningsprocessen, dels att farligt avfall ska omhändertas på bästa sätt med hänsyn till hälsa och miljö. Branschspecifikt icke-farligt avfall läggs på deponi Ålviken II alternativt används vid sluttäckning av den äldre deponin vid Ålviken I. Det avfall som uppkommer i Gruvöns verksamhet är huvudsakligen aska, grönlutsslam samt mesa och kalkgrus. Grönlutsslam deponeras främst på den egna aktiva deponin Ålviken II. Flygaska från barkpannan används för att stabilisera grönlutsslammet. Bottenaska från barkpannan nyttjas som dräneringsskikt vid sluttäckningen av den äldre deponin vid Ålviken I. Mesa och kalkgrus används huvudsakligen för jordförbättringsändamål och delvis i sluttäckningens skyddsskikt. I den västra delen av industriområdet, lagras överskott av mesa som inte behövs vid sluttäckningen av inaktiva deponier. Den mellanlagrade mesan levereras externt och används för jordförbättring eller som back-up vid sulfatmassabruk med stor mesaugnskapacitet. I 12-1 redovisas bedömd mängd icke-farligt avfall vid nollalternativ och ansökt produktion. Mängden branschspecifikt avfall ökar något vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet. Figur 12-1 Bedömd mängd avfall vid nollalternativ samt ansökt produktion. Maximalt möjlig produktion (nollalternativ) ton/år Ansökt produktion ton/år Grönlutsslam 17 000 19 000 Mesa och kalkgrus 5 800 6 600 Flyg- och bottenaska 7 400 8 400 Övrigt icke-farligt avfall 1 000 1 000 Övrigt icke-farligt avfall som utskott, skrot och bygg- och rivningsavfall m.m. källsorteras. Huvuddelen av material- eller energiåtervinns, men små mängder byggoch rivningsavfall deponeras externt. Mängden av denna fraktion bedöms inte ändras vid ansökt produktion. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 62 (80)
Farligt avfall, som exempelvis spillolja och elskrot källsorteras. Bolaget har rutiner för förvaring och hantering av farligt avfall. Farligt avfall samlas upp i separat station innan det tas omhand av godkänd extern entreprenör för vidare omhändertagande. Mängderna farligt avfall kan variera mellan åren och bedöms komma att ligga på samma nivå (400 ton/år) vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet. Behandlingen av farligt avfall kommer att ske på samma sätt vid ansökt verksamhet som vid nuvarande förhållanden. 12.2 Slutsatser avseende avfall Gruvöns Bruk arbetar aktivt med att minimera mängden avfall och strävar efter att nyttiggöra så stor andel som möjligt, varför rutiner redan finns för hantering av det avfall som uppkommer. Vid ansökt produktion bedöms de branschspecifika avfallsslagen öka något jämfört med nollalternativet. Behandlingen av icke-farligt avfall sker på samma sätt vid som vid nuvarande förhållanden. Mängden farligt avfall bedöms bli på samma nivå vid ansökt produktion som vid nollalternativet. Farligt avfall samlas upp säkert inom fabriksområdet och tas omhand av godkänd extern entreprenör. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 63 (80)
13 Miljökonsekvenser av kemikalier 13.1 Inledning Gruvöns Bruk använder process-, tillsats- och hjälpkemikalier för sin produktion av sulfat- och NSSC-massa samt för tillverkning av papper och fluting. De kemikalier som används i produktionen vid Gruvöns Bruk är välkända och allmänt förekommande inom branschen. Vid Gruvöns Bruk finns en kemikaliegrupp som ansvarar för granskning och godkännande av kemiska produkter ur arbetsmiljö-, produktsäkerhetsoch miljöskäl. Innan nya kemikalier införs, som för verksamheten innehåller nya kemiska ämnen, informeras tillsynsmyndigheten om kemikaliernas nedbrytbarhet, toxicitet och bioackumulerbarhet. Produktvalsregeln tillämpas av kemikaliegruppen, vilket innebär att kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljö ersätts med mindre farliga. År 2005 genomfördes en riskdömning av dåvarande använda kemikalier. Inför ansökan 2015 har en uppdaterad riskbedömning genomförts på ett urval av kemikalierna i aktuella, men föränderliga, kemikalieregister. Bedömningen baseras på PEC/PNEC-beräkningar, där kvoten av PEC/PNEC under 1 ses som en riskfri nivå för recipienten. PEC (predicted environmental concentration) är beräknad halt i omblandningszonen (10 ggr:s utspädning av utgående avloppsvatten från Gruvöns Bruk). PNEC (predicted no effect concentration) bedöms vara den halt som inte bör överskridas för att undvika effekt i recipienten. PEC/PNEC-metoden är endast lämplig för riskvärdering av tillsats- och hjälpkemikalier som används frekvent eller kontinuerligt och som helt eller delvis når recipienten. Riskerna med laboratoriekemikalier, målarfärger, underhållskemikalier och liknande som normalt inte hamnar i utgående avlopp har inte värderats. Metoden är inte heller anpassad för att bedöma riskerna med oorganiska kok- och processkemikalierester och partiellt nedbrutna vedämnen i spill, överbäringar och utsläpp från mixeri, kokerier och blekerier. I efterföljande avsnitt redovisas slutsatserna för maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion. 13.2 Nuvarande verksamhet För nuvarande verksamhet har två kemikalier granskats noggrannare efter PEC/PNECberäkningar. En skumdämpare (Dispelair DP 691) används på PM 4, PM5 och PM6, och får en PEC/PNEC-kvot på 2,2, då den innehåller etoxilerade fettalkoholer. Etoxilerade fettalkoholer innebär trots det inte någon egentlig miljörisk. Ämnesgruppen används i mycket stor omfattning över hela världen och är väl undersökt. Fettalkoholerna är visserligen toxiska för vattenlevande organismer men också mycket lättnedbrytbara och saknar potential för bioackumulering. Den stora användningen försvårar en eventuell tillämpning av utbytesprincipen eftersom alternativa produkter sannolikt också innehåller etoxilerade fettalkoholer. I kraftpappersbruket tillsätts en biocid, Nalco 74833, i nyanseringsfärgen för att förhindra biologisk tillväxt. I beräkningarna antas biociden retenderas i lika stor grad, 90 %, som själva nyanseringsfärgen och PEC/PNEC-kvoten för de ingående komponen-terna blir då låg. Antas biociden istället vare sig retenderas till massan eller brytas ner blir PEC/PNEC-kvoten 1,7 för den mest kritiska komponenten. Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 64 (80)
För nuvarande verksamhet har även en biologisk karakterisering genomförts år 2007/2008 på utgående avloppsvatten från massa- och pappersproduktion (se Bilaga 2:3). De biologiska testerna inbegrep akuttoxicitetstester på flera trofinivåer (bakterier, grönalger, kräftdjur, fisk) samt även tester omfattande utveckling av larver och ägg/yngel med kräftdjuret Nitocra spinipes respektive sebrafisk Danio rerio. De utgående avloppsvattnen innehöll inte bioackumulerande ämnen. Slutsatsen var att inga toxiska effekter förväntades i recipienten till bruket. Ovanstående slutsats att nuvarande kemikalieanvändning inte utgör någon risk för recipienten styrks därmed. 13.3 Ansökt verksamhet Kemikalieanvändningen för den planerade kartongmaskinen ligger flera år fram i tiden och det kommande behovet av hjälp- och tillsatskemikalier är inte känt. BillerudKorsnäs Frövi har snarlik storlek och produktionsinriktning som den planerade kartongmaskinen vid Gruvöns Bruk. I PEC/PNEC-beräkningarna har därför Frövis tillsatskemikalier och förbrukning använts tillsammans med Gruvöns Bruks bedömda retentionsgrader och recipientförhållanden. Vid ansökt produktion kommer kraftpappersproduktionen att på sikt utgå till förmån för kartongproduktion. Ovan beskrivna risker med Dispelair DP 691 och biociden i Nalco 74833 minskar eller försvinner helt. Situationen i massabruket och flutingbruket blir relativt oförändrad. Ökad belastning på bioreningen gör dock att förbrukningen av den petroliumbaserade skumdämparen AD 5110 förväntas öka. PEC/PNEC-kvoten hamnar på 1,3. Följaktligen kan det bli aktuellt att byta skumdämpare om den planerade investeringen blir av. PEC/PNEC-kvoten för hartsdispergeringsmedlet Ultimer 74580 ökar från 0,72 till 1,0 på grund av att det totala avloppsvattenflödet minskar. När det gäller den nya kartongmaskinen kommer beprövade kemikalier att användas i produktionen. Dessa kommer att miljögranskas av kemikaliegrupp vid bruket. Nu genomförd kemikaliebedömningen visar att enstaka kemikalier, kan komma att överskrida PEC/PNEC-värdet på 1. Vid de fall dessa kemikalier kan bli aktuella för kontinuerlig användning i kartongproduktionen krävs ytterligare utredningar. 13.4 Slutsatser avseende konsekvenser av kemikalier Nuvarande kemikalieanvändning bedöms inte utgöra någon risk för recipienten. När det gäller den nya kartongmaskinen kommer nya kemikalier till användning för Gruvöns Bruk. Dessa beprövade kemikalier för branschen kommer att granskas av brukets kemikaliegrupp. Den totala kemikalieförbrukningen kommer att öka, där främst bestrykningskemikalier kommer att öka kraftigt. En första kemikaliebedömning antyder att enstaka kemikalier, kan komma att överskrida PEC/PNEC-värdet på 1, som ses som en riskfri nivå. Slutsatsen blev sett ur försiktighetsprincipen, att en vidare utredning bör genomföras om dessa kemikalier blir aktuella för användning i kartongproduktionen. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 65 (80)
14 Miljöriskanalys 14.1 Nuvarande verksamhet 14.1.1 Inledning Gruvöns Bruk arbetar systematiskt med riskhanterings- och arbetsmiljöarbetet där det bland annat finns rutiner för att regelbundet genomföra översyner av fabriksområdet och att utföra förebyggande underhåll på utrustning, rör och tankar. I säkerhetsarbetet uppdateras kontinuerligt rutiner och riskanalyser i verksamheten samt genomförs skadeförebyggande åtgärder. Beredskapsplan finns för agerande vid olyckor och ska möjliggöra ett effektivt räddnings- och saneringsarbete. Gruvöns Bruk omfattas av den högre kravnivån av Sevesolagstiftningen (1999:381), p.g.a. den totala volymen av riskklassade kemikalier. En uppdaterad säkerhetsrapport enligt Seveso III bifogas (ansökans Bilaga 3). Inför ansökan har en miljöriskanalys genomförts avseende Gruvöns Bruks befintliga verksamhet (Bilaga 2:7), för att följa upp en riskanalys från 2004. Syftet med miljöriskanalysen var att bl.a. identifiera kritiska anläggningsdelar, processer, transporter och om möjligt bedöma konsekvenserna av en olycka. Med olycka avses onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. Den uppdaterade riskanalysen inbegrep även områden, som inte ingick i riskanalysen år 2004, som spridning av legionella från reningsanläggningar, översvämningsrisker och släckvatten. I miljöriskanalysen bedömdes inga risker som oacceptabla. Miljöriskerna har minskat avsevärt under de senaste 10 åren med de skyddsåtgärder som vidtagits; som invallning av cisterner och upphörandet av lagringen av svaveldioxid. De största återstående riskerna med hänsyn till allvarliga konsekvenser är följande: Skada på den största oljetanken kan ge mycket stor mängd olja på marken och en betydande mängd kan även hamna i recipienten, vilket innebär en svår saneringssituation. Sannolikheten för en sådan olycka ses som mycket låg, men konsekvensen för miljön bedöms som mycket stor. Som förebyggande åtgärd är cisternen invallad och normalt fylld till mindre än <25%. Eldningsolja (EO5) transporteras till fabriken från cistern via rörledningar. Vid skada på rörledningen hamnar olja på marken. Liknande olyckor har skett och oljan kan trots sin höga viskositet rinna till en dagvattenbrunn. Som skyddsåtgärd rekommenderas i riskanalysen rondering/kameraövervakning av rörledning. Brand på båt i samband med lossning av tjockolja skulle kunna leda till utsläpp av stor mängd olja och/eller förorenat släckvatten och bedöms kunna innebära en regional påverkan och mycket stora konsekvenser för miljön. En brand på båt är dock mycket osannolik, dels då oljan har en hög flampunkt och dels är båtarna utformade så att antändning inte skall ske. I nuläget bedöms det inte finnas någon risk för legionellaspridning (se avsnitt 14.1.3) 14.1.2 Översvämning När det gäller översvämningsrisker vid Gruvöns Bruk har bedömningen i riskanalysen baserats på dels beräkningar av SMHI 2010 avseende nuvarande och kommande 100- årsnivåer och dimensionerande nivåer för Vänern. Vidare har även verkligt utfall Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 66 (80)
studerats (översvämningen 2000/2001). 100-årsnivån anges till +45,58 m exklusive vindeffekter. En ny avtappningsstrategi vid Vänerns utlopp, vilket tillämpats sedan 2008, sänker 100-årsnivån med 2 till 3 dm. Mot slutet av århundradet uppskattas 100- årsnivån ligga 2 dm högre än idag. Vid översvämningen 2000/2001 steg Vänern till +45,67 m utan att verksamheten vid bruket drabbades i någon större utsträckning. Förutsättningarna för att Gruvöns Bruk, inklusive tillfarter och transportvägar, skall klara en 100-årsnivå med full vindeffekt är goda så länge reglerstrategin från 2008 består. 14.1.3 Legionella Ett större och några mindre legionellautbrott i Norge och i Sverige har visat att smitta från skogsindustriella bioreningsanläggningar kan nå tredje man. Gruvöns Bruk har genomfört en riskanalys avseende legionellaspridning till tredje man. Följande skadehändelse har identifierats: Spridning av smittad aerosol direkt från bioreaktorn. Ett par utländska undersökningar visar på risk för spridning av legionella upp till ett par hundra meter från anläggningarna. Svenska studier, som bl.a. genomförts på Gruvöns bruk, tyder på betydligt kortare avstånd. Avståndet mellan Gruvöns Bruks bioreningsanläggning och sågverket är 600 till 1000 m. Avståndet till bostadsbebyggelse är ca 1 000 m. Sammanfattningsvis bedöms dock risken som liten för legionellaspridning. Det finns flera skäl till detta. De viktigaste är att avståndet mellan brukets bioreningsanläggning och tredje man är stort samt att renat legionellasmittat vatten släpps ut på ett så stort djup att tredje man normalt inte exponeras för det. Den interna och slutna slamupparbetningen innebär också att ett antal svårbedömda scenarier kring externslamhantering faller bort. Det finns en teoretisk risk till luftburen legionellaspridning kring det närbelägna sågverket. Detta om större halter av legionella följer med avloppsvatten från brukets biologiska reningsanläggning till recipienten, och tas in i vattenintaget till sågverket. Sågverkets bevattningsdamm provtas två gånger per år av Gruvöns Bruk sedan 2008 och legionella har inte detekterats. Med nuvarande kunskapsnivå om legionella bedöms inte Gruvöns Bruks verksamhet innebära någon risk för omgivningen. Gruvöns Bruk fortsätter att införskaffa löpande kunskap om legionella och bidrar aktivt i det branschgemensamma arbetet kring legionella risker. 14.2 Ansökt verksamhet När det gäller risker för olyckor i samband med byggnation och drift av den nya kartongmaskinen med tillhörande byggnader och funktioner kommer detta att beaktas under projektets genomförande. Bl.a. kommer översvämningsrisken att beaktas Nya kemikalier kommer att tillkomma vid ansökt kartongproduktion. De kemikalier som kommer att användas för kartongproduktionen är välkända och allmänt förekommande inom branschen. Kemikalierna för specifikt kartongproduktionen utgör inte riskkemikalier enligt Seveso. Eventuella läckage av hydraul- och smörjoljor från maskiner kommer att kunna tas om hand inom maskinhallen eller avloppsvattenreningen och förväntas inte nå recipient. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 67 (80)
Vid ansökt verksamhet kommer produktionen av sulfatmassa, NSSC-massa och fluting att öka jämfört dagens situation. Några nya kemikalier eller nya processer kommer inte att tillkomma för massa- och flutingproduktionen. I ansökan ingår även hamnverksamheten i samma omfattning som för tillståndsgiven. Samma säkerhetsarbete och rutiner kommer att utövas vid ansökt verksamhet som vid befintlig verksamhet. Sannolikheten för fordonsolyckor inom området och som samtidigt leder till skada på transportbehållare och därmed risk för en miljöolycka har dock bedömts som liten (Bilaga 2:7). Detta då hastigheterna är låga inom industriområdet och trafikföringen är styrd. Detta kommer att gälla även vid ansökt verksamhet. I samband med den nya kartongmaskinen kommer systemet för utlastning av produkter att göras mer effektivt än dagens, varför de interna transporterna inte kommer att öka vid ansökt produktion trots ökad produktion. Idag leds överskott av bioslam från bioreningsanläggningen till indunstning för förbränning i sodapannan, vilket troligen kommer att ändras i samband med att kartongmaskinens avloppsvatten leds till bioreningen. Bioslammet kommer i framtiden antingen att förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas externt. Gruvöns Bruk kommer att göra en riskbedömning avseende legionella för hantering av bioslammet. 14.3 Slutsatser för konsekvenser av miljörisker Generellt bedömdes inga risker som oacceptabla för nuvarande verksamhet. Miljöriskerna har minskat avsevärt under de senaste 10 åren, då skyddsåtgärder vidtagits. Mixeri- och indunstningscisternpark har invallats. Lagring av svaveldioxid har upphört. Gruvöns Bruk omfattas av Sevesolagstiftningen och säkerhetsrapporten uppdateras enligt Seveso III (ansökans Bilaga 3). Förutsättningarna är goda att Gruvöns Bruk klarar översvämningsrisken för Vänern. Det finns en teoretisk risk till luftburen legionellaspridning kring det närbelägna sågverket med ursprung från Gruvöns Bruks biologiska reningsanläggningar. Legionella har inte detekterats i sågverkets bevattningsdamm. I nuläget bedöms det inte finnas någon legionellarisk för omgivningen. Gruvöns Bruk fortsätter att införskaffa löpande kunskap om legionella och bidrar aktivt i branschstött arbetet kring legionella risker. Vid en eventuell förändring av hanteringen av bioslam kommer en riskbedömning att göras avseende legionellaspridning. När det gäller risker för olyckor i samband med byggnation och drift av den nya kartongmaskinen med tillhörande byggnader och funktioner kommer detta att beaktas under projektets genomförande. Vid byggandet av de nya byggnaderna kommer även översvämningsrisken för Vänern att beaktas. Kemikalierna för specifikt kartongproduktionen utgör inte riskkemikalier enligt Seveso. Samma säkerhetsarbete och rutiner kommer att utövas vid ansökt verksamhet som vid befintlig verksamhet. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 68 (80)
15 Markförorening 15.1 Kompletterande markundersökning Det har förekommit industriell verksamhet i form av tegelbruk och sågverksrörelser inom det nuvarande bruksområdet sedan slutet av 1800-talet. Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk började uppföras 1929 och togs i drift 1931. Brukets nuvarande utbredning nåddes i huvudsak efter en expansionsfas i slutet av 1960- och början av 1970-talet. Industriområdet är historiskt förhållandevis väl undersökt. Undantaget är tidigare sågverks lagringsytor i den norra delen av industriområdet. Där förekom doppningsverksamhet med pentaklorfenol, varför det finns misstanke om förekomst av dioxiner i mark. Den nya kartongmaskinen och tillhörande byggnader kommer att placeras inom detta område. Inför den planerade nybyggnationen av kartongmaskinen har kompletterande markprovtagning genomförts för kartering av dioxiner (Figur 15-1). Figur 15-1 Utbredning av gamla sågverkets brädgård genom tiderna (blå linje). Doppning har förekommit vid dioxin 1 och dioxin 2. Blå prickar indikerar ungefärligt läge för borrhål 2015. Grönfärgade cirklar underskrider riktvärde för dioxin för känslig markanvändning, medan gulfärgade cirklar underskrider riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM). Rödfärgade cirklar överskrider riktvärde för dioxin för MKM. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 69 (80)
Övriga föroreningar studerades inte i denna undersökning då flera för branschen välkända markföroreningar kunde avskrivas. Det har aldrig funnits något sulfitbruk inom industriområdet och det finns följaktligen sannolikt ingen arsenik- och tungmetallhaltig kisaska i marken. Vidare bör risken för markföroreningar från kvicksilver och kvicksilverföreningar vara liten eftersom produktionen alltid har varit inriktad mot papper och torkad avsalumassa. Därmed har det inte funnits något konserveringsbehov av våta avsalumassor. Sågverket har aldrig kreosotimpregnerat eller tryckimpregnerat sina produkter Markundersökningen 2015 visade på höga dioxinhalter, dock inte inom området där de nya byggnaderna kommer att placeras (Figur 15-1). Även för det området som berördes av höga dioxinhalter bedömdes inga akuta risker föreligga. Statusrapport baserat på tidigare mark- och grundvattenundersökningar samt nu kompletterad undersökning är inlämnad till tillsynsmyndighet (2015-10-01). 15.2 Ansökt verksamhet Vid kommande grävarbeten vid byggnation av kartongmaskinen och tillhörande byggnader kommer fortsatt provtagning att ske vid misstanke av föroreningar. Detta för att säkerställa att föroreningar inte sprids och att uppkomna massor hanteras på ett säkert sätt. Bolaget kommer att ha dialog med tillsynsmyndighet och beakta rutiner kring hantering av förorenad mark. Riskerna för spridning av föroreningar bedöms därmed som liten. 15.3 Slutsatser konsekvenser för markförorening Inför planerad byggnation av kartongmaskin med tillhörande byggnader har kompletterande markprovtagning genomförts med inriktning på tidigare sågverksverksamhet i det berörda området. Dioxiner registrerades, dock var situationen inte akut. Vid kommande grävarbeten kommer dialog att hållas med tillsynsmyndighet angående hur uppkomna grävmassor skall hanteras på ett säkert sätt och förhindra spridning av föroreningar. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 70 (80)
16 Natur- och kulturvärden 16.1 Inledning I efterföljande avsnitt redovisas natur-och kulturvårdsområden samt riksintressen, vilka är belägna ca 10 km från Gruvön. Information om skyddade områden har hämtats från följande källor: Länsstyrelsen i Värmlands län (www.lansstyrelsen.se\varmland) Länsstyrelsernas Länskartor (www.webgis.lansstyrelsen.se) Naturvårdsverket (www.skyddadnatur.naturvardsverket.se) Skogsstyrelsen (www.skogsstyrelsen.se/skogskartan) 16.2 Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden Nationalparker Väldigt speciell natur kan skyddas som nationalpark, vilket är det starkaste skyddet för naturen. I Värmlands län finns ingen nationalpark. Naturreservat Naturreservat är det vanligaste skyddet för bevarandet av värdefulla växter och djur. I Värmlands län finns 168 naturreservat, varav tre i Grums kommun. De närmast belägna finns ca 6 km SO om Gruvöns Bruk, Västra Värmlandsskärgård och Getgarsudde (Figur 16-1). Naturreservatet Västra Värmlandsskärgård består av tre delområden med genuin natur och bevarar orörda skärgårdsmiljöer och dess naturvärden. Naturreservatet Getgarsudde består av hällmarker och strandvallar. Reservatet bildades för att bevara ett attraktivt avsnitt av Vänerkusten i oförändrat skick samt att bevara områdets intressanta ytformer och strandvegetation. Naturreservat Segerstads skärgård är beläget sydost om Gruvöns Bruk (Figur 16-1), på samma avstånd som de två ovannämnda, men är beläget inom Karlstad kommun. Reservatet bildades för att bevara förutsättningarna för ett naturnära och berikande friluftsliv samtidigt som skärgårdens speciella naturvärden skyddas. Natura 2000-områden Natura 2000 är beteckningen på det sammanhängande europeiska nätverket av områden som inrättats för att skydda den biologiska mångfalden inom EU:s territorium. Områdena har valts som ett särskilt skyddsområde enligt EU:s habitatdirektiv eller fågeldirektiv. I Värmlands län finns 139 Natura 2000-områden. De ovannämnda naturreservaten ca 6 km SO om Gruvöns Bruk är även utpekade som Natura 2000-områden. Områdena har antagits enligt habitatdirektivet och som skyddsområde enligt fågeldirektivet. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 71 (80)
Segerstad skärgård Västra Värmlands skärgård Getgarsudde Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 Figur 16-1 Naturreservat och Natura 2000-områden söder om Gruvöns Bruk (grönrastrerad). Riksintresse för befintlig sjöfartsled bl.a. till Gruvöns Bruk (blårastrerat ). Riksintresse för kulturmiljövård (rödrastrerat). Röd ring markerar Gruvöns Bruks industriområde. (Karta från Länsstyrelsens Länskartor) 16.3 Riksintressen Inom en 10 km:s radie från Gruvöns Bruk finns följande områden utpekade som riksintressen (Figur 16-1). Stora delar av norra Vänerns kustområde, inklusive Åsfjorden, Grumsfjorden och Borgvikssjön, har pekats ut av riksdagen som riksintresse för kustturism och friluftsliv enligt 4 kap 2 miljöbalken. Norra Vänerns kustområde, inklusive Åsfjorden, har pekats ut av Naturvårdsverket som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. Vänern inklusive bl.a. Åsfjorden, Grumsfjorden och Borgvikssjön har utpekats som riksintresse för yrkesfiske av Hav- och Vattenmyndigheten enligt 3 kap 6 i miljöbalken (Figur 16-1). Två områden inom en 10 km:s radie från Gruvöns Bruk har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård av Riksantikvarieämbetet enligt 3 kap 6 miljöbalken (Figur 16-1). Dels Borgviksområdet vid Borgvikssjön ca 9 km väst om bruket samt området Segerstad ca 4 km österut. Datum: 21/10/2015 Bilaga 2_Gruvöns Bruk_MKB_2015 Page 72 (80)